Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Illustrationsbehov utanför Sverige

Alla mallar för illustrationsbehov utanför Sveriges gränser bör raderas på grund av för orealistiska krav att dels man förväntar sig att användare ska åka på utlandsresor i förhoppning om att de ska ta foton på saker/ting eller specifika personer och dels att princip inga utländska användare har någon koll på vad svenska Gpedia efterfrågar. Det som borde finnas är en "samordningscentral" som administreras av Wikimedia Commons och där de basunerar ut på deras webbplats om vad respektive språkversion behöver i illustrationsväg. DIEXEL (diskussion) 28 november 2018 kl. 14.05 (CET)

Jag vet inte varför dessa mallar skall raderas, dels finns inte alla svenskspråkiga i Sverige, dels handlar väl illustrationsbehov om att artikeln behöver en bild, inte nödvändigtvis att man måste fotografera den. Om det handlar om att hitta en fri illustration i ett bokverk eller på nätet så behöver man ju inte alls befinna sig i närheten av platsen bilden föreställer.FBQ (diskussion) 1 december 2018 kl. 21.03 (CET)
Ofta handlar det inte om att ta nya bilder, utan om att ladda upp fria bilder på Commons. Innehåller en biografi ett porträtt på dewp lägger jag in mallen här så att den som kan sådant gör en undersökning om det som finns lokalt går att använda globalt. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2018 kl. 04.02 (CET)

ILL2 och Wikidata

Vill som ett exempel på "måttfull och lämplig" användning av IW-länk med ILL2 lyfta fram hur jag redigerat Danne Gansmoe. Han var ursprungligen en svensk musiker, flyttade till Norge och har där spelat tillsammans med artister och grupper som är "världsberömda i Norge". Jag tycker det då är väldigt naturligt att kunna få ge länkar till dessa norska musiker som har artiklar på norska wikipedia, samtidigt som det är mindre troligt att det kommer att skrivas svenska wiki-artiklar om dessa. ILL2-mallen låter dem lysa uppfordrande rött, samtidigt som det finns en liten blå "no" som talar om att det finns en norsk artikel. Anhn (diskussion) 9 december 2018 kl. 07.44 (CET)

Jag tycker personligen att det ser tråkigt ut med dessa extralänkar. Jag avråder bestämt från dylik användning. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 16.05 (CET)
Ja, samma här. Kanske är jag bara dammig och förändringsobenägen, men jag tycker sånt lull-lull förfular och jag ogillar när länkar i artikeltexten kastar ut användarna till andra projekt. (Undantaget när de ligger under de tydliga rubrikerna källor och externa länkar då).--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 16.47 (CET)
Jag tackar för synpunkter, noterar att tyngdpunkten är estetik "ser tråkigt ut", "sånt lull-lull förfular", medan jag försökte motivera lite mera i vilka lägen jag tycker att länken ger fördelar. Estetiken har jag försökt åtgärda med ILL2 där IW-länken är betydligt mer diskret än i ILL. I exemplet ovan med Danne Gansmoe så kan man 1. avstå helt från WL. 2. lägga in rödlänk och låta den intresserade söka upp i andra wikis. 3. lägga in ILL2-länk där användaren själv med ett enkelt musklick kan välja om hen är intresserad av en norsk artikel, eller om hen ska sätta sig ner och skriva en svensk. Jag förstår poängen med att om möjligt alla artiklar ska finnas på alla språk, men när det gäller t.ex. artister och författare så har de ofta en naturlig nationell anknytning som gör det mindre troligt att det kommer att skrivas artiklar på andra språk. Jag har även lagt in ett par ILL2-länkar i Huthi-rebeller för de betydelsefulla ledarpersonerna som har utmärkta engelska artiklar men ingen svensk. Här menar jag att ILL-länken borde bli en mer handfast uppmaning att skriva en svensk - man ser omedelbart att det finns en engelsk, man blir påmind om att det saknas en svensk. Den intresserade kan läsa den engelska och kan också ha hjälp av den om man vill skriva en svensk. Så fort det skrivits svenska artiklar ska självklart "lull-lullet" strykas - då hittar man ju en inter-wiki-länk i den svenska artikeln. Anhn (diskussion) 11 december 2018 kl. 09.23 (CET)
Anhn, jag tycker inte "lägena som länken ger fördelar" överväger. Svenskspråkiga Gpedia är Gpedia på svenska. Inte Gpedia på svenska med länkar till andra språk för att vi inte pallar skriva själva. Så jag tycker din punkt 2 ska gälla, fast istället för tillägget "låta den intresserade söka upp i andra wiki" tillägga "låta den intresserade bidra till Svenskspråkiga Gpedia med en artikel". Ett av huvudsyftena med Gpedia är att få folk att bidra till världens samlade kunskap. Att bidra, och då samla kunskap, är också det som de flesta på Gpedia tycker är mest lustfyllt. Inte bara att se till att en anonym massa, kundkrets om du så vill, presenteras kunskap. Då kan vi lika gärna göra länklistor (även om det finns gradskalor i helvetet).--LittleGun (diskussion) 11 december 2018 kl. 09.53 (CET)
Mallen {{ILL}} är inte tänkt att användas i huvudnamnrymden utan i wikipedianamnrymden, framför allt i önskelistor och översättningsprojekt. /ℇsquilo 11 december 2018 kl. 09.57 (CET)
Jag tackar för synpunkter och i avsaknad av stöd lovar jag försöka "ligga lågt" med ILL2, även om jag personligen tycker den har ett berättigande. Anhn (diskussion) 11 december 2018 kl. 10.11 (CET)

Jag har väldigt svårt för diskussioner som denna där alla bara pratar om sitt eget behov. Normal systemutveckling handlar om att man beskriver en User story och förklarar vad den användargruppen behöver och vad mervärdet är. Sedan försöker man lösa dom behoven om dom är tillräckligt viktiga...

  • Jag som skribent på Gpedia vill inspireras att skriva mer och enkelt kunna se var saker och ting kan förbättras
    • Förslag:
      • Visa röda länkar där artikel saknas
      • Använd machine learning att hitta artiklar som behöver mervärde och använd saker som ORES för att hitta dessa och visa tydligt då en intern länk pekar på en artikel som behöver bättre kvalitet alt att det finns mallar på en artikel om att den behöver förbättras
  • Jag som läsare av Gpedia vill hitta den information jag söker internt/externt/annat Wikiprojekt så jag lär mig så mycket som möjligt
    • Förslag:
      • Vid mus över visa dom språk artikel finns på eller extern källa. Är jag inloggat skall WIkipedia känna av vilka språk jag vill läsa på eller om jag vill se en autogenererad artikel av vad som finns i Wikidata
  • Jag som <??????> vill <???> så att jag kan <??>

- Salgo60 (diskussion) 10 december 2018 kl. 17.30 (CET)

