Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Gpedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Kyrkobok och källor ger olika födelseår

För Conrad Stål. Har vi en praxis hur hantera dessa fall? Jag har för mig vi i vissa fall är skeptiska till primärkällor som kyrkobok?Yger (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.01 (CEST)

Åtminstone födelseboken som är originalkällan måste ha första prioritet, i andra hand hemförsamlingens husförhörslängd/församlingsbok om uppgiften där överensstämmer med födelseboken. Om personen sedan flyttar är det min erfarenhet att födelsedatumet tämligen ofta förvanskas (kanske ett fall på hundra, grovt uppskattat). Om andra källor ger andra data så beror detta ofta på att originalkällan har varit svårläst eller att uppgiften förvanskats vid flytt mellan olika församlingar. /Ascilto (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.08 (CEST)
Rent allmänt gäller källkritik på Wp. Reglerna om egen forskning innebär inte att man ska lägga in uppgifter okritiskt. Stämmer inte andrahandsuppgifterna med kyrkoboken så får vi göra en källkritisk utredning. Edaen (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.34 (CEST)
Om två i sig trovärdiga källor säger olika saker, finns det inget som hindrar att man anger båda, och i fotnot förklarar att källorna är oense. --77.218.255.63 (diskussion) 25 juli 2019 kl. 09.08‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)
Den källa som ligger närmast händelsen dvs. födelseboken brukar väga tyngst när SBL väljer, men som sagt det skadar inte att dokumentera om avvikelser finns om inte annat på diskussionssidan se exempel Diskussion:Anders_Jönsson_(skulptör) - Salgo60 (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 08.05 (CEST)
Se "Om bryggor och bojar" av Håkan Skogsjö för lite om problemen med enbart födelseböcker (bojar). Edaen (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 08.52 (CEST)
Visst skall man alltid vara källkritisk. Det kan finnas problem även med födelseböckerna, som visserligen är den skriftliga källa som ligger närmast händelsen, men som egentligen är en andrahandskälla. Vi vet inte vem som lämnat uppgiften till prästen - var det någon av föräldrarna eller var det barnmorskan? Ibland kan man se att en uppgift är införd långt efter att den har ägt rum, i vissa födelseböcker råder stor oordning, en uppgift från juni kan vara införd bland uppgifter från oktober. Då blir uppgiften mer osäker. Vissa präster kan ha varit mer eller mindre excentriska. Min morfar hade 27/12 som officiell födelsedag, men enligt honom själv var han född den 25, men prästen skall inte ha tyckt att han var värd att dela födelsedag med Jesus. Vi firade alltid hans födelsedag på juldagen med stor familjemiddag, men det kan lika gärna ha varit en skröna. Morfar kan rimligen själv inte ha hört prästen uttala sig, hans far var på sjön och hans mor dog när han var nio år, han växte därför upp hos mostrar långt ifrån födelseplatsen. Historien hade alltså färdats många led innan den hamnade på vår kalkonmiddag. Prästers eventuella excentricitet kan ta sig många uttryck, t.ex. vilket familjenamn som ges åt någon i husförhörslängderna. Där rådde ibland stort godtycke, men ibland antyder namngivningen att prästen i själva verket känt till identiteten på en okänd fader. Vissa präster har också varit notoriskt onyktra, vilket bland annat indikeras av alla nerbrunna prästgårdar i det schartauanska Bohuslän. - De schartauanska prästerna var svurna fiender till nykterhetsrörelsen - nykterheten skulle vara en sak mellan människan och hans gud, inget man avgav världsliga löften om. Det finns också historier om par som dolt födslar för omvärlden för att födelsedatumet skulle passa bättre med datumet för giftermålet. Fråga mig inte hur det gick till. Med detta sagt - vi har ingen källa som kommer närmare händelsen än födelseboken och det datum som står där måste anses som det officiella födelsedatumet. /Ascilto (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 09.19 (CEST)
De sista dagarna har jag haft näsan ner i kyrkböcker, så jag kan bekräfta att det finns där mycket att vara källkritisk emot. Det är också väldigt lätt att göra fel. Farfarsfarfarsfar hade jag stora problem med att få ihop historien bakom tills jag upptäckte att det föddes två män i samma församling som kom att bära samma namn och samma födelsedatum. Man måste titta efter vilken by som angivits som födelseort för att avgöra vem som gjorde vad. En liknande sak hittade jag bland farfarsmors anmödrar. Det fanns två med samma namn i samma församling. Många gånger har jag inte lyckats separera dem.
