Gpedia:Artikelnomineringar

Hoppa till: navigering, sök
Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvald artikel · Utvalda bilder


Utmarkt Guld.svg
Bra alt.svg
Question dropshade.svg

På den här sidan beslutas vilka artiklar som ska listas som utmärkta respektive bra artiklar på Gpedia, vilka tillsammans med de rekommenderade artiklarna utgör så kallade utvalda artiklar. Om en artikel inte anses värd en utnämning som utmärkt eller bra artikel, kan den ändå passa som rekommenderad. Detta är en kvalitetskategorisering med något mindre stränga kvalitetskriterier som vem som helst kan utdela. Det krävs inte någon föregående nominering, men rekommendationen behöver motiveras på artikelns diskussionssida och artikeln måste uppfylla kriterierna för en utvald artikel.

Vanliga frågor

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst, så länge artikeln uppfyller kriterierna för en utvald artikel. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och har rätt att när som helst dra tillbaka nomineringen för att åtgärda brister i artikeln.

Nominera en artikel:

  1. Hitta en artikel som du anser uppfyller kriterierna för en utvald artikel (för mer information, se frågan "Var hittar jag artiklar att nominera?").
  2. Lägg in artikeln under rubriken Nomineringar nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande disposition:
=== [[Skriv artikelns namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>
 
Skriv din motivering här.
 
;Stöder för utmärkt

;Stöder för bra
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----
  1. Lägg in följande mall högst upp i artikeln du nominerat: {{Nominerad till utvald}} (notera att listor, portaler och artikelserier har annorlunda mallar, vilket du kan läsa om under respektive rubriker).
  1. Se efter om artikeln har mallen {{Artikelgranskningar}} på sin diskussionssida. Ta i så fall bort denna och ta även bort artikeln från Artikelgranskningar (mer om denna sida under frågan "Var hittar jag artiklar att nominera?").
  • Får jag nominera en artikel jag har varit huvudförfattare till?

Ja.

  • Vem får rösta på en artikel?

Registrerade användare på Gpedia vid nomineringstillfället. Var du inte det men röstar ändå, stryks din röst.

  • Hur gör jag för att rösta på en artikel?

När du röstar ska du ange användarnamn och datum (görs enklast med fyra tilde: ~~~~). En röst som "Stöder" nomineringen bör motiveras, särskilt om motiveringen kan bidra till artikelns utveckling. En röst på "Stöder inte" måste motiveras, så att brister kan åtgärdas. En röst på "Stöder inte" utan motivering blir ogiltig. Exempel:
#~~~~ Jag tycker att artikeln är välskriven, uttömmande och har bra referenser. Därför röstar jag för utmärkt.

  • När är en röst ogiltig?
  1. Om en stödröst kommer från en användare som inte var registrerad på Gpedia vid nomineringstillfället.
  2. Om en röst läggs på "Stöder inte" utan motivering som kan användas för att göra artikeln bättre.
  • Var hittar jag artiklar att nominera?
  1. Artikelgranskningar: Bästa sidan att hitta artiklar som skulle kunna bli utvalda. Det är inte ett krav för en artikel att först läggas in för granskning innan den kan bli utvald, men skadar inte då det möjliggör värdefulla kommentarer att beakta innan nominering.
  2. Månadens artiklar: På denna sida är det mer ovanligt att du hittar en möjlig utvald artikel än på den ovanstående men det händer då och då. Månadens artiklar tar upp både helt nyskrivna artiklar och tidigare artiklar som har förlängts avsevärt. Det kan därför vara värt att hålla koll även på denna sida.
  3. Special:Långa sidor: På denna sida listas alla artiklar i storleksordning (det vill säga hur många bytes de är på). Denna sida kan vara värd att ta sig en titt på men kom ihåg att det är kvalitet och inte kvantitet som räknas.
  • När avslutas omröstningen?

Omröstningen avslutas när artikeln uppnår något av nedanstående krav (se rubriken Riktlinjer för bedömning) eller när nominatorn drar tillbaka nomineringen.

  • Vem får avsluta en omröstning?

Den som känner sig mest manad (även nominatorn). Det viktiga är att ett av kraven har blivit uppfyllt under rubriken Riktlinjer för bedömning. För att avsluta en omröstning, gör följande (notera att vissa av mallarna och länkarna ser annorlunda ut för listor, portaler och artikelserier):

  1. Se vilket krav som uppfylls under Riktlinjer för bedömning.
  2. Gå in på denna sida för att hitta en passande förordsmall och kopiera den.
  3. Gå till diskussionssidan på den artikel du vill avsluta nomineringen för och klistra in förordsmallen längst ned där.
  4. Gå tillbaka till denna sida och klipp ut all text från nomineringen av artikeln (själva rubriken kan du lämna kvar så länge). Ta även med alla eventuella kommentarer och se till att det finns en </div>-tagg efter sista kommentaren (denna tagg avslutar nämligen förordsmallens <div class>-tagg).
  5. Efter du klippt ut all nödvändig information om nomineringen för artikeln ta då även bort rubriken, så att det är helt tomt på artikelns nominering, och spara sidan med en passande sammanfattning (såsom "Antagen till utmärkt", "antagen till bra" eller "inte antagen").
  6. Gå tillbaka till artikelns diskussionssida och klistra in all information under förordsmallen och se till att </div>-taggen avslutar din text (för ett exempel på hur en färdig förordsmall ser ut se här.
  7. Gå nu till artikelns huvudsida och ta bort mallen {{Nominerad till utvald}}. Om artikeln antagits till utvald läggs därefter någon av mallarna {{Utmärkt}} eller {{Bra}} in i slutet av artikeln. {{Utmärkt lista}} används för antagna listor.
  8. Slutligen går du in på antingen Utmärkta artiklar eller Bra artiklar och lägger in den nyutvalda artikeln i bokstavsordning under den kategori som passar bäst.

