Gpedia:Artikelnomineringar

Hoppa till: navigering, sök
Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvald artikel · Utvalda bilder


Utmarkt Guld.svg
Bra alt.svg
Question dropshade.svg

På den här sidan beslutas vilka artiklar som ska listas som utmärkta respektive bra artiklar på Gpedia, vilka tillsammans med de rekommenderade artiklarna utgör så kallade utvalda artiklar. Om en artikel inte anses värd en utnämning som utmärkt eller bra artikel, kan den ändå passa som rekommenderad. Detta är en kvalitetskategorisering med något mindre stränga kvalitetskriterier som vem som helst kan utdela. Det krävs inte någon föregående nominering, men rekommendationen behöver motiveras på artikelns diskussionssida och artikeln måste uppfylla kriterierna för en utvald artikel.

Vanliga frågor

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst, så länge artikeln uppfyller kriterierna för en utvald artikel. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och har rätt att när som helst dra tillbaka nomineringen för att åtgärda brister i artikeln.

Nominera en artikel:

  1. Hitta en artikel som du anser uppfyller kriterierna för en utvald artikel (för mer information, se frågan "Var hittar jag artiklar att nominera?").
  2. Lägg in artikeln under rubriken Nomineringar nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande disposition:
=== [[Skriv artikelns namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>
 
Skriv din motivering här.
 
;Stöder för utmärkt

;Stöder för bra
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----
  1. Lägg in följande mall högst upp i artikeln du nominerat: {{Nominerad till utvald}} (notera att listor, portaler och artikelserier har annorlunda mallar, vilket du kan läsa om under respektive rubriker).
  1. Se efter om artikeln har mallen {{Artikelgranskningar}} på sin diskussionssida. Ta i så fall bort denna och ta även bort artikeln från Artikelgranskningar (mer om denna sida under frågan "Var hittar jag artiklar att nominera?").
  • Får jag nominera en artikel jag har varit huvudförfattare till?

Ja.

  • Vem får rösta på en artikel?

Registrerade användare på Gpedia vid nomineringstillfället. Var du inte det men röstar ändå, stryks din röst.

  • Hur gör jag för att rösta på en artikel?

När du röstar ska du ange användarnamn och datum (görs enklast med fyra tilde: ~~~~). En röst som "Stöder" nomineringen bör motiveras, särskilt om motiveringen kan bidra till artikelns utveckling. En röst på "Stöder inte" måste motiveras, så att brister kan åtgärdas. En röst på "Stöder inte" utan motivering blir ogiltig. Exempel:
#~~~~ Jag tycker att artikeln är välskriven, uttömmande och har bra referenser. Därför röstar jag för utmärkt.

  • När är en röst ogiltig?
  1. Om en stödröst kommer från en användare som inte var registrerad på Gpedia vid nomineringstillfället.
  2. Om en röst läggs på "Stöder inte" utan motivering som kan användas för att göra artikeln bättre.
  • Var hittar jag artiklar att nominera?
  1. Artikelgranskningar: Bästa sidan att hitta artiklar som skulle kunna bli utvalda. Det är inte ett krav för en artikel att först läggas in för granskning innan den kan bli utvald, men skadar inte då det möjliggör värdefulla kommentarer att beakta innan nominering.
  2. Månadens artiklar: På denna sida är det mer ovanligt att du hittar en möjlig utvald artikel än på den ovanstående men det händer då och då. Månadens artiklar tar upp både helt nyskrivna artiklar och tidigare artiklar som har förlängts avsevärt. Det kan därför vara värt att hålla koll även på denna sida.
  3. Special:Långa sidor: På denna sida listas alla artiklar i storleksordning (det vill säga hur många bytes de är på). Denna sida kan vara värd att ta sig en titt på men kom ihåg att det är kvalitet och inte kvantitet som räknas.
  • När avslutas omröstningen?

Omröstningen avslutas när artikeln uppnår något av nedanstående krav (se rubriken Riktlinjer för bedömning) eller när nominatorn drar tillbaka nomineringen.

  • Vem får avsluta en omröstning?

Den som känner sig mest manad (även nominatorn). Det viktiga är att ett av kraven har blivit uppfyllt under rubriken Riktlinjer för bedömning. För att avsluta en omröstning, gör följande (notera att vissa av mallarna och länkarna ser annorlunda ut för listor, portaler och artikelserier):

  1. Se vilket krav som uppfylls under Riktlinjer för bedömning.
  2. Gå in på denna sida för att hitta en passande förordsmall och kopiera den.
  3. Gå till diskussionssidan på den artikel du vill avsluta nomineringen för och klistra in förordsmallen längst ned där.
  4. Gå tillbaka till denna sida och klipp ut all text från nomineringen av artikeln (själva rubriken kan du lämna kvar så länge). Ta även med alla eventuella kommentarer och se till att det finns en </div>-tagg efter sista kommentaren (denna tagg avslutar nämligen förordsmallens <div class>-tagg).
  5. Efter du klippt ut all nödvändig information om nomineringen för artikeln ta då även bort rubriken, så att det är helt tomt på artikelns nominering, och spara sidan med en passande sammanfattning (såsom "Antagen till utmärkt", "antagen till bra" eller "inte antagen").
  6. Gå tillbaka till artikelns diskussionssida och klistra in all information under förordsmallen och se till att </div>-taggen avslutar din text (för ett exempel på hur en färdig förordsmall ser ut se här.
  7. Gå nu till artikelns huvudsida och ta bort mallen {{Nominerad till utvald}}. Om artikeln antagits till utvald läggs därefter någon av mallarna {{Utmärkt}} eller {{Bra}} in i slutet av artikeln. {{Utmärkt lista}} används för antagna listor.
  8. Slutligen går du in på antingen Utmärkta artiklar eller Bra artiklar och lägger in den nyutvalda artikeln i bokstavsordning under den kategori som passar bäst.

Generellt sett ja, men det finns så klart undantag (utöver att nominatorn drar tillbaka sin nominering). En artikels omröstning kan nämligen avslutas om konsensus uppnåtts. Det är dock svårt att veta exakt när konsensus uppnåtts på grund av olika uppfattningar om detta och det är därför riktlinjerna för bedömningen finns till som tumregler. Diskutera gärna med andra användare om artikeln innan du avslutar den på basis av konsensus. Det kan även vara så att en artikel är i behov av en förlängning av bedömningstiden, då konsensus inte upplevs än. Då är det bara att vänta med att avsluta bedömningen eftersom en artikel tjänar på en hållbar bedömning.