Det är det vi gör, fast ad hoc. I "normal systemutveckling" ska man (producenten) skapa en produkt för en tänkt marknad (konsumenten) och behöver då en tänkt kund, som ska representera så många som möjligt så att det går att kränga produkten/förbättra världen eller vad man vill göra. På en välfungerande användargenererad webbsida görs tweekarna kontinuerligt och on the fly av användarna själva som är både innehållskapare och mottagare. Den stora skillnaden är att användarna är både producenter och konsumenter på en och samma gång. I Wikipedias fall diskuteras fram hur vi prosumenter vill ha det med konsensus.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 17.44 (CET)
Jag pratar om vikten av tydlighet när man kommunicerar. Jag har berättat för ca. 10 personer om din ide att Gpedia skall vara artiklar utan externa länkar eller högst 1 och ingen förstår varför. Lägger man sedan till dimensionen att Öppen Fri kunskap har sitt värde i att referenser/länkar finns till trovärdiga källor som bekräftar det skrivna så inser man att externa länkar kan ha ett värde och det känns ännu mera otydligt varför inga länkar är bra? dvs. med mönstret ovan så sätter du önskemålet i ett sammanhang så att andra enklare förstår... tydlighet är viktigt om målet är att förstå varandra...- Salgo60 (diskussion) 12 december 2018 kl. 07.02 (CET)
Ja, tydlighet och kommunikation är viktigt och svårt. Jag förstår t ex inte riktigt ditt inlägg och fråga. Men jag har ofta noterat att du , blandar ihop på extern länk, vidare läsning och källa.
1. Rubriken "Extern länk" är typiskt en extern länk till officiell sida ofta med info som uppdateras och är dagsaktuell. Typiskt ett museums egna webbsida, en persons webbsida, en films websida, en tidnings webbsida där artikeln handlar om museet, personen, filmen resp. tidningen.
2. Rubriken "Vidare läsning" är böcker eller tidskriftsartiklar ellet webbsidor med ytterligare information om artikelobjektet som inte står i artikeln, men som faktiskt platsar där. Ligger utanför Gpedia och det kan vara en extern länk dit.
3. Rubriken "Källor" listar böcker eller tidskriftsartiklar eller webbsidor eller liknande som bekräftar, verifierar och ursprungsvisar det som wikipedia-artikeln påstår.
1. Min ringa åsikt om rubriken Externa länkar. Jag menar att det ska eftersträvas att ha minst en extern länk listad, men jag har sällan sett att mer än en behövs.
2. Min ringa åsikt om Vidare läsning, eftersom den innehåller uppgifter som platsar i artikeln, skriv dom där och använd som källa. Annars är det bara en minnesanteckning eller utkast eller lättja.
3. Källor, självklart. Gärna lättfunna genom en extern länk.
Men, visst. Vi kan strunta i detta. Vi kan låta ändamålet helga medlen. Vi kan skapa mängder av artiklar som består av ett intro och en länksamling, och lämna över till någon annan att slutföra "anteckningarna" eller låta det bero. Välja att bara sortera länkarna om det är källa, vidare läsning eller officiell webbsida. För mig är det ett annat projekt än Gpedia. Gpedia för mig är självbärande, källbelagda fullödiga skrivna artiklar under ständig utveckling. Inte en länksamling. Det är inte jag som bestämmer, men än så länge är det mycket ursprungliga mantrat "Gpedia är ingen länksamling" konsensus. Än så länge tolkar jag konsensus att Gpedia Är en encyklopedi i betydelsen artikelsamling och den har fått sin storhet för att det är trevligt att prosumera artiklar.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 07.53 (CET)
Och, Nota Bene, ingen har lyckats förklara detta för mig: Efter att ha skrivit en stor och trevlig öppen encyklopedi, som fortsätter att fyllas på, med trevliga fullödiga artiklar med ordnad konsensuskapad disposition under mer än 15 år. Trots att det då var allmänt rådande att skapa länksamlingar och trots att man då sa att det var omöjligt och trots att vi då valde att ha mantrat "inte en länksamling" ändå hamnade på topp tio mest besökta. Varför backa 15+ år, varför säga vi behöver inga artiklar, ett intro och en mängd strukturerade länkar räcker? Varför ska Gpedia vara navet som skapar tre raders intro och en mängd externa länkar till "Vidare läsning" och kopplade data? Varför kan inte det var ett annat projekt? Varför kan inte Wikipedias artiklar få vara en av alla indata till det projketet? Är det projketet sen överlägset så slår det ut Gpedia. Och Gpedia kan få vara ett monument över sin tid, som Nordisk Familjebok och digitala NE utan användarinput är sina monument.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.38 (CET)
Vi har numera lång och gedigen erfarenhet av att skiva textbaserade artiklar i Gpedia och börjar också få en viss erfarenhet av att använda Wikidata för att förstärka Wikipediaartiklarna. Och det vi lärt är: Att ha externa länkar i Wikipediaartiklar är dåligt (länkröta, artikelintegritet etc) och att Wikidata passar (än så länge) bäst att utnyttjas i faktaboxar. För problemet med röda länkar finns flera möjliga lösningar (ILL, WD scan men också via korta stubartiklar i Gpedia). Jag är övertygade det inom närtid kommer WMF presentera olika bra lösningar till detta, och vi bör hålla oss lugna tills de lösningarna är framme.Yger (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.54 (CET)
De röda länkarna är inget problem, utan en del av lösningen. Tack vare dem skapas ständigt nya artiklar. Det incitamentet bör inte tas bort. Tostarpadius (diskussion) 12 december 2018 kl. 08.59 (CET)
Min tes är att om problemet definierades bättre och vem som är målgrupp så kan en lösning göras bättre än bara visa röda länkar för tomma artiklar. Denna lista är exempelvis 500 artiklar som saknar bild men bild finns att importera.... - 12 december 2018 kl. 09.55 (CET)
Importera då... Det har inget med rödlänkar eller externa länkar eller vem som är målgrupp att göra. Att vara tydlig är också att inte fladdra iväg.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 10.37 (CET)
Vill du få igång ett projekt så att intresserade kan komma in och stötta importen? Starta ett projekt. Är ingen intresserad? Synd. Ska de tvingas med ett "normalt systemutvecklingsförfarande", rapportera tid och resursbehov och status mot en deadline? Lycka till. Lösningen är inte att dumpa in externa länkar till bilder i artiklarna i hopp om att andra importerar, för att man inte orkar själv till exempel.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 10.46 (CET)
Vi släpper det här - det blir som vanligt att det spårar ur.... listan är en egenskap Svenskt porträttarkiv (P4819) dvs. med denna egenskapen kan fler hitta till Gpedia. Idag finns 1600 kopplade och som en spinoff hittas ca. 500 artiklar som troligen saknar bild i Gpedia artikeln. Vill man förbättra en artikel(roll) så antar jag att enkelt hitta bild att importera är av intresse, vilket dagens "röda länkar lösning" inte fixar... Att vara intresserad av att lära sig mer(roll) innebär för mig att enkelt hitta vad som finns i andra språkversioner av Gpedia och även se externa länkar mer än 1 men utvalda med omsorg. Jag ser mer och mer att detta är av intresse exempelvis på intressant länk är TV program på SVT Öppet Arkiv som jag hoppas kunna koppla ihop med Wikidata snart d:Wikidata:Property_proposal/SVT_Open_archive och ser då att jag gärna hittar denna information enkelt sedan om det är via Google/sv:Gpedia eller via Svenskt porträttarkiv (P4819) som jag hittar filmerna får andra avgöra. Jag har bara för avsikt att göra dessa samband enklare - Salgo60 (diskussion) 12 december 2018 kl. 11.30 (CET)
Ett effektivt sätt att undvika urspårning är att hålla sig till ämnet och inte fladdra iväg.--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 12.23 (CET)
Det finns argument mot länkar till andra wikier i löptexten som inte har med estetik att göra. När länkarna går till artiklar på svenskspråkiga Gpedia håller man sig inom samma struktur: Vår artiklar är samlade i kategorier på ett (förhoppningsvis) överskådligt sätt, från en artikel kan man förvänta sig att hitta till liknande artiklar om samma ämne på ett någorlunda konsekvent vis med hjälp av mallar och kategorier, etc. Svenska Gpedia har sin struktur, och det går att navigera runt på ett ganska förutsägbart vis. Med länkar till olika, andra språkupplagor instoppade i artikeltexten leder man iväg läsaren till en helt annan struktur, där sättet att navigera är uppbyggt på ett annat vis. Det finns redan länkar till andra språkupplagor i snart sagt varje artikel, nämligen språklänkarna. Det räcker. Det finns också länkar till andra webbplatser under rubriken ”Externa länkar”. Låt oss hålla det såpass konsekvent. Det har aldrig varit tänkt att artikeltexten ska innehålla alla praktiska länkar som läsaren kan tänkas vara intresserad av. Så skulle det kunna ha varit – men då hade vi inte heller behövt bry oss om att skapa kategorier, ”nät” av artiklar, eller ha wikilänkar överhuvudtaget. /NH 12 december 2018 kl. 19.32 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /Ascilto (diskussion) 12 december 2018 kl. 19.49 (CET)
(Ovanstående var egentligen ett svar på Anhn:s inlägg från 11 december 2018 kl. 09.23. Men jag missade att han/hon också gjort ett inlägg 10.11 samma dag, där det framgår att konsensus nåtts. Hade jag läst det hade jag nog inte förlängt diskussionen genom att argumentera emot det tidigare inlägget, det behövdes ju inte. /NH 13 december 2018 kl. 17.52 (CET))
Med den logiken borde väl alla interwiki länkar tas bort eftersom den leder iväg användarna bort från den trygga svenska strukturen? Hur klarar sig mobil läsarna som inte har kategorier? Lyssnar man på undersökningen från Wikimedia Research verkar "mer utvecklade länder", dit jag antar Sverige hör, så har Gpedia blivit ett ställe där man snabbt kollar media händelser som "Kulturprofilen" eller snabbkolla enklare fakta. Läsa mer komplicerade saker och läsa längre artiklar gör man på andra ställen dvs. denna grupp klickar knappt på länkar och behöver inga språklänkar kanske inte ens kategorier... är det så vi vill sv:Gpedia skall utvecklas....
Yger pekar på det inkonsekventa med dagens sv:Gpedia att en dålig artikel har språklänkar men röd länk har inte
Förslag: gör det möjligt att länka till Wikidata istället för "tom länk" och ändra designen så att användaren får förslaget att skapa svensk artikel ==>
  • du får språklänkar
    • du kan använda dessa för att starta en sv:Gpedia artikel
    • du kan läsa vidare på annat språk
- Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 05.01 (CET)
@Salgo60: Som vanligt förstår jag bara hälften av vad Du vill säga, vilket jag vägrar tro beror på bristande fattningsförmåga. Jag begriper så gott som alla andras inlägg och tror snarare på vår nationalskald Tegnér: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Då jag inte ser stöd i samtalet hittills för något av det Du framför frågar jag endast: Var skriver Yger det Du påstår? Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 05.58 (CET)
bra att du frågar. Jag har nerdad in ännu mera på semantisk web och kopplingar genom att åka runt i Europa på konferenser ==> att jag fått nya galna tankar som jag försöker hålla inom mig ;-)
Yger skrev ändring 24 november 2018 kl. 19.27 det går att länka till den och från den kan man välja en (fyllig) artikeltext på annat språk. Jag tycker Yger uttrycker att alla länkar till något som finns som ger språklänkar är bättre än tom sida dvs. även att skapa funktion som utnyttjar vad Wikidata vet och kan ge mig förslag på andra språk vore bra...
dvs. om vi tar den artikel du skrev som blir svår att navigera vidare i....
i Wikidata saknas på svenska även namn och beskrivning ==> gör det ännu svårare att hitta den med sökning du får om allt är inställt rätt ett Q nummer Q18633472 USA lichenolog (1928–1990)äeftersom svenska etikett saknas
    • min vaga tanke var
      • när du skrev denna artikel hade du säkert hittat Mason Ellsworth Hale (Q18633472) och att det fanns på olika språk varför inte utnyttja det och göra det enklare för nästa
      • ny typ av tom länk att istället för att skriva Mason Ellsworth Hale kanske ange namnet men med en koppling till Wikidata typ
[[Mason Ellsworth Hale|WD=Q18633472]] 
==> och då visa en bättre sida där det både står att du kan skapa artikeln men att artikel finns på andra språk alternativt är att bara länka direkt till Wikidata Mason Ellsworth Hale (Q18633472) men då får du inte en tydlig indikation att skriva en svensk version plus att användaren skickas ned i Wikidata vilket känns omöjligt för många.....
Finns säkert många varianter på detta som kan vara bra/bättre än tom länk men detta var min dunkla tanke och vad jag läste in i Ygers mening.... FYI jag har lyssnat 10ggr på keynoten i Bonn på #SWIB18 länk där en professor pratar om detta med att koppla ihop saker och jag inser hur galet svårt kopplingar av kunskap är plus hur lite jag förstår - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 06.46 (CET)
Nu har du tappat lite fokus igen:
1. Du skriver, lite raljerande: "Med den logiken borde väl alla interwiki länkar tas bort eftersom den leder iväg användarna bort från den trygga svenska strukturen?
Men, diskussionen ovan hade dittills handlat om löptexten, artikeltexten och artikelrubriken. Oberoende av vänstermenyn. Vars språklänkar eller Wikidatalänkar ingen argumenterat emot...
2. Ygers mening: "Det går att länka till den och från den kan man välja en (fyllig) artikeltext på annat språk" har du missförstått fullständigt.
Alltså: Att en kort bot-artikel skapar mervärde, trots att den inte är särskilt, om än tillräckligt, fyllig. Eftersom det går att länka till den artikeln internt, utan att lämna projektet. Men därifrån gå till en annan språkversion, som det i bästa fall är möjligt att göra. Jag är inte helt överens med Yger där. Jag tycker för många av bot-artiklarna inte är tillräckligt fylliga och att språklänken inte hjälper upp det.
3. Sen verkar det som att du skriver en önskan: Att om man klickar på en rödlänk så vill du att användaren ska få bättre hjälp att skapa artikeln, framförallt gällande var källmaterial finns?
Det går att förbättra, just nu är den tråkig, mest en massa "det här ska du inte göra". Men det finns risk att överinformera så att det istället blir dunkelt. Ska vi då dumpa iväg folk bort från projektet vi vill att de ska förbättra är det risk att skapa förvirring. Men går det att göra tydligt så, t ex med listor till källmaterial och språklänkar.
Om det är så du menar är det nog läge för en ny tråd. Men skriv då om hur du vill förbättra dialogrutan/sidan för skapande av ny artikel efter klick på rödlänk. Inte om vad en professor i Bonn tycker om att koppla ihop saker i allmänhet. Vi har flera gånger försökt förbättra den, och vi har väldigt svårt att komma överens om bästa sätt.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 07.56 (CET)
Med en dåres envishet hävdar jag att vad som skall presenteras beror på målgrupp... plus att när man diskuterar detta bör man skilja på
  • Vad som skall visas för läsaren
  • Om "röda länken" skall ha koppling <- jag fokuserar på denna
Svar på inlägg ovan....
1) om vi tror att användarna inte kan hantera andra Gpedia språkversioner varför finns dom i marginalen på sidan som default.... för mig saknas logik/ bild av vilka användare som skall använda detta.... sedan om det uppfattas som att raljera eller ej är en annan fråga
1-1) som sagt tidigare jag ser hellre tydlig definition vem läsaren är än formulering "att jag tycker". Ett argument från #SWIB18 för kopplingar är att världen blir mer internationell och alla har inte svenska som modersmål där gissar jag att dessa personer har hjälp av språklänkarna om dom finns i texten i svenska Gpedia... tyvärr diskuteras denna användargrupps behov sällan på Bybrunnen
2) "missförstått fullständigt" -> för mig är en länk med koppling Wikidata steg 1 för att enklare kunna göra bättre lösningar se nedan. Steg 2) kan vara att skicka ned dom i Wikidata. Steg 3) snyggare gränssnitt för dom som vill till en annan artikel på annat språk... Steg 4) länkar vi från artikel till Wikidata så blir det även enklare för andra språkversioner att hitta sv:Gpedia länkarna och dom kan få information att Svenska Gpedia saknar artikel på denna person men länkar artikeln x antal gånger (går även idag)
3) steg 1 är här att koppla till Wikidata ==> Röd länk ger inte någon hjälp medans Wikidata skapar sammanhang e.g. personen ovan Mason Ellsworth Hale (Q18633472) ==>
Länkar/kopplingar skapar enorma möjligheter och även om vi bara vill visa röd länk i svenska Gpedia så är möjligheterna enormt stora om vi även kopplar ihop den "röda länken" med Wikidata objektet dvs. länken får ett sammanhang och är inte bara text. I den värld jag befinner mig i pratar man om "things not strings" snart kommer Kungliga biblioteket att lägga upp filmer från deras användardag 5 dec om hur de ser att sin gamla roll kanske försvinner helt och dom vill bli en del av internet dvs. dom vill koppla ihop sig med Wikidata/Gpedia med flera... som ett steg i detta hade Alicia Fagerving (WMSE) hade ett längre anförandet för 200 bibliotekarier om möjligheterna. Summa summarum "röda länkar" blir bättre om vi kopplar dom mot Wikidata sedan om det visas som röda länkar eller med en språklänk är lite av tycke och smak.... - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.46 (CET)
Jag hoppas att KB besinnar sitt ansvar för den gamla rollen. Deras huvuduppgift är och måste förbli att samla svenska trycksaker. Den får inte försummas till förmån för att bli en i mängden på webben. Däremot är det givetvis bra om man tillgängliggör sitt stora bestånd på ett nytt sätt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.18 (CET)
Ja, du fladdrar på. Jag försöker fokusera: Vid klick på rödlänk kommer man till en dialog/fösnter för skapande av ny artikel. Den kankse skulle kunna förbättras, t ex med förslag på källor om det finns såna på Wikidata. Är det möjligt? Går det att göra snyggt?--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.57 (CET)
Att man ser Wikidataobjektet har jag inget emot, om det kan göras på ett ändamålsenligt sätt. Jag är dock rädd att det uppmuntrar till översättningar istället för till sökande av egna källor och självständigt artikelskrivande i relation till andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.09 (CET)
mer fladder
  • Länken med [[xxxx]] blir "dum" dvs strings
  • Länken med Wikidata nummer blir smart (things) så då kan man förstå att detta är en person som pluggat på Yale och att personen skrivit artiklar ihop med andra. Här hoppas jag att Alicia Fagerving (WMSE) gör något smart med Kungliga biblioteket och LIBRIS XL.....
I Bonn visade finska biblioteket att man kan markerar en text och sedan få bok förslag eftersom dom hade klassificerat alla sina böcker med AI (Maskininlärning) se tweet. Så svar JA det går att presentera källor mer eller mindre intelligent MEN det skall nog funderas över på annat ställe än Bybrunnen.... Scholia stöder även ämnen ==> scholia/taxon/Q10496603 visar vad som finns idag om den artikel Tostarpadius skrev ovan... bättre exempel är Zika Virus eller artiklar av vilka som tagit Nobelpriset i Fysik... säkert långt från komplett då det gäller artiklar men jag ser massa möjligheter.... det jag tror vi vinner på sikt är alltså att även koppla röda länkar till Wikidata om vi kan, sedan hur det visas kan denna diskussion besvara - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.59 (CET)
Vår uppgift är inte att hänvisa våra läsare till andra databaser, utan att ge dem läsvärda artiklar. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.02 (CET)
Om du syftar på exemplet med Finska biblioteket så är min tanke att du markerar text i Gpedia och så får du förslag på källor från Libris/Finska biblioteket som skall hjälpa dig att skriva artikeln... antar att man kan gruppera ihop artiklar så när du skall skriva om liknande ämne som gjorts tidigare så kan du dra nytta av detta osv. Jag skicka frågan vidare till Denny Vrandečić (Q18618629) som skapat Wikidata som nu jobbar på Google nyligen om detta med visionen av källor och han hade många tankar se tweet - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 19.13 (CET)
Jag är helt emot den typen av styrning. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.00 (CET)
Vi pratar om bättre ge förslag på källor dvs. göra tröskeln mindre att hitta bra källor och kanske snabbare hitta fel. Fråga Tostarpadius ser du fördelen med att vara mindre vag och koppla till Wikidata istället för det vaga att bara skriva [[Mason Ellsworth Hale]] och få en text länk utan koppling till befintlig person? Om detta bedöms vara rätt väg och intressant så är frågan hur och vad som skall visas men det är kanske ett eget ämne eller projekt... - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.05 (CET)
Jag ser inte fördelen med att krångla till koden. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.47 (CET)
Ok men det är inte koden vi pratar om utan tanken att koppla "things not strings" för att travestera ditt första inlägg "Det dunkelt länkade förblir i dunkel". Andra som startat den här resan är Google som skriver om things, not strings - Salgo60 (diskussion) 17 december 2018 kl. 23.08 (CET)
Jag ser inget behov av en förändring, men går det att förbättra funktionen så, att man, som LittleGun föreslår, får en hänvisning till objektet på Wikidata när man trycker på den röda länken, ser jag positivt på det. Dina utflykter åt alla möjliga andra håll har jag varken tid eller intresse att hänga med på. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 23.58 (CET)
Skall du hitta WD objektet så måste du ange det i länken i artikeln - det är det ni måste inse att bara ange text inte fungerar utan man skall peka på "rätt" WD objekt - Salgo60 (diskussion) 18 december 2018 kl. 08.09 (CET)
I så fall fortsätter vi som hittills. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 08.39 (CET)
@Salgo60, Tostarpadius: Jag får intrycket att ni pratar förbi varandra här. Som jag uppfattar förslaget från LittleGun handlar det om att få en hänvisning till befintligt WD-objekt utan att det syns i visningsläget av artikeln utan först när man klickar på den röda länken och kommer till sidan för artikelskapande. På den sidan finns redan idag en liknande hänvisning till Wiktionary och om man klickar på länken Sök på den sidan får man längst ned förslag på Wikidataobjekt som har samma etikett som texten i rödlänken. Det går naturligtvis att göra så att Wikidata syns lite tydligare på den sidan.
Så här ser artikelskaparsidan ut idag, med ett möjligt tillägg för en sökning i Wikidata på samma sätt som för Wiktionary. Jag har använt ovan nämnda Mason Ellsworth Hale som exempel. Texten ska givetvis inte vara med fetstil, det är bara för att visa tillägget tydligt i detta exempel.
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 09.08 (CET)
@Larske: Tack för informationen! Det möjliga tillägget vore välkommet. Jag skulle inte vilja påstå att vi pratar förbi varandra. Jag delar helt enkelt inte Salgo60:s entusiasm för att fylla artiklarna med material från Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 09.15 (CET)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Larske: Något sånt ja. Fast jag tänkte mer att plocka ut bra grejor ur Wikidata, om dessa finns. Typ:
"Det finns ingen artikel om Mason Ellsworth Hale. Skapa gärna en, hon föddes NNNN i XXX. Var det henne du menade? Kanske kan du hitta uppgifter här, för att utöka artikeln: [källista från Wikidata]". Lycka till, det här är våra medverkanvillkor."
Eller liknande. Det får gärna finnas en länk till Wikidata också, men lägg den sent i så fall. Ytterst få personer är bekväma med, eller behjälpta av, att kastas till Wikidata. Salgo60, har du klickat på en rödlänk någon gång?--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.12 (CET)
Vill man få lite mer "kött på benen" kan vi komplettera med en länk till verktyget Reasonator som gör precis en sådan "utplockning av bra grejor" från Wikidata och presenterar på en sida. Fortfarande med Mason Ellsworth Hale som exempel skulle en sådan länk på artikelskaparsidan kunna vara
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.35 (CET)
Jag har väldigt svårt för detta att man kastas iväg till nya platser, med smått obegripliga tabelldata (inklusive Wiktionary, som jag tror är någon sorts pointer att det är skillnad mellan ordböcker och encyklopedier). Jag tror att jag ändå är tåligare än de flesta på att hantera och förstå sånt. Så bara en länk till en databas tror jag försämrar. Poängen med röd länk är att informera att artikel saknas och inspirera till att skapa artiklel, så brukar vi resonera på Gpedia och det verkar vara konsensus. Min poäng är därför att ge källor till artikelsubjktet/objektet för att inspirera skapande. Inte att skicka iväg till nya listor med artikelsubjektets samlade verk eller annan rådata. Utan att presentera var det finns källor. Så därför ska länkarna/informationen man ger vara relevanta och uppfattas lokal. Jag tänkte att det gick att hantera så att man får information om var det finns källor, bara om Wikidataobjektet faktiskt innehåller källor och bara de källorna isåfall, och inte en ny lista med artiklesubjektets rådata, samlade verk och i bästa fall någonstans en källa, men normalt inte i en helt ny vy. De flesta människorna stänger bara ner webbläsaren eller backar den när såna saker bara händer.--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.52 (CET)
Jag tror däremot stenhårt på länkar till Wikidata. Det är bättre än placeholders. De har främst två funktioner, nämligen dela att man den vägen blir lotsad till artiklar på andra språkversioner, om de finns, dels att den som skapar en ny sida får hjälp att lägga in den rätt. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 11.58 (CET)
@LittleGun: När det fungerar som det ska, ska alla uppgifter i Wikidata vara källbelagda/försedda med en referens, men precis som i Gpedia saknas det ibland. Men visst skulle man kunna presentera en lista över bara de referenser som finns för påståendena om ett objekt i Wikidata utan att ange själva påståendena. Men skulle inte en sådan referenslista bli rätt kryptisk om man inte vet vilka uppgifter/rådata som stöds av respektive referens? Då är det väl bättre att komma till Wikidata där referenserna står i direkt anslutning till respektive påstående. Så länge back-knappen i webbläsaren fungerar är man inte mer än ett klick från Gpedia-tryggheten och jag tror att man får acceptera risken att få se något man inte tidigare sett. Annars vågar man nog inte gå in i ett bibliotek heller för att söka information och källor. SMirC-smile.svg
--Larske (diskussion) 18 december 2018 kl. 12.47 (CET)
Ja, om jämförelsen gullig mormorstant med kofta och glasögon på näsan som visar in en på ett ombonat bibliotek, är adekvat. Eller om inkastad i en hiss, försedd med huva, snurrad på och utkastad i en ruffig lagerlokal med stängda lådor med kryptiska etiketter, stroboskop-blink, vrålande sirener och skällande hundar stämmer bättre. Eller om det är någonstans därimellan.
Lite besviken faktiskt. Efter alla kilobyte som avhandlat frälsningen med kopplade data och sexiga tjänster för att presentera detta och flashiga youtubevideor med internetskapare och bonnska professorer. Jag trodde att det mha Wikidata skulle kunna skrivas ett standardiserat intro med basdata och presentera vad som är substansfulla källor där, typ biografier oavsett om Wikidata anvädner de som källa, på ett mer städat sätt. Och låta bli om inget fanns. Typ såhär:
"Det finns ingen artikel om Mason Ellsworth Hale. Skapa gärna en, hon föddes NNNN i XXX. Var det henne du menade? Kanske kan du hitta uppgifter här, för att utöka artikeln:
[Lästips 1 födelsedatabas
[Lästips 2 Biografi av PP]
[Lästips 3 Presentation på XX]
Lycka till, det här är våra medverkanvillkor..."
Ska vi bara skicka till Wikidata, och tycker det är bra, är det bara att byta ut wiktionarylänken som väl inte gör någon glad? Det vore smutt om det bara hänvisades till Wikidata/Wiktionary ifall det verkligen står något där.--LittleGun (diskussion) 18 december 2018 kl. 13.19 (CET)

På Phabricator skapades idag en feature request T212211 om att länka till Wikidata istället för som idag ut i tomma intet om ingen artikel finns på ett mera stabilt sätt. Dom pekar även pekar på Mall:ILL dvs. där denna diskussion starta - Salgo60 (diskussion) 18 december 2018 kl. 21.43 (CET)

Det vore bättre om det fortsatte precis som nu än att det blev så att man kommer direkt till Wikidata. Då förlorar rödlänkarna sin funktion. Jag avstår hellre från att lägga in dem om det skulle inträffa. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2018 kl. 23.05 (CET)
Det skrivs ingenstans om att komma direkt till Wikidata utan han lovprisar dagens röda länkar som ett bra mönster. Citat: T212211
 best known as "red links", are A Good Thing. They encourage the creation of new pages, and they automatically spring to life on many pages when the relevant article is created.
Sedan räknar han upp massa argument varför en textlänk är mindre bra än en som pekar på en bestämd sak ("Thing") du måste skilja på
  1. att ha en koppling till Wikidata
  2. vad som händer då du klickar på länken
T212211 önskar bara att 1 skall bli bättre sedan avslutar han med att om det görs så kan massa intressanta saker göras
When this is implemented, the whole nature and design of links in general and red links in particular may change, so it's a big request, but it has to start somewhere :)
Och då kan man enklare göra saker som LittleGun ritar på eller denna vision - Salgo60 (diskussion) 19 december 2018 kl. 00.00 (CET)

Vilka läser Gpedia och varför

6000 sidvisningar per sekund

För att ta bra beslut hur saker som språklänkar skall fungera kan en approach vara att lära sig vilka som läser Gpedia och varför. Frågor som denna försöker man kartlägga hos Wikimedia Research. I nästa steg pratar man även om att undersöka detta med hur/om läsarna byter språk

  • gårdagens Wikimedia Research Showcase - December 2018 där redovisades vad dom kommit fram till
    • indentifierade grupper
      • läser långa artiklar och stannar på sidan länge
      • kommer till Gpedia för snabb koll och ev. hoppar runt snabbt
      • personer som styrs av media dvs. kollar upp typ "kulturprofilen"
    • finns det vissa grupper av artiklar typ medicin som läses mer och isåfall hur är deras läsmönster
    • varierar läsmönster mellan olika delar av världen
    • olika Wikipedier skiljer dom sig år?
      • representerar engelsk Gpedia hur läsare läser på andra språk?