Generellt sett ja, men det finns så klart undantag (utöver att nominatorn drar tillbaka sin nominering). En artikels omröstning kan nämligen avslutas om konsensus uppnåtts. Det är dock svårt att veta exakt när konsensus uppnåtts på grund av olika uppfattningar om detta och det är därför riktlinjerna för bedömningen finns till som tumregler. Diskutera gärna med andra användare om artikeln innan du avslutar den på basis av konsensus. Det kan även vara så att en artikel är i behov av en förlängning av bedömningstiden, då konsensus inte upplevs än. Då är det bara att vänta med att avsluta bedömningen eftersom en artikel tjänar på en hållbar bedömning.

Riktlinjer för bedömning

I texten nedan används ordet "artikel" både för artiklar, listor, portaler och artikelserier.

  • En nominerad artikel blir utmärkt om den:
    • Efter minst tre veckor fått minst fem utmärkt-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter minst två veckor fått enbart och minst fyra utmärkt-röster.
    • Efter minst en vecka fått enbart och minst åtta utmärkt-röster.
  • En nominerad artikel blir bra om den har:
    • Efter minst tre veckor inte blivit utmärkt och fått minst fyra utmärkt- eller bra-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter minst två veckor fått minst tre utmärkt- eller bra-röster, och inga stöder inte-röster.
    • Efter minst en vecka fått minst sex utmärkt- eller bra-röster, och inga stöder inte-röster.
  • En nominerad artikel kan strykas från röstlistan om den:
    • Efter minst fyra veckor inte blivit antagen eller:
    • Efter minst två veckor har minst 1/2 stöder inte-röster eller:
    • Efter minst två dagar har fått minst fyra stöder inte-röster, vilka utgör minst 3/4 av det totala antalet röster.

Nomineringar

Slaget vid Narva

Nominerad av Alexander Alejandro (diskussion) 10 juni 2017 kl. 21.57 (CEST)

Artikeln är omfattande, strukturerad samt väl skriven, källbelagd och illustrerad.

Stöder för utmärkt
  1. Martinogk (diskussion) 13 juni 2017 kl. 01.26 (CEST) Övergripande, väl strukturerad och mycket trevligt skriven.
  2. Sjunnesson (diskussion) 13 juni 2017 kl. 06.58 (CEST) Artikeln är välskriven, omfattande, är bra källbelagd samt väl illustrerad.
  3. Jan Arvid Götesson (diskussion) 15 juni 2017 kl. 10.43 (CEST)
  4. Ascilto (diskussion) 15 juni 2017 kl. 12.01 (CEST) Exemplariskt originalarbete!
  5. Adville (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.00 (CEST),se kommentar
  6. Bairuilong (diskussion) 21 juni 2017 kl. 05.10 (CEST) Möjligen något lång och ibland lite väl mycket detaljerade siffror, men som helhet en utmärkt artikel.
  7. Tanzania (diskussion) 21 juni 2017 kl. 08.40 (CEST) Gedigen, utförlig, välskriven. Jag uppskattar citaten. De är intressanta ur såväl historiskt som språkligt och kulturellt perspektiv. Hade hela artikeln varit skriven med det språket hade det varit ett problem. Har man svårt att förstå gammalsvenska är det inga som helst problem att förstå artikelns innehåll i övrigt.
  8. Lindansaren (diskussion) 21 juni 2017 kl. 10.39 (CEST) Jag tror att artikeln skulle må bra av en viss nedredigering. Dess längd, omfattning och detaljeringsgrad gör den tyvärr lite svårtillgänglig och den känns inte riktigt optimerad för det sammanhang som den förekommer i – det allmänna uppslagsverket. Jag tycker även att den behöver en språklig översyn. Med helheten och det gedigna arbetet väger tyngre än dessa synpunkter, så jag tillstyrker ändå en "utmärkt-stämpel".
  9. Yger (diskussion) 21 juni 2017 kl. 14.36 (CEST) som ovan och med Alexanders svar på min oro under diskussion nedan
  10. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2017 kl. 16.19 (CEST) Övertygad av Vannucci.
  11. Historiker (diskussion) 21 juni 2017 kl. 20.31 (CEST) Artikeln är omfattande, välskriven, mycket väl försedd med noter och baserad på flera olika källor, samt väl illustrerad. Citaten utgör inget hinder, utan ger ett perspektiv.
Stöder för bra
  1. Cöskyd (diskussion) 19 juni 2017 kl. 21.23 (CEST) En i övrigt utmärkt artikel, men jag tycker det finns ett genomgående Sverige-perspektiv i alla avsnitt. Det svenska behandlas konsekvent mera än det ryska.
  2. Wvs (diskussion) 21 juni 2017 kl. 15.20 (CEST) På tok för lång ingress innan uppmarschen mot Narva börjar. Ingressen skulle bättre passa som inledning till Stora nordiska kriget än till ett enskilt slag under detta krig. I övrigt en utmärkt artikel.
(Förtydligande: med "ingressen" avser jag all text fram till avsnittet 'Uppmarschen mot Narva') Wvs (diskussion) 21 juni 2017 kl. 21.31 (CEST)
Stöder inte
  1. Vannucci (diskussion) 20 juni 2017 kl. 19.49 (CEST) förhastande nominering, märks inte minst i artikelns historik (det vill säga icke stabil artikel), innehåller onödig gammelsvenska i form av långa citat, källorna behövs gå igenom, artikeln är i behov av språkgranskning och språkvård, kan stödja när artikeln stabiliseras
Diskussion

Avsnittet "Fotnoter" bör döpas om till "Anmärkningar", en utomstående har nog svårt att förstå distinktionen mellan "Fotnoter" och "Noter". /Ascilto (diskussion) 15 juni 2017 kl. 12.01 (CEST)