Riktlinjer för bedömning

I texten nedan används ordet "artikel" både för artiklar, listor, portaler och artikelserier.

  • En nominerad artikel blir utmärkt om den:
    • Efter minst tre veckor fått minst fem utmärkt-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter minst två veckor fått enbart och minst fyra utmärkt-röster.
    • Efter minst en vecka fått enbart och minst åtta utmärkt-röster.
  • En nominerad artikel blir bra om den har:
    • Efter minst tre veckor inte blivit utmärkt och fått minst fyra utmärkt- eller bra-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter minst två veckor fått minst tre utmärkt- eller bra-röster, och inga stöder inte-röster.
    • Efter minst en vecka fått minst sex utmärkt- eller bra-röster, och inga stöder inte-röster.
  • En nominerad artikel kan strykas från röstlistan om den:
    • Efter minst fyra veckor inte blivit antagen eller:
    • Efter minst två veckor har minst 1/2 stöder inte-röster eller:
    • Efter minst två dagar har fått minst fyra stöder inte-röster, vilka utgör minst 3/4 av det totala antalet röster.

Nomineringar

Svenskans tionde vokal

Nominerad av Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 november 2017 kl. 19.57 (CET)

Nu ännu bättre forskningsunderlag än vid förra tillfället, då artikeln diskuterades på denna sida. Se artikelns diskussionssida, rubriken ”Klargöranden om ô‐ljudet i Göteborgs stadsmål”.

Stöder för utmärkt
  1. Yger (diskussion) 23 november 2017 kl. 19.59 (CET) liksom förra gången, och nu när även skaparen stöttar nomineringen
  2. Sjunnesson (diskussion) 24 november 2017 kl. 07.46 (CET) Artikeln är välaksriven, illustrerad, uttömmande och väl källbelagd.
  3. Reddarn (diskussion) 24 november 2017 kl. 07.49 (CET) Enligt motiveringen.
  4. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2017 kl. 08.01 (CET) Solklart fall redan förra gången.
  5. Tanzania (diskussion) 27 november 2017 kl. 12.35 (CET) Läsvärd artikel med gott om källstöd och detaljerat innehåll. Artikelförfattaren har argumenterat väl för att svara på vissa frågetecken, som jag tycker har rätats ut.
Stöder för bra
Stöder inte
  1. Ascilto (diskussion) 23 november 2017 kl. 21.18 (CET) Spekulationerna om göteborgskans ô har inte stöd i de angivna källorna. Slutsatserna bär karaktären av önsketänkande och egen forskning.
  2. Idunius 6 december 2017 kl. 18.03 (CET)Jag har nu granskat källorna och måste tyvärr instämma i Asciltos källkritik i diskussionen.
Diskussion

Asciltos upprepade inlägg (här och i tidigare diskussioner) har inget vetenskapligt eller logiskt innehåll.

Göteborg nämns i tre meningar i artikeln:

Betydande livskraft har tionde vokalen som identitetsmarkör i Göteborg. (”Dä va gôrskôj å setta å tjôta.”[6]) I Göteborgs stadsmål uppträder tionde vokalen i strid mot ords etymologi i vissa ord, varest andra mål har allofoner av /ö/.[55] Sådana ord är smôr och grôn.[55] I stort har det göteborgska ô dock uppkommit ur kort /o/,[56] som i andra mål.

Denna passage må sidoställas med passager hos Bertil Björseth:

typen ô, som på vedertaget sätt skall beteckna det särskilt i götiska dialekter vanliga ljud, vilket i allmänhet motsvarar ett äldre kort o, någon gång äldre a (å) och i vissa fall riksspråkets ö.

Gammalt kort å‑ljud (skrivet o, ibland förlängt såsom i sova, kol) har i GD [Göteborgsdialekten] liksom i flertalet götiska dialekter övergått till ô. Detta uttal undvikes i vissa situationer av de vuxna, men det är även hos dessa vanligt. Exempel: pôjk, fôlk, bôll, lôv, sôva, tjôta ”tjata”, knô ”knåda”. I några fall förekommer liksom i granndialekterna ô i ord med gammalt å (av a): hôlla, slô ”slå” o. a. [Anmärkning: Källan använder å som fonetiskt tecken i frasen ”gammalt kort å‑ljud”, men etymologiskt tecken i frasen ”gammalt å (av a)”.]

Dessa passager i Bertil Björseth motsvaras exakt av följande mening i artikeln:

”I stort har det göteborgska ô dock uppkommit ur kort /o/,[56] som i andra mål.”

Artikelns mening är kortare, men betydelsen är exakt densamma.

En annan passage hos Bertil Björseth är:

I dialekten finns dock ett begränsat antal ord, där riksspråkets ö motsvaras av ô. Hit hör t. ex. smör, gröt, mjölk, grön, höna, lön, bön, böna, trött, dörr, hörne ”hörn”, lördag, fötter.

Denna passage motsvaras exakt av denna mening i artikeln:

I Göteborgs stadsmål uppträder tionde vokalen i strid mot ords etymologi i vissa ord, varest andra mål har allofoner av /ö/.[55]

En sak kan läggas till i artikeln. Orden ”andra mål har allofoner av /ö/” kan förlängas till ”andra mål har allofoner av /ö/ eller fonemet /å/ (av fornsvenskt /a/)”. Efter detta tillägg motsvarar skrivningarna i artikeln hela innehållet i relevanta passager hos Bertil Björseth, in i minsta detalj.

Den första av de tre Göteborgs-meningarna i artikeln lyder:

Betydande livskraft har tionde vokalen som identitetsmarkör i Göteborg. (”Dä va gôrskôj å setta å tjôta.”[Källa 6, som är Fredrik Lindström])

Källan Fredrik Lindström handlar om, att ”ô-ljudet” i tjôta och andra ord är en identitetsmarkör. Det ”ô-ljud”, som Fredrik Lindström talar om, är det tionde vokalfonem, som Stig Eliassson, Lars-Gumnar Andersson och andra språkprofessorer identifierar i svenska och västsvenska mål. Artikeltexten är riktig, eftersom ”ô-ljudet i Göteborg” och ”tionde vokalen” (eller ”tionde vokalfonemet”) enligt alla källor och expertutlåtanden är synonyma begrepp.