Vid 1.20:30 så säger dom att 20% av läsar sessionerna byter språk till annan språkversion - Salgo60 (diskussion) 13 december 2018 kl. 15.31 (CET)

Jag byter också ofta språk. För det har vi interwiki. Dessutom finns Wikidata med bland sökresultat. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.39 (CET)

Finlands invånare före 1809

Fanns Finland före 1809? Jag menar att svaret är ja, och att detta bör påverka hur biografier skrivs om personer som levde där under svenska tiden. Efter freden i Fredrikshamn 1909 var den ryske tsaren storfurste av Finland. Storfurstendömet Finland skapades emellertid inte detta år, uitan går tillbaka till Johan III, som var den förste som betecknade sig som storfurste av Finland.

Jag menar att personer som levde och verkade i Finland och som dagens finländare betraktar som en del av sin historia också betecknas som finländare i svenskspråkiga Gpedia. Vi tillåter oss att omtala att personer från Åland som ålänningar trots att Åland är en del av Finland, se till exempel Gustaf Erikson. Vi betecknar personer från den medeltida unionstiden som svenskar, danskar och norrmän, trots att de då tidvis löd under en gemensam regent. Och Peter Dass var otvivelaktigt norsk, trots att Norge under hans tid var förenat med Danmark.

Frågan aktualiserades för mig av biografin till Johan Nylander (1698–1761), som betecknas som svensk och inte finländsk biskop. I faktarutan betecknas han anakronistiskt som tillhörande Svenska kyrkan, ett begrepp som enligt artikeln om Dissenterlagarna första gången användes officiellt 1860. Samfundsbeteckningen är emellertid en komplicerad fråga, som jag inte vill diskutera nu. Roufu (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.05 (CET)

Bara informellt. Det finska storfurstendömet var en hederstitel utan praktisk betydelse på samma sätt som att hertigtitlar till medlemmar av kungahuset idag inte innebär att Sverige är ett feodalt rike.
Dock kunna the med Hertigdömens och Furstendömens Titlar, som i urgammalt bruk varit, hedras, dock utan någon rättighet på the Provincier, hvilkas namn the bära, som altid under et Hufvud och Regent utan minskning och avsöndring sammanfogade böra blifva. 1772 års RF
Någon finsk administration fanns inte. Svenska kyrkan eller den svenska statskyrkan är olika uttryck för samma sak fram till senaste millennieskifte. Kalmarunionen var en förening av rikena Danmark, Sverige och Norge. Edaen (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.19 (CET)
Johan Nylander verkar ha varit svenskspråkig, och var verksam inom dåtidens svenska rike. Jag ser ingen som helst anledning att han inte skulle kunna kallas "svensk", i synnerhet inte i sammansättning med ett ämbete. Även utlänningar som gått i svensk tjänst i krigsmakten eller förvaltningen kan ibland kallas "svenska generaler" eller motsvarande (se t.ex. Dionysius Beurræus).
Ytterligare en svårighet som uppkommer om vi skall börja följa dåtidens norm är att vi då skulle behöva göra skillnad på österbottningar och personer från resten av vad som idag är Finland, eftersom Österbotten inte sågs som en del av "Finland" (som då snarast hade status motsvarande "Götaland", förutom att den formella titulaturen var annorlunda).
andejons (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.42 (CET)
Svenska kyrkan grundades av Ansgar eller möjligen av Sigfrid och utvidgades till nuvarande Finland av Erik och Henrik, men det är en annan fråga. Visst existerade Finland före 1809, men som en del av Sverige. Begreppets geografiska omfattning har utökats (jämför Egentliga Finland) och det är anakronistiskt att påstå att Nylander inte var svensk, även om han var verksam på finländsk mark. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2018 kl. 11.44 (CET)
Finland fanns före 1809, om än ej som land. Sedan tycker jag att det beror lite på hur de skall karaktäriseras. Militärer tycker jag skall kategoriseras efter vilken armé de stridit för så de bör kategoriseras som svenska eller ryska militärer. Riksdagsmän bör främst kategoriseras efter det land riksdag där de varit ledamöter. Andra kayegorier blir ju ibland knepigare, särskilt för svenskspråkiga i Finland. Om de var födda i Sverige men avled i Finland? Om de var födda i Finland men huvudsakligen verksamma i Stockholm? Om de var tyskbalter födda i Estland som avled i Finland? Men, det går ju faktiskt att formulera artiklarna så att de är tydliga kring vad som gäller. FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 22.39 (CET)
Johan Nylander tycker jag nog helt enkelt beskrivas som biskop i Borgå stift, så behöver man inte gå in på att kalla honom svensk eller finsk. Finlandssvensk passar ju kanske bättre men tycker egentligen inte att det är direkt lämpligt. Svensk riksdagsman var han hursomhelst. Jag hade mer svårighet med någon annan, minns nu inte vem det var, han var född i Riga, av en far från mellansverige, men flyttade därifrån till Finland där han huvudsakligen var verksam. Fadern var ju pastor i svenska församlingen i Riga och sonen säkerligen främst svenskspråkig, men hade ju aldrig bott i vad som är dagens Sverige. Däremot känns det tveksamt att kalla honom Finlandssvensk.FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 22.56 (CET)
Finlandssvensk är anakronistiskt före Finlands skiljande från Sverige. Att i ingressen avstå från nationalitetsbeteckning ser jag som ett oskick. Nylander var svensk, även om han levde större delen av sitt liv i nuvarande Finland och och sina första år i nuvarande Ryssland. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2018 kl. 02.52 (CET)
Att finlandssvensk skulle vara en anakronistisk beteckning före 1809 vill jag som finlandssvensk invända mot. Finlandssvenskar har funnits sedan rikssvenskar började flytta till Finland efter att Sverige lagt det territoriet under sig. De behöll svenska som modersmål till skillnad från de infödda finnarna. /ℇsquilo 4 december 2018 kl. 12.52 (CET)
Här måste jag hålla med Esquilo. Om någon är född i Finland med svenskspråkiga föräldrar är personen finlandssvensk även om personen är född före 1809. /Ascilto (diskussion) 4 december 2018 kl. 12.58 (CET)
Gäller det även Ålänningar? Om jag minns min historia rätt så betraktades de inte som "finska" förrän efter 1809. Den logiska konsekvensen torde då vara att de inte heller kunde kallas finlandssvenskar förrän då. -- Hårig banan (diskussion) 7 december 2018 kl. 16.04 (CET)
Visst kan man säga att finlandssvenskar har funnits hela tiden, men jag har inte sett något belägg för att de kallats så. Så vitt jag vet blev det ett etablerat begrepp först i början av 1900-talet som reaktion på den fennomanska rörelsen. Därför är det anakronistiskt att använda det i artiklar. Om personer kategoriseras så kan det vara acceptabelt. Men många ursprungligen finskspråkiga övergick till svenska under studietiden. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2018 kl. 08.34 (CET)

Före 1809 omfattade inte storfurstendömet Finland Åland eller de delar av Västerbotten och Lappland som avträddes av Sverige det året. Inte heller var de delar av sydöstra Finland som tidigare avträtts till Ryssland med. Men Österbotten hörde till storfurstendömet. Det gäller vidare att inte blanda storurtendömet eller republiken Finland med landskapet Egentliga Finland.

Uppslagsverket Finland är ett modernt finlandssvenskt verk, som lägger särskild vikt på det svensspråkiga elementet i Finlands historia. Det täckeer också tiden före 18099 och drar sig inte för att kalla dem som levde då för finländare. Om Pehr Kalm heter det att han var "en av landets internationellt mest kända lärde under gångna tider". Bernhard Henrik Crusell är en annan intressant person. Finlands främste tonsättare före Sibelius, detta enligt engelskspråkiga wikipedia. Han betraktade sig själv som finländare fastän han flyttade till Sverige vid 18 års ålder 1793. Skall vi tillåta sådana flagranta brott mot storsvenskhetens principer?

Också finska wikipedia kallar biograferade finlandssvenskar från före 1809 för finländare. Jag har kollat med Google Translate. Roufu (diskussion) 7 december 2018 kl. 19.35 (CET)

"Storfurstendömet Finland" var riksdelningen en ren pappersprodukt, utan några fastställda gränser eller administrativ betydelse [1].
Före 1809 menar jag att det är anakronistiskt att tala om "finländare". Det ordet är kopplat till medborgarskap. Det fanns svenskspråkiga och finskspråkiga undersåtar till svenska kungen, men ingen särskild skillnad dem emellan utöver språket. Båda dessa grupper kan kallas svenskar, de senare även finnar. "Finlandssvenskar" menar jag också främst bör användas om perioden efter riksdelningen. Före den finns inte mer skäl att skilja på svenskar i öst än det finns att idag skilja ut skåningar som en särskild grupp.
andejons (diskussion) 7 december 2018 kl. 22.42 (CET)
Den så kallade storsvenskheten ligger i detta fall närmare den historiska sanningen. Visst kunde även svenskspråkiga födda i Finland identifiera sig som "finnar" (ordet "finländare" tror jag inte ens fanns), men de var lika mycket svenskar som västgötar och smålänningar. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2018 kl. 21.35 (CET)
Orden finländare och finlandssvensk är relativt nya, dök upp under 1800-talet (se t ex professor Max Engman i ÅU 2016. bbx (diskussion) 9 december 2018 kl. 14.03 (CET)
Enligt SAOB användes finländare första gången 1882[2] och finlandssvensk första gången 1917[3], men SAOB avspeglar endast sverigesvenska förhållanden och då väger Uppslagsverket Finlands praxis tyngre. Vidare bör vad den finskspråkiga motsvarigheten till SAOB säger kollas upp. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 14.52 (CET)
Poängen är inte hur länge ord och begrepp har funnits utan vad de betyder när de skrivs nu. Annars hade vi behövt skriva artikalr om den svenska medeltiden på medeltidssvenska. Frågan är alltså inte om ordet finlandssvensk fanns före 1809 utan om begreppet idag även kan användas om personer före 1809. / Machatjkala (diskussion) 9 december 2018 kl. 16.45 (CET)
Visst måste man ibland använda begrepp som inte fanns på den tid man skriver om, men det är oerhört viktigt att inte göra det på ett anakronistiskt sätt. Före 1809 kunde man vara både svensk och finne, det är min poäng. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 03.05 (CET)
Finländare, samer, skåningar och andra grupper bör helst kunma läsa svenskspråkiga wikipedia utan att skämmas. För dagens finländare är denna bestämning en viktig del av deras identitet, medan att jag själv är göteborgare eller Tostarpadius skåning är mindre viktigt för oss. Finland fanns som geografiskt begrepp och som formellt storfurstendöme före 1809, även om det inte visade sig sig i den administrativa strukturen. På samma sätt fanns Skåne som geografiskt begrepp och landskap före 1997, då Skånes län bildades. Jag menar därför att det inte är anakronistiskt att tala om finländare före 1809 eller om skåningar före 1997. Tvärtemot stämmer detta med dagens finlandssvenska respektive skånska språkbruk. Även de som inte kommer från dessa områden bör kunna finna sig i detta. Roufu (diskussion) 10 december 2018 kl. 13.26 (CET)
Problemet är att även om "skåning" idag är en identitet som vissa personer har, så är det inte en identitet vi på Gpedia i allmänhet använder för att beskriva dem. De kallas istället (vanligen) "svenskar". Samma sak med Finland före 1809. Om det inte är ett sammanhang där den lokala identiteten är av särskild betydelse (t.ex. inom dialektforskning), så är det landet som bör användas för att beskriva dem. Att beskriva t.ex. Nylander ovan som "finländare" medans hans kollegor benämns "svenskar" och inte "norrlänningar" eller "östgötar" är att skapa en skillnad som inte fanns i samtiden.
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 14.02 (CET)
Jag instämmer helt med Andejons. Före 1809 var "finne" (ordet "finländare" fanns som sagt inte ens) en regional identitet. Att det har betydelse för den finländska nationalismen idag kan vi inte ta hänsyn till. Även invånarna i Finland måste tillåtas lära sig sin historia och inte matas med 1800-talsföreställningar! Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.30 (CET)
Instämmer även jag med Andejons. Vi bör använda den nationalitetsbeteckning som juridiskt gällde vid tidpunkten personen levde (gäller inte bara Finland under dess svenska tid utan även t ex de delar av Tyskland som sedermera blivit polska etc). /FredrikT (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.54 (CET)

Länka klubblag i sportartiklar - konsekvent sätt vs okonskvent sätt (t.ex Ystads IF vs. Ystads IF HF)

Jag måste ta upp detta innan detta fortsätter och innan det går för långt och skapar ännu mer oreda, tyvärr så fortsätter Machatjkala att länka hockeylagens artiklar på ett okonsekvent sätt trots att jag försökt att upplysa han flera gånger om konsekventa sätt (som fanns långt innan jag började redigera) att länka artiklar i sporter som han vägrar följa (när jag rättat det, så har han ogjort vid flertalet gånger). Vad jag vet är det bara hockeyartiklarna som inte följer det konsekventa sättet som används av artiklar om fotboll, bandy, handboll, det finns säkert fler sporter som följer detta. Istället för att länka som i fotbolls-, futsal-, bandy-, handbollsartiklarna etc. ([[AIK Fotboll|AIK]], [[IFK Göteborg Futsal|IFK Göteborg]], [[Västerås SK BK|Västerås SK]], [[Ystads IF HF|Ystads IF]]), så länkar Machatjkala det i hockeyartiklarna direkt istället, t.ex [[Enköpings SK HK]] istället för [[Enköpings SK HK|Enköpigns SK]], m.a.o. har han etablerat ett eget sätt att länka artiklarna, som går emot det konsekventa sättet att länka. Lagen i de olika sporterna tävlar under föreningens namn, inte föreningens sektions namn. Den sista delen av artikelnamnen är ju bara för att skilja de olika sporterna och artiklarna åt som föreningen har på programmet. Fotboll, FK, BK, HK, HF etc. etc. som skiljer föreningens olika sektioner/sporter är med andra ord särskiljningar som ska undvikas att visas, som hittills gjort. Bara för det står AIK i en fotbollsartikel är det ingen som kommer tro att det är AIK Ishockey som ställt upp.
Pingar in några sportintresserade personer @Maurizio, Matanb, Joshua06, J 1982, Fredde 99: \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.05 (CET)