Varför ens behöva ha "Ögonvittnesskildringar" på gammelsvenska ?, avsnittet är helt värdelös (som inte behövs) om den inte bearbetas till nusvenska, då det inte förstås av många i dag. Ta det som konstruktiv kritik som leder i positiv riktning. --Vannucci (diskussion) 15 juni 2017 kl. 23.54 (CEST)
Jag avråder från Vannuccis förslag. Det finns skäl att inte överföra en text från en äldre svensk språkvarietet till nustandardsvenska. För det första vore det inte blott ortografin som ändrades, utan även morfologin och stundom ordvalet. Därför bleve en ändring ett slags översättning, och autenticiteten ginge förlorad. För det andra ingår det i allmänbildning att kunna tillgodogöra sig texter från nysvensk tid (de senaste 500 åren). Eftersom en stor del av den viktigaste litteraturen på standardsvenska (Carl Michael Bellman, Carl Jonas Love Almqvist, August Strindberg) har en äldre ortografi och en äldre morfologi, får vi en passiv kunskap om grammatiska kategorier, grammem och grafem som man inte inhämtar om man enbart läser samtida texter. Dessa ögonvittnesskildringar har numerus i verb och andra saker som inte finns i dagens svenska media, men sådant lär man ju sig av till exempel Harry Martinson. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 juni 2017 kl. 06.58 (CEST)
Till och med i kanslisvenskan är den äldre svenskan (pluralformer m.m.) avskaffad. Vill vi förmedla till läsarna hur man skrev förr, så bör vi göra det genom att beskriva det i grammatikartiklar, inte genom att tvinga på läsarna ett ålderdomligt språk som allt färre förstår. Tänk om vi skulle resonera på samma sätt i matematiska artiklar, eller artiklar om kvantfysik! Du finner inte pluralformer och konjuktiv i NE eller någon annan modern encyklopedi – då bör inte vi ha det heller. Det ger bara ett bisarrt intryck, som snarast kommer att skrämma bort läsare. / TernariusD 16 juni 2017 kl. 09.16 (CEST)
Jag tycker att citaten kan vara kvar i originalspråk, men jag föreslår att korta ner dem till kanske två rader per vittne så att avsnittet blir mer som lättläst kuriosa. Mvh --Bairuilong (diskussion) 16 juni 2017 kl. 09.28 (CEST)
Vad vinner vi på det? Annat än att vi tvingar läsarna att lära sig gammalsvenska, vilket jag tycker är helt fel väg att gå. Vi ska upplysa läsarna, inte uppfostra dem. / TernariusD 16 juni 2017 kl. 09.36 (CEST)
Det finns ett visst läsmotstånd, det medges, men det som står i ögonvittnesskildringarna är full begripligt. Kanske kunde man skjuta in parenteser med översättning på de svåraste ställena, men överlag är det bara stimulerande att möta olika former av svenska. I just det här fallet ger det autenticitet och tidsfärg som annars skulle gå förlorad. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 10.16 (CEST)
Ascilto har rätt. Medan Ascilto skrev sitt inlägg arbetade jag på en mångordigare kommentar:
I denna diskussion vunne vi mycket på att sätta saken i sitt sammanhang. Alexander Alejandros och andras arbete har gjort artikeln lättläst. All relevant information presenteras klart. På slutet kommer några ögonvittnesskildringar som extramaterial. Detta material är strängt taget inte encyklopediskt eftersom det består av historiska primärkällor. Förslagen som väckts är att skriva om dessa texter till nustandardsvenska, eller slopa dem, eller förkorta dem. Jag menar att vi inte skall föreslå huvudförfattaren Alexander Alejandro att göra något av detta. Goda wikipediaartiklar tar ofta med sådant uppiggande, icke-encyklopediskt material. August Strindberg är utvald som utmärkt. Den artikeln innehåller ett citat som börjar på detta sätt: ”Jag har ofvan uttalat den meningen att Bly, Silfver och Qvicksilfver äro så nära förvandta att jag menat det smältande Bly vore Qvicksilfver och att Silfret bildades ur Bly genom upprepad förtunning under smältningsprocessen.” Detta citat innehåller morfologiska och ortografiska drag, och till och med syntaktiska drag (det smältande Bly), och ord (förvandta) som man inte lär sig i dag genom att konsumera samtida standardsvenska texter. Citatet behövs inte för att förmedla den encyklopediskt relevanta informationen, som är att August Strindberg hade ovetenskapliga idéer om kemi. Men citatet bidrar till att göra artikeln levande. Svenska wikipediaartiklar är ofta är mer essäistiska till sin karaktär än artiklar i andra encyklopedier, och citatrika. Se till exempel Edith Södergran, eller Carl Michael Bellman, där Bellman får ordet med följande encyklopediskt irrelevanta citat: ”Huru mina föräldrar krånglade blef jag som sagt, född den 4 feb 1740 – min mor wacker som en dag, oändligen god, charmant i sin klädnad, god mot alla meniskor, delicat i omgänge – hade En förträffelig röst ock hade wänt sig att ligga i 21 Barnsängar – honij qvi mal y pense, men detta lekwärcket gjorde husets Ruin.” Dessa egenskaper hos svenska wikipedia beror väl på att utrymmet är obegränsat och att eldsjälar skriver texten. Jag tycker detta är bra. Ville vi göra om svenska Gpedia i en torrare riktning låge ett jättearbete framför oss, utan att något vunnes därpå. Ingen ”tvingas” till något, och ingen ”uppfostras”, eftersom den viktiga encyklopediska informationen presenteras först i artikeln på ett medryckande sätt. För övrigt menar jag att motviljan mot vad några kallar ”gammalsvenska” är linguafobisk. Lika väl som engelsktalande har William Shakespeare integrerad i sin språkkunskap, är det väl en självklarhet att svensktalande läsare genom sin egen läsning skaffar sig kompetens att med nöje och intresse läsa texter från Gustav Vasas Vasa bibel och framåt (med undantag för språkvarieteter som älvdalska, som fordrar ett specialstudium). I artikeln William Shakespeare (utvald som ”utmärkt”) finns förresten ett oöversatt stycke på 1600‐talsstandardengelska, som ingen reagerat mot. Då kan vi väl ha texter på svenska också? Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 juni 2017 kl. 11.14 (CEST)
Jag delar Jan Arvid Götessons uppfattning. Det finns ingen anledning att skriva om eller ta bort citat på äldre svenska bara för att vissa inte vill anstränga sig för att förstå äldre svenska. Vissa ämnen är enklare än andra, men vi har samma problematik i alla artiklar som behandlar komplexa och svåra ämnen, vare sig det rör grammatik, partikelfysik, medicin eller vad som helst. För dem som finner ämnet svårt, får de nöja sig med inledningen. Och citaten går att hoppa över för dem som finner dem svåra att förstå. Det är viktigt att behålla kontakten med äldre texter och om man ser till att sådana inte finns tillgängliga i det vardagliga, kan vi vara säkra på att många heller aldrig kommer i kontakt med dem och lär sig läsa dem. Men om det är något som är särskilt viktigt att förmedla i citaten, går det alltid att efter dessa påpeka detta. Exempelvis: ”Som Karl XII skriver, blev han alltså …” Roger Viklund (diskussion) 16 juni 2017 kl. 12.02 (CEST)