Jag kan inte hjälpa, att Ascilto fortsätter att göra inlägg, som saknar vetenskapligt, logiskt eller intellektuellt begripligt innehåll. Jag kan inte svara Ascilto, utan endast sidoställa artikelns text och källtext. Läsare kan då se, att ingen skillnad finns mellan artikelns text och källtexten. Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 november 2017 kl. 00.05 (CET)

Ascilos inlägg för dock det goda med sig, att de framtvingar mer läsning, som leder till värdefulla utökningar av artikeltexten. Till exempel blev den här meningen i artikeln:
I Göteborgs stadsmål uppträder tionde vokalen i strid mot ords etymologi i vissa ord, varest andra mål har allofoner av /ö/ eller fonemet /å/ (av fornsvenskt /a/)
fullständigare efter diskussionen. Det skulle jag inte ha upptäckt, om jag inte läst texterna igen efter Asciltos inlägg. Ett tack till Ascilto alltså. Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 november 2017 kl. 00.36 (CET)
(Inlägg i denna diskussion finns även på Diskussion:Svenskans tionde vokal.)
Artikeln handlar om ett tionde vokalfonem, som huvudsakligen uppstått på ett i artikeln beskrivet sätt. Exempelord är lôva, sôva, gôtt, med flera. En rådfrågad professor i svenska, född i Göteborg, har avgivit utlåtandet, att där är ett ljud i Göteborgs stadsmål, som finns i orden lôva, sôva, tjôta, lôsa med flera. Sagde professor finner minimala par som lôvalöva, sôvasöva och lôsalösa. Hans slutomdöme är: ”Tillräckligt många för en tionde vokal i dialekten, skulle jag säga”. Syftet med resonemanget, som ledde till den slutsatsen, var detta: ”ô och fonemstatus”.
Där finns intressanta andraplansfrågor enligt professorn i svenska: 1) I västra Sverige kan /ô/ utvecklas ur andra vokaler. 2) Allofoner av /ö/ kan tydligen sammanfalla med /ô/.
I huvudfrågan (Göteborgs stadsmål har ett tionde vokalfonem som uppkommit som beskrivet i artikeln), och i andraplansfrågorna, överensstämmer artikeln med professorns utlåtande. Även beteckningen ”en tionde vokal” är densamma. (Alla andra anförda utlåtanden och källor stöder också artikeltexten, men det är inte huvudpunkten i detta inlägg).
Huvudpunkten är denna: Den göteborgsfödde professorn i svenska gör, efter moget övervägande, samma tolkning av verkligheten som artikeln: ”en tionde vokal i [Göteborgs]dialekten”, som finns i ord som lôva, sôva, tjôta, gôr‐. Vokalen är icke blott en allofon, eftersom analysen syftar till att utröna ”fonemstatus”.
Så vitt jag kan se leder detta, med tvingande logik, till att Asciltos omdöme ”spekulationer”, ”önsketänkande” och ”egen forskning” även gäller den rådfrågade experten. Finns det något logiskt felslut i detta mitt resonemang? Jan Arvid Götesson (diskussion) 27 november 2017 kl. 01.42 (CET)
Jag har läst professor Lars-Gunnar Anderssons artikel "Brôtit, knôkat och tjôtit ..." som publicerades i G-P 7/10 i år. Där beskriver han hur göteborgskans ô i vissa fall kan ha ursprung i såväl å- som y-ljud. Han skriver också att göteborgskans ô är ett öppet ö-ljud och antyder inte på något vis att det skulle vara ett tionde vokalfonem. En intressant parallell som han tar upp är det göteborgska â-ljudet som finns i kâr (k uttalas då som i kol) och gâlen. Det går inte att dra de långtgående slutsatser som Jan Arvid gör ur Anderssons artikel, lika lite som ur Fredrik Lindströms artikel. Eftersom slutsatserna inte stämmer med de två källor jag kunnat ta del av, vågar jag inte lita på att slutsatserna ur de källor jag inte har tillgång till är korrekta. Rent generellt kan man säga att vi inte skall dra egna slutsatser ur källor utan bara använda dem bokstavligt. /Ascilto (diskussion) 30 november 2017 kl. 10.58 (CET)
Var används denna artikel som källa? Källor skall inte pressas, men det gäller också åt andra hållet. I populariserande sammanhang kan forskare avstå från ett fackspråk som de räknar med att ingen begriper. Jan Arvid Götesson har gjort en viktig folkbildningsinsats genom denna artikel. I framtiden kan den valda terminologin bli mer exakt. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.11 (CET)
Lars-Gunnar Andersson skriver rakt ut att göteborgskans ô är ett öppet ö-ljud, det finns inget utrymme för tolkning och detta har ingenting med populärvetenskapligt språk kontra fackspråk att göra. Någonting kan inte vara ett öppet ö i populärvetenskapliga sammanhang och ett tionde vokalfonem i akademiska sammanhang. /Ascilto (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.36 (CET)
Det var ett uruselt argument. Självklart kan det det! Dessutom används uppenbarligen inte den artikeln som källa här, så det är irrelevant vad där står. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.01 (CET)
Ytterligare ett skäl som stärker min nejröst är Jan Arvids metod att dra slutsatser ur källor och genom att kombinera olika källor. Då blir resultatet egen forskning. Se även Diskussion:Börje. /Ascilto (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.13 (CET)
Inte heller i det fallet finns några befogade anmärkningar att göra mot källhanteringen. Den är som vanligt föredömlig. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.26 (CET)

Det är till stor skada för vår trovärdighet att en artikel med felaktiga uppgifter och med uppgifter som strider mot vad källorna säger kommer att klassas som utmärkt. Påståendena om göteborgskans ô gör också att resten av artikeln bli obegriplig, eftersom det i artikeln råder förvirring om vilket fonem som avses. Det är heller inte bra för trovärdigheten när en artikel innehåller personliga slutsatser utifrån källorna och kombinationer av källorna istället för att torrt redogöra för källornas beskrivningar. /Ascilto (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.58 (CET)