En annan anfader gifte sig tre gånger. Alla tre kvinnor hade samma efternamn. Två av dem har samma förnamn, men var födda med 20 års mellanrum. Två döttrar bär samma namn, trots att de båda levde till vuxen ålder. Min mormor har samma förnamn som sin mor, mormor, dotter och tre generationer till. För mig gick det an att skilja dem åt, då det inte sträcker sig så långt tillbaka. Men min hustru har samma problem där hon har samma förnamn som sin farmor och alla sina anmödrar ända tillbaks till sent 1600-tal. Till råga på allt elände hittade vi via hennes morfar en koppling till Bureätten. (På tal om källkritik alltså.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 21.56 (CEST)
Att av det korrekta påståendet att schartauanska präster var motståndare till den organiserade nykterhetsrörelsen dra slutsatsen att de var notoriskt onyktra är inte historiskt korrekt. Visst lär fylleriet bland prästerskapet ha varit utbrett i mitten av 1800-talet – Wieselgren betecknar exempelvis alla sina grannpräster i mellersta Skåne som drinkare (å andra sidan ställde han förmodligen ovanligt höga krav, så att detta är det enda som står om dem i Carlstedts herdaminne är troligen åtminstone i en del fall orättvist). Schartaulärjungar som prosten Holmqwist i Kville bekämpade dock dryckenskapen, om än med andra metoder än de så kallade nykterhetsvännerna. Att man av princip tog en morgonsup lär knappast ha medfört att man inte kunde skriva korrekta uppgifter i kyrkoboken. Prästgårdsbränder kan ha många orsaker. Ofta berodde de på slarv hos tjänstefolket. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.46 (CEST)
Nu skrev jag att onykterheten indikeras av det ovanligt stora antalet nerbrunna prästgårdar i just Bohuslän. Pga av det stora antalet nerbrunna prästgårdar i just Bohuslän finns där osedvanligt många personhistoriska föreningar som med hjälp av mantalslängder och andra källor återskapar förlorade kyrkböcker. En av dessa föreningar leds för övrigt av en ättling till en av de omvittnat mest excentriska och onyktra prästerna - vars prästgård inte brann ner, skall tilläggas - det skedde under en tidigare generation. När jag använde uttrycket notoriskt onyktra så syftade jag just på denna präst och andra som jag har personhistorisk kännedom om. Men det finns ett tydligt samband mellan schartauanism och nerbrunna prästgårdar som inte kan förnekas. Visst kan man framföra andra teorier än prästers onykterhet, men att skylla på tjänstefolket ser jag som en utstuderad orättvisa. Varför skulle tjänstefolket ha varit särskilt oaktsamma just i det schartauanska området? /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 19.19 (CEST)
Därför att också de var uppfostrade i den schartauanska traditionen, hörde schartauanska predikningar på söndagarna och delade prästernas avståndstagande till nykterhetsrörelsen. Schartauanismen kunde innebära en stark social kontroll av församlingsbornas livsförsel men inte när det gällde bruket av alkohol. Roufu (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 21.27 (CEST)
Vi vet att Bohuslän var/är schartauanskt och att flera prästgårdar brann där under 1800-talet. Att det skulle vara tjänstefolkets fel är taget ur luften. Pigor och drängar hade med största sannolikhet mindre chans att vara berusade på jobbet än vad prästerna själva hade. Jag har inte stött på brunna prästgårdar någon annan stans än i Bohuslän - det har säkert hänt, men inte i samma utsträckning - och jag har heller inte stött på att bönder eller fiskare blivit hemlösa pga brand. /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2019 kl. 21.04 (CEST)
De bränder det handlar om var Torsby 1760 (dock före Schartau, drabbade även Harestad och Lycke), Romelanda 1815 (drabbade även Kareby), Tossene 1898 (drabbade även Askum och Bärfendal) och Kville 1904 (drabbade även Bottna och Svenneby). Någon mer brand känner jag inte till, men det är många nog. I och med att Tossene gränsar till Kville var det en stor koncentration just till denna del av Bohuslän med förlorade kyrkböcker i flera socknar som gränsar till varandra. En snabb googling visar att prästgårdar brunnit även i andra landsändar, men inte med samma koncentration. /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2019 kl. 21.37 (CEST)