Jag instämmer med samtliga ovanstående om att behålla ögonvittnescitaten, och jag tycker att dem inte är så svåra att förstå om man är påläst i modern svenska (sen finns såklart svårare ord på gammalsvenska, som exempelvis "styckena" (kanoner), "tettingar" (insekter)). Mitt syfte med citaten var att skildra delar av slaget från de deltagandes perspektiv, vilket skulle göra artikeln mer autentisk och intresseväckande, i samma anda som i artikeln Stormningen av Veprik. I andra artiklar såsom Anfallet mot Marstrand, Anfallet mot Nya Älvsborg och Nya Älvsborg finns också citat på gammalsvenska och även tidig modern danska. Men jag tycker själv att citaten snarare är kuriosa som är frivilligt att läsa, än som distraktioner som inte har med artikeln i fråga att göra.--Alexander Alejandro (diskussion) 16 juni 2017 kl. 15.09 (CEST)
De som är för att behålla avsnittet i fråga kommer med överdrifter enligt min mening. Jag håller med Bairuilong att korta ner avsnittet. Det är en bra kompromiss. --Vannucci (diskussion) 16 juni 2017 kl. 16.03 (CEST)
Ja, även jag upplever det som överdrifter. En mening som "det [är] väl en självklarhet att svensktalande läsare genom sin egen läsning skaffar sig kompetens att med nöje och intresse läsa texter från Gustav Vasas bibel och framåt" tyder emm på att man överbetonar sina egna intressen. Tänk om alla som brinner för ett ämne skulle komma med samma krav! "Det är väl en självklarhet att innevånarna i Fennoskandien lär sig om alla humlearterna i sitt område". Jag tror jag ska upphöra att förklara termer som "clypeus", "tergiter" och "sterniter" i mina biartiklar – det måste också räknas till självklarheter. Och att avfärda alla de som vill lägga sitt intresse på andra frågor med "vissa [vill inte] anstränga sig för att förstå äldre svenska" är nästan kränkande. Vi måste väl ändå kunna acceptera att alla inte har samma intressen som oss själva, och inte se det som en karaktärsbrist?
Jag stödjer förslaget om förkortning av citaten. När jag skrev artikeln om James Bond infogade jag ett kort citat från hans dödsruna i den engelskspråkiga tidskriften The Auk. När det påpekades att den borde förses med en svensk översättning som en fotnot lade jag givetvis till det. Det är kanske en alternativ väg att gå? / TernariusD 16 juni 2017 kl. 16.51 (CEST)
Väldigt gedigen artikel. När jag såg diskussionen ovan trodde jag det skulle vara väldigt svår gammelsvenska som diskuterades. Jag tycker citaten kan vara kvar. Det är kuriosa och en liten del av hela artikeln. Det står ju sist i artikeln med som man kan se i innehållsförteckningen så det är lätt att skippa. I värsta fall kan man, som nämnts, ge ordöversättningar inom parentes. Jämför gärna med runstensartiklarna. Adville (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.00 (CEST)
Nu har jag lagt till några ordöversättningar från citaten i parentes.--Alexander Alejandro (diskussion) 16 juni 2017 kl. 19.10 (CEST)
Bara för att gammelsvenska texter finns i andra artiklar betyder det inte att vi behöver ha det i den här artikeln också. Inte särskilt bra med tanke på att artikelförfattarens ambition är att få den utvald till utmärkt artikel. Tråkigt att omröstningen sattes igång då den behöver genomgå en noggrann koll för en annars fin artikel. Min ståndpunkt är fortfarande att citaten kortas ner i enlighet med vad som har sagts ovan. --Vannucci (diskussion) 17 juni 2017 kl. 00.26 (CEST)
@Cöskyd: Jag förstår din tanke om att hela artikeln är skriven ur ett mestadels svenskt perspektiv, då många av artikelns källor är skrivna av svenska historiker som lägger tonvikten på Sveriges sida av Stora nordiska kriget. Jag har med exempelvis spalten "Belägringen av Narva" försökt lägga mer fokus på Ryssland och deras försök att inta Narva, inklusive i spalterna "Den ryska armén" och "Narvas erövring" som också fokuserar på Ryssland, och i bakgrundsspalten har jag tagit hänsyn till de övriga deltagande länderna i kriget (om varför de startade krig med Sverige). I själva spalten om slaget kan jag hålla med om att tonvikten ligger på den svenska armén och deras rörelser, vilket inte är så konstigt då man vill förklara hur svenskarna segrade. Likaså med spalterna om hur den svenska armén kom till Narva, hur den förberedde sig inför slaget, och i spalten "Efter slaget" om Karl XII:s fälttåg i Polen och Ryssland. Detta är lite poängen med artikeln om varför den är skriven från ett i majoritet svenskt perspektiv: Sverige vann ett av sina största militära segrar i landets historia, vilket har lämnat bestående intryck inom svensk historieskrivning och i svensk konst, skrifter och musik. Och det är i majoriteten svenska källor som jag har arbetat med för att skriva hela artikeln. Det är svårt för mig som inte är kunnig på andra språk, att kunna skaffa fler bokkällor från exempelvis Ryssland, Polen eller Estland, och veta mer om deras perspektiv kring slaget och på krigets första skeden. Jag vill inte heller göra artikeln längre än vad den är nu, så detta blir svårt att tillgodose.--Alexander Alejandro (diskussion) 16 juni 2017 kl. 19.10 (CEST)
Att det saknas tillgängliga källor till ett vidare perspektiv är ett fullgott svar. Jag letade i Libris efter tyska källor och hittade bara två av äldre datum: Hansen, Heinrich Johann: Geschichte der Stadt Narva., 1864 och Wrangell, Georges von: Die Schlacht bei Narva am 19. November 1700 : Vortrag, gehalten in der Ehstländischen Gesellschaft, 1900. /Ascilto (diskussion) 20 juni 2017 kl. 00.32 (CEST)
Från @Vannucci:s håll skulle jag vilja ha några exempel på var språket i artikeln brister. Det är lite skumt att du plötsligt retar upp dig på artikeln i sin helhet, det vill säga att den behövs ytterligare granskning och stabilisering, när den har varit i granskning i över en månad utan att någon reagerat på dess språk, källor eller det gammalsvenska citaten. Och jag har arbetat med den sedan 26 mars på min sandlåda innan jag lade till mitt arbete i själva artikeln. Det är först när man nominerat artikeln som den får fart i dess granskning av andra användare; under en vecka har både Jan Arvid Götesson, Roger Viklund och övriga språkgranskat artikeln från grunden. Just nu är det många som reagerar på de gammalsvenska citaten, men jag kan inte ta bort dem när det just nu råder konsensus om att man vill ha kvar dem. Om detta ändras och att flera användare vill att citaten skall förkortas, alternativt tas bort helt, då är jag villig att göra det.--Alexander Alejandro (diskussion) 20 juni 2017 kl. 20.57 (CEST)
Jag tycker att de gammalsvenska citaten ska vara kvar. När det gäller stabilitet så har artikeln varit på WP:Artikelgranskningar och blivit justerad redan där. Att det sedan, efter nomineringen, behövdes fler korrigeringar tycker jag inte försämrar artikelns möjlighet att bli utvald. Sjunnesson (diskussion) 21 juni 2017 kl. 08.17 (CEST)