Det är Din personliga uppfattning att artikeln inte följer de angivna källorna. Vi som röstar för att ge den utmärkt status anser att den uppfyller högt ställda krav och därför kan placeras i vårt skyltfönster en gång om året. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 10.38 (CET)
Och det är din subjektiva uppfattning. Min kritik är grundad i de källor jag redovisat. /Ascilto (diskussion) 5 december 2017 kl. 11.24 (CET)
Du har inte lyckats vederlägga artikelns källor. Hade Du det skulle röstläget se annorlunda ut. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 19.42 (CET)
De har tyvärr inte satt sig in i källorna tillräckligt. Fredrik Lindströms artikel [1] stöder över huvud taget inte det den påstås stödja. Källhänvisningen är ett falsarium. Lars-Gunnar Anderssons artikel där han skriver att göteborgskans ô är ett öppet ö har inte varit länkad tidigare, här kommer länken [2]. Artikeln motsäger Jan Arvids referat av Lars Gunnar Anderssons uttalanden ovan. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 12.52 (CET)
Och varför skall vi lita mer på Dig än på Jan Arvid Götesson? Tostarpadius (diskussion) 6 december 2017 kl. 16.39 (CET)
Struntprat. Var och en kan själv avgöra om en skall lita på källor en själv kan kontrollera. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 17.26 (CET)
Du är ensam om Din tolkning av källorna. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2017 kl. 17.43 (CET)
Jag tolkar inte källorna utan läser dem bokstavligt. Det förväntar jag mig att även andra användare är kapabla till. - Du gör som så ofta annars: förvanskar seriösa meningsyttranden till tjafs som ingen orkar ta del av. Jag har vädjat om att bli fredad från din diskussionstaktik, eftersom jag ofta drabbats av den. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 17.47 (CET)
Här är det Du som tjafsar och ifrågasätter andra användares förmåga att läsa innantill. Nu har Du fått stöd av Idunius. Det ändrar inte mina slutsatser. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.52 (CET)
Jag svarar inte på det och kommer inte att svara på ytterligare tjafs. Någon gång får det vara nog och den gränsen passerades för länge sedan. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.06 (CET)
Det går inte att utreda en sak medelst polemik och korta inlägg. Det enda sättet att komma framåt är gemensamt sanningssökande, där man ger sig tid till att förstå, vad andra menar. Jag har tidigare sagt, att Asciltos inlägg saknade vetenskapligt begripligt innehåll. Det skrev jag inte för att vara elak, utan för att jag inte kunde tolka inläggen. Men om jag lägger ner mycket tid på det, går det nog att förstå, hur Acsiltos tankeprocess har sett ut. Jag kan visa, att Ascilto (och Idunius) har fel. För att göra det, måste jag skriva ett mycket långt inlägg. Jag skriver det nu, och lägger in det senare. Jan Arvid Götesson (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.45 (CET)
Jag har väntat på att det långa inlägget skall komma, men eftersom det inte gjort det måste jag få kommentera det senaste inlägget. Det är svårt att begå tankefel när man återger en källa bokstavligt och det kan vem som helst som är läskunnig konstatera att jag gjort. Det kan inga dimridåer ändra på. Däremot är det väldigt lätt att begå hur många tankefel som helst om man ägnar sig åt långtgående tolkningar av källorna. Att ägna sig åt långtgående tolkningar är att jämställa med egen forskning. Det tråkiga med de felaktiga påståendena om att göteborgskans ô skulle vara detsamma som det tionde vokalfonemet gör det tyvärr förvirrande och missvisande vilket fonem det är fråga om. Just nu under terminsslutet har jag inte tid att sitta på KB, men i mellandagarna tänker jag sätta mig in i samtliga anförda källor. Det skall bli intressant att få se vad som är tolkning och vad som faktiskt står i källorna. /Ascilto (diskussion) 9 december 2017 kl. 02.28 (CET)
Jag litar på att det redan uppenbara kommer att bli ännu tydligare genom det utlovade inlägget. Tyvärr betvivlar jag att Du kommer att låta Dig övertygas, men hoppas kan man ju alltid. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2017 kl. 02.40 (CET)
Bästa/bäste Ascilto! Jag beklagar, att du fått vänta. Men inlägget, som jag skriver på, blir nog det längsta i Wikipedias historia. Det dröjer, ty vi har ju alla, liksom du, arbete och hushåll att sköta, ej blott Gpedia. Jag lovordar din föresats att läsa samtliga källor. Vidare har Idunius tackat för mitt förra inlägg, fastän jag ärnar att visa, att han har fel. Sådan vidsynthet bådar gott för det fortsatta samtalet. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 december 2017 kl. 04.21 (CET)
Jag ser fram emot att kunna ändra min röst om jag har fel, och ser med förväntan fram emot det förtydligande inlägget. Idunius 9 december 2017 kl. 11.40 (CET)

Utmärkt lista

  • Läs igenom Gpedia:Vad en utmärkt lista är och fundera på om detta stämmer med den lista du vill nominera (processen för en utmärkt lista är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt lista}} överst i listan du vill nominera.
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt lista" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artikelns namn samt skriv en motivering.
=== [[Skriv listans namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!
 
;Stöder för utmärkt
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----

Utmärkt portal

  • Läs igenom Gpedia:Vad en utmärkt portal är och fundera på om detta stämmer med den portal du vill nominera (processen för en utmärkt portal är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt portal}} överst i portalen du vill nominera.
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt portal" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artikelns namn samt skriv en motivering.
=== [[Skriv portalens namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!
 
;Stöder för utmärkt
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----

Utmärkt artikelserie

En utmärkt artikelserie är en samling relaterade artiklar som är av god kvalitet (dock behöver de inte enbart vara utmärkta utan det går även med bra och rekommenderade). En utmärkt artikelserie representerar Wikipedias bästa arbeten genom att genomgående täcka alla delar av det ämnet genom flera högkvalitetsartiklar som har en liknande struktur och som är väl länkade med varandra.

  • Läs igenom Gpedia:Kriterier för utvalda artiklar och Gpedia:Utmärkta artikelserier och fundera på om detta stämmer med den artikelserie du vill nominera (processen för en utmärkt artikelserie är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt artikelserie}} överst i huvudartikeln du vill nominera.
  • Se till att alla artiklar som du ämnar nominera till artikelserien finns länkade via exempelvis en mall (se exempelvis Mall:Stadsplanering i Stockholm). Se även till att de alla av artiklarna uppnår utmärkt, bra eller rekommenderad status (se kriterierna).
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt artikelserie" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artiklarnas namn samt skriv en motivering.
=== [[Namn på artikelserien]] <!--Länk till huvudartikeln.--> ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!

*[[Huvudartikel]]:
**[[Artikel]] <!--Utmärkta artiklar överst, bra artiklar sedan och sist rekommenderade artiklar.-->
**[[Artikel]]
**{{ikon|ba}}
 
;Stöder

;Stöder inte
 
;Diskussion

</div>
----

Omprövningar

Före en omprövning

Utmarkt Guld.svg
Bra alt.svg
Against Cscr-featured.svg
Question dropshade.svg

Innan du väljer att ompröva en utvald artikel (notera att rekommenderade artiklar inte platsar i denna kategori då de inte är granskade sedan tidigare), uppmärksamma dess styrkor alternativt brister på artikelns diskussionssida och ge gärna konkreta förslag till förbättringar. Även listor, portaler och artikelserier platsar under denna kategori och kan alltså omprövas. Överväg att även kontakta användare du förmodar har stora kunskaper om ämnet, till exempel den eller de användare som redan har lagt ner mycket arbete på artikeln för att be dem om råd. När detta är gjort och du känner att artikeln är redo för en omprövning, gör då följande:

  • Lägg in mallen {{Omprövning}} högst upp i artikeln.
  • Se om artikeln har mallen {{Artikelgranskningar}} på sin diskussionssida. Ta i så fall bort denna och ta även bort artikeln från Artikelgranskningar.
  • Lägg in artikeln under rubriken Artiklar som ska omprövas med en tydlig motivering.
  • Processen för en omprövad artikel är snarlik den för en utmärkt/bra artikel (se högst upp i denna artikel).
  • Om artikeln blir avnominerad, glöm då inte att lägga in den på Tidigare utvalda artiklar.