24Sverige lägger ner

Det ser ut som deras sajter fortfarande är uppe. Finns det möjligen en bot som hinner se till att Internet Archive sparar alla artiklar vi använt som källor? Gäller följande sajter: 24Kalmar, 24Öland, 24Nybro, 24Emmaboda, 24Halmstad, 24Varberg, 24Falkenberg, 24Malmö, 24Uppsala, 24Blekinge, 24Kristianstad, 24Helsingborg, 24Ystad, 24Trelleborg och 24Västerås. / Machatjkala (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 23.02 (CEST)

För att lättare hitta våra länkar dit: 24Kalmar, 24oland, 24Nybro, 24Emmaboda, 24Halmstad, 24Varberg, 24Falkenberg, 24Malmo, 24Uppsala, 24Blekinge, 24Kristianstad, 24Helsingborg, 24Ystad, 24Trelleborg, 24Vasteras Ainali diskussionbidrag 3 augusti 2019 kl. 10.17 (CEST)
Jag gjorde ett stickprov på de 10 länkar (varav 8 unika) som finns till 24Trelleborg.se och av dessa var det ingen som idag var online, endast felkod 404 ("Sidan kunde inte hittas") visas. Däremot fanns alla utom två redan arkiverade i Internet Archive.
Fall som detta talar för att vi bör arkivera alla externa länkar som används som källor redan när referensen skapas och inte vänta på att länkarna dör för att då hoppas på att InternetArchiveBot lyckas hitta någon arkiverad kopia. Det är också enda sättet att "frysa" innehållet som använts som källa. Bara för adressen fortfarande lever betyder ju inte att det som idag visas när man klickar på länken har något att göra med det som fanns när länken användes som källa till artikeln. Verifierbarhet! --Larske (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 11.14 (CEST)
Jag tror jag lyckades arkivera de flesta av sidorna (manuellt). Jag var tvungen att ta bort datumen i länkarna. Här är sidorna som jag (försökt) arkivera. Dock var jag tvungen att lägga in ett filter i min webbläsare som tar bort web.archive.org##.takeover-placeholder för att jag skulle kunna se annat än en vit sida. 📝: GeMet 💬  3 augusti 2019 kl. 11.27 (CEST)
Larske har förstås rätt, men det är ändå lite krångel eftersom Internet Archive är så långsamt. Finns det möjlighet att få ett verktyg som hjälper till. T.ex. en lista över alla webblänkar i en artikel som inte är sparade hos Internet Archive och en länk för att spara den? (Jag skulle även vilja ha länken skapa wikidataobjekt för denna artikel när det inte finns språklänk att lägga till). /Machatjkala (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 16.58 (CEST)
I would be surprised if @InternetArchiveBot: does not already do this: One by one, look at a Gpedia article and review all external links. Those links not already in the Archive are saved to the Archive. Those links that are dead are updated to point to the archived copy. Also, for anyone interested in archiving pages, perhaps this is a good read at the Archive blog: If You See Something, Save Something – 6 Ways to Save Pages In the Wayback Machine which has a link to a Gpedia page on bookmarklets. Unfortunately, since a few versions back of Firefox (2-3 years perhaps) the bookmarklets no longer work well for me. It's a shame because I used them all the time. --Bensin (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 18.51 (CEST)
Mediearkivet (Retriever) verkar (?) ha det mesta som 24 Sverige publicerat. Så materialet försvinner alltså inte med 24-sajterna. /NH 3 augusti 2019 kl. 20.27 (CEST)
Det hade varit bra om Gpedia haft en egen inloggning till Mediearkivet Retriever, när vi så ofta hänvisar dit. F.ö. tack till @GeMet: för att du sparade sidorna i Internet Archive. /Machatjkala (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 09.24 (CEST)
Bara tipsar: Många folkbibliotek, alltså kommunala bibliotek, erbjuder tillgång till Mediearkivet. Vissa till och med så att man kan komma åt den hemifrån. Jag tror de flesta som läser, eller jobbar, vid högskolor eller universitet har tillgång till det genom universitetsbiblioteken (även hemifrån). Man kan köpa tillgång som privatperson, men det kostar en del. /NH 4 augusti 2019 kl. 22.03 (CEST)
Det sägs ibland att biblioteken har, men jag hittar inget. Stadsbiblioteket i Göteborg har lagt ner det p.g.a. ekonomin, Universitetsbiblioteket har det för studenter. Möjligen kan man gå dit som icke-student, men det blir inte så lättillgängligt. Ingen komun i närheten skriver på sin hemsida att de har Mediarkivet. Kanske har de det ändå, vad vet jag./Machatjkala (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 23.21 (CEST)
Ok, kommunen där jag bor erbjuder det, och jag hittar med Google att t ex Umeå och Tranås (som var två kommuner jag råkade komma att tänka på) också gör det. Men hur vanligt det är vet jag inte. /NH 6 augusti 2019 kl. 22.21 (CEST)