Citaten och rättningar under granskning bekymrar mig inte, däremot det som Cöskyd tar upp. Med tanke på att i det närmaste alla källor på svenska har ett sverigeperspektiv, så blir det lätt att även Wikipediaartikeln präglas av detta. Men det är ändå inte bra. På sätt och viss kunde en povmall vara tänkbar i denna artikel, liksom ett hundratal om andra fenomen i Sveriges historia. Och med en povmall blir det ju Stöder inte. Samtidigt är den välskriven etc som kan motivera utmärkt. Och bra tycker jag är en tveksam kompromiss, så jag avstår från att rösta.Yger (diskussion) 21 juni 2017 kl. 08.33 (CEST)

KB har ju till uppgift att samla utländsk litteratur om svenska företeelser. Om det hade funnits engelska, franska eller tyska källor om slaget så hade de gått att hitta i Libris. Som jag skrev ovan gick det endast att hitta två stycken äldre tyska källor vid sökning på "Narva", från 1864 respektive 1900. Den engelskspråkiga källan (Frost) om stora nordiska kriget som finns i den tyskspråkiga artikeln har redan använts. Det som skiljer dewp från svwp är en tysk biografi över Peter den store. Googling på "Schlacht bei Narva" ger en hel del resultat, men inget substantiellt som hade gått att använda. På enwp finns en engelskspråkig biografi över Peter den store (Massie) som bara listats under vidare läsning. På frwp nämns Voltaires verk om den ryska historien som finns tillgänglig online, det rör sig om ett kortare sammanfattande avsnitt. Att någon skall kunna ta sig igenom litteratur på ryska, polska eller estniska är att kräva för mycket. Så vad artikeln skulle kunna kompletteras med är två ålderdomliga tyska källor och två biografier över Peter den store på tyska respektive engelska. Möjligen skulle översiktsverk över den ryska historien på olika språk kunna vara en väg att gå, men jag tvivlar på att dessa uppehåller sig vid slaget på samma detaljnivå som vår artikel. /Ascilto (diskussion) 21 juni 2017 kl. 09.31 (CEST)
För säkerhets skull sökte jag på "Slacht bei Narva" och "Großer Nordischer Krieg" också i Worldcat. Det gav inget. Däremot gav sökning på engelska ett par titlar som båda också finns i Libris och alltså är tillgängliga på svenska bibliotek: James R Moulton: Peter the Great and the Russian military campaigns during the final years of the Great Northern War, 1719-1721 (2005) (utanför ämnet tidsmässigt, men där kan finnas bakgrund) och R Nisbet Bain: Charles XII and the collapse of the Swedish empire, 1682-1719 (2010) (också svenskt perspektiv således). /Ascilto (diskussion) 21 juni 2017 kl. 10.28 (CEST)
Javisst är det svårt. Denna artikel på ryska Gpedia är nästan lika stor, i källorna har de ett 10-tal ryska källor, en svensk (alf Åberg) och en engelsk. Och den artikelns ansats är mycket olika denna även om mycket av substansen är densamma. Men där handlar det mycket om hur Ryssland förberedde sig etc (som i och för sig omnämns mycket här också). Detta är ju ett generellt problem och det är synd om just denna artikel skall straffas för detta, men ändå..Yger (diskussion) 21 juni 2017 kl. 10.33 (CEST)
R. Nisbet Bains bok har jag använt som en av källorna i bakgrundsspalten av artikeln, och som även finns som e-bok hos Internet Archive. Boken lägger dock större fokus på Sveriges insats i kriget, och tjänar mer som en biografi om Karl XII:s liv än som en neutral historiebok om kriget. Den ryska artikelversionen har samma problem som den svenska, med att har ett genomgående ryskt perspektiv och fokuserar mer på förberedelserna och belägringen av Narva, istället för själva slaget. Och mycket av detta beror på att stora delar av den ryska versionens källor är på ryska. Om jag får välja en källa på den svenska versionen som är någorlunda neutral och som skildrar slaget i sin helhet, då är det utan tvekan Margus Laidres bok Segern vid Narva. Laidre är själv estländare och har använt källor från Sveriges och Estlands arkivmyndigheter (såsom Riksarkivet och Eesti Ajalooarhiiv) och ett uppslag av historieböcker från till största delen 1900-talet skrivna av svenska, tyska, estländska, finska och brittiska historiker. Laidre lägger stor fokus på Sveriges insats i kriget, och enligt honom skrev han boken för att: "med vardagslivet som plattform beskriva den svenska huvudarméns tid i Estland och Livland och de viktigaste krigshändelserna under det stora nordiska krigets första skede, det vill säga den politiska utveckling som ledde fram till den stora sammandrabbningen vid Narva." Men boken tar också upp flera delar om Ryssland, delar som utgör en stor del av den ryska artikelversionens innehåll (om de ryska förberedelserna och belägringen av Narva).--Alexander Alejandro (diskussion) 21 juni 2017 kl. 14.28 (CEST)
@Yger:, @Alexander Alejandro: Det handlar inte om "straffa artikeln" när förslagen handlar om att förbättra artikeln till det yttersta. Att förbättra artikeln till det yttersta är ett "självstyrande" krav för att artikeln inte ska röstas ner i framtiden. Inget skumt med det. Jag låter till exempel artikeln om Albaniens geografi vara i väntan på att förbättra artikeln till det yttersta. Det är lätt att bli hemmablind som till exempel med den här artikeln. Att bagatellisera bristerna i artikeln stjälper mer än hjälper. Egentligen bör artikeln ha kvalitetsmallar för att artikeln ska förbättras till det yttersta. Svag motivering för övrigt @Tostarpadius:. --Vannucci (diskussion) 21 juni 2017 kl. 17.30 (CEST)
Eftersom det Du ser som brister utgör artikelns största förtjänster står jag för min motivering. Jag instämmer med samtliga som försvarar språket i allmänhet och citaten i synnerhet. Tostarpadius (diskussion) 21 juni 2017 kl. 18.16 (CEST)