Eftersom detta redan är ett så pass etablerat sätt att länka, så hoppas jag även att vi kan föra in det i Gpedia:Att skriva om sport och Gpedia:särskiljning, så vi undviker det här i framtiden också. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.40 (CET)
Det vore märkligt om man inte får länka till artiklar med dess fullständiga namn inom sportdelen av Gpedia. Jag är också lite mot bruket att skriva ett annat namn på länken är artikelnamet eftersom det är svårt att underhålla när klubbarna byter namn. Det behövs förstås i löpande text, men vi behöver ju inte överutnyttja det när det mest skapar extra arbete.
Dessutom rör det sig om ett missförstånd, det är inte bara sektionsnamn utan egna föreningar det handlar om. Fenomenet kallas för alliansföreningar och innebär att gamla föreningar som omfattar en mängd olika idrotter delar upp sig i nya självständiga föreningar med en idrott var. Normalt behåller de ursprungsnamnet och lägger till HK, FK eller något liknande för att markera att de är en hockeyklubb eller en fotbollsklubb. Skälet att man delar upp sig är ofta ekonomiskt. AIK förlorade en gång sin elitlicens till Hockeyallsvenskan p.g.a. att föreningen hade för dålig ekonomi trots att ishockeysektionen hade goda finanser. Alliansföreningar leder till längre namn med flera förkortningar som skapar irritation hos somliga. Jag menar dock att vi bör skriva ut hela namnet minst en gång per artikel. Det är brukligt i de idrottböcker jag läser och det finns ingen anledning att undanhålla informationen. Jag skriver därför ut hela namnet i tabellerna därför att de inte stör läsrytmen där, däremot inte i löpande text där det skulle bli jobbigt att läsa. Oftast är det också namnet på artikeln jag länkar till och då blir det särskilt märkligt att man inte skulle få göra det. Hur nära varanda de olika föreningarna i en allians står varandra verkar vara väldigt olika. Många glider ganska snabbt ifrån varandra efter skilsmässan andra håller ihop.
Vi har fall där sektioner får egna artiklar också. Det är jag mer skeptisk till. Ett exemepl är Linköpings HC Dam där damsektionen (eller är det möjligen damernas A-lag?) fått en egen sida skild från artikeln om klubben där det skrivs om herrlaget (se, Linköping HC). Jag tror det sällan är lämpligt med egna artiklar för sektioner, däremot är jag inte emot att elitserielag har artiklar även för elitlagen när de har flera. I så fall "Linköping HC" om föreningen som helhet "Linköping HC Herr" och "Linköping HC dam" om lagen. / Machatjkala (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.55 (CET)
Jag instämmer med D.S.Skåningen. Matanb (diskussion) 2 december 2018 kl. 21.01 (CET)
Det här påminner en hel del om företag med dotterbolag. Vi försöker uppmuntra folk att länka till Volvo Personvagnar istället för att länka till Volvo, om det nu är det det gäller i artikeln. Såvitt jag förstår Den Sportglade Skåningens inlägg vill han att vi ska frångå detta, vilket inte låter rimligt. Framför allt är det viktigt att varje organisations fulla namn finns med åtminstone någonstans i artikeln. Om man jämför med personer, som jag skriver mer om, skriver vi alltid det fulla namnet, med mellannamn och liknande först i artikeln. //Hannibal (diskussion) 3 december 2018 kl. 20.08 (CET)
Jag förespråkar länkandet på det redan etablerade sättet, alltså [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]] istället för [[Enköpings SK HK]], som Machatjkala förespråkar. Jag tog en titt på en del artiklar om Volvos olika bilmodeller, där kan man hitta en liknelse, [[Volvo Personvagnar]] länkas för det mesta som [[Volvo Personvagnar|Volvo]]. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.06 (CET)
Inte mitt område, men jag ser ju att det kan bli lite av ett problem Ystads IF HF står det att handbollsverksamheten startade 1928. Det här med att dela upp idrottsföreningarna i sektioner är ju dock huvudsakligen ett modernt påfund, 2000-tal även om jag tror en del började redan på 1990-talet. Då känns det för mig lite knepigt att länka till en sektion som inte existerade utan då när verksamheten var integrerad med föreningens övriga. Nu har jag mest själv skrivit en del äldre information i en del artiklar om idrottsföreningar, och de flesta verkar inte ha olika artiklar om sina sektioner, en del sysslar bara med en idrott idag.FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.21 (CET)
Bra att vi får det klargjort vad som menas. I den andan: så D.S.Skåningen menar att vi bör förkorta länkarna (typ AIK) - av 1) läsbarhetsskäl och 2) konsekvensskäl(?), medan Machatjkala menar 1) att det är tydligare vart länken går om man skriver ut hela artikelns namn i länken, 2) att det underlättar när man ska underhålla artiklarna, och 3) att organisationerna är olika ekonomiska entiteter? Är det rätt uppfattat? Finns det fler argument än de ovan?
Som det verkade på diskussionen ovan (och efter att ha pratat med Machatjkala på en wikifika) finns det en till fråga, nämligen om att presentera hela namnet på klubben någonstans i artikeln eller inte. Var står D.S.Skåningen i den frågan?//Hannibal (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.26 (CET)
(Redigeringskonflikt)Jag vill vara tydlig med att detta inte rör sig om sektioner inom en förening utan om olika föreningar med egen självständig ekonomi. Ofta (men inte alltid) ingår de i en allians med andra föreningar som har samma förled i namnet. Det är en missuppfattning det du skriver om att det bara rör sig om sektioner inom en förening. Sektioner har sällan (med några undantag) egna artiklar att länka till. HK i Enköpings SK HK är alltså inte enbart en särskiljning utan ingår i föreningens fullständiga namn. Du kan läsa om det på deras hemsida De fem ingående föreningarna är var för sig helt fristående med eget ekonomiskt och juridiskt ansvar.[4]. Du kan läsa om samma fenomen i vår artikel om Västerås SK och på Ystad IF:s hemsida[5]. Notera gärna också att Ystads IF HF själva kllar sig just detta på sin hemsida.[6]. Samma sak med Enköpings SK HK.[7] Även IFK Göteborg är en numer en alliansförening.[8][9] /Machatjkala (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.32 (CET)
Hannibal: Jag svarar för min sida självklart, ja det är rätt uppfattat, jag anser att vi inte behöver "klydda till det" för mycket, det blir för rörigt om det är för många FF, IF osv vid ett klubbnamn, då kan vara svårt att förstå vad som är själva namnet. "Att det blir tydligare vart länken går" ser jag inte ett vettigt argument, länken går fortfarande till rätt artikel. Men exempelvis här kan jag acceptera kladdiga länkar, men i poängtabeller platsar det definitivt inte. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.45 (CET)
D.S.Skåningen skriver att del flesta länkar är av typen [[Volvo Personvagnar|Volvo]]. Det hjälper inte din sak. Ska vi föra över vad du föreslår till Volvo skulle det betyda att vi skriver in i Gpedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken att alla länkar till Volvo Personvagnar ska vara av typen [[Volvo Personvagnar|Volvo]] och att den som länkar [[Volvo Personvagnar]] gör fel. Jag hoppas det illustrerar orimligheten i din begäran för dem som inte redigerar inom sport. Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 03.58 (CET)
Jag skulle inte ha någonting emot ett sådant förtydligande. Jag har svårt att komma på ett enda fall när det är befogat att skriva ut "Volvo Personvagnar". Möjligen om lastbilstillverkaren nämns i samma mening. På motsvarande sätt skulle hela klubbnamnet kunna tänkas skrivas ut om de olika sporterna nämns i direkt anslutning till varandra, men knappast annars. Jag stöder alltså DenSportgladeSkåningen. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2018 kl. 07.15 (CET)
Det sätt att länka som \\\D.S.Skåningen använder är det som närmast motsvarar dagligt språkbruk. Om det av kontexten framgår vilken sport det handlar om finns det ingen anledning att förtydliga föreningens namn. Det tycker jag inte motsäger det som Hannibal skriver. Man kan länka till [[Volvo personvagnar|Volvo]] om det är uppenbart att det är just Volvo personvagnar det är frågan om, exempelvis vem som tillverkade Volvo 245. Samma sak görs ju med Saab Automobile, Saab AB, Rolls-Royce plc med flera. /ℇsquilo 4 december 2018 kl. 13.00 (CET)
(Redigeringskonflikt) Hur vida det faktiskt är till min fördel eller inte, är inte du i position att avgöra, Machatjkala, då du är precis som jag - vi är inte opartiska i frågan. Dessutom sa jag för det mesta länkades [[Volvo Personvagnar]] som [[Volvo Personvagnar|Volvo]], inte alltid. Men det sättet var klart mer använt än [[Volvo Personvagnar]] bland artiklarna om Volvos bilmodeller. Jag ser även att du försöker förvränga mitt argument, nej, alla [[Volvo Personvagnar]] behöver inte länkas som [[Volvo Personvagnar|Volvo]], men i artiklar om bilmodellerna är det lämpligt och praktiskt. Dessutom, ska vi börja skriva som Machatjkala förespråkar så måste vi ändra i många (flera hundratal, kanske upp emot tusental) artiklar för att få det som konsekvent länkande. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 13.15 (CET)
Men du vill ju helt ta bort länkning till [[Enköpings SK HK]] och tvinga igenom [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]] varje gång. All man inte skriver ut hela namnet i löpande text är självklart. Det är samma sak som att helt ta bort [[Volvo Personvagnar]] och alltid ara skriva Volvo. Du går ju faktiskt så långt att du helt tar bort IF Malmö Redhawks ur artikeln Malmö Redhawks fast det är föreningens formella namn. Dessutom har du i sak fel när du säger att det är sektioner av förenngarna när det äregna självständiga föreningar. Du har också fel när du säger att 'HK' bara är särskiljningsled i Enköpings SK HK. Det är en del av namnet. Att skriva ut hela namnet en gång i varje artikel (minst) är lämpligt och brukligt i andra sammanhang. Däremot är det tjatigt att upprepa vid varje enskilt tillfälle, men oftast kommer vi förmodligen bara referera till dem i löpande text som Enköping utan att ta med 'SK' heller. Jag har aldrig invänt mot att man kan göra så, det jag invänder mot är att man alltid ska göra så och att det t.o.m. skulle detajlregleras i Att skriva om sport.Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 14.36 (CET)
Jag redan förklarat varför det är befogat, länken går fortfarande till rätt artikel, det är inget problem + det går faktiskt inte att missförstå. Du får sluta modifiera din argument så de framstår som att jag gjort något jag inte har gjort. Jag har inte tagit bort "IF" ur Malmö Redhawks i artikeln, faktiskt vad jag kan minnas har det aldrig funnits i artikeln under tiden jag varit på svwp. Men det du förespråkar kräver fortfarande många ändringar för att vara det konsekventa sättet att länka, när vi redan har ett etablerat sätt som hittills bara ifrågasatts av dig. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 15.27 (CET)
Det jag föreslår kräver inga ändringar. Jag har aldrig föreslagit förbud mot [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]], särskilt inte i löpande text. Ingen kommer vara tvungen att ta bort sådana länkar, men man skulle kunna göra det om man finner det lämpligt. Däremot använder jag [[Enköpings SK HK]] i poängtabellerna för att det är det kompletta namnet, det är enklare at länka direkt, och för att det är en lämplig plats att använda det. Gpedia bör även erbjuda den informationen, men lägger jag in den tar du bort den med motiveringen att det är för krångligt. Men världen är ibland krånglig. När det gäller konsekvens tror jag inte Gpedia någonsin kommer bli helt konsekent i alla avseenden och varför konsekvent länkning till idrottslag måste prioriteras förstår jag inte. Tvärom är det bra om ett lag som nämns flera gånger kan refereas till på lite olika sätt för att undvika för många upprepningar. IF Malmö Redhawks var nog en annan bybrunnsdiskussion, men det är bra om vi är överens där nu./Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 17.06 (CET)
Visst må det vara enklare att länka som du gör, men det är inte mer praktiskt. Förvisso ska man faktiskt skriva ut det självklara, men i det här fallet blir det istället övertydligt och jag anser att det då försvårar läsbarheten. Här är en dock en lämplig plats för kladdiga länkar än i poängtabeller. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 18.28 (CET)
Går man några säsonger bakåt innehåller Hockeyettan sex grupper och med lag som "Mälarhöjden/Bredängs hockey" så blir det tyvärr lite ont om plats ibland i översikten över deltagande lag. Annars håller jag med om att det också är en bra plats efterson det också är i tabellformat och inte stör läsrytmen. Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 19.08 (CET)
@Machatjkala: Det kan man lätt lösa genom att ha två rutor per rad istället (i hockeyettan), då kan storleken per ruta bli något större samtidigt som man slipper dumma radbrytningar. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 5 december 2018 kl. 12.00 (CET)
Nej det blir inte snyggt.Machatjkala (diskussion) 5 december 2018 kl. 18.19 (CET)
Bättre det än att ha onödiga radbrytningar. Åtminstone informativt. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 december 2018 kl. 16.30 (CET)
Ingen kommer vara intresserad av att lägga ner tid på WIkipedia om man ska bli detaljreglerad på det här viset. Det är inget fel på mina artiklar utan du behöver släppa kontrollbehovet. Jag tror inte du själv skulle acceptera den här typen av detaljreglering om någon höll efter dig som du vill göra med mig. Machatjkala (diskussion) 7 december 2018 kl. 06.44 (CET)
(Väljer att dra ut mitt svar till Machatjkala, för annars blir det väldigt svårt att läsa)
Knappast detaljering eller kontrollbehov, jag påpekade en simpel och uppenbar lösning på ett problem som inte ens existerar än. Vänligen läs Gpedia:Ägarskap av artiklar. Och skippa för tusan nedvärderingarna. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 december 2018 kl. 13.13 (CET)

Veckans tävling - Kvalitet II

Vid midnatt startar Veckans tävling Kvalitet II, som går ut på att förbättra artiklar som ligger i någon av Wikipedias åtgärdskategorier. Kvalitén på Wikipedias artiklar är viktig för trovärdigheten. Hjälp till förbättra artiklarna, så att kvalitetsmätningen i januari visar en nedgång i antalet artiklar med åtgärdsbehov. I december var det en uppgång i de flesta kategorierna – kan vi bryta det genom denna tävling?--Historiker (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.22 (CET)

Julstressen verkar ha gjort många wikipedianer upptagna. Ännu har ingen gjort några insatser i tävlingen. Välkomna att vara med i tävlingen!--Historiker (diskussion) 5 december 2018 kl. 19.56 (CET)

Brokormstjärnor

Hello, just for info Brokormstjärnor is the same thing than Ophiothrichidae. But Ophiothrichidae is no longer used, even in the source that was used at the time of creation [10]. Best regards, Christian Ferrer (diskussion) 4 december 2018 kl. 18.49 (CET)

Thank you for noticing this. We have a lot of bot-generated articles and we are working to improve them, in this case the non-used one should be redirected I think. Looks like some categories need to change spelling too. I'll take a look at it later today. Höstblomma (diskussion) 8 december 2018 kl. 08.21 (CET)

Nya regler för lösenord

Wikimedia Foundations säkerhetsteam inför en ny lösenordspolicy. Du kan läsa mer om projektet på MediaWiki.org, här.

Nya lösenordskrav kommer gälla för nya konton och privilegierade konton. Nya konton kommer behöva lösenord med minst 8 tecken. Privilegierade konton kommer bli uppmanade till att uppdatera sina lösenord, så att de innehåller minst 10 tecken.

Dessa förändringar planeras träda i kraft den 13:e december. Om du tror att ditt arbete eller dina verktyg kommer att bli påverkade av den här förändringen, berätta gärna för oss på projektets diskussionssida.

Tack!

CKoerner (WMF) (talk) 6 december 2018 kl. 21.03 (CET) översatt av Skottniss (diskussion) 6 december 2018 kl. 22.15 (CET)

Administratörer och andra räknas som priviligierade konton.Yger (diskussion) 7 december 2018 kl. 12.33 (CET)

Ljusskyltar i Stockholm

Flyttad till Gpedia:Faktafrågor.

Mycket mycket dålig men mycket mycket läst

Lista över länder har 200-300 läsningar per dag, men är ytterligt bristande. Systerartikeln Lista över självständiga stater har bara 80 träffar per dag men är mer lovande. Med lägra siffror hade jag nog omdirigerat den första till den andra, men med sådan popularitet vore det nog önskvärt åtgärda listan, men det är ett jättejobb båda kvantitativt och kvalitativt. Andra språkversioner har bara en lista. Vad göra?Yger (diskussion) 9 december 2018 kl. 11.49 (CET)