För att de artiklar som anmäls till omprövning ska kunna utvecklas under prövotiden gäller att ett maximalt antal på fem artiklar får ligga anmälda åt gången. Är fem artiklar redan uppe för omprövning vid tillfället rekommenderas du att istället lägga till artikeln i omprövningskön.

Riktlinjer vid bedömning

  • En nominerad artikel markeras som utmärkt alternativt behåller sin status som utmärkt om den:
    • Efter tre veckor fått minst fem utmärkt-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter två veckor fått enbart och minst fyra utmärkt-röster, eller:
    • Efter en vecka fått enbart och minst åtta utmärkt-röster.
  • En nominerad artikel markeras som bra alternativt behåller sin status som bra om den:
    • Efter tre veckor inte blivit utmärkt och fått minst fyra utmärkt- eller bra-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter två veckor fått minst tre utmärkt- eller bra-röster, och inga ta bort status helt-röster.
    • Efter en vecka fått minst sex utmärkt- eller bra-röster, och inga ta bort status helt-röster.
  • En nominerad artikel förlorar sin status om den har:
    • Varit nominerad i två veckor och
    • fått minst fyra röster på ta bort status helt och
    • dessa ta bort status helt-röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  • En nominerad artikel behåller sin status om den:
    • Efter minst fyra veckor inte uppfyller något av ovanstående krav.

Rösta

När du röstar ska du ange användarnamn och datum (vilket lättast görs med fyra tilde: ~~~~). En röst som stöder att artikeln ska behålla sin status som bra eller utmärkt bör motiveras, särskilt om motiveringen kan bidra till artikelns utveckling. En röst på stöder inte måste motiveras, med konkreta exempel så att brister kan åtgärdas. En röst på stöder inte utan konkret motivering blir därmed ogiltig och stryks från röstningsprocessen.

Ompröva en artikel

Klistra in den här mallen under rubriken Artiklar som ska omprövas och fyll i artikelnamn och motivering.

=== [[Skriv artikelns namn här]] ===
<small>''Nominerad för omprövning av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!

;Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
 
;Stöder för bra / behåll som bra
 
;Ta bort status helt
 
;Diskussion
 
</div>
----

Artiklar som ska omprövas

Winston Churchill

Nominerad för omprövning av Kigsz 28 november 2017 kl. 10.33 (CET)

Artikeln har flera stycken som helt saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
Stöder som bra / behåll som bra
  1. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 14.55 (CET) Håller denna status även idag.
Ta bort status helt
  1. Sjunnesson (diskussion) 30 november 2017 kl. 15.13 (CET) Mycket mer skulle behöva noter.
  2. TernariusD 30 november 2017 kl. 17.37 (CET) För många avsnitt utan källor. Se diskussion nedan.
  3. Ascilto (diskussion) 2 december 2017 kl. 14.36 (CET) Som Användare:Ternarius och med diskussionsinlägg.
  4. Kigsz 5 december 2017 kl. 15.12 (CET) Enligt omprövningsnominering.
Diskussion

Allmänna källor finns. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 14.55 (CET)

Jag förstår denna ligger illa till, då källäget är besvärlgt. Samtidigt tycker jag det är lite synd avnominera. Texten och artikeln är bra och alls inget att skämmas för, och det som står är inte kontroversiellt. Jag skulle önska ivern att avnominera gick lite lugnare, och hade fokus på de mer eller mindre skämmiga artiklarna, dit denna inte hör.Yger (diskussion) 30 november 2017 kl. 15.23 (CET)
Jag instämmer helt med Yger. Det som bör prioriteras är att avnominera utmärkta artiklar som inte lever upp till dagens krav. Därutöver bör bra artiklar som inte endast ligger på gränsen utan klart under den tas upp. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.00 (CET)
@Yger, Tostarpadius: Jag håller tyvärr inte med. Det anses ju allmänt att artiklar bör ha källor; då bör, emm, kraven vara speciellt hårda för artiklar med någon utmärkelse. Jag kan inte se att artikeln bara saknar några obetydliga källor, tvärtom:
Avsnitten "Armén", "Första världskriget" (!) och "Utmärkelser" är helt utan källor (så är de iofs mycket korta "Nobelpristagare", "Statsbegravning" och "Måleri"). "Efterkrigstiden" och "Unga år" har bara en källa; det senare avsnittet har både födelseuppgifter och anekdotiska uppgifter från hans skolår, åtminstone ett par som man hävdar hade betydelse för hans utveckling, men den enda källa som anges rör ett relativt obetydligt brev från skolledningen till hans föräldrar.
Inte heller håller jag med om att de källösa uppgifterna skulle vara okontroversiella. Flera uppgifter som knappast kan sägas vara triviala är helt utan källor: I avsnittet "Parlamentet och regeringen" hävdas att den vitt spridda uppgiften om att han skulle ha satt in militär mot strejkande skulle vara en vandringssägen. I avsnittet "Första världskriget" nämns att han blivit anklagad för att delvis ha framprovocerat sänkningen av RMS Lusitania; dessutom nämns i samma avsnitt att han fick avgå som marinminister på grund av att han ansågs bära misslyckandet för Slaget vid Gallipoli (en uppgift som visserligen nämns i artikeln om slaget, men även där utan källa. Att uppgiften med stor säkerhet är korrekt ändrar ingenting i sak; uppgifter av det slaget bör ha källor). I avsnittet "Mellankrigstiden" finns flera kontroversiella påståenden som emm bör ha källor: Det förekommer en tämligen sjaskig uppgift om att han skulle ha blivit utsatt för en smutskastning med antisemitiskt syfte; Lloyd Georges hårda kritik av hans antikommunism nämns; hela delavsnittet om hans återgång till det konservativa partiet, den hårda ekonomiska politik som han genomförde och de följder som detta fick är källöst. / TernariusD 30 november 2017 kl. 17.37 (CET)
Artikeln är i princip källös då de tre allmänna källorna endast kan ge stöd åt mindre delar av artikeln. Artikeln fick i huvudsak sin utformning 30 maj 2007 då Användare:Sintram utökade den med 24 886 byte till 42 787 byte. Samtidigt tillfördes de tre allmänna källorna; Churchills tal, som inte kan ge stöd åt mer i artikeln än de citat som förekommer; en Harald Schillers Händelser man minns – en krönika 1920–1969 som inte kan ha Churchill som huvudämne - vad det är för skrift är vidare oklart då den inte finns i Libris - samt NE:s artikel som bara är på 8 000 byte. 8 000 byte kan varken vara allmän källa till de 24 886 byte NE-källan kom med eller dagens 49 608 byte. Så vilka de faktiska källorna är, det är en gåta, en jämförelse med enwp:s artikel vid tidpunkten för tillkomsten tyder på att artikeln inte är en översättning. Sintram är fortfarande aktiv, så jag hoppas på ett klargörande om tillkomsten. Sedan den 30 juli 2007 då den antogs som Läsvärd efter att ha utökats till 44 331 byte har artikeln varit föremål för omfattande tillfällighetsredigeringar, som mest har den omfattat 54 234 byte 9 augusti 2009 för att sedan åter bantas till dagens storlek. Samtidigt har 19 nya fotnoter tillförts de ursprungliga 7, vilket knappast kan täcka de 6 821 byte som tillkommit sedan maj 2007, lika lite som 7 fotnoter kan täcka de 24 886 byte de kom med. /Ascilto (diskussion) 2 december 2017 kl. 14.36 (CET)