En utmärkt artikel skall enligt min mening kunna fungera som föredöme för andra som vill skriva fullödiga artiklar. Det innebär enligt mig inte att den behöver vara perfekt. Sedan kan vi också ha olika åsikter i olika aspekter av artikeln, dvs alla behöver inte tycka den är ett föredöme i alla aspekter. Grunderna är vi dock all överens om, väl illustrerad och väl källbelagd och korrekt språk etc. Jag tycker sedan balans och att ämnet täcks väl är viktigt, andra kan ta lite lättare på detta. Du vill inte ha gammalsvenska i citat medan många andra, liksom jag, tycker det snarast är en styrka. Men det är totalt en styrka vi tycker lite olika i sådan ting.Yger (diskussion) 21 juni 2017 kl. 18.35 (CEST)
@Wvs: Om du pratar om bakgrundsspalten så vill jag gärna ha kvar den som den är. En av mina tankar med själva artikeln är att den skulle tjäna lite som en sammanfattning av det första året av Stora nordiska kriget, och försöka hålla den fristående från artikeln om själva kriget. Dessutom är Narvaslaget ett av de första slagen i kriget, och därför är det inte så konstigt att man också vill tillägga det som skedde innan slaget. Om du pratar om själva ingressen i början av artikeln, så är den till för att täcka de viktigaste delarna av artikeln, utan att vara alltför lång eller bristfällig.--Alexander Alejandro (diskussion) 21 juni 2017 kl. 19.58 (CEST)
Jag avser all text fram til avsnittet 'Uppmarschen mot Narva'. -Wvs (diskussion) 21 juni 2017 kl. 20.12 (CEST)
@Yger: På vilket sätt är citat på gammelsvenska en styrka? En del andra citat (från samma tid) i artikeln är moderniserad medan andra inte (de redannämnda). Och konsensus är väl att de ska kortas ner, något artikelförfattaren åtminstone instämmer eller motsätter sig inte mer eller mindre. Jag respekterar den demokratiska processen i omröstningen, alla har sin röst och det bra det. Men jag tycker inte att artikeln håller måttet (se bara på artikelns historik, ej stabil) och därför tog jag mig min rätt och röstade nej till artikeln (stödjer den ej varken för bra eller utmärkt artikel, se mina ovannämnda argument). Vi båda vet hur arbetet sker på sv. Gpedia, (mångårig erfarenhet), så vi behöver inte gå in mer på det. --Vannucci (diskussion) 21 juni 2017 kl. 20.15 (CEST)
@Vannucci: Om du läser samtliga användares kommentarer ovan så råder nuvarande konsensus om att citaten skall vara kvar som dem är. Det enda som jag gjorde med citaten efter andra användares önskemål var att ge ordöversättningar till de svåraste gammalsvenska orden för att underlätta läsningen. För att underlätta förbättringen av artikeln, där du anser att den behöver en språkgranskning, så undrar jag fortfarande om vilka meningar/delar av artikeln det handlar om. Eller handlar språkgranskningen enbart på citaten? Just nu är det oklart, särskilt när artikelns språk redan korrigerats av andra användare. Jag funderar också angående källorna om varför dessa skall gås igenom? Kommer bli en svår process för dem som inte är boksamlare. För att jag som huvudförfattare skall kunna åtgärda de felaktigheter, brister eller andra problem som artikeln lider av, behöver jag tydligare exempel och förslag på vad som skall ändras. Inte att den plötsligt ska sitta på wp:artikelgranskningar ytterligare en tid, vilket den redan gjort. Och är det ett problem som en person tycker men som majoritet hellre ser som en fördel, då håller jag mig till majoriteten. Samma sak vise versa.--Alexander Alejandro (diskussion) 21 juni 2017 kl. 20.42 (CEST)
@Vannucci:Jag förstår uppriktigt sagt inte dessa invändningar i sak. Att man kan ha olika uppfattningar är inte svårt att förstå. Också jag har oftast annan uppfattning än majoriteten. Men de faktiska sakskälen som du uppger ligger till grund förstår jag inte. Du uppger två skäl: 1) att det är en ”icke stabil artikel” och 2) att ”artikeln är i behov av språkgranskning och språkvård”, inklusive att den ”innehåller onödig gammelsvenska i form av långa citat”.
En hel del ändringar har gjorts i artikeln sedan artikelförfattaren Alexander Alejandro nominerade den. Några personer, däribland Alexander Alejandro själv, har gjort några smärre språkliga korrigeringar. Jan Arvid Götesson har bidragit med 20 versioner, vad jag kan se bestående mestadels av ändringar av språklig karaktär, Själv är jag förmodligen skyldig till de flesta ändringarna, 23 versioner i antal. Jag har läst genom artikeln och språkgranskat den två gånger och i samband därmed ändrat uppskattningsvis 400 formuleringar där jag antingen har rättat språkliga felaktigheter eller klargjort formuleringar som varit otydliga eller tvetydiga. Detta är förvisso mycket, men detta var en lång artikel och ungefär så brukar det se ut i många artiklar som nomineras. Det viktiga måste ändå vara hur artikeln ser ut nu.
För det första kan inte språkliga korrigeringar av texten betraktas som att artikeln är instabil. Det vore en underlig slutsats eftersom det per definition innebär att om någon påpekar att något skulle kunna förbättras och detta också åtgärdas, blir artikeln därmed instabil. Det blir en sorts moment 22. Faktum är att jag bara kan erinra mig att jag ändrat två faktauppgifter, ett felaktigt angett datum (21:a i stället för 31:a) och en uppgift om dubbla alléer som skulle ha varit en allé. Och jag kan heller inte se att andra haft invändningar mot sakinnehållet. Så hur kan artikeln därför betraktas som instabil? För det andra har jag svårt att se på vilket sätt språket i denna artikel som den nu ser ut, skulle behöva en språkgranskning och språkvård. Språket går säkert att stilistiskt förbättra, men artikeln har den språkliga prägel som artikelförfattaren gett den och mitt mål har inte varit att utforma den på det sätt jag skriver, utan bara se till att den språkligt är korrekt. Och om någon anser artikeln innehålla språkliga fel bör man i så fall ge exempel på sådana. Mvh, Roger Viklund (diskussion) 21 juni 2017 kl. 21.17 (CEST)

