Söderköping

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Söderköping
Tätort
Centralort
Söderköpings rådhus
Söderköpings rådhus
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Söderköpings kommun
Koordinater 58°28′30″N 16°19′36″Ö / 58.47500°N 16.32667°Ö / 58.47500; 16.32667
Area
 - tätort 505 hektar (2015)[2]
 - kommun 1 329,47 kvadratkilometer
Folkmängd
 - tätort 7 556 (2017)[2]
 - kommun 14 609 (2018)[1]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,962 inv./hektar
 - kommun 11 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1284[3]
GeoNames 2676215
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Söderköping
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Källarhuset från tidigt 1500-tal och övervåning från 1700-talet i trä. Byggnadsminne
För andra betydelser, se Söderköping (olika betydelser).

Söderköping är en tätort i Östergötland samt centralort i Söderköpings kommun i Östergötlands län, belägen 16 km söder om Norrköping.

Historia

Äldre historia (fram till 1800)

Fornminnen

Själva staden Söderköping saknar egentliga fornminnen före ca år 1000 eftersom den nuvarande stadens centrala delar till omkring år 900 var en del av havsbottnen av viken Slätbaken. Landhöjningen gav en torr landyta först vid ungefär den tiden.

På höjderna vid Skönberga kyrka och Ljunga gård strax söder om staden finns emellertid rikligt med gravar från äldre tider vilket bör tyda på att en form av samhällsbildning fanns där innan Söderköping kom till, kanske att man kan tala om ett Söderköping före Söderköping. Det samhället låg nära vattnet och det kan ju vara så att när landhöjningen fortsatte och man behövde leva nära vattnet så flyttades samhället vid Skönberga och kom att bilda staden Söderköping.

Även vid Braberg, Mariehov m fl platser alldeles i stadens närhet finns fornminnen bl a fornborgar av mindre slag. Den stora fornborgen på Borgberget strax nordost om staden är in te arkeologiskt undersökt varför såväl dess tid som funktion är osäker

Pålningarna i sundet vid Stegeborg och den så kallade vallen Göta virke är mycket tidigare än nuvarande staden Söderköping.

Runstenarna berättar

Den 11 juni 1965 upptäcktes en 2,4 meter hög runsten i Sankt Laurentii kyrka, i samband med en omfattande restaurering. Runstenen hade följande text: "Gunnvat reste denna sten efter Torsten och Torlak, sina söner" (översatt till modern svenska). Mitt på stenen finns ett ringkors, som tyder på att Gunnvat var kristen. Gissningsvis restes stenen omkring 1025. På en annan runsten från mitten av 1000-talet, i Gårdeby socken, står att läsa: "Halsten reste denna sten över sin fader Siner". På en tredje runsten i Mogata, också detta inom dagens kommungräns, står: "Germund och Anund reste denna sten efter Sote, sin fader. Frälse Gud hans själ." Allt detta tyder på att trakten kring Söderköping senast under 1000-talets första del var präglat av kristendomen. Stormän och bönder som hade möjlighet reste runstenar för att markera sin maktposition, religion och goda rykte.[4]

Storhetstiden på 1200- och 1300-talen

Under 1100- och 1200-talen växte staden kraftigt och kom att bli en betydande handelsplats. Numera anser arkeologer att Söderköping bör betraktas som stad från omkring år 1200. Under decennierna kring sekelskiftet 1300 var staden också ett maktcentrum av rang, jämbördigt med Stockholm. Här byggdes kyrkor och kloster, här kröntes en kung och två drottningar och hit kom stormän från hela landet inför viktiga möten.[5] Exempelvis förlas ett franciskankloster till staden 1235, och staden kom att ha en tre kyrkor uppförda under 1200-talet liksom ett helgeandshus och ett mynthus. Även en rådsinstitution finns omtalad från 1200-talet.[6]

År 1250 testamenterade Sveriges drottning Katarina Sunesdotter Söderköping till sin syster Benedicta.[7]

Sankt Laurentii kyrka uppförd i slutet av 1100-talet är en av Söderköpings två församlingskyrkor.

År 1281 kröntes Helvig av Holstein till Magnus Ladulås drottning i Sankt Laurentii kyrka. Vid samma ceremoni utsågs deras son Birger till tronföljare. I samband med festligheterna brann flera hus ner (enligt vissa berättelser, enligt andra brann staden inte alls då). År 1302 var det Birgers tur att få kronan på sitt huvud i samma helgedom. Hans drottning hette Märta. 57 år senare, på något som skulle kunna liknas vid en riksdag, omvaldes Magnus Eriksson till kung, efter att en tid fråntagits kronan av sonen Erik.

Drottning Margareta av Danmark kom ett antal år före Kalmarunionen att på ett möte i Söderköping få en position som göra att man kanske borde tala om "Söderköpings-unionen.

1400- till 1800-talen

År 1436 slöts i Söderköping fred mellan Erik av Pommern och Engelbrekt.

Drothems kyrka är den andra av de två församlingskyrkorna i Söderköping, även den belägen centralt i staden

1517 ockuperades Söderköping av danska trupper under Kristian II, som krävde en rejäl summa för att inte ta staden. Å andra sidan tjänade staden på Kristians framfart, för när Stockholm på grund av den dansk-svenska striden inte fungerade som stapelstad, fick Söderköping tillfälligt överta rollen. Den visionäre Biskop Brask upprättade ett tryckeri (enligt traditionen, men det anses numera inte troligt att han anlade och ej heller använde det, men när Gustav Vasa ville stänga det 1526 så hade Hans Barsk synpunkter på detta, men han tvingades fly landet efter reformationsriksdagen 1527. I sin strävan att försvåra tillvaron för den katolska kyrkan lät Gustav Vasa något senare stänga franciskanklostret (konventet) i staden.

