Gpedia:Utvald artikkel

Hopp til navigering Hopp til søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan verta utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Gpedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan du leggja inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du òg finn peikarar du kan leggja inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Gpedia har òg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artiklane vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 20042005200620072008200920102011201220132014201520162017201820192020


I dag er det onsdag, 5. august 2020Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Hedevig Lund:

Bunadkledd pike i svalgang

Hedevig Lund (1824–1888) var ein norsk målar under romantikken. Ho var blant dei første norske kvinnene som fekk ei profesjonell utdanning som kunstnar. Lund vart kjend som portrettmålar, og måla fleire portrett av eidsvollmenn på bestilling frå Eidsvollsgalleriet. Måleria hennar Bunadkledd pike i svalgang (1849) og Landskapsstudie fra Borrevannet (1878) er ved Nasjonalmuseet.

Bunadkledd pike i svalgang er eit nasjonalromantisk prega portrett som framstiller ei ung kvinne i folkedrakt eller bunad. Drakta kan ikkje stadfestast til ein bestemt stad, men sølja til kvinna kan peika mot Hallingdal. Kvinna har eit strikketøy hengande i eine handa. Svalgangen ho står i ser ut til å vera eit bygg i tradisjonell norsk lafteteknikk. Bakgrunnen er ein pittoresk dal med høge fjell, nokre av dei snøtoppa. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Den store hunden:

Den store hunden

Den store hunden (frå latin Canis major) er eit stjernebilde på den sørlege himmelhalvkula. På 100-talet evt. førte Klaudios Ptolemaios stjernebiletet opp på lista over 48 stjernebilete, og det vert rekna blant dei 88 moderne stjernebileta. Både Den store hunden og Den vesle hunden følgjer stjernebiletet Orion, jegeren, over himmelen. Mjølkevegen passerer gjennom Den store hunden og fleire opne hopar ligg innafor grensene, mellom anna M41.

Den store hunden inneheld Sirius, den lyssterkaste stjerna på natthimmelen, kjend som «hundestjerna». Ho lyser sterkt fordi ho ligg nær solsystemet. Andre lyssterke stjerner i stjernebiletet ligg lengre unna med høgare luminositet. Med storleiksklasse 1,5 er Epsilon Canis Majoris (Adhara) den nest mest lyssterke stjerna i stjernebiletet og den sterkaste kjelda til ekstrem ultrafiolett stråling på natthimmelen. Vidare kjem den gulkvite superkjempa Delta (Wezen) med 1,8, den blåkvite kjempa Beta (Mirzam) med 2,0, dei blåkvite superkjempene Eta (Aludra) med 2,4 og Omicron1 med 3,0, og den kvite, spektroskopiske dobbeltstjerna Zeta (Furud), òg på 3,0. Den raude hyperkjempa VY Canis Majoris er ei av dei største stjernene ein kjenner til, medan nøytronstjerna RX J0720.4-3125 har ein radius på berre 5 km. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Jakob T. Hoff var ordfører i 34 år og stortingsrepresentant i 18 år, og ble kalt «bygdens ’Grand old man’ framfor noen annen».

Liste over ordførere i Ørland kommune omfatter alle ordførere fra Ørland formannskapsdistrikt ble opprettet i 1837.

De første ordførerne var embetsmenn. I 1857 ble en selveiende bonde ordfører, og i 1870 ble den første læreren ordfører. De fleste ordførerne har vært bønder, og har representert enten Bondepartiet / Senterpartiet eller Venstre. På 1970-tallet kom ordførere som gjenspeilte endringer i ørlandssamfunnet i etterkrigstida; Alf Bjørkum var rektor ved den nyopprettede Fosen yrkesskole, og Leif Johan Lyngstad tilhørte første generasjon av offiserer ved Ørland flystasjon.

Bjugn ble utskilt fra Ørland i 1857, og Agdenes i 1896. I de første tjue årene var det ingen ordførere fra Bjugn, men en av ordførerne i Ørland før delingen ble også den første ordføreren i Bjugn, sogneprest Rasmus Gaarder. I løpet av de 59 årene kommunen også omfattet Agdenes på sørsiden av Trondheimsfjorden, var det bare én ordfører fra denne delen av kommunen: handelsmann Carl Grann.

Tre av ordførerne har vært stortingsrepresentanter: Jakob T. Hoff (V), Peder Næsset (B) og Oddbjørn Hågård (Sp); de to første før 1930 og Hågård én periode i 1980-årene. Den første kvinnelige ordføreren var Turid Skogstad (A) i 1988. Les mer her.

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Vensmoen Sanatorium eksisterte i 50 år.