Om den andra sidans perspektiv inte kan behandlas för att litteratur saknas (vet inte själv om så är fallet) borde väl detta nämnas på något sätt. Har t.ex. någon sekundärkälla gått igenom primärlitteraturen och konstaterat att endast det svenska perspektivet finns beskrivet? Det här gäller alltså för status utmärkt, för bra kan jag stöda i nuvarande skick. Mvh Cöskyd (diskussion) 22 juni 2017 kl. 10.48 (CEST)

Att påstå att artikeln är instabil är felaktigt. Jag har jämfört versionerna från det att den nominerades fram till senaste redigeringen och finner att det rör sig om språkliga korrigeringar och andra putsningar. Det rör sig om många versioner, men det beror på att redigeringarna många gånger gjorts per stycke och att artikeln är lång.--Historiker (diskussion) 22 juni 2017 kl. 21.43 (CEST)
En av källorna som jag arbetat med i skrivandet av artikeln är boken Kampen mot Övermakten, skriven av ryssarna Boris Grigorjev och Alexandr Bespalov. Boken berättar ”om de första tio åren av det nordiska kriget och om hur Ryssland nådde fram till Östersjön”. Källorna som dem använde är i majoriteten ryska (59 stycken), och berättar om Narvaslaget i 18 sidor från ett mestadels ryskt perspektiv. Det som står i boken är dock mer eller mindre det som Narvaartikeln täcker: om belägringen, förberedelserna inför slaget och, i mindre utsträckning, själva slaget. Ibland tar författarna upp vissa tankar kring Peter I:s agerande till det hela, exempelvis om varför han lämnade belägringsarmén, och om hur många chanser den ryska armén hade där de kunde anfalla och besegra Karl XII innan han nådde Narva. Själv har jag lite tankar kring att lägga till mer om Rysslands sida i händelserna innan slaget, och om hur Peter I gjorde för att bygga upp den ryska krigsmakten på nytt. Men jag vill som sagt inte göra artikeln mer omfattande än vad den är nu. Kanske om man tar bort andra detaljuppgifter, men då skulle kanske vissa användare börja anse att artikeln tappat sin lyster.--Alexander Alejandro (diskussion) 22 juni 2017 kl. 23.09 (CEST)
I korta drag, på grund av brist på tid, kan jag säga att språket i artikeln bör ses över. Det är för många kommatecken (nästan svensk-engelsk influerad) och högfärdigt till exempel att skriva "det Stora nordiska kriget" (ska vara litet "s" eller skippa "det"), med mera. Konsensus råder även att de gammelsvenska citaten kortas ner sett ur hur vi erinrat oss, eventuella protester om det ogillas på grund av fruktbarheten i föregående diskussion. --Vannucci (diskussion) 23 juni 2017 kl. 23.27 (CEST)

Tibetansk buddhism

Nominerad av Skottniss (diskussion) 26 juni 2017 kl. 08.36 (CEST)

Jag är patetiskt dålig på att skriva motiveringar. Jag har lagt ned enormt mycket tid på denna artikel, och alla artiklar som länkas till från denna. Den är minst sagt utförlig och väl källbelagd - artikeln är närmare enorm och jag tror inte jag missat någon central del av ämnet som bör finnas i huvudartikeln. Jag har gjort en språklig genomgång igår/inatt/idag men språkfel kan givetvis återstå. Låg på artikelgranskningar i 6 månader utan några genomgående granskningar, de förändringar som jag gjort sedan dess är inte särskilt stora - språkgenomgångar och mindre utökningar.

Stöder för utmärkt
  1. Bairuilong (diskussion) 28 juni 2017 kl. 12.15 (CEST) Det är ett mycket gediget arbete, men inte utan problem. Se diskussion
Stöder för bra
Stöder inte
Diskussion

Ett stort och imponerande arbete. Dock tycker jag att artikel är så faktaintensiv att den är tungläst. Det kräver en del energi att ta sig genom hela. Jag tycker att artikeln är nära gränsen för att innehålla för mycket information. Kanske skulle artikeln må bra av att gallras ur och lättas upp. En del information kunde kanske flyttas till underartiklar för den som önskar mer fördjupning. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 28 juni 2017 kl. 12.15 (CEST)

Nu har jag kortat ner/flyttat 12k~ byte. Ska jag korta ned mer? Skottniss (diskussion) 28 juni 2017 kl. 13.08 (CEST)
Jag kan för lite om ämnet för att bedöma vilka bitar som är relevanta att flytta till underartiklar, men jag gissar att du gjort ett bra val. Mvh --Bairuilong (diskussion) 28 juni 2017 kl. 16.12 (CEST)

Utmärkt lista

  • Läs igenom Gpedia:Vad en utmärkt lista är och fundera på om detta stämmer med den lista du vill nominera (processen för en utmärkt lista är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt lista}} överst i listan du vill nominera.
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt lista" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artikelns namn samt skriv en motivering.
=== [[Skriv listans namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!
 