Kan du förklara på vilket sätt listan över självständiga stater är "mer lovande"? För mig ser de ut att vara samma typ av lista.
I princip tycker jag bara en skulle behållas, och att den skulle göras om till tabell sorterbara på bl.a. folkmängd, yta och grad av självständighet.
andejons (diskussion) 9 december 2018 kl. 12.39 (CET)
den andra listat har runt 210 som definieras, den första listar uppemot 240 där många är mycket dåligt definierade. Och att önska en ideal lista som den på enwp och dewp, har förslagit på diskussionsidan i över två år men inget görs. För att få till en ideal lista går det väl åt 20-40 timmar, och jag anser det inte är OK vänta på att "någon" gör en sådan lista och att vi behöver göra en snabbfix, som bara tar max 1-2 timmar.Yger (diskussion) 9 december 2018 kl. 15.14 (CET)
Tills någon eventuellt orkar uppdatera listan över alla länder skulle vi kunna använda en "Listeria". Ett exempel på sorterbar lista över alla nutida suveräna stater med lite data från Wikidata, såsom Flagga, Läge, Area, Folkmängd, Bildat, Statschef och Regeringschef, finns här i sandlådan. En sådan lista uppdateras varje dygn med nya data om något har ändrats. Vill man ha andra kolumner finns det hur mycket som helst att välja på som till exempel huvudstad (P36), officiellt språk (P37), nationalsång (P85), valuta (P38), tidszon (P421) och typ av eluttag (P2853)!
--Larske (diskussion) 9 december 2018 kl. 17.38 (CET)
Det låter som en god idé. Inspiration om innehåll och utformning kan hämtas från den tyskspråkiga artikeln. Och det borde räcka med en lista.--Historiker (diskussion) 9 december 2018 kl. 17.45 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag stöder att listorna sammanfogas till Lista över självständiga stater. I samband därmed måste de ryskstödda utbrytarrepublikerna som i själva verket är autonoma regioner rensas ut, dessa är inte självständiga stater, de listas i Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande och Väpnade konflikter i Europa efter 1989. Som jag sagt flera gånger tidigare, dels finns det en nationalistromantik som tar sig den här typen av uttryck, dels finns det skäl att se upp med rysksympatiserande femtekolonnverksamhet, vilket Säpo varnat för. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 17.47 (CET)
Jag gillar idén med Listeria-uppdaterade listor, och gillar i stort sett den variant som Larske pekade på, men skulle gärna se ett par förändringar om den ska ligga i en artikel:
  • En introduktion likt de som finns i Lista över länder, etc, så att listan inte bara börjar okommenterat (kanske en anmärkning eller så om varifrån informationen är hämtad). Den får gärna nämna att det går att sortera länderna med pilarna.
  • Den första kolumnen har texten "number", vilket bör översättas. Fixat Fixat
  • "Artikel" borde väl (?) ersättas av "Land" Fixat Fixat
  • Bilder på statschef och regeringschef är bra, men gärna länkar till deras artiklar också.
  • Area behöver vilken enhet det mäts i (kanske också folkmängd).
  • Bör vi även inkludera kolumnen världsdel? Fixat Fixat
  • Går det att få till en kommentarsdel, för länder där saker och ting är lite annorlunda, så tror jag att det vore bra. Jag tänker på de som är de facto-självständiga)
Jag är naturligtvis mycket tacksam för en sådan lista, eftersom den vore enklare att upprätthålla än manuella listor.//Hannibal (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.05 (CET)
Jag har fixat tre av de lägst hängande frukterna. Jag har också begränsat listan till länder som är medlem av (P463) Förenta nationerna (Q1065) som nämndes som en variant nedan. Se ny version här. Övriga förbättringsförslag av Hannibal är också möjliga att ordna med undantag av en kommentarkolumn. Eftersom Listeriabot nyskapar listan från "scratch" varje dag finns det inga möjligheter att göra någon kommentarkolumn som överlever. Det kanske kan gå om man använder sig av "radmallar" (row templates), men jag ser inte hur detta skulle gå att göra på ett sätt som gör det lätt att redigera kommentarerna utan att det blir en massa mallkodning. --Larske (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.39 (CET)
Larskes lista är godtagbar även utifrån mina synpunkter. Mycket bättre än existerande listor, helt utan de osakligheter som finns där. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.49 (CET)
Och genom att lägga in några kommentarer högst uppe om det finns tveksamma länder (och om de andra "nästan" självständiga, som Taiwan, Vatikanstaten och ?kosovo?) tycker jag även Hanibals förslag om kommentarer är uppfyllda. Själv är jag konfunderad över att det är 192 när DE och EN nämner 193.Yger (diskussion) 9 december 2018 kl. 20.25 (CET)
Wow, snabbt jobbat.//Hannibal (diskussion) 9 december 2018 kl. 21.15 (CET)
@Hannibal: Det finns inga "de facto"-självständiga "länder". De har brutits loss som en följd av ryska intressen och rysk intervention. "De facto" hör till de mest missbrukade begreppen på svwp och används framförallt som försvar för ryska intressen. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.13 (CET)
Som Hannibal. Mycket roligt och bra om det går skapa automagiskt från Wikidata. Det är nog enda sättet vi kan få till något hållbart som anpassas med ändringar i världen. På En och De verkar det som det finns 193 i FN + 2-3 +11 territorier, men bara att få in de som är med i FN vore starkt och att om nödvändigt kan det väl vara görligt amnuallet lägga till de andra 13-14.Yger (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.16 (CET)
Somaliland och Palestinska myndigheten anges med kommentarer i listan men torde ha ganska lite med ryska intressen och rysk intervention att göra. Men just därför, för att vissa stater är komplicerade vore det bra med en kommentarskolumn.//Hannibal (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.19 (CET)
När det gäller Palestina är förhållandena de omvända, "de facto" osjälvständigt, de har inte kunnat hindra Israels mur eller bosättningar, men "de jure" självständigt då självständigheten har stöd i FN-resolutioner och ett antal länders erkännande. Somaliland får nog betraktas som en tillfällig lösning i syfte att skapa en fredlig zon under inbördeskriget, när förhållandena stabiliseras är inte autonomin motiverad. Jag anser att inget av dessa områden hör hemma i en lista över självständiga stater. Dit hör även Västsahara eftersom det är ockuperat av Marocko, listat av FN:s avkoloniseringskommitté som Non-Self-Governing Territory. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.54 (CET)
Och påverkar det vad jag har sagt? Krångel kräver förklaring, är allt jag har sagt. Jag tror att det kanske skulle kunna gå att lägga dem i separat lista i så fall, eftersom Larske bedömer att det är svårt. Så länge det finns en innehållsförteckning innan listan går det att hitta bägge sorter på samma sida.//Hannibal (diskussion) 9 december 2018 kl. 21.15 (CET)
Nackdelen med en Listeria-lista är att felaktigheter inte kan åtgärdsmallas, felaktigheter får stå oemotsagda vilket är undermålig källkritik. I en ideal framtid vore en Listeria-lista kanske en bra lösning, men med nuvarande världsläge vore det en stor försämring om autonoma regioner listas som självständiga länder trots att de saknar internationellt erkännande. Även Listeria-listan Lista över svenska författare är problematisk eftersom urvalskriterierna till betydande delar är missvisande, se Diskussion:Lista över svenska författare. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 18.26 (CET)
Det är väl bara att ta låta botten generera listan en gång och sedan inte låta den uppdatera den igen? Vill man kan man sedan köra om den en gång om året och föra in ändringarna för hand, eller göra på något annat lämpligt sätt.
För övrigt borde listan, om vi nu skall ange regeringschefer, göra det med namn, inte foton. Och inte anta att ett land bara har ett enda statsöverhuvud.
Yger: det är bara 192 länder eftersom Schweiz av någon anledning saknas.
andejons (diskussion) 9 december 2018 kl. 21.15 (CET)
Jag har ersatt foto med namn för statschef (P35) och regeringschef (P6) samt ändrat urvalet så att det är objekt som är instans av (P31) land (Q6256) i stället för suverän stat (Q3624078) vilket går bra i och med begränsningen till medlem av (P463) Förenta nationerna (Q1065). Se ny version här. Att Schweiz (Q39) inte kom med i den tidigare versionen beror på att det pågår en diskussion angående källan till påståendet om suverän stat (Q3624078). --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 06.42 (CET)
Tycker den är helt bra nu, bara formatering av siffror för befolkning och area som behöver göras bättre.Yger (diskussion) 10 december 2018 kl. 06.52 (CET)
Fixat Fixat Data i kolumnerna för area (P2046) och folkmängd (P1082) är nu formaterade med rätt decimaltecken och tusentalsavgränsare samt högerjusterade. Se denna version. Man kan avrunda areorna till hela km² om man vill. --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 07.49 (CET)
En liten grej: går det att ändra ordning på kontinent och land (eftersom det är landet som är grunden för listan), så är jag helt nöjd sedan, förutsatt att särskilda kommentarer läggs ovan eller under. Stort tack till Larske för det här arbetet.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 08.38 (CET)
Fixat Fixat Land kommer nu före Kontinent, se denna version. --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 09.53 (CET)
Återigen, tack. Förresten, var ligger koden som genererar den här listan?//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 10.00 (CET)
Listan skapas genom mallen {{Wikidatalista}}. Anropet av mallen ligger före den skapade tabellen på den aktuella sidan. Kärnan i mallanropet utgörs av den SPARQL-fråga som Listeriabot använder för att hämta data från Wikidata och presentera detta i tabellform på wikipediasidan. Förutom SPARQL-frågan tar mallen emot en del parametrar för att specificera storleken på bilder, ordningen på kolumner och liknande, se malldokumentationssidan. --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 10.18 (CET)
Litet sidospår, men att robotskapa listan en gång som andejons skriver kan nog vara en bra idé. Men det var nytt för mig att vi hade artiklar som Lista över svenska författare som inte kan redigeras eller rättas, eftersom alla ändringar skrivs över automatiskt. Vet inte riktigt om det är positivt. /NH 9 december 2018 kl. 21.59 (CET)
@NH: Listan över svenska författare utgör, tillsammans med en lista per län över naturreservat, ett undantag från praxis att inte ha sådana robotskapade listor i artikelnamnrymden.
Listorna i Kategori:Listor automatiskt uppdaterade från Wikidata finns normalt bara på användarsidor, artikeldiskussionssidor och sidor i Gpedia-namnrymden där de oftast används som en effektiv "övervakning" av om något ändras i Wikidata för objekt som tillhör ett visst ämnesområde, åtgärdslistor i olika projekt, eller för att få en allmän överblick.
Kanske Yger kan kommentera vilka överväganden som låg bakom flytten av naturreservatslisteriorna till artikelnamnrymden. De skapades ursprungligen i projektet Gpedia:Projekt_naturgeografi/WLE sommaren 2017 och användes tidigare i år i Gpedia:Projekt_naturreservat. Kan de listeriorna flyttas tillbaka till Wikipedianamnrymden, de har stort överlapp med sidorna i Kategori:Listor över naturreservat i Sverige? --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 05.03 (CET)
Skälet var inte riktigt djupsinnigt. Jag ville ha den listan åtkomlig från Kategorin, och när jag började var den listan mycket bättre än motsvarande som var manuellt skapad.Yger (diskussion) 10 december 2018 kl. 06.52 (CET)
Det är viss skillnad på att robotskapa och underhålla en lista med begränsade entiteter såsom länder eller grundämnen jämfört med att ha en lista över öppna ämnen. De har lite olika funktioner: den sistnämnda är bara en visuell version av vad Wikidata innehåller (inga rödlänkar, åtminstone i dagsläget, och ingen objektiv bedömningsgrund), medan det förstnämnda är en komplett eller nära komplett lista. Bägge kan vara till nytta för läsarna, även om nyttan skiljer sig.
Jag tror dock att den listan över svenska författare skulle må bra av att delas upp alfabetiskt så att man slipper rulla så länge för att hitta någon person med efternamn någonstans mellan A och Ö.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 08.38 (CET)
Om listan över svenska författare främst är till för att man skall se vad som finns i Wikidata tycker jag inte den hör hemma på Gpedia, i alla fall inte i artikelnamnrymden.
Vad gäller länderna: begränsa antalet deicmaler på läget också (aningen tveksamt om det är rätt sätt att visa det på, men låt gå så länge). Går det att lägga folkmängd och area inom {{formatnum}}?
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 08.52 (CET)
Fixat Fixat Areor avrundade till hela km² och koordinater avrundade till hela grader finns i den här versionen. För att visa länders läge är nog en karta att föredra framför en tabell. Även en karta med markeringar för FN:s medlemsstater kan plockas fram från Wikidata om man vill det.
--Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 09.53 (CET)
Andejons: med samma argument skulle alla Wikidata-genererade infoboxar också tas bort, liksom allt material som inhämtas från Commons. Information kan ligga på ett ställe, men visualiseras och knytas ihop till helheter på andra platser. Huvudsaken är den introduceras och kvalificeras på rätt sätt, och att vi underlättar för dem som vill hjälpa till att underhålla datan.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 10.00 (CET)
Hannibal: Vad gäller Wikidata-genererade infoboxar har man möjlighet att ange värden på parametrar ”lokalt”, eller att välja att inte låta vissa parametrar visas. Eller att inte använda infoboxen alls. Och såvitt jag vet har vi ingen robot som lägger in bilder från Commons i artiklar – och lägger tillbaka dem om de tas bort. Så det resonemanget håller inte. /NH 10 december 2018 kl. 10.46 (CET)
NH: Det är ett annat argument än det Andejons använde. Jag köper att det är skillnader. Min poäng var att information från Wikidata liksom bilder från Commons kan ha sin plats på Gpedia.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 10.52 (CET)
Hannibal: Det var du som bytte argument. Du skrev ursprungligen att listan "[bara är]en visuell version av vad Wikidata innehåller". Jag vidhåller att det inte är Wikipedias uppgift att tillhandahålla utrymme för en sådan. Mer generellt är ett uppslagsverk är något annat än en databas. De kan stödja, men inte ersätta, varandra. Listan över länder är hittills ett jättebra exempel på hur vi kan arbeta tillsammans. Databasen är en utmärkt utgångspunkt för att generera ett utkast och för att dynamiskt läsa in enskilda uppgifter, men urvalet av länder och vilka uppgifter som skall tas med bör göras här. Samma sak med författarna. Wikidata kan få kalla vilka författare de vill svenska (eller vilka svenskar de vill författare), men när vi har en lista över svenska författare på Gpedia är det vi som skall ta fram principerna för urvalet.
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 11.08 (CET)
Andejons: Nej, det ena utesluter inte det andra: något kan vara en visuell representation från ett systerprojekt och ändå ha plats i Gpedia. Bilderna från Wikimedia Commons är ett sånt exempel. Jag har aldrig påstått att något ska ersätta något annat. Att det skulle vara Wikipedias uppgift är inget jag har påstått. Min poäng har hela tiden varit att data från Wikidata, oavsett om de kommer i infoboxar eller listor, kan vara ett positivt inslag i artiklar. Vad gäller urvalet har jag inte någon avvikande åsikt än att urvalet sker här, med tanke på att data sällan är precis anpassade för att ha med i en enskild artikel. Det har Larske gett flera versioner på, där urvalet sker via Mall:Wikidatalista.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 12.01 (CET)
Du fortsätter att blanda ihop enskilda uppgifter med att skapa artiklar helt utifrån Wikidata. Ingen har sagt att det skulle vara problematiskt att hämta till exempel Mongoliets statschef från Wikidata, lika lite som det är ett problem att fotot på statschefen liger på Commons. Det som däremot är problemetiskt, på flera sätt, är om vi har sidor som är skapade enbart för att återspegla innehållet på Wikidata eller Commons. En representation av vad som finns Wikidata hör möjligen hemma i artikeln Wikidata, eller på en metasida. Det är dock inte ett lämpligt sätt att bygga upp en artikel.
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 12.59 (CET)
Andejons: Kan du vänligen sluta att tillskriva mig åsikter som jag inte har och inte har propagerat för? Det är i så fall bättre att du frågar mig vad jag anser om du tycker att det är oklart eller konstigt. Jag har aldrig skrivit att jag vill ha sidor som enbart återspeglar innehåll på Wikidata. Det närmaste är det jag skrev ovan om att "Det är viss skillnad på att robotskapa och underhålla en lista med begränsade entiteter såsom länder eller grundämnen jämfört med att ha en lista över öppna ämnen. De har lite olika funktioner: den sistnämnda är bara en visuell version av vad Wikidata innehåller (inga rödlänkar, åtminstone i dagsläget, och ingen objektiv bedömningsgrund), medan det förstnämnda är en komplett eller nära komplett lista. Bägge kan vara till nytta för läsarna, även om nyttan skiljer sig." Lista =/= artikel. Jag har ovan flera gånger argumenterat för att vi bör ha kommentarer i eller i anslutning till listor. Är inte det typ motsatsen till att ha "sidor som är skapade enbart för att återspegla innehållet på Wikidata eller Commons"? Därmed är denna delen av diskussionen avslutad för min del åtminstone.//Hannibal (diskussion) 10 december 2018 kl. 13.36 (CET)
Listor är artiklar om de ligger i artikelnamnrymden. En särskild sorts artikel, förvisso, men fortfarande en artikel. De är alltså till för läsarna, inte någon sorts slasktratt där man kan göra lite vad man vill och hålla på med saker som är menade till gagn för något systerprojekt. Tycker man att det är bra för Gpedia som projekt att hålla koll på vilka som kallas svenska författare i Wikidata får man för min del gärna göra det på en projektsida. Tycker man att det är till nytta för läsarna att skapa en jättelik lista över folks om i Wikidata kallas för "svenskar" och "författare", så får man argumentera för det. Men skriver man att man bland det vanliga artikelbeståndet vill ha "en visuell version av vad Wikidata innehåller" och när detta ifrågasätts försöker likställa listorna med vanliga infoboxar, då har man sig själv att skylla om andra missförstår.
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.02 (CET)
Snyggt jobbat @Larske:! Som flera varit inne på ovan kräver en sådan lista en bra introduktion. Framför allt kanske för att förklara varför Taiwan, Vatikanstaten, Kosovo och Palestina inte finns med. //Rotsee (diskussion) 10 december 2018 kl. 09.32 (CET)
@Larske: et al. Avrundningen av koordinaterna är inte särskilt lyckad i ett fall som Monaco, med några flera. Kanske bättre att avrunda på WD istället. -- 62.20.170.74 10 december 2018 kl. 17.24 (CET)
Att avrunda i WD känns inte rätt. Data där ska avspegla källan och det måste vara upp till varje konsument att data från WD att avrunda efter eget behov. För att man inte ska hamna fel när man klicka på koordinatlänken för lilleputtländer som Monaco har jag nu ändrat så att koordinaterna ges med två decimaler. Se den här versionen. Det går givetvis att göra mer förfinat så att man avrundar till hela grader för länder som har en area större än till exempel 10 000 km², till grader med en decimal för länder med en area mellan 1 000 och 10 000 km² och till grader med 2 decimaler för de allra minsta länderna. --Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 18.11 (CET)
Som Andejons var inte på tidigare är koordinater till en enda punkt i landet kanske inte det bästa sättet att beskriva läget för ett land. Men i Wikidata finns för alla FN-stater såväl geoshape (P3896) som OpenStreetMap relations-id (P402) med vilket man kan länka till kartor med landets gränser. Ett par exempel på sådana kartlänkar ges nedan:
  • kartlänk Monaco med gränser på OSM-kartan.
  • kartlänk Sverige med gränser på OSM-kartan.
--Larske (diskussion) 10 december 2018 kl. 18.28 (CET)
Källan för koordinater är oftast i praktiken kartor. Varför skulle vi inte kunna ändra dem? -- 62.20.170.74 10 december 2018 kl. 19.12 (CET)

Förslag

Jag tycker det verkar finnas konsensus att på ett eller annat sätt bygga en artikel utifrån den lista Larske skapat, frågan blir då hur. Jag funderar i banor med en ordentlig inledning som Rotsee skriver ovan, sedan en rubrik som säger "Länder som är medlemmar i FN skapad från Wikidata" (med stödtext i början) som sedan om önskvärt kan följas av ytterligare rubriker och listor över icke-fullt erkända länder etc.Yger (diskussion) 10 december 2018 kl. 10.55 (CET)

Jag tycker gott en sån artikels lista kan uppdateras automatiskt med regelbundenhet också. Kanske inte så ofta, men årligen eller nåt i varje fall. Sen tycker jag det vore toppen om listans objekt kan göras redigerara direkt från Gpedia. Helst med någon sorts dialog så att man inte lämnar Gpedia, men det anske inte är möjligt.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 11.17 (CET)
Vad gäller det att kunna redigera direkt från Gpedia, så vet jag att det gjorts experiment med det. Resultatet har varit lite varierat. Ett stort problem vet jag var att bidragsgivare som fick frågor om sina redigeringar på Wikidata, sällan svarade på tilltal. Sådant leder här till blockeringar, och det kan det göra på Wikidata också. -- 62.20.170.74 10 december 2018 kl. 11.46 (CET)
Ja, det finns säkert utmaningar. Jag tror de måste antas. Jag gissar att de som inte svarat fått frågan på "fel" ställe, på ett projekt de inte är aktiva. Redigeras det från Gpedia, är det bra om det frågas där också.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 13.34 (CET)
@LittleGun: Det krävs särskild kunskap för att se om en redigering görs med fjärrkontroll från Gpedia eller om den görs lokalt. Jämför om du klickar på "ladda upp filer" i vänsterspalten. Om någon har frågor om filen kommer de inte att komma till Gpedia för att ställa dem, bara för att du följt en länk härifrån. -- 62.20.170.74 10 december 2018 kl. 13.58 (CET)
Ja, utmaning som sagt. En bättre interwikiprojektmeddelandefunktionalitet eller nåt.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.27 (CET)
Det man skulle vilja är ju egentligen inte att botten skriver över, utan skapar en jämförelse så man kan se om några länder försvunnit/tillkommit. Som i fallet med Schweiz ovan vill man ju inte bli tvungen att hålla på och lägga in ändringar som bara beror på att folk inte är överens på Wikidata.
andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 11.44 (CET)
Ja, kanske kan den göra det på diskussionssidan, ungefär som IABot?--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 13.30 (CET)
När jag gick i skolan var ett land och en självständig stat samma sak och så tycks det fortfarande vara i nyhetsrapporteringen. I anglosaxisk terminologi är det inte så. Där är England, Wales och t.o.m. Åland länder – dock ej självständiga. Det kan vara orsaken till de olika artiklarna. Frågan är om vi ska låta den definitionen slå igenom även på Gpedia. Jag tycker inte det, men kanske inte är helt uppdaterad på geografik terminologi så jag ger mig om någon har andra kunskaper. När det gäller icke erkända utbrytarrepubliker kan jag tycka att de ligger bra i Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande. De ska inte förnekas, men inte heller ges överdriven betydelse. Wikidata är jag lite skeptisk till. Teoretiskt skulle det vara smidigt, men ofta tycker jag data från Wikidata har brister och då är det svårt för vanliga användare att rätta det. Wikidata är inte så tillgängligt. Men visst det är kanske lättare att hålla länderna uppdaterade än till exempel ishockeyligor som konstant var inaktuell. /Machatjkala (diskussion) 16 december 2018 kl. 11.21 (CET)
Om inledningen är bra och man ger något slag av vägledning där den som vill ändra hittar det så tror jag att Wikidata-lösningen skulle fungera, antingen så att den regelbundet återskapar en undersida som kan jämföras med artikeln, eller så att den kör över huvudsidan. Om diffarna är begripliga kan man se märkligheter, och om någon uppmärksammar märkligheter på diskussionssidan kan säkert en erfarnare användare rätta till dem på Wikidata eller i robotinstruktionerna. Om artikeln består av en inledning, en HTML-kommentar och ett par mallanrop kommer den som försöker rätta en uppgift att se mallarna och kommentaren och därifrån bli hänvisad till diskussionssidan. Då är det inte orimligt svårt att påpeka felaktigheter. Värre är det om uppgiften går att rätta direkt i artikeln men rättelsen blir överkörd. --LPfi (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.26 (CET)

