Udana

Hoppa till: navigering, sök
Blinda munkar som undersöker en elefant, en ukiyo-e av den japanske målaren Hanabusa Itchō (1652–1724).

Udāna, pali udāna , är ett verk i Sutta-pitakas femte del, Khuddaka Nikaya[1] inom den buddhistiska palikanonen Tipitaka. Udana sägs tillhöra de äldsta texterna i palikanonen tillsammans med Suttanipata.[2]

Indelning och struktur[3]

Udāna (ungefär "Inspirerande utrop") är den tredje boken i Khuddaka Nikaya och består av åtta kapitel (vagga) med tio samtal eller sutror[a] vardera, dvs. 80 samtal. Varje sutra består av en lång berättelse eller liknelse och en kort avslutande udāna, eller utrop, från Buddha.[4] Kapitlen i tur och ordning:

I. Bodhivagga – Kapitlet om uppvaknande

II. Mucalindavagga – Kapitlet om kung Mucalinda

III. Nandavagga – Nandas kapitel

IV. Meghiyavagga – Meghiyas kapitel

V. Soṇavagga – Lärjungen Sonas kapitel

VI. Jaccandhavagga – Kapitlet om att vara blind från födseln

VII. Cullavagga – Det lilla kapitlet

VIII. Pāṭaligāmiyavagga – Pataligamiyas kapitel

Den mest kända och spridda berättelsen återfinns i Jaccandhavagga, i kapitel 4, Tittha Sutta och omnämns vanligen som ”Berättelsen om de blinda munkarna och elefanten”. Den handlar om några blinda munkar som undersöker en elefant och kommer fram till helt olika slutsatser. Sensmoralen är att det är ett slöseri med tid och energi att fastslå vad det är man erfar, eftersom detta kommer att vara olika.[5] Liknelsen används av Buddha två gånger, nämligen också i Canki Sutta, som ingår i Majjhima Nikāya, där den är sutra nummer 95.[6]


Datering

Udāna kan vara en av de allra första buddhistiska skrifterna,[7][8] men historikerna är inte helt överens.[9]

Hinuber klassificerar denna typ av text som förkanonisk, navaṅga, där texterna beroende på form och stil indelas i geyya (blandad prosa och vers), gāthā (fyrradiga rimmade verser), udāna (yttranden) och jātaka (födelseberättelser).[8][10]

Släktskap med andra heliga texter

Inom buddhistisk litteratur kan ungefär en fjärdedel av Udānas prosa återfinnas i andra delar av Palikanonen, särskilt inom Vinayapitaka. Vidare, menar Hinuber, kan Udāana utgöra grunden till den tibetanska buddhismen skrift Udānavarga, till vilken verser från Dhammapada lagts till.[8]

Förutom i buddhistiska texter kan influenser från Udāna också återfinnas i Upanishaderna och i heliga texter inom jainismen.[8]

Fotnoter

  1. ^ Sutra är sanskrit, motsvarande ord på pali är ”sutta”.

Läs mera

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Udana, 17 september 2017.

Noter

  1. ^ ”Khuddakanikaya”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/khuddakanikaya. Läst 25 september 2017. 
  2. ^ Oliver Abeynayake (1984) (på engelska). A textual and Historical Analysis of the Khuddaka Nikaya. sid. 113 
  3. ^ ”Udana – Exclamations” (på engelska). Buddhism today. http://www.buddhismtoday.com/english/texts/khuddaka/udana/index.html. Läst 8 november 2017. 
  4. ^ Edith Feistner och Alfred Holl (2006). ”Mono-perspective views of multi-perspectivity: Information systems modeling and ‘The blind men and the elephant’” (på engelska). Acta Wexionensia (Växsjö University Press) (87). https://www.in.th-nuernberg.de/professors/Holl/Personal/Elefant_Acta.pdf. Läst 8 november 2017. 
  5. ^ Bhikkhu Thanissaro (2012). ”Tittha Sutta: Sectarians (1)” (på engelska). accesstoinsight.org. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/kn/ud/ud.6.04.than.html. Läst 8 november 2017. 
  6. ^ Thanissaro Bhikkhu (1999). ”Canki Sutta: With Canki” (på engelska). accesstoinsight.org. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.095x.than.htm. Läst 7 november 2017. [död länk]
  7. ^ Nakamura (1980) (på engelska). Indian Buddhism. Motilal Banarsidass, Delhi 
  8. ^ [a b c d] Hinüber, Oskar von (2000) (på engelska). A Handbook of Pāli Literature. Walter de Gruyter, Berlin. sid. 45-46. ISBN 3-11-016738-7 
  9. ^ L. S. Cousins (1984) (på engelska). Buddhist Studies in Honour of Hammalawa Saddhatissa (red. Dhammapala, Gombrich och Norman. University of Jayawardenepura. sid. 56 
  10. ^ T. W. Rhys Davids och T.W. & William Stede (red) (1921-1925) (på engelska). The Pali Text Society's Pali–English Dictionary. Pali Text Society, Chipstead. sid. 348 

Externa länkar

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.