Förslag till länkar inom Gpedia

Jag föreslår att vi, till och med gör det till ett arbetssätt, inkludera länkar (inom Gpedia) till artiklar (som är mer huvudsakliga) i till exempel artiklar om personer. Till exempel i avsnittet Se även. Om det handlar om en svensk politiker att man länkar till artikeln Politik i Sverige i avsnittet Se även. Det går säkert att förfina arbetet kring länkar som länkar inom Gpedia (menar inte utanför). Man bör till exempel alltid ha länk till svenskar om det står till exempel svensk politiker. Vi bör arbeta målmedvetet kring detta. Hur upplever ni andra sakfrågan? --Vannucci (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 23.58 (CEST)

Just denna typ av länkar har vi sedan länge upphört med. "Se även" skall endast användas i nödfall. Själv kommer jag även framgent att rensa flitigt under den rubriken och om möjligt stryka den helt. Tostarpadius (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 03.55 (CEST)
I nödfall håller jag inte med om. Jag tycker att "Se även"-länkar kan vara nog så betydelsefulla, i synnerhet på sidor som inte innehåller så mycket detaljinformation som förgreningssidor. /ℇsquilo 3 augusti 2019 kl. 13.04 (CEST)
"Se även" kan vara en god hjälp vid läsning, men bör nog användas med viss försiktighet för att inte missbrukas. Deryni (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 20.28 (CEST)
Relevanta wikilänkar ska i första hand arbetas in i brödtexten i artiklar. När det inte går kan länkarna läggas under "Se även" tills vidare. Men om det handlar om att lägga in samma länk i många "Se även"-avsnitt bör man nog ta upp det enskilda fallet för diskussion och söka medhåll först. Ett alternativ är att skapa en navigationsmall som innehåller länken. Då blir det möjligt att lägga in mallen i många artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 augusti 2019 kl. 16.11 (CEST)
Så, borde länkarna under Klovaskär#Se även utformas på något annat sätt? /ℇsquilo 7 augusti 2019 kl. 08.34 (CEST)
Det är korrekt angivet eftersom det är en förgreningssida. Vid behov kan man även komplettera länkarna under "Se även" med information, så att det blir tydligare. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 augusti 2019 kl. 01.56 (CEST)
Förgreningssidor följer andra regler än artiklar. När jag talar om nödfall menar jag just det Kyllo skriver ovan, att länkar i första hand skall förekomma i själva texten. Endast de som inte kan arbetas in där men ändå är av intresse för ämnet bör stå under "Se även". Navigationsmallar är något annat. De har många förtjänster. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.53 (CEST)

Lasse Kronér

Lasse Kronér är på väg tillbaka och hans artikel är på uppgång bland mest lästa. Artikeln behöver uppdateras, men hur ska/bör Gpedia hantera hans historia det senaste åren. Om vi tar i det nu hoppas jag att vi kan förekomma möjliga problem med artikeln i framtiden. Voyager85 (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 12.10 (CEST)

Jag hittar ingen diskussion i anslutning till artikeln och anser inte heller att någon sådan är nödvändig. Det behövs inget om detta i texten. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.54 (CEST)
Jag ser att vi bör agera som i andra fall. Det finns inget skäl att dölja att det under en period var kontrovers kring hans relation med en praktikant som var anställd på SVT. I likhet med fallet Dick Harrison är det inget vi döljer. Det kan däremot lämpligen formuleras kortfattat. Om det sedan skall till detaljer gäller att det ges balans och proportion, men det kan man ju ta upp när det blir aktuellt och någon intresserar sig för att lägga in det.FBQ (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 10.54 (CEST)