Carl Richard Nyberg

Nominerad för omprövning av Kigsz 30 november 2017 kl. 19.37 (CET)

Artikeln har flera stycken som helt saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
Stöder för bra / behåll som bra
  1. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 22.16 (CET) Håller denna status även idag.
Ta bort status helt
  1. Ascilto (diskussion) 2 december 2017 kl. 15.29 (CET) För tunt källäge, se diskussion.
  2. Sjunnesson (diskussion) 2 december 2017 kl. 16.01 (CET) Källäget är inte bra.
  3. TernariusD 2 december 2017 kl. 18.28 (CET) Otillräckligt källbelagd. Se diskussion nedan.
    • Jan Arvid Götesson (diskussion) 3 december 2017 kl. 21.59 (CET) Emedan min tolkning av ”vid behov vara försedd med fotnoter” (behov = att läsaren skall kunna slå upp och kontrollera varje betydelsefull utsaga) icke har avisats såsom stridande mot nuvarande (2017) wikipedia-kultur, lägger jag min röst här.
  4. Kigsz 5 december 2017 kl. 15.13 (CET) Enligt omprövningsnominering.
  5. Disembodied Soul (diskussion) 6 december 2017 kl. 08.43 (CET) *För* problematiskt källäge.
Diskussion

Allmänna källor finns. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 22.16 (CET)

