Kaus Media

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kaus Media (δ)
Sagittarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 20m 59,64354s[1]
Deklination29° 49′ 41,1659″[1]
Skenbar magnitud ()+ 2,70[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3 III[3]
U–B+1,55[2]
B–V+1,38[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-19,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +32,54[1] mas/år
Dek.: -25,57[1] mas/år
Parallax ()9,38 ± 0,18[1]
Avstånd348 ± 7  (107 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-1,99[5]
Detaljer
Massa3,21[6] M
Radie16[7] R
Luminositet58[8] L
Temperatur4,203 ± 69[6] K
Metallicitet-0,32[9] dex
Ålder260[6] miljoner år
Andra beteckningar
Kaus Media, Media, 5 Sagittarii , CPD- 30 ° 5513 , FK5 687, GC 25024, HD 168454, HIP 89931, HR 6859, SAO 186681, PPM 268275, CCDM J18210-2950A , WDS J18210-2950A [10]

Kaus Media eller Delta Sagittarii (δ Sagittarii, förkortat Delta Sgr, δ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,70[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 348 ljusår (ca 107 parsek) från solen.

Nomenklatur

Delta Sagittarii har de traditionella namnen Kaus Media, Kaus Meridionalis och Media, som kommer det från det arabiska قوسen (qaws, som betyder "båge") och latinska medier (som betyder "mitten").

Delta Sagittarii, tillsammans med Gamma Sagittarii, Epsilon Sagittarii, Zeta Sagittarii, Lambda Sagittarii, Sigma Sagittarii, Tau Sagittarii och Phi Sagittarii, ingår i asterismen Tekannan.[11]

I stjärnkatalogen i Al Achsasi al Mouakket-kalendern var denna stjärna betecknad Thani al Waridah, vilket betyder "den andra Warida".[12]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Kaus Media för denna stjärna i juli 2016 vilket nu ingår i IAU:s Catalog of star Names.[14]

Egenskaper

Kaus Media är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III[3]. Den har en massa som är ca tre gånger större än solens massa,[6] en radie som har expanderat till ca 16[7] gånger solens, vilket tyder på att den är en svag bariumstjärna, som troligen har haft ett överskott av s-processelement i sin yta förstärkt genom massöverföring från en omkretsande följeslagare.[15] Den utsänder från dess fotosfär ca 58[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 200[6] K.

Kaus Media har tre svaga visuella följeslagare:[16]

  • en stjärna av 14:e magnituden med en separation på 26 bågsekunder,
  • en stjärna av 15:e magnituden med en separation på 40 bågsekunder,
  • en stjärna av 13:e magnituden med en separation på 58 bågsekunder,

från primärstjärnan.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD stars. Volume_3. Declinations -40_ƒ0 to -26_ƒ0, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 3, Bibcode:1982mcts.book.....H
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, University of Toronto: International Astronomical Union, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; Lund, Niels (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E
  6. ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 88, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/kausmedia
  9. ^ Luck, R. Earle; Challener, Sharon L. (December 1995), "Chemical Abundances for Very Strong-Lined Giants", Astronomical Journal, 110: 2968, Bibcode:1995AJ....110.2968L, doi:10.1086/117741.
  10. ^ [a b] "del Sgr -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, retrieved 2012-01-11
  11. ^ "Teapot". constellation-guide.com. Hämtad 2017-05-13.
  12. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55 (8): 435. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  15. ^ Gomez, A. E.; et al. (1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881, Bibcode:1997A&A...319..881G.
  16. ^ Dommanget, J.; Nys, O. (1994). "Catalogue des composantes d'etoiles doubles et multiples (CCDM) premiere edition - Catalogue of the components of double and multiple stars (CCDM) first edition". Com. de l'Observ. Royal de Belgique. 115: 1. Bibcode:1994CoORB.115....1D.

Externa länkar

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.