Vensmoen Sanatorium var et statlig sykehus for behandling av tuberkulosepasienter fra Nord-Norge. Institusjonen var i drift fra 1916 til 1966 og lå på Vensmoen i Saltdal. I 1926 ble det åpnet en egen barneavdeling ved Vensmoen, med plass til 30 tuberkuløse barn.

Totalt ble det behandlet nesten 20 000 pasienter fra hele Nord-Norge. Les mer her.

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Hundredårskrigen var et vigtigt element i senmiddelalderen. Her er afbildet slaget ved Crécy.

Senmiddelalderen var den del af middelalderen i Europa, der går fra omkring år 1300 til år 1500. Senmiddelalderen fulgte højmiddelalderen og går forud for tidlig moderne tid.

Omkring år 1300 ophørte en langvarig fremgang og vækst i Europa. Store dele af kontinentet oplevede kriser som den store hungersnød 1315–1317 og den sorte død. Det halverede befolkningen i Europa, og der opstod social uro og langvarige krige som hundredårskrigen. Derudover delte det store skisma den katolske kirke i to, hvilket yderligere skabte splid og utryghed.

På trods af disse kriser var 1300-tallet også en periode med stor fremgang for kunst og videnskab. Efter fornyet interesse for græske og romerske tekster i højmiddelalderen opstod den italienske renæssance.

Opfindelsen af bogtrykkunsten styrkede udbredelsen af det skrevne ord og demokratiserede viden. Mod slutningen af perioden begyndte opdagelsestiden. Det Osmanniske Rige voksede og forårsagede Konstantinopels fald i 1453, hvorved rejser mellem Europa og det sydlige Asien blev besværliggjort. Vasco da Gamas opdagelse af søvejen syd om Afrika til Indien i 1498 var en følge heraf og bidrog sammen med Christoffer Columbus' opdagelse af Amerika til at styrke økonomien og magten i de europæiske nationer. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Gøg og Gokke

Gøg og Gokke (Laurel and Hardy) var et komikerpar, som dukkede frem i stumfilmens dage i Hollywood i 1920'erne. Parret bestod af Gøg, den tynde englænder Stan Laurel (1890–1965), og Gokke, den tykke amerikaner Oliver Hardy (1892–1957). Fra slutningen af 1920'erne frem til midten af 1940'erne var de berømte for deres slapstick-komik, hvor Gøg spillede rollen som den kluntede og barnlige bangebuks, over for Gokkes rolle som opblæst, selvsikker bølle Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Adult gråhakedopping, av den amerikanska underarten, i häckningsdräkt.

Gråhakedopping (Podiceps grisegena) är en vattenlevande flyttfågel som förekommer i den tempererade regionennorra halvklotet. Arten, vars närmaste släkting är skäggdoppingen, tillhör den distinkta ordningen doppingfåglar och placeras i ordningens geografiskt mest spridda släkte Podiceps ("Doppingsläktet"). Gråhakedoppingen delas in i två underarter, den västpalearktiska nominatformen och den något större P. g. holbollii som förekommer i Nordamerika och östra Sibirien. Arten övervintrar till största delen i lugnt vatten utmed havskuster, precis utom räckhåll för vågorna, men kan övervintra även på större sjöar. Den föredrar att häcka vid grunda vegetationsrika sötvatten som sjöar, våtmarker och dammar.

Gråhakedoppingen är något mindre och kompaktare än skäggdoppingen, med en kortare och grövre hals. Vintertid har den en mestadels mörkgrå och gråvit fjäderdräkt, med inslag av ljusbrunt, medan den under häckningssäsongen har en distinkt rödbrun hals, svart hätta och kontrasterande ljusgrå kind och strupe. Den har en komplicerad parningslek som bland annat omfattar höga läten. När gråhakedoppingen väl bildat par bygger paret ett bo av material från vattenväxter som placeras ovanpå flytande vegetation. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Ett svenskt standardkök från sena 1950-talet.

Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. Svensk köksstandard har genom svenska möbelföretag spridits till många andra länder, bland annat Tyskland. År 1997 ersattes den svenska köksstandarden i Sverige med europeiska EN-standarder, som baseras på svensk köksstandard.

Svensk köksstandard har påverkats av design från 1917, då arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund visade att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt vara en del av bostaden, ett kök som samtidigt var vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. Några få kvinnliga arkitekter som Sara Reuterskiöld fick inflytande, och köken hade förebild i Frankfurterköket (ritat av Margarete Schütte-Lihotzky på 1920-talet) och dess idé om standardiserade dimensioner. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök av manliga arkitekter. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerad mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standarden för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 34

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki

Veke 35

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.