Då de få fotnoterna är sporadiskt förekommande, är frågan om de allmänna källorna räcker för att täcka den bitvis väl anekdotiska artikelns innehåll. Tekniska museets lilla sida om Nyberg täcker inte mycket och Sundbybergs stadsmuseums sida finns inte kvar. Nybergs egna minnesanteckningar listas både som tryckt källa och vidare läsning, det tolkar jag som att anteckningarna endast är källa till de citat som finns i artikeln. Återstår de sju boksidorna i Lidingö hembygdsförenings Lidingö - Människor och miljöer. Visst, man kan bygga en biografisk artikel på en så begränsad källa, men räcker det för en utvald artikel? Det kan jag inte tycka. /Ascilto (diskussion) 2 december 2017 kl. 15.29 (CET)
Artikeln är bättre källbelagd än en del av de föregående, men jag anser inte det räcker.
Avsnittet "Uppfinning av blåslampan" saknar helt källor förutom två påpekanden om växelkurs och en sammarbetspartner, men de är kommentarer utan någon källa och borde ha angetts med {{Anmärkning}}, inte <ref>. Visserligen har en referens till Tekniska museet lagts till sist som allmän källa, men den täcker som Ascilto påpekat inte allt, dessutom överensstämmer den inte helt med artikeln: I referensen nämns ingenting om att lödlampan skulle vara en föregångare till blåslampan, i källan är de tvärtom synonyma; dessutom nämns ingenting om hans inledande ekonomiska svårigheter i källan, i stället framhålles att blåslampan "snabbt blev väldigt populär", och att den efter samgåendet med Max Sievert "blev en ännu större succé och Carl Richard Nyberg blev rik på sin uppfinning". Inte heller det långa, källösa delavsnittet om blåslampans tillämpningar stöds av Tekniska museets sajt.
Avsnittet "Experimenterande med ångmaskinsdrivna flygplan" är även det nästan källöst: De enda källorna är en till en kort uppgift om att han byggde en modell av en helikopter, och två källor (varav en död) om att hans flyghangar och båthus skulle vara byggnadsminnesförklarade. Den inte alls ointressanta uppgiften om hans ubåtsexperiment saknar helt källor, liksom det långa delavsnittet om hans försök med sitt ångdrivna flygplan. Tekniska museets sajt nämner endast flygplansförsöken mycket kortfattat och duger emm inte som källa till artikelns uppgifter.
I avsnittet om "Verksamhet efter 1922" finns ett par källor om en av de propellertyper han uppfann resp. om några citat ur hans minnesanteckningar, men det största delavsnittet, det om hans försök att förbättra fotogenkökens säkerhet, saknar även det helt källor, varken allmänna eller rad-d:o.
Kort sagt är det här en artikel som emm borde ha flera {{kb}}-mallar. Då anser jag inte den kan komma ifråga för någon särskild status. / TernariusD 2 december 2017 kl. 18.28 (CET)
Jag avvisar bestämt Jan Arvid Götessons tolkning av den rådande kulturen. Det som pågår här just nu är extremt olyckligt. Artiklar som verkligen är bra förlorar sin status en efter en. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2017 kl. 23.57 (CET)
Här finns två oförenliga synsätt. Tostarpadius företräder linjen, att en bra artikel kan närma sig en vanlig encyklopediartikel: en sakkunnigt skriven text med litteraturanvisningar på slutet. En encyklopediartikel har inga fotnoter alls, men Tostarpadii uppfattning synes vara, att hela stycken av en bra artikel kan vara skriven i konventionell encyklopedi‐stil. Vid ett tillfälle har Tostarpadius minskat kraven rejält: ”Jag anser att det egentligen räcker med allmänna källor för att en artikel skall kunna markeras som bra. Endast direkt kontroversiella påståenden behöver noter.” Detta betyder, att man skulle kunna skriva en bra artikel om Fotosyntes eller Helsingfors med enbart allmänna källor, eftersom de artiklarna kan bli välskrivna utan ”direkt kontroversiella påståenden”.
Häremot står Ternarii uppfattning, att ”allmänna källor är ett otyg”. De två principerna är oförenliga. Jag vill inte bråka, så jag stryker min röst. Jag noterar blott, att åsikterna, som kommer till uttryck genom röstning och genom inlägg på diskussionssidan, ligger närmare den senare linjen. Bairuilong, Idunius, Historiker, Yger, Sjunnesson, Ternarius och möjligen Ascilto förefaller att i ord eller handling förorda ett flitigare bruk av noter i bra artiklar, än vad Tostarpadius anser vara tillfyllest.
Problemet är, att ordet ”behov” är luddigt. Min tolkning av ”behov” är, att varje utsaga skall vara direkt belagd med en not. Fördelen är, att man då kan identifiera varje textfragment, som författaren formulerat utan stöd i källa. Om artiklar skrivs enligt den modellen, görs två vinster:
1. Varje utsaga kan genast kontrolleras, genom att man slår upp sidan i anförd källa.
2. Varje textfragment utan fotnot erkänns vara en wikipediaförfattares egen tanke; granskare kan då genast ägna sig åt att bedöma, huruvida wikipediaförfattarens egenformulerade tanke är en legitim och behövlig del av artikelns helhet. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 december 2017 kl. 01.33 (CET)
Du har givetvis rätt till din egen tolkning, och jag ska inte ifrågasätta dina bevekelseskäl. Jag vill emellertid gärna påpeka, att mitt ställningstagande inte vilar på det iofs korrekta faktum att jag tycker att ”allmänna källor är ett otyg” – faktum är, att jag aldrig använt den åsikten som något huvudargument i någon av diskussionerna på den här sidan. I min argumentation rörande den aktuella artikeln försöker jag tvärtom visa, att även om man accepterar allmänna källor så är de i det här fallet otillräckliga. I vilken utsträckning jag lyckas överlåter jag åt andra att angöra. / TernariusD 4 december 2017 kl. 04.30 (CET)
PS. Fast tack för att du använder genitivformen av mitt nick! :-) / TernariusD 4 december 2017 kl. 04.35 (CET)
Du har rätt. Jag har placerat min allmänna kommentar i fel diskussion. I diskussionen om en viss artikel, som denna om Carl Richard Nyberg, diskuterar du på ett exakt och precist sätt, huruvida utsagor har stöd i någon källa, vare sig allmän källa eller precist identifierade källor med nottecken utsatta. Min tanke var snarast, att det finns två olika riktningar i tänkandet. Frågan är, vad som skall uppmuntras i framtiden. Enligt Tostarpadius skall en artikel i framtiden i princip kunna bli utvald till bra, även om den bara har allmänna källor. Många användare, även jag, skulle nog i stället rekommendera alla skribenter att sätta in nottecken, så att läsaren snabbt kan finna varje (viktigt) uppgift i artikeln i en källskrift (först måste man förstås leta upp tryckta källor på bibliotek). Dessa olika grundsyner kommer troligen att påverka alla omröstningar i framtiden. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 december 2017 kl. 05.33 (CET)
@Jan Arvid Götesson: Du har rätt i att principerna är oförenliga. Jag anser egentligen att noter inte hör hemma i en encyklopedi, men har anpassat mig så långt till den motsatta uppfattningen att jag numera kräver dem genomgående i utmärkta artiklar. I bra artiklar skall de endast uppträda "vid behov", vilket enligt tolkning är när uppgifterna inte förekommer i vilket standardverk som helst utan kan behöva kontrolleras. När det gäller Din nya typ av artiklar, som jag sätter stort värde på, krävs betydligt fler konkreta hänvisningar, då de saknar motsvarighet i översikts- eller uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 10.35 (CET)
@Tostarpadius: Jag anser nog inte att Jan Arvid Götesson omtolkat någon rådande kultur. Jag minns från min första tid här, kring 2006, att allmänna källor ansågs tillfyllest (jag får nog erkänna att även jag har använt dem). Sedan dess har synen på källor helt förändrats, och man får nog idag se acceptansen av allmänna källor som en minoritetsståndpunkt. Den allvarligaste nackdelen med dem kommer fram i den här typen av diskussioner: Det går inte att avgöra graden av källbeläggning hos en artikel med allmänna källor utan att läsa igenom alla, vilket för stora källor blir alldeles ogörbart. Speciellt problematiskt blir detta för källor som utgörs av tryckta böcker; inte ens för radreferenser accepterar jag sådana utan sidangivelser. / TernariusD 5 december 2017 kl. 11.50 (CET)
Jag menar att Ni som yttrar Er här inte återspeglar rådande konsensus. Acceptansen för allmänna källor är större i praktiken. Så vitt jag förstår accepterades 2006 alltjämt källösa artiklar, vilket inte var fallet när jag blev aktiv 2009. Vad gäller uppgifter som verkligen behöver kontrolleras håller jag med om att sidhänvisningar är helt nödvändiga för bokreferenser. Jag vet dock inte om vi kan kräva dem. Min erfarenhet från universitetsvärlden är att man inom samhällsvetenskapen accepterar oprecisa angivelser till och med i akademiska texter. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 16.07 (CET)

Dansk-tyska kriget

Nominerad för omprövning av Kigsz 5 december 2017 kl. 15.09 (CET)

Artikeln har flera stycken som helt saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
Stöder för bra / behåll som bra
Ta bort status helt
  1. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 16.08 (CET) Enligt nomineringen.
  2. Historiker (diskussion) 5 december 2017 kl. 19.06 (CET) Inte tillräckligt med källhänvisningar. Artikeln skulle även behöva utökas för att bättre täcka in ämnet, om den skall antas till bra eller utmärkt.
  3. Sjunnesson (diskussion) 6 december 2017 kl. 08.02 (CET) Enligt nominering.
  4. Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 14.41 (CET) Med diskussionsinlägg.
  5. TernariusD 6 december 2017 kl. 14.52 (CET) Källäget är alldeles för dåligt. Asciltos omfattande diskussionsinlägg täcker emm problematiken mycket bra.
Diskussion

Allmänna källor saknas. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 16.08 (CET)