Jag har nu lagt in "Larskes lista" i Förenta nationernas medlemsstater efter en rak lista. Yger (diskussion) 19 december 2018 kl. 10.21 (CET)

Huthi

Jag har författat artikeln huthirebellerna och använt gement inledande "h" såsom NE skriver [11]. I medierna används ofta inledande versalt "H". Namnet på den klanledare efter vilken rebellrörelsen är uppkallad var Huthi (nu död). Vad är riktigt och vad skall WP använda?-Wvs (diskussion) 9 december 2018 kl. 16.33 (CET)

Eftersom Huthi är ett personnamn, bör det skrivas Huthi-rebellerna med versalt H. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.26 (CET)
Ovanstående gäller åtminstone i ett tidigt skede, där egennamnskaraktären väger tungt. Senare brukar många sådana gruppbeteckningar bli gemena och samtidigt tappa bindestrecket. Exempel: lutheraner, kalvinister, buddhister och konfucianister. När den tiden har kommit brukar bero på vad källorna säger. Vilka bra källor är det som följer Asciltos rekommendation?—Paracel63 (diskussion) 9 december 2018 kl. 23.10 (CET)
Det är sammansättningar som under sin "etableringsfas" skrivs med versal, medan avledningar (ord med t.ex. suffix som -dom, -an, -ism, -ist) aldrig gör det, i alla fall inte längre.
Bindestreck används sparsamt i svenska sammansättningar (om det inte finns någon särskild konvention för det aktuella ordet) och i regel av uppenbara tydlighetsskäl, men aldrig eller mycket sällan i etablerade termer.
Det går att argumentera för att ordledet H/huthi- inte längre är meningsfullt att betrakta enbart som egennamn, utan att det lika gärna kan syfta direkt på rörelsen, medan al-Huthi själv är förpassad till etymologin. Benämningen huthier tyder på att det har utvecklats i den riktningen. (disk. bidr.) 10 december 2018 kl. 14.08 (CET)

Välkomna till Gpedia:Veckans tävling/Referensutbyte III - start 10 december kl 00.00

Ge bort källor till andra och hitta källor som du själv kan använda. Under vecka 50 har Veckans tävling temat Referensutbyte. Där kan du hitta tips om julblommor, nobelpristagare och diverse annat. Har du några tips att ge...? Ge bort källor till andra och hitta källor som du själv kan använda. Under vecka 50 har Veckans tävling temat Referensutbyte. Där kan du hitta tips om julblommor, nobelpristagare och diverse annat. Har du några tips att ge...?
Ge bort källor till andra och hitta källor som du själv kan använda. Under vecka 50 har Veckans tävling temat Referensutbyte. Där kan du hitta tips om julblommor, nobelpristagare och diverse annat. Har du några tips att ge...?

Välkomna till ännu en omgång av Referensutbyte i Veckans tävling. Nu i julupplaga - med extra många tips och lägre poänggränser. Fler tips behövs dock, och skrivsugna tävlingsdeltagare. Ta fram tomten och fixaren i dig, och kom med i tävlingen!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.58 (CET)

Månadens artiklar

Det blev fjärilar, arkitektur och astronomi som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Aftonfjärilar (av Dan Koehl) och Folkhemsarkitektur och byggande delade platsen som bästa nya artikel, medan Vintergatans centrum (av Hans Frörum) utsågs till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (64 stycken) respektive utökningar (12 stycken) under november.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 34 nya och 16 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 9 december 2018 kl. 22.59 (CET)

Mello, nästa år igen!

Benjamin Ingrosso, kanske vinnare som låtskrivare 2019?

Sedvanlig pling här om att det snart är dags för Melodifestivalen 2019, och därmed snartare dags att skicka in ansökningar om ackreditering.

Schemat för deltävlingarna, andra chansen och finalen är

och utöver det är det presskonferenser, repetitioner och andra evenemang veckorna långa. Slutdatum för att söka ackreditering är i början av januari, och för frilansare (där vi brukar hamna) behöver ansökningen gå genom en uppdragsgivare som till exempel Wikimedia Sverige. Intresserade får gärna skriva upp sig här eller kontakta mig så samordnar jag skickar jag in ansökningar på andra sidan nyår. Som vanligt finns möjlighet att boka teknikpoolsutrustning och söka resebidrag om det blir orter där ingen lokal förmåga kan eller vill.

Intresserade får gärna sätta upp projektsidor liknande Gpedia:Projekt musik/Melodifestivalen 2017 (eller 2018) uppdatera och fortsätta på Gpedia:Projekt musik/Melodifestivalen 2019 (tack Tarnic66, miss från min sida) för att samordna artikelskapande, wikidatafixande, kategoriserande, fototipsande och annat bra. Plus i kanten också för den som sätter upp en statistiksida (gärna återanvändbar) för tidigare år med bra siffror och grafer över visning av artiklar och användning av bilder.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.52 (CET)

Jag kan tänka mig att fota igen i Stockholm! Slackernrrd (diskussion) 11 december 2018 kl. 22.04 (CET)

A och E blir Ä!

Hjälp, hittar inte hur man löser det trots febrilt letande, kommer inte ihåg, blivit så tidigare; alltså varför blir det ä när jag skriver a och sedan ett e? --Christian47 (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.07 (CET)

ctrl + m tar bort det.Yger (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.11 (CET)
Visst ja, tack! Men varför blir det så? Och man ska väl kunna räta till felet på annat sätt, permanent? Har för mig att det ska finnas någon tangentbordssymbol nånstans där man kan korrigera, eller det är slopat? :) --Christian47 (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.19 (CET)
Kan man läsa om detta någonstans? Dags att skapa en samling med avhjälpningar för redigeringsgränssnittets olika nycker? Voyager85 (diskussion) 12 december 2018 kl. 13.03 (CET)
Special:Diff/42485320. Nirmos (diskussion) 12 december 2018 kl. 13.25 (CET)
Jag är snarast förbryllad över att det aldrig händer mig, vare sig jag slår på den förfärliga visuella editeraren eller ej. Inte för att jag är missnöjd med sakernas tillstånd, men förbryllad över varför vissa har sådana problem med automatkorrigeringar och vissa andra inte. / TernariusD 12 december 2018 kl. 14.05 (CET)
Inaktivera indataverktyg.
Funktionen kan stängas av genom att "Inaktivera indataverktyg" under språkinställningarna. Se videon här intill. Men detta verktyg inaktiverat borde du kunna trycka på Ctrl + M utan att växla inputspråk. /Frisko (dis.) (bid.) 12 december 2018 kl. 14.39 (CET)

Knowledge Engine

Någon som vet vad som händer har hänt med Wikimediaprojektet Knowledge Engine? Sårade de omkringliggande kontroverserna organisatio och gemenskap så svårt att det defacto lagts på is, men inte officiellt?--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 11.35 (CET)

I och med Lila Tretikovs avgång lades betydligt mindre fokus på sökfunktioner som den stora utvecklingen för Wikipedias framtid, även om viss utveckling har fortsatt ske där, inom ramarna för normal utveckling av mjukvaran. (Relaterat till sökning, inte Knowledge Engine: Har ni lagt märke till "avancerade parametrar" i sökverktyget, förresten? De gör det mycket enklare att använda sökverktygets olika funktioner.) Om jag vill se hur funderingarna går kring teknisk utveckling och hur folk skall hitta information härifrån i framtiden hade jag sneglat på idéer som "knowledge as a service". /Julle (disk.) 13 december 2018 kl. 09.27 (CET)

Statistik på Gpedia

Jag ser på mångas användarsidor att det står - "Den här användaren har gjort xxxx redigeringar" - osv . . . . och jag undrar hur man får in den statistiken, går det även att se hur många bilder jag lagt in. Jonnmann (diskussion) 13 december 2018 kl. 00.18 (CET)

Du kan exempelvis hitta mina här, och om du byter ut mitt användarnamn i URL:en mot ditt eget hittar du informationen där. På Gpedia hittar du dem också i dina inställningar.//Hannibal (diskussion) 13 december 2018 kl. 00.59 (CET)
Jonnmann: Du har laddat upp 754 filer till Commons. Nirmos (diskussion) 13 december 2018 kl. 13.45 (CET)
...varav 144 är återuppladdningar (dvs överskrivningar), så det är 610 unika uppladdningar. De här siffrorna gäller alltså det som finns live (dvs inte är raderat). Sidan som Hannibal länkar till tar även med det som är raderat, varför de siffrorna är högre. Nirmos (diskussion) 13 december 2018 kl. 15.36 (CET)

Hallå!! Tack ska ni ha!! kul att se, det har ju faktiskt blivit en del på nu drygt 5 år Kul, Tack !! :-) Jonnmann (diskussion) 14 december 2018 kl. 00.42 (CET)

Varför är adliga titlar viktigare än andra meriter?

Det finns sedan länge en praxis att adliga titlar i förekommande fall läggs först i raden av de identiteter som omnämns i en biografiskt. Till exempel xx är en svensk friherre, författare och politiker. Detta gäller även om det är helt andra egenskaper och meriter som är grunden för personens plats i uppslagsverket. Jag har ifrågasatt denna praxis på diskussionssidan för Jonas De Geer[12] och mötts av argumentet att min synpunkt är en politisk markering. Det skulle vara bra om fler tyckte till om detta. 94.234.39.127 15 december 2018 kl. 18.50 (CET)

Jag håller med helt och hållet. Det som är relevansgivande skall stå först och eventuella titlar sist. Detta följer normal standard för när man presenterar vad som som är intressant med olika personer. En adelstitel är inte det som är mest intressant, det är kuriosa och skall därför komma sist i förhållande till vår normala värdering av kuriosa. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.03 (CET)
Som föregående. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.11 (CET)
(Redigeringskonflikt) Återigen ett IP-nummer som ställer till oreda. Adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det. Det finns inga argument som jävar detta faktum. Visst skulle man kunna kalla Gustaf VI Adolf arkeolog i första hand och dotterdottern Margrethe II textilkonstnär. De skulle vara relevanta även på de meriterna, men jag tror ingen skulle föreslå något sådant. Detta är ett helt onödigt samtal, som enbart kommer att leda till en upphetsad stämning. Segrar de adelsfientliga krafterna kommer jag denna gång inte att böja mig för konsensus eftersom det helt enkelt strider mot allt vad biografisk konvention heter att förändra ordningen. Det är alltså direkt felaktigt att inte respektera den korrekta titulaturen. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.15 (CET)
(Redigeringskonflikt) Kungliga personer är endast i undantagsfall relevanta på annat sätt än i kraft av sin kunglighet, när det gäller adliga personer är det tvärtom. Om de är relevanta är det på grund av annat än sina titlar och då skall det relevansgivande nämnas först enligt normal presentationsteknik. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.20 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag tycker att det finns en poäng i att lägga det adliga epitetet först eftersom det är vad man skulle kunna kalla en "fundamental kvalitet" hos de flesta av de berörda personerna. Oftast har dessa varit adliga/friherrar/grevar redan från födseln - långt innan de skaffat sig yrken eller andra titlar/identiteter - och de förblir det också till sin död oavsett karriärbyten och pensioneringar. På det sättet liknar denna angivelse mer ingressens nationalitetsbeteckning (svensk, dansk, tysk) etc än de mer individspecifika titlar som följer därefter. Det handlar alltså inte om att adelskapet är viktigare, men att det finns där i redan i botten. /FredrikT (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.22 (CET)
Nej, Tostarpadius. Jag är inte ännu "ett IP-nummer som ställer till oreda". Jag är en mångårig användare som framför välgrundade och genomtänkta synpunkter. Denna gång oinloggad. Precis som det ska få vara i ett öppet och tillåtande wiki-projekt. Att det blir nya IP-nummer hela tiden är inte mitt fel. Dynamiska adresser fungerar så. 94.234.37.148 15 december 2018 kl. 19.30 (CET)
Jag kan inte se att det är "välgrundade och genomtänkta synpunkter". Det är, även om Du inte har en vänsterpolitisk agenda, något som är och förblir inkorrekt. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.37 (CET)
"Vänsterpolitisk agenda", det var väl ändå att "ställa till oreda". Vi som är erfarna Wikipediaanvändare brukar hålla diskussionerna ovan det partipolitiska eller ideologiska. Ideologi och partipolitik är inte vad som styr användarnas ställningstaganden. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.09 (CET)
Tostarpadius, då får du gärna övertyga mig med ett bättre argument än att du har rätt och jag har fel, därför att du har rätt och jag har fel. FredrikTs argumentation är betydligt mer konstruktiv. Jag håller inte med. Men den förklarar i alla fall varför han tycker som han gör. 94.234.38.135 15 december 2018 kl. 19.48 (CET)
Adliga titlar har spelat ut sin roll sedan länge. För personer som levde på den tiden då en adlig titel visade på en ställning i samhället så är det rätt att den står först, för personer som lever/levt i vår tid är det ren kuriosa. Povel Ramel var i första hand text- och revyförfattare, kompositör, pianist, sångare och komiker, i andra hand friherre. Det är inte en "vänsteråsikt", det är en insikt om hur saker och ting fungerar i vår samtid. Vi ska vara ett neutralt uppslagsverk för svenskspråkiga i tiden - inte en lekstuga för personer som drömmer sig tillbaka till hur det var förr. Kitayama (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.59 (CET)
Jag instämmer till 100% med föregående & med påhoppad IP. Svenska nutida adelstitlar = förlegat bjäfs som sedan många år tillbaka endast berör en privat klubb. --85.194.16.206 15 december 2018 kl. 20.09 (CET)
Instämmer också, dock finns det undantag som Jan Bernadotte där hans användande av titlar är viktig för hans story.Yger (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.26 (CET)
Ingår det i vad som gör personen relevant hör det givetvis hemma i ingressen. Det som bör ändras är att nutida adliga enligt nuvarande praxis först och främst är adliga och bara i andra hand politiker, författare eller vad det kan vara som egentligen gör att de har en artikel. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.38 (CET)
Om vi nu skall hålla en diskussion ovanför den sandlådenivå jag uppfattade de första inläggen som typiska för kan jag precisera mig på det sättet att jag helt och hållet instämmer med FredrikT. Detta tillhör personens identitet och är inte en förvärvad egenskap (särskilt inte i vår tid, då nyadlandet sedan länge upphört). I en tid när många byter karriär mer än en gång under livet är detta något beständigt och det bör därför finnas med redan i ingressen och stå först, direkt efter födelsedatumet och nationaliteten. I äldre uppslagsverk stod det till och med före den sistnämnda, men det förespråkar jag inte. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.01 (CET)
Tack Tostarpadius. Det var i alla fall ett besked som argumenterar och försöker förklara varför du tycker som du gör, inte bara avfärdar med motiveringen "så här är det och så ska det vara därför att jag har rätt". Nu får vi invänta konsensus. 94.234.39.87 15 december 2018 kl. 21.22 (CET)
Svar till Edaen: Väldigt mycket av det som står i våra ingresser har inget med själva relevansen att göra. Knappast någon är relevant utifrån vad vederbörande heter i andranamn, när och var vederbörande är född respektive död eller vilken nationalitet vederbörande har. Ändå står det där, rimligen för att det utgör vad många anser vara basal grundinformation. I mitt tycke är även adelskap en sådan typ av grundinformation. Andra saker som kan vara det är t ex språk (för personer i flerspråkiga länder) eller i vissa fall etnicitet (i många av de artiklar jag har skrivit om tidiga jazzmusiker i USA har jag t ex angivit om vederbörande var vit eller färgad). Ingetdera är i sig relevansskapande, men det bidrar till en grundförståelse av vem personen är. /FredrikT (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.28 (CET)
Språk mm har med orientering att göra och adelskap har inte längre den betydelsen i normalfallet. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.58 (CET)
Källbelägg titeln så är relevansproblemet löst. Jag tycker det ska skrivas under familjeförhållanden om det är en nu levande person. 31.208.245.180 15 december 2018 kl. 21.50 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── FredrikT har helt rätt. Bestode våra inledningar bara av det som gåve relevans bleve de synnerligen torftiga. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 23.21 (CET)