Efter att Söderköping härjats av Rantzaus trupper 1567, återfick aldrig staden sin betydelse. (Även här finns det olika uppfattningar. På fler håll kan man tolka det så att svenskarna förstörde stora delar av staden för att förhindra att dansken roffade åt sig allt i densamma.)

Landhöjningen hade sedan länge försvårat framkomligheten för de relativt djupgående tyska och senare nederländska handelskoggarna. Den nya hamnstaden i området blev vid 1700-talets början i stället Norrköping. Söderköpings sista riksdag, vars ena syfte var att stärka hertig Karls position gentemot den regerande kungen (Sigismund), hölls 1595. Det andra syftet var att en gång för alla mota bort alla katoliker ur landet.

Modern historia (1800-tal och framåt)

Söderköping fick åter en viss betydelse genom Söderköpings brunn och byggandet av Göta kanal på 1800-talet. Under 1800-talet byggdes även en järnväg som har varit en viktig faktor för utvecklingen av Söderköping. Söderköping har förblivit en småstad och är idag ett välbesökt turistmål på grund av sin idylliska miljö från 18- och 1900-talen.[8]

Administrativa tillhörigheter

Söderköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1952 utökades stadskommunen som sedan 1971/1974 uppgick i Söderköpings kommun med Söderköping som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende hört till Söderköpings församling som namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling. Denna församlingen uppgick 2005 i en återbildad Söderköpings församling som 2010 uppgick i Söderköping S:t Anna församling.[10]

Orten ingick till 1947 i domkretsen för Söderköpings rådhusrätt och därefter till 1971 i Hammarkind och Skärkinds tingslag. Sedan 1971 ingår Söderköping i Norrköpings domsaga.[11]

Befolkningsutveckling

Notera att befolkningsuppgifterna nedan avser staden, inte kommunen.

Befolkningsutvecklingen i Söderköping 1950–2015[12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
3 103
1960
  
3 648
1965
  
4 255
1970
  
4 688
1975
  
5 310
1980
  
5 851
1990
  
6 796 383
1995
  
6 968 388
2000
  
6 933 392
2005
  
6 951 397
2010
  
6 992 402
2015
  
7 418 505

Stadsbild

Stadskärnan har i stort sett bevarat medeltida gatunät, och delar av staden har en äldre samlad småstadsarkitektur i trä. Under marken finns upp till tre, på ett par ställen drygt 4 meter tjocka lager med lämningar av medeltidsbebyggelsen. Två av Söderköpings sevärdheter är dess båda kyrkor, S:t Laurentii kyrka och Drothems kyrka, som båda är från mitten eller slutet av 1200-talet. I staden finns medeltida källarstugor, det vill säga höga stenkällare med en trävåning över, bland annat Braskens tryckeri. Rådhuset (1777) och det intilliggande Blomqvistska huset (1857–1859). Johan III:s hus, är tegelbyggnader från 1400-talet.

Söderköping brunn

Söderköpings brunn anlades 1718/19 på Sankt Ragnhilds källa med medeltida anor. Numera finns här ett konferenshotell. Sankt/a Ragnhild är nu skyddshelgon för både Söderköping och Södertälje.

Söderköpings kanalhamn

Storgatan med blandad 1700- och 1800-talsbebyggelse.

Söderköpings kanalhamn är en hamnanläggning vars stenkaj, som kantas av hamnmagasin, siloanläggning med mera. Tre av magasinen till Göta kanal är byggda på 1830-talet av liggande timmer med vit spritputs i två och fyra våningar. Enkelslussen är byggd 1874 och har två portar.

Under medeltiden och lång tid framöver skyddades stadsåns inlopp från havet av Skällviks borg och Stegeborg, vid Slätbaken.

Skulptur av Katarina Sunesdotter

Drottning Katarina Sunesdotter testamenterade år 1250 Söderköping till sin syster Benedicta, och en skulptur föreställande drottning Katarina finns på Hagatorget i Söderköping. Skulpturen är gjord av S Dahlström 1965.[7]. Hennes make finns som träskulptur i Hjo.

Ramunderberget

Omedelbart vid staden ligger Ramunderberget som med sina klippor lockar klättrare ifrån hela regionen. På berget finns även ett välbesökt utkikstorn.

Det årliga återkommande motionsloppet Kanalrundan, arrangeras av Skogspojkarnas OK och passerar utkikstoppen som ett delmål.

Söderköping i film och på TV

Många TV- och filmproduktioner har spelats in i Söderköping. Bland mer kända svenska produktioner finns Göta Kanal och filmatiseringen av Astrid Lindgrens figur Madicken. Även tysk TV har valt Söderköpings stadskärna som bakgrundsmiljö, som i TV-serien Inga Lindström.

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–30 juni 2018, Statistiska centralbyrån, 17 augusti 2018, läs online
  2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 september 2013
  4. ^ Harrison, Dick En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Norsteds förlag.
  5. ^ Harrison, Dick En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Norsteds förlag
  6. ^ Landskap och urbanisering – Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700-1300, Karin Lindeblad
  7. ^ [a b] Söderköpings kommun: Skulpturer i Söderköping Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 22 september 2012.
  8. ^ ”Söderköpings historia” (på sv-SE). www.soderkoping.se. https://www.soderkoping.se/kultur-fritid/soderkopings-historia/. Läst 17 april 2018. 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Vidare läsning

  • Broberg, Birgitta; Hasselmo Margareta (1978). Söderköping. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 5. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618876. ISBN 91-7192-408-6 

Externa länkar

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.