;Stöder för utmärkt
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----

Utmärkt portal

  • Läs igenom Gpedia:Vad en utmärkt portal är och fundera på om detta stämmer med den portal du vill nominera (processen för en utmärkt portal är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt portal}} överst i portalen du vill nominera.
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt portal" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artikelns namn samt skriv en motivering.
=== [[Skriv portalens namn här]] ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!
 
;Stöder för utmärkt
 
;Stöder inte
 
;Diskussion
 
</div>
----

Utmärkt artikelserie

En utmärkt artikelserie är en samling relaterade artiklar som är av god kvalitet (dock behöver de inte enbart vara utmärkta utan det går även med bra och rekommenderade). En utmärkt artikelserie representerar Wikipedias bästa arbeten genom att genomgående täcka alla delar av det ämnet genom flera högkvalitetsartiklar som har en liknande struktur och som är väl länkade med varandra.

  • Läs igenom Gpedia:Kriterier för utvalda artiklar och Gpedia:Utmärkta artikelserier och fundera på om detta stämmer med den artikelserie du vill nominera (processen för en utmärkt artikelserie är densamma som för en utmärkt/bra artikel, se högst upp i denna artikel).
  • Lägg in mallen {{Nominerad till utmärkt artikelserie}} överst i huvudartikeln du vill nominera.
  • Se till att alla artiklar som du ämnar nominera till artikelserien finns länkade via exempelvis en mall (se exempelvis Mall:Stadsplanering i Stockholm). Se även till att de alla av artiklarna uppnår utmärkt, bra eller rekommenderad status (se kriterierna).
  • Klistra in nedanstående text under "Utmärkt artikelserie" (med ordningen senaste nominering nederst) och fyll i artiklarnas namn samt skriv en motivering.
=== [[Namn på artikelserien]] <!--Länk till huvudartikeln.--> ===
<small>''Nominerad av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!

*[[Huvudartikel]]:
**[[Artikel]] <!--Utmärkta artiklar överst, bra artiklar sedan och sist rekommenderade artiklar.-->
**[[Artikel]]
**{{ikon|ba}}
 
;Stöder

;Stöder inte
 
;Diskussion

</div>
----

Omprövningar

Före en omprövning

Utmarkt Guld.svg
Bra alt.svg
Against Cscr-featured.svg
Question dropshade.svg

Innan du väljer att ompröva en utvald artikel (notera att rekommenderade artiklar inte platsar i denna kategori då de inte är granskade sedan tidigare), uppmärksamma dess styrkor alternativt brister på artikelns diskussionssida och ge gärna konkreta förslag till förbättringar. Även listor, portaler och artikelserier platsar under denna kategori och kan alltså omprövas. Överväg att även kontakta användare du förmodar har stora kunskaper om ämnet, till exempel den eller de användare som redan har lagt ner mycket arbete på artikeln för att be dem om råd. När detta är gjort och du känner att artikeln är redo för en omprövning, gör då följande:

  • Lägg in mallen {{Omprövning}} högst upp i artikeln.
  • Se om artikeln har mallen {{Artikelgranskningar}} på sin diskussionssida. Ta i så fall bort denna och ta även bort artikeln från Artikelgranskningar.
  • Lägg in artikeln under rubriken Artiklar som ska omprövas med en tydlig motivering.
  • Processen för en omprövad artikel är snarlik den för en utmärkt/bra artikel (se högst upp i denna artikel).
  • Om artikeln blir avnominerad, glöm då inte att lägga in den på Tidigare utvalda artiklar.

För att de artiklar som anmäls till omprövning ska kunna utvecklas under prövotiden gäller att ett maximalt antal på fem artiklar får ligga anmälda åt gången. Är fem artiklar redan uppe för omprövning vid tillfället rekommenderas du att istället lägga till artikeln i omprövningskön.

Riktlinjer vid bedömning

  • En nominerad artikel markeras som utmärkt alternativt behåller sin status som utmärkt om den:
    • Efter tre veckor fått minst fem utmärkt-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter två veckor fått enbart och minst fyra utmärkt-röster, eller:
    • Efter en vecka fått enbart och minst åtta utmärkt-röster.
  • En nominerad artikel markeras som bra alternativt behåller sin status som bra om den:
    • Efter tre veckor inte blivit utmärkt och fått minst fyra utmärkt- eller bra-röster, vilka utgör minst 2/3 av det totala antalet röster, eller:
    • Efter två veckor fått minst tre utmärkt- eller bra-röster, och inga ta bort status helt-röster.
    • Efter en vecka fått minst sex utmärkt- eller bra-röster, och inga ta bort status helt-röster.
  • En nominerad artikel förlorar sin status om den har:
    • Varit nominerad i minst två veckor och
    • fått minst fyra röster på ta bort status helt och
    • dessa ta bort status helt-röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  • En nominerad artikel behåller även sin status om den:
    • Efter minst fyra veckor inte uppfyller något av ovanstående krav.

Rösta

När du röstar ska du ange användarnamn och datum (vilket lättast görs med fyra tilde: ~~~~). En röst som stöder att artikeln ska behålla sin status som bra eller utmärkt bör motiveras, särskilt om motiveringen kan bidra till artikelns utveckling. En röst på stöder inte måste motiveras, med konkreta exempel så att brister kan åtgärdas. En röst på stöder inte utan konkret motivering blir därmed ogiltig och stryks från röstningsprocessen.

Ompröva en artikel

Klistra in den här mallen under rubriken Artiklar som ska omprövas och fyll i artikelnamn och motivering.

=== [[Skriv artikelns namn här]] ===
<small>''Nominerad för omprövning av ~~~~''</small>

Skriv din motivering här!

;Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt
 
;Stöder för bra / behåll som bra
 
;Ta bort status helt
 
;Diskussion
 
</div>
----

Artiklar som ska omprövas

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.