Ett klarläggande är tydligen på sin plats. Min synpunkt gäller alltså inte att den adliga titeln nämns. Den kan säkert i vissa fall, men antagligen inte alla, vara av stor betydelse för både den egna och omvärldens bild av personen. Min synpunkt gäller istället den mekaniska och nästan rangordningsbundna rutinen att ärvd adlig titel i våra presentationer "slår" förvärvade, professionella och relevansgrunande meriter. Det är ett föråldrat och på många sätt respektlöst sätt att beskriva en människas gärning och position i ett samhälle där adeln visserligen ibland omges av ett speciellt skimmer, men där det ändå är personliga egenskaper och förutsättningar samt meriter och gärningar, inte ärv adlighet med titel, som de facto avgör samhällspositionen för de flesta av oss (och förklarar vad som är viktigt att berätta om oss i biografiska artiklar i uppslagsverk) 94.234.32.11 16 december 2018 kl. 09.23 (CET)
Den adliga titeln är inte viktigare, men den nämns först eftersom den är tematiskt anknuten till namn och födelseuppgiften. Ö h t är inte titlarna eller benämningarna alltid så viktade utan presenteras gärna på ett logiskt sätt, som ofta är tematiskt. Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 09.51 (CET)
Titlar nämns alltid före yrke. Vanligtvis nämns de även före namnet (exempel: "doktor Karolina Widerström var en svensk läkare" eller "greve Ian Wachtmeister var en svensk politiker"), men på Gpedia har vi valt att ha uppslagsordet (namnet) först i meningen. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 10.10 (CET)
Föds man verkligen med adelstitlar? Är det inte snarare något man får först när en förälder dör? Det vill säga något som oftast händer ganska långt fram i livet. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 10.12 (CET)
?! Tänker Du på de enstaka fall där äldste sonen till en friherre blir greve vid faderns död? Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 10.14 (CET)
Och som jag tror någon redan har påpekat så är inte huvudsyftet med ingressen att påvisa relevansen utan att ge en kort och översiktlig beskrivning av artikelsubjektet. Exempelvis för att man snabbt ska kunna avgöra ifall man har hittat rätt artikel. Det är därför som födelse- och dödsdatum alltid står med i ingressen även om det inte har det minsta med relevansen att göra. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 10.17 (CET)
(Redigeringskonflikt) I Sverige är det är som sagt endast inom ett mindre antal ätter (adlade efter 1809) som adelskapet bara innehas av en person (huvudmannen) åt gången. I den absoluta majoriteten av de svenska ätterna är alla medlemmar adliga redan från födseln. Mig veterligen gäller detsamma i allt väsentligt även för den kontinentaleuropeiska adeln. I Storbritannien är det däremot vanligt med adelskap som endast ärvs av en person åt gången. /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 10.19 (CET)
Efter att ha läst alla argument här, så är jag böjd att hålla med Esquilo och ett par till. Hur en inledning ska ordnas, bör främst bygga på ett normalt svenskt språkbruk, inte baseras på projektets prioriteringar. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 10.46 (CET)
Jag instämmer med FredrikT om titlarnas beständighet och att de utgör grundinformation, som bör stå först. Det är normalt sätt på vilket biografiska artiklar skrivs.--Historiker (diskussion) 16 december 2018 kl. 11.40 (CET)
I så fall vill jag ställa några följdfrågor till Historiker, Fredrik, Esquilo och Ataraxim: Gäller den principen bara adliga titlar? Om ja, varför just de? Om nej, ska då alla doktorer, docenter, fil mag-ar, riddare, stormästare, presidenter, ständiga sekreterare, hedersordföranden och alla andra som har en beständig titel som inte är direkt yrkesbeskrivande behandlas enligt samma princip? I alla länder i hela världen? Och i så fall: Varför, eller varför inte? 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 12.35 (CET) (samma användare, nytt Ip-nummer)
Jag tror att det har att göra med att bördstiteln är så sammankopplad med namnet. Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 12.49 (CET)
Ingen Ramel jag träffat har använt någon titel! Det är först efter envisa frågor de bekräftat att de är släkt och tillhör samma adelsätt. Och av alla doktorer jag träffat, har bara en enda insisterat på att bli titulerad doktor. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 12.56 (CET)
Även jag har mött minst en Sparre som sagt sig aldrig ha haft behov av grevetiteln. Den jag konkret tänker på sade också att hans hustru, som var född ofrälse, ogärna ville kallas "grevinna". Han var därför nöjd med att tituleras "överjägmästare". Hans artikel här - jag har inte kontrollerat om han har någon - bör lika fullt inledas på sedvanligt sätt med "greve och ämbetsman". Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 13.09 (CET)
Varför? Kitayama (diskussion) 16 december 2018 kl. 13.29 (CET)
En relevant fråga av Kitayama. Av de fyra Ramlar jag träffat, Mikael oräknad, har en till och med bytt bort namnet idag. Varför han gjorde det, har jag dock inte ids fråga. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 13.39 (CET)
Att man inte använder sin titel behöver absolut inte innebära att man tar avstånd ifrån den. Det kan lika gärna vara de fördomar som avspeglas i denna diskussion som leder till att man avstår. Man vill inte uppfattas som högfärdig, helt enkelt. Så var det säkert med grevinnan Sparre, född Nelson (om jag minns rätt). Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.37 (CET)
Av exemplen ovan verkar det som att 82.214.50.250 inte gör skillnad på yrke och titel. Titel är något som man behåller livet ut oavsett om man avgår, byter bana eller går i pension. Doktor, professor, friherre och greve till exempel. Även pastor och kardinal tror jag. Dock inte akademiska titlar på grundnivå (kand, mag). Inte heller titlar som man mister när man mister det ämbete som de hör till som president, ständig sekreterare, ordförande etc. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 15.41 (CET)

Om man stödjer sig på "så-här-ska-det vara-argument" som "titlar nämns alltid före yrke", att det är "grundinformation, som bör stå först" och att "adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det" bör man vara medveten om att det, trots dessa till synes orubbliga regler, finns många "undantag" även inom den seriösa och etablerade uppslagsverksvärlden. Jag tar Povel Ramel som exempel. Hans artikel i Sohlmans musiklexikon (som nog måste betecknas som mer formbunden än Gpedia) inleds så här: Ramel, Povel, svensk sångare, tonsättare,textförfattare och pianist (f 1922...). Friherretiteln nämns inte alls i den uttömmande artikel. Myggans nöjeslexikon skriver: Ramel, Povel, född 1922 i Stockholm, portalfigur inom svensk underhållning.... Inga adliga titlar där heller, vad jag kan se. Detsamma gäller Mikael Ramels artikel. Uppslagsverket Musikens värld är visserligen kanske inte lika välsett som till exempel Sohlmans, men har också rejäl artikel om P Ramel. Den inleds Ramel, Povel Karl Henrik (1922) revykung, kompositör, författare och skådespelare. Där nämns ordet baron i löptexten. Dessa exempel visar att argumentet att vi följer en fastslagen biografisk standard som inte går att justera inte håller. Avgöranden ligger alltså inom Gpedia, och inte i följsamheten till någon för alltid fastställd standard. Och om tydlighet och relevansvärdering fungerar för baron Ramel borde det även kunna fungera för baron De Geer. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 14.27 (CET)

Vi är en encyklopedi i egentlig mening och inte ett specialuppslagsverk. Därför kan vi inte heller jämföras med dylika. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.40 (CET)
Nå, men NE är väl en encyklopedi i ”egentlig mening”. Här är ingresserna till några artiklar i NE (nätupplagan).
De Geer, Carl Johan, född 13 juli 1938, konstnär, fotograf, filmskapare, författare m.m.; jämför släktartikel De Geer.
Ramel, Povel, född 1 juni 1922, död 5 juni 2007, friherre, populärmusikkompositör, pianist, revyman och författare; jämför släktartikel Ramel.
Hamilton, Carl, född 1956, ekonom, författare och samhällsdebattör.
Funck, Thomas, 1919–2010, friherre, författare, kompositör och skådespelare, bror till Hasse Funck.
Det verkar inte vara någon riktig ordning där heller? (Alla dessa är friherrar enligt våra artiklar.) /NH 16 december 2018 kl. 15.19 (CET)
Självklart ska ev. adelstitel eller motsvarande återfinnas i första meningen!
Tänk om det är enda anledningen till att man slår upp personen - Det skulle bli ett förskräckligt letande efter sådan info annars, i långa artiklar. Precis som för- och efternamn, födelseår och -plats, så är ju detta något som det nyfödda barnet 'helt orättvist' och utan egen medverkan, får som start på livet. Somligt oviktigt och utan betydelse för det som oftast senare gör personen relevant för en artikel här. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.27 (CET)
Tvikobb: Frågan gäller inte primärt om den adliga titeln ska stå i första meningen, utan om det ska stå först i en längre uppräkning av personens olika titlar och funktioner. Det vill säga, om det är den titel som ska signalera personens viktigaste identitetsmarkör, eller om till exempel yrke, utbildning, position i samhället eller annan grund för personens förekomst i uppslagsverket ska väga tyngre. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 15.34 (CET)
@IP: Verkar ändå som ett dåligt förslag. Då kommer sådana som du att 'i nästa vecka' t.ex rösta för att alla hon, han, syster, bror ska bytas mot HEN i hela svenska wiki, eftersom personen inte valt/förtjänat sitt attribut. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.44 (CET)
@Tvikobb Att 82.214.50.250 inte gillar att "friherre" omtalas i inledningen till en artikel om någon som inte alls gjort sig känd som adlig, betyder inte att hn tycker det inte ska omtalas alls i artikeln. Min ståndpunkt är väl att om man inte hittar någon vettig anledning att skriva om en persons adliga bedrifter i artikeln, så finns det ingen anledning att ta med det alls i inledningen. Vi rabblar inte folks titlar från när de sommarjobbade i tonåren, så varför då en adelstitel som inte betyder något? -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 16.07 (CET)
@IP: Eftersom adelstitel saknar betydelse i dagens Sverige, så borde det ses som en 'egenskap' som är lätt att bortse ifrån. Precis som att du (som jag förmodar), inte anser att var en person är född i världen, eller dennes hudfärg, har någon förutbestämd inverkan på dennes livsgärning. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.12 (CET)
@Tvikobb: Detta, ditt senaste inlägg, förstår jag inte. Så det ska jag inte kommentera. Och inlägget ovan, om "såna som du", är så oförskämt att det nog är bäst att unvika att kommentera det också. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 16.30 (CET)
@IP Jag kommenterade en kommentar av ett annat dynamiskt IP, så det finns väl ingen anledning för dig att ta åt dig? Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.36 (CET)
Visst kan det ha betydelse vad man är född som. Ian Wachtmeister gjorde en grej av att använda sin titel, och det gjorde nog att han syntes mer. Povel Ramel såg jag aldrig göra det, men jag kan ha missat något. Det har haft betydelse för både Olof Palme och Magnus Uggla, men då snarare till deras nackdel än till deras nytta. Tror du någon i Usain Bolts tidiga karriär vågat satsa på honom om han haft så kallad vit hudfärg? Hade Obama ansetts så kontroversiell som politiker i USA om han varit vit? -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 17.29 (CET)
(Redigeringskonflikt) Titelsjuka och rojalism är alltjämt alldeles för starka tendenser på svwp, starkare än i samhället i övrigt. På Gpedia berättar vi varför människor är relevanta att skriva och läsa artiklar om samt hur de skiljer sig från varandra. Att påstå att en adelstitel kan jämföras med födelseuppgifter är att fullständigt vara ute och cykla. Födelseuppgifterna särskiljer lika mycket som namnet en person från andra, så är det inte med eventuella adelstitlar, de är utsmyckning, inget annat. Födelseuppgifterna är viktiga för att identifiera att det rör sig om rätt person, härvidlag spelar adelstitlar ingen som helst roll. /Ascilto (diskussion) 16 december 2018 kl. 17.32 (CET)

Här har det rasslat på medan jag varit ute under dagen. Som jag misstänker att det är mig 82.214.50.250 apostrofera ovan (även om han taggat Användare:Fredrik) så skall jag försöka att såväl besvara vederbörandes fråga från 12:35 ovan som kommentera en del andra argument och synpunkter som framkommit i tråden.

Till att börja med: nej, jag tycker inte att titlar av typen ”docenter, fil mag-ar, riddare, stormästare, presidenter, ständiga sekreterare” m m kan jämföras med och bör hanteras på samma sätt som t ex adelskap (eller t ex ”X är en schweizisk franskspråkig Y”). Detta eftersom den första gruppen är titlar som man i regel förvärvar sig aktivt och individuellt vid en senare tidpunkt i livet, inte en titel/egenskap man ärftligt bär med sig från födseln. Den förra typen av titlar kan därför mer jämföras med yrken/anställningar/uppdrag (vad mer konkret gäller olika akademiska lärdomsgrader och titlar räcker det i mitt tycke ofta att i ingressen ange något i stil med ”X är/var en svensk Y-vetare och akademiker/universitetslärare/forskare” och sedan lägga de mer detaljerade redogörelserna om den akademiska karriären i löptexten).

Sedan vill jag bemöta argumenten av typen ”jag känner en person som heter X-hielm och han brukar minsann aldrig påpeka att han är adlig”. Bortsett från att detta är anekdotisk bevisföring är det rimligen irrelevant för sakfrågan eftersom vi ju inte skriver våra artiklar och deras ingresser för artikelobjektens skull (merparten av dessa torde f ö även vara döda) utan för våra läsares. Det handlar med andra ord inte om ”titelsjuka” utan om läsarservice. Och jag vågar tro att väldigt många personhistoriskt intresserade läsare efterfrågar denna information. Utöver att man kan tycka att det hör till naturliga, förväntade grunddata kan det dessutom i många fall ge mer specifikt särskiljande information. Det gäller t ex de fall där det finns flera ätter med samma namn men olika rang och där ”greve” eller ”friherre” kan klargöra vilken av ätterna det rör sig om. Likaså finns det namn som bärs av både adliga och ofrälse släkter, och inte minst finns det, med de liberaler namnlagar vi haft sedan 1980-talet, många som i dag bär adliga efternamn (från såväl levande som utdöda ätter) utan att tillhöra dessa ätter, och där angivelse av den adliga titeln klargör detta.

Slutligen vill jag bemöta argumentet att adelskap ”inte betyder något” i vår tid. Det står en förstås fritt att anse även om jag tror att det finns många som inte håller med om i praktiken trots att de formella privilegierna fallit. Och även om det skulle kunna anses för ett objektivt faktum att så är fallet i Sverige i dag – hur långt tillbaka skall vi hävda att det varit så? Att adelskap är väldigt relevant att ange för personer som verkade under 1600- och 1700-talen tror jag att de flesta torde vara överens om, men när upphör adelskap att vara viktigt att omnämna? Är det 1809 (då adeln förlorar formellt företräde till offentliga ämbeten), 1866 (när ståndsriksdagen avskaffas), 1902 (då det sista adlandet äger rum), 1975 (då adlandet avskaffas) eller 2003 (då Riddarhusförordningen upphör att regleras av riksdagen)? Och kan man dra samma gräns för alla adliga? Personligen är jag rätt övertygad om att adelskap i praktiken var en fortsatt viktig egenskap vid tjänster inom officers- och diplomatkåren långt efter att de formella adliga privilegierna fallit i övrigt. Och nu har vi ännu så länge i princip diskuterat Sverige. Hur skall vi avgöra om och när utländska adelskap är relevanta att nämna? Betänk att det i Storbritannien ännu finns vissa ceremoniella ämbeten liksom parlamentsplatser som är ärftliga inom adeln. Att försöka avgöra exakt vid vilken tid, på vilken plats, för vilka sociala eller yrkesmässiga och sociala grupper en viss faktor slutar att vara relevant att nämna menar jag är omöjligt att göra utan en mycket stor dos rent subjektivitet och riskerar därtill (i ett kollektivt skapat verk) att bli något som bedöms mycket olika av olika användare. Är det då inte bättre att vara objektivt konsekvent och ange adelskap oavsett om det handlar om ett medeltida riksråd, en engelsk lord eller en nutida popsjungande friherrinna? /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 21.36 (CET)