Jag vill dock påpeka att den inte skall antas till något. Den är uppe för omprövning. Då bör ribban ligga lägre enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 19.39 (CET)

Det är inget av avsnitten som helt saknar fotnoter, men de är glest förekommande och flera stycken saknar fotnoter helt. Då artikeln helt saknar allmänna källor är detta inte i närheten av tillräckligt. Ingen av de angivna källorna kan användas för att täcka hela artikeln - Ugglans artikel [3] tillsammans med artikeln Krigen i 1864 från sajten Dansk militærhistorie täcker tillsammans innehållet i avsnittet Krigets förlopp, resten av artikeln är i princip källös. Dock skrivs Dansk militærhistorie av en privatperson som själv inte anger sina källor, så den är i princip oanvändbar även om den ger ett tillförlitligt intryck. NE:s artikel [4] ger lite om bakgrund och upptakt men långt ifrån så mycket att den täcker dessa avsnitt. Artikeln fick sin huvudsakliga utformning i november 2007 av Användare:Tomas e som fortfarande är aktiv. En väsentlig utökning och kvalitetsförbättring på 1 330 byte utfördes 1 mars 2011 av ett IP-nummer som tillfogade följande källhänvisning som senare raderats: "En dansk gymnasiebok i historia (Nordens Historia 1, sista kapitlet handlar om just detta krig. Främst Danska men även tyska Gpedia". Det är oklart om Nordens Historia avser den danska läroboken, i Libris finns ett par böcker på svenska med denna titel; Nordens historia : en europeisk region under 1200 år från 1997 av Harald Gustafsson och Nordens historia från 1963 av Carl Erik Holm. Annars är det tunt med källor om detta krig på svenska, uppslagsordet med synonymer ger sammanlagt 14 träffar i Libris, men av dessa finns endast en monografi, Dansk-tyska kriget 1864 : historik och kritik från 1889 av Gustaf Thorsander. De danska och tyska wp-artiklarna är mer än dubbelt så omfattande som vår, omkring 45 000 byte och de listar ett antal källor som skulle kunna komma till användning. Ingen av dem är utvald, vilket är en fingervisning om hur noga man bedömde kvaliteten vid den förra nomineringsdiskussionen 2008. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 14.41 (CET)

Det var möjligen generöst att kalla mig för fortfarande aktiv. :-) Har i övrigt inget att tillföra i diskussionen. Tomas e (diskussion) 10 december 2017 kl. 14.52 (CET)

Helsingborgs historia

Nominerad för omprövning av Kigsz 5 december 2017 kl. 15.09 (CET)

Artikeln har flera stycken som helt saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
Stöder för bra / behåll som bra
Ta bort status helt
  1. Sjunnesson (diskussion) 5 december 2017 kl. 15.32 (CET) För dåligt källbelagd. Och det finns bara en enda fotnot.
  2. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 16.09 (CET) För oprecisa källhänvisningar för ett så omfattande ämne.
  3. Yger (diskussion) 5 december 2017 kl. 16.12 (CET) är mest lång. Saknar distinktioner i påståenden och exakta källor.
  4. Historiker (diskussion) 5 december 2017 kl. 18.55 (CET) Vid omprövningen 2010 skrev jag att det är en omfattande och intressant artikel om stadens historia, men att den inte uppfyller nuvarande kriterier, då det saknas fotnoter. Då degraderades den till bra, nu uppfyller den inte heller kraven för det.
  5. TernariusD 6 december 2017 kl. 14.49 (CET) En enda fotnot till en så här lång artikel är emm oacceptabelt.
  6. Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 15.05 (CET) I stort sett helt i avsaknad av fotnoter. Se också diskussionsinlägg.
Diskussion

Gediget originalarbete från 2006 av Användare:Jsdo1980 som fortfarande är sporadiskt aktiv. Dock skriven och nominerad under en tid då synen på källor var lättfärdigare än idag. Jag tvivlar dock inte på att de allmänna källorna täcker innehållet, artikeln har varit förhållandevis lite påverkad av tillfällighetsredigeringar. Det skulle vara ett grannlaga men förmodligen inte ogörligt arbete att förse artikeln med fotnoter, hoppas att det blir av någon gång för detta är en värdefull artikel som skulle kunna tjäna som förlaga till andra stadshistorieartiklar. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 15.05 (CET)


Hjalmar Branting

Nominerad för omprövning av Kigsz 8 december 2017 kl. 12.56 (CET)

Artikeln har flera stycken som helt saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
Stöder för bra / behåll som bra
Ta bort status helt
  1. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 13.05 (CET) För oprecisa källhänvisningar för ett så omfattande ämne.
  2. TernariusD 8 december 2017 kl. 16.34 (CET) 7 källhänvisningar är alldeles för litet för en så här pass lång artikel, speciellt som 4 av dem rör biografiska detaljer och avverkas i ingressen och det första stycket.
  3. Sjunnesson (diskussion) 8 december 2017 kl. 17.21 (CET) Alldeles för litet av artikeln är källbelagt.
  4. Ascilto (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.59 (CET) Som ovan och med diskussionsinlägg.
  5. Yger (diskussion)efter Asciltos analys att det inte ens är samm artikla som fick utvaldstatus
Diskussion

Det är möjligt att artikeln har fler allmänna källor än vad det ser ut som. Den fick sin huvudsakliga utformning i januari 2005 då Användare:Jebur (ej aktiv sedan 2005) utökade med 11 910 byte till 13 751 byte. Samtidigt lades en litteraturförteckning till [5] och det är tänkbart att den avsågs vara en källförteckning. Litteraturförteckningen ändrades till Vidare läsning av Användare:Bulver (fortfarande aktiv) som utökade den och lade till bibliografin på sammanlagt 10 901 byte. Den nu enda allmänna källan "Händelser man minns - en bokfilm 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970" (samma källa som i Churchill-artikeln, finns ej i Libris) lades till av ett ip-nummer tillsammans med en utökning på 1 330 byte i augusti 2007. När artikeln antogs som läsvärd i mars 2006 var den på 14 972 byte, nu är den på 36 471 byte. Om man räknar bort ip-numrets tveksamt källbelagda utökning och Bulvers omfattande litteraturförteckningar har artikeln utökats med drygt 9 000 byte genom tillfällighetsredigeringar sedan den blev utvald. Den nuvarande artikeln är således en helt annan än den som antogs som utvald. Det finns flera mer eller mindre kontroversiella partier som både skulle behöva vara tydligare och vara försedda med fotnoter, t.ex. Brantings agerande och betydelse under hungerkravallerna 1917. /Ascilto (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.59 (CET)


The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.