FredrikT, förlåt felaktig pingning tidigare. Men låt mig bara (för att vi ska vara ense om vad som diskuteras) upprepa och göra det tydligt att jag inte ifrågasätter att adlig rang och titel i många fall både kan och bör nämnas i artiklarna. Det kan mycket väl vara relevant information när man beskriver en persons familj och härkomst, uppväxt och mycket annat. Men det bör som så mycket annat avgöras i varje enskilt fall. Nej, min synpunkt gäller när ärvd titel regelmässigt och utan vanlig relevansbedömning placeras före de titlar, yrken, meriter och andra egenskaper som motiverar att personen ifråga (och här talar jag om moderna människor med "vanliga" yrken och positioner) alls omnämns i uppslagsverket. Det handlar även delvis om respekt för artikelobjektets liv och gärning som ofta, även för personen i fråga, måste bedömas som viktigare än att släkthistorien har skickat med en titel som man själv inte har kunnat påverka eller kanske inte ens vill kännas vid. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 22.40 (CET)
Jag tycker personligen inte att adelskap "betyder något", och jag kan sätta gränsen till 1902 om du vill. Jag är dessutom övertygad om att det handlar om titelsjuka (och till viss del fjäsk eller hopp om fjäsk). I egentlig mening handlar det numera om medlemskap i en ideell förening (av någon anledning övergick inte riddarhuset i en korporation, förmodligen för att även såna överlevt sig själv).
Med det sagt så tycker jag inte det är fel att följa en tradition och ordningen säger inget om betydelsen för relevansen, om man inte personligen vill att det ska säga något om den betydelsen. Precis som andranamn och födelsedag är oviktigare för relevansen än författarskap eller andra yrkesval till exempel. Så fortsätt gärna att öppna med titeln för min del. Sen det där med sista blodsdroppen; jösses så plågsamt pinsamt! Och det är inte felaktigt att utelämna titlar eller lägga dom som sista mening.--LittleGun (diskussion) 16 december 2018 kl. 22.52 (CET)
Det här är har blivit en diskussion om vad man tycker om adliga titlar. Gpedia har ingen åsikt och vilken åsikt redaktörerna här har om adliga titlar eller adelskap ska inte synas i artiklarna. Vad en adlig titel har för betydelse och om de är bra eller dåliga är irrelevant. Gpedia bör ha ett bruk som liknar det övriga samhället har. Adliga titlar ska inte ges varken större eller mindre betydelse på Gpedia än någon annanstans. /Machatjkala (diskussion) 17 december 2018 kl. 07.25 (CET)
Jag struntar i vad det finns gränser vid 1809, 2003 eller 2134. Det som bör avgöra är vad adelskapet har haft för betydelse för personen. Om betydelsen varit ringa, så har det inte i biografin att göra. Den regeln kan gälla för vilken tidsperiod och del av världen som helst.
Gpedia är inte … [en] databas för släktforskning
Gpedia:Vad Gpedia inte är
Och när det ska nämnas, så ska det anges enligt normalt svenskt språkbruk, inte enligt svwp's relevans-rank. -- 62.20.170.74 17 december 2018 kl. 09.17 (CET)
Det är Din privata åsikt. Den väger inte särskilt tungt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 09.32 (CET)
Frågan är om någons åsikt kan väga lättare än Tostarpadius åsikter. "Övriga samhället" är inte speciellt entydigt i frågan och inte särskilt intresserat heller, om det är relevant för en person eller inte och om det ska stå i en encyklopedi och om det då finns någon gradering i var det står. Jag tycker det kan följa äldre konventioner, dvs normalt tidigt i introt och för alla adliga. Precis som vi alltid skriver dit andra-namn och födelsedagar. För att det är en konvention, inte för att det är relevant och oberoende av vilken betyelse det haft vilken zodiac någon är född, och oberoende vilken "relevans rank" etc. Vantolkar någon det till att Gpedia i allmänhet övervärderar eller graderar adelskap så har de fel. Även om det naturligtvis finns enskilda användare som gör det.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.36 (CET)
Vill bara påpeka att ingen har visat att det utanför Gpedia finns en konvention att alltid skriva ut adliga titlar – i ingresser eller överhuvudtaget. Tvärtom följer varken NE, de lexikon 82.214.50.250 anger ovan eller ”Vem är det?” (1997, finns på Runeberg) någon sådan konvention. /NH 17 december 2018 kl. 12.16 (CET)
Men i Statskalendern fanns väl den här ordningsföljden, d v s bördstitel föregick examenstitel som föregick tjänstetitel, innan de helt sonika tog bort alla adliga titlar. Ataraxim (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.22 (CET)
LittleGun: jag vet inte om formuleringen "Sen det där med sista blodsdroppen; jösses så plågsamt pinsamt!" var riktad till mig eller någon annan (kan inte se att någon sådan formulering återfinns tidigare i tråden ö h t), men om den var den så får jag erkänna att jag inte förstår vad Du menar med den. /FredrikT (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.39 (CET)
FredrikT: Det handlade om argumenterandet här: [13]. Jag borde inte kommenterat det här på Bybrunnen alls, sorry.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.06 (CET)
Jag skulle bara vilja säga att jag har blivit skolad av gemenskapen att först och främst framhäva det som är relevant, alltså det som är anledningen till att det finns en artikel om ämnet. Och när småartiklar raderas heter det ju ofta att innehållet inte förklarade ämnets relevans, vilket också antyder något om hur man förväntas utforma artiklar i grunden. Av Gpedia som helhet att döma framstår det alltså verkligen inte som självklart att ha som utgångspunkt att inleda med titlar, och det är nog något man bör ha i åtanke. Jag tror dock inte att jag någonsin uttryckligen har reagerat på bruket, även om jag i alla fall en gång har hajat till (i Carl Johan De Geer, som enligt vad som lärs ut och signaleras ser ut att finnas på Gpedia i första hand för att han är friherre).
Uppgifter om födelsedatum och -ort kan emellertid inte jämställas med titlar, medfödda eller ej. Sådana uppgifter är ju samhällets gängse sätt att identifiera en människa, tillsammans med det fullständiga namnet, och har naturligtvis inget med (ir)relevans att göra. Det är bokstavligt talat samma uppgifter som står i vederbörandes pass. (disk. bidr.) 17 december 2018 kl. 12.44 (CET)
Men just bördstiteln hör väl närmast ihop med namnet. Då man i löptext skriver om någon blir ju ordningen omvänd, exv "gifte sig med regeringsrådet, greve Gustaf Humlestierna", d v s adelstiteln kommer närmast namnet. Kanske det är just därför som tyskarna inbakar sina adelstitlar bland förnamnen. :) Ataraxim (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.58 (CET)
Vet inte, så jag borde egentligen inte säga mer. Det jag syftade på mer specifikt var den friherrliga titeln som det först uppräknade i predikativ position i förhållande till (artikel)subjektet:
"[Carl Johan De Geer] är en svensk friherre, konstnär, författare, filmskapare, musiker, designer, kulturjournalist, fotograf, skådespelare och scenograf, tillhörande ätten De Geer af Finspång."
Syntaktiskt sett är det för övrigt rimligare att avsluta uppräkningen med det som nu nämns först och sist som en gemensam punkt: "och friherre tillhörande ätten De Geer af Finspång", då dessa båda uppgifter väl hör ihop? Nu är den här diskussionen inte till för att diskutera enskildheter, jag vet, men det är värt att nämna som ytterligare ett exempel på vad som kan hända rent informationsmässigt när adelskapet placeras främst. (disk. bidr.) 17 december 2018 kl. 14.43 (CET)

Slutsats: Konsensus saknas och jag återställer därför ändringar

Diskussionen visar tydligt att det inte råder konsensus och allmän acceptans för den hittills tillämpade principen, att de adliga titlarna i förekommande fall regelmässigt ska inleda uppräkningarna över en biograferad persons olika börds- och yrkestitlar. Därför får vi göra som vanligt när det råder olika uppfattningar och tillämpa ett pragmatiskt och situationsanpassat förhållningssätt som inte sätter någon princip framför någon annan. Jag kommer därför, med stöd av denna konsensusbrist, att åter genomföra den ändring i artikeln Jonas De Geer som återställdes och som utlöste denna diskussion, samt återställa den tidigare skrivningen i artikeln Povel Ramel (som har ändrats under diskussionens gång). 82.214.50.250 17 december 2018 kl. 15.44 (CET)

Fel. Om konsensus saknas så är det status quo som gäller. Den hittills tillämpade principen gäller tills konsensus om en ny princip är etablerad. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 15.57 (CET)
Helt korrekt slutsats. Ip-numrets ändringar kommer givetvis att återställas. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 17.55 (CET)

En diskussion med många lärdomar

Det här var intressant och lärorikt. Jag har av olika skäl pensionerat mitt konto och varit inaktiv under stora delar av hösten. En viktig orsak är det som jag uppfattar som ett stundtals destruktivt samtalsklimat. Men jag har följt aktiviteterna här. Så när jag uppfattade, och reagerade på, en i mitt tycke märklig prioriteringsordning vad gäller uppräkningen av titlar i artikeln Jonas De Geer gjorde jag en liten justering - oinloggad - och motiverade den i redigeringskommentaren. Den skulle ha kunnat vara ett enda litet enstaka bidrag, av en anonym bidragsgivare som precis som alla ni andra vill förbättra uppslagsverket. Nu blev det inte så. Ändringen återställdes ganska omedelbart, vilket jag ifrågasatte på artikelns diskussionssida. Sen rullade det på...

Jag hade inte för avsikt att driva någon diskussion. I så fall hade jag gjort det inloggad. Min ursprungliga avsikt var bara att justera en i mitt tycke bristfällig ordning, där bördstitel ges en mer framträdande plats än yrkesmässiga och relevansgrundande meriter. En sådan ordning strider mot allt som ett yrkesliv i informationsförmedlingens tjänst har lärt mig: Viktigt går före oviktigt. Och för mig är det därför självklart att en artikel ska utformas med hänsyn till relevans, och att - när det gäller titlar - gärning går före börd. Man behöver inte hålla med. Men om man opponerar mot detta bör man åtminstone försöka argumentera för sin ståndpunkt. Inte bara avfärda det man inte håller med om...

Nu blev det diskussion i alla fall. Jag lyfte frågan till Bybrunnen. Problem med hoppande IP-adresser var kanske förvirrade för vissa, men jag förbehåller mig rätten att vara oinloggad och var hela tiden tydlig med att det var samma skribent bakom alla mina inlägg. Jag var också noggrann med att argumentera och resonera på samma sätt som jag skulle ha gjort om jag använt mitt pensionerade användarnamn.

Diskussionen här ovan består delvis av inlägg som utan argument och motiv förringar de synpunkter som jag framförde. Jag möttes av ganska många "så är det, och det är inget att diskutera-argument": "Det är ingen annan som tänkt sig att introfrasen därvidlag avspeglar någon sorts viktning", "Det är skrämmande när man frångår konventioner med gammal hävd. Vi skall inte ägna oss åt dylika politiska markeringar", "Återigen ett IP-nummer som ställer till oreda. Adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det. Det finns inga argument som jävar detta faktum", "Det är, även om Du inte har en vänsterpolitisk agenda, något som är och förblir inkorrekt", "Titlar nämns alltid före yrke", "Verkar ändå som ett dåligt förslag" m m. Ett undantag är FredrikT som, även om han inte höll med, i alla fall verkar ta saken på allvar. Tack för det.

Jag känner till förutsättningarna och diskussionstonen. Jag känner igen diskussionsmönster och hur enskilda användare brukar svinga sina svärd. Men de senaste dagarnas meningsutbyten har ökat min förståelse för hur seriösa icke-etablerade eller anonyma bidragsgivare kan känna sig när de, fyllda med engagemang och argument, avfärdas som okunniga, oseriösa eller drivna av politiska intressen. Tio år här har nog härdat mig. Jag tar personligen inte illa upp. Men om jag varit den nybörjare som jag mycket väl kunde ha varit (i IP-numrens skugga) hade jag givit upp direkt.

Nu var det dessutom ganska många som höll med mig. Detta är ett typiskt exempel på när vi uppenbarligen har olika uppfattningar. När jag läser igenom diskussionen räknar jag till 7-8 principiella bifall till min linje. De som stödjer "låt det vara som det är-linjen" är ungefär lika många. Typiskt "konsensus saknas", alltså. Det innebär att ingen part har tolkningsföreträde och att vi därför borde kunna hantera frågan pragmatiskt. Det är helt i linje med praxis här, med undantag för SFFR där konsensus saknas i praktiken innebär "behåll". Vi har till exempel olika syn på årtalslänkningar, men respekterar att det finns flera sätt att se på det.

Ja, som sagt: Det var lärorikt. Nu förstår jag bättre hur seriösa icke-etablerade bidragsgivare kan känna sig. Jag har tio års erfarenhet här och möts av respekt när jag är inloggad. Men nu slumpade det sig att jag, som av olika skäl inte längre tänkte medverka här som inloggad, helt oplanerat hamnade i en längre diskussion som oinloggad. Om jag inte känt till förutsättningarna hade jag - garanterat och med ganska stor irritation - packat ihop direkt. Vi/ni bör tänka på det nästa gång det dyker upp argumenterande IP-användare som ni inte känner igen.

Nu somnar Lindansaren om... Lindansaren (diskussion) 18 december 2018 kl. 21.16 (CET)

Tack för ett intressant inlägg. Tänkvärt. Ringar in ett stort problem på Gpedia med precision. VisbyStar (diskussion) 18 december 2018 kl. 23.20 (CET)

Hjälp... (Hopblandning?)

Vem är detta? Eva Dahin på Bonnier Carlsen, tillfälligt förväxlad (av Zquid) med konstnären Eva Dahlin.

Jag upptäckte nyss att jag kan ha lagt in en bild på Commons under fel namn. Det gäller Eva Dahlin vars artikel nu även har denna bild. Men det är inte Eva Dahlin på bilden, va? Är det någon som vet vem det är?

@Paracel63, Historiker, Vätte, Astridx, Boberger, Vogler: kanske ni såg henne på Bokmässan och kan bringa klarhet? // Zquid (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.40 (CET)
Tyvärr inteBoberger (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.58 (CET)

Eva Dahlin, litterär chef på Bonnier Carlsen?[14][15]-- 16 december 2018 kl. 15.03‎ Thurs (diskussion)
Det räcker väl om någon kan svara ja eller nej på din fråga. Vore ju ganska dumt att identifiera en icke offentlig person så här publikt... Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.35 (CET)
@Thurs: Tack för svar! En av tiderna i Bokmässelänken stämmer även med tiden för fotograferandet. Felet var alltså inte lika illa som jag befarade. Och jag har nu ”rätt” Eva, tack vare din information. :-) // Zquid (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.20 (CET)
Förtydligar Du bildbeskrivningen på Commons också, Zquid? /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 21.56 (CET)
Jag gjorde det.--LittleGun (diskussion) 16 december 2018 kl. 23.02 (CET)
@LittleGun: Tack!
Är det nån som vet vilken kategori en litterär chef ska ha på Commons? // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.20 (CET)
I till exempel den här programpunkten presenteras Eva Dahlin som förläggare. Då kanske commons:Category:Book publishers from Sweden kan vara en lämplig kategori. --Larske (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.44 (CET)
Det är lätt hänt att blanda ihop bilder på personer med samma namn. Det var nära att jag la in den här bilden i artikeln om Hugo Hamilton af Hageby innan jag insåg att jag var ett par sekler fel ute. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 09.39 (CET)
@Esquilo: I beskrivningstexten på Commons länkas det två gånger till den artikel du nämner, bör det kanske ändras med andra ord? --Treetear (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.14 (CET)
Just det ja, man måste ändra i den änden också. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 11.45 (CET)
Jag lade in Eva Dahlin i kategorin commons:Category:Book publishers from Sweden på commons.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.50 (CET)
@LittleGun: Tack! Jag flyttade dock den kategorin från bilden på Eva Dahlin, till att istället gälla för kategorin Eva Dahlin. Hoppas det var rätt. // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.14 (CET)
OK, det blir säkert bra.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.27 (CET)
Det är dock ett litet problem som kvarstår - eftersom jag en stund blandade ihop de båda Eva Dahlin, fick LPfi sätta en mall på kategorin på Commons. Går den att ta bort nu, eller ska något mer göras där? // Zquid (diskussion) 17 december 2018 kl. 14.32 (CET)
Om kategorier och beskrivningar är rätt nu är det väl bara att ta bort den, gärna med lämplig redigeringssammanfattning. Jag gjorde det nu, men födelseår, huvudsaklig syssla (har hon gjort annat?) och översättning till engelska fattas. Om någon kunde leta rätt på en bild på konstnären så att hon fick en egen kategori skulle det hjälpa att undvika förvirring i framtiden. --LPfi (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.29 (CET)

Veckans tävling: Artikelnomineringar

Nu har Gpedia:Veckans tävling/Artikelnomineringar kört igång, välkomna! Tävlingen har faktiskt en diskussion här på Bybrunnen för några veckor sedan att tacka för sin existens. Nu hoppas jag att många vill delta och att det finns personer som kan njuta av lugna mörka kvällar (framför datorn?) och inte går på knäna på grund av stress inför stundande högtider. //Vätte (diskussion) 17 december 2018 kl. 00.14 (CET)

Omdirigering av mallar

Geolodus skapar nya mallar som endast är omdirigering till existerande mallar. {{Läsårsblockerad}}, {{Testredigering}}, {{Uppslagsordet leder hit}}, {{Leder hit }} är några exempel. Jag tycker att vi bör undvika "synonymmallar" - de förvirrar mer än de tillför nytta. Jag har därför två frågor; dels till Geolodus: Vad har syftet med dessa mallar?; dels till gemenskapen: Vill vi ha denna typ av mallar? Kitayama (diskussion) 17 december 2018 kl. 10.57 (CET)

Det är mest för att förenkla för nya användare som inte kan namnet på dem. Geolodus (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.23 (CET)
Även gamla användare (som jag) har ibland svårt att komma ihåg ifall en mall hette faktamall, faktaruta eller infobox på slutet. Eftersom en enhetlig namngivning nog ligger långt bort så är dylika omdirigeringar bara bra. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 15.52 (CET)
Jag instämmer med närmast föregående. De gör stor nytta här som i andra fall. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.04 (CET)
Jag föreslår att man istället gör det lättare att hitta de olika mallarna, nedan följer några exempel på redan befintliga mallsamlingar

Följande har jag lånat från en annan användare, minns inte vem

Voyager85 (diskussion) 17 december 2018 kl. 18.45 (CET)

Varför krångla till det så? Generöst med omdirigeringar, där som i artikelnamnrymden, är modellen. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.03 (CET)
Om man har flera namn på samma mall så kan även en van användare få problem med att förstå vad mallen gör och vilken syntax aom ska användas. Ser jag {{Uppslagsordet leder hit}} i en artikel måste jag söka upp den mallen för att se att det är samma som {{Omdirigering}}. I artikelrymden är omdirigeringar bra, i mallrymden är det en björntjänst till användarna. Kitayama (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.24 (CET)
Instämmr med Kitayama. I artikelnamnrymden gör en omdirigering av en artikel samma sak som en länk: den får läsaren att komma till en och samma artikel. Men att använda andra ord i mallar ger en helt annan effekt... Jag vet och förstår att det är själva dokumentationssidorna till mallarna som det handlar om här och inte mallarna per se, men mallar kan vara tillräckligt krångliga och svåra att förstå för den som inte är utbildad på området för att alternativa namn på mallarna ska komma och lägga ännu fler krokben. //Vätte (diskussion) 17 december 2018 kl. 20.37 (CET)
Jag ser inte att de nackdelarna överväger jämfört med poängen med att underlätta för våra användare att skriva ett namn som fungerar. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 22.51 (CET)
Det är framför allt två mallar som jag aldrig kommer ihåg vad de heter. Det är {{Faktamall saknas}} och {{Sida behövs}}. Var det "Infobox behövs" eller "Faktaruta saknas"? Var det "sidnummer behövs" eller "sidnummer saknas"? Spela roll! Skriv vad man menar så ska rätt mall anropas. /ℇsquilo 18 december 2018 kl. 09.57 (CET)

Relevansdiskussion

Vad krävs för att ordföranden i ideella föreningars riksförbund är relevanta~på bara den meriten? Intresserade får gärna titta in här: Diskussion:Malin Arlinder-Ekberg. Malin Arlinder-Ekberg är ordförande för Sveriges Naturistförbund och hennes artikel har nyligen raderats.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.41 (CET)

Slamkrypare

Jag har problem med artikeln om slamkrypare. Kom gärna med konstruktiv kritik i diskussionen här. --AHA (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.07 (CET)

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.