Järnvägar

Hur bör artiklar om historiska järnvägar namnges? Krylbo–Norbergs Järnväg eller Krylbo–Norbergs järnväg? Jag uppfattar det som praxis på Gpedia att använda versal och brukar därför skriva så, men har egentligen ingen bestämd uppfattning i frågan. Om det finns konsensus för att använda gement j bör dock detta genomföras konsekvent. /Annika (diskussion) 6 augusti 2019 kl. 23.17 (CEST)

Jag har intw så mycket järnväglitteratur i mina bokhyllor men de två böcker jag har har titlarna Röfors-Laxå järnväg och Glavaglasbruks järnväg. Janee (diskussion) 6 augusti 2019 kl. 23.36 (CEST)
Annika: Det är väl bara att titta i järnvägskategorierna så lär du hitta svaret till din fråga! DIEXEL (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 00.39 (CEST)
Jag uppfattar som sagt versal som praxis, men på grund av ett inlägg på min användardiskussion anser jag det vara lämpligt att fler uttalar sig i frågan. /Annika (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 05.31 (CEST)
Spontant skulle jag säga att om det inte är namnet på ett faktiskt bolag eller liknande, utan bara en benämning på spåret, så bör det vara gemen. Om det är ett egennamn så är det egentligen företaget som borde vara styrande, men det är inte ett jättefel att ändra.
andejons (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 08.13 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag tänkte först att "Krylbo-Norbergs järnväg" var beskrivningen medan "Krylbo-Norbergs Järnväg" var egennamnet bildat av namnet på bolaget som i min tanke borde ha varit "Krylbo-Norbergs Järnvägsaktiebolag". Men det var fel tänkt. Redan i artikeln skrivs "järnvägsaktiebolag" med gement j. Det riktiga måste vara att som alltid gå till källorna. Sveriges statskalender skriver genomgående med gement j, både för järnvägarna och för aktiebolagen [1]. Jag tror då att bruket av versaler från början härrör från förkortningen KNJ, då kan det kännas följdenligt att använda versalt J. För Wikipedias del kan jag tänka mig att bruket av versaler har sitt ursprung i att de ursprungliga källorna förmodligen var järnvägsentusiasters webbsidor. Nu finns inte alla kvar, men "Historiskt om Svenska Järnvägar" (redan namnet på sajten avslöjar en faiblesse för versaler) skriver konsekvent med versaler [2] liksom järnväg.net [3]. Som vanligt tycker jag att vi skall följa den mest auktoritativa källan och inte bruket hos enskilda entusiaster som f.ö. inte anger sina källor. Bruket av versalt J framstår alltså som en av alla våra barnsjukdomar som vi fortfarande dras med. Jag håller alltså på statskalendern. För säkerhets skull kollade jag hur NE skriver och de använder också gemener [4] liksom faktiskt även Ugglan [5]. Därmed är saken avgjord för min del: Alla auktoritativa källor säger gement j. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 08.16 (CEST)
Om man bara går efter moderna ortografiska regler så bör järnväg skrivas med gemena bokstäver. Av det som Ascilto har grävt fram så verkar det också vara så namnen skrevs även ursprungligen. Jag ser därför ingen anledning att använda versal. /ℇsquilo 7 augusti 2019 kl. 08.26 (CEST)
Nordisk familjebok skriver konsekvent med gement j. En viktig källa som bör undersökas är Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 i fyra band. I princip alla privata järnvägar i Sverige var medlemmar i denna förening. Jag har inte tillgång till skriften nu, men jag kan kontrollera den i kväll. Stigfinnare (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 08.42 (CEST)
Jag tror att huvudskälet till att man skriver med versal är att järnvägarna förkortas. Typ KNJ i fallet ovan. Jag tror de flesta skulle tycka att det såg konstigt ut med KNj. Men alla banor förkortas inte på det viset och man kan faktiskt förkorta med versaler även om ordet delvis skrivs med gemener (VSB = Västra stambanan, SHL = Svenska hockeyligan o.s.v.)/Machatjkala (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 08.58 (CEST)
Det spelar kanske inte stor roll för hur det bör skrivas i artikeln men 1874 var det troligen Krylbo-Norbergs Jernvägs Aktiebolag. Det är i slutet av 1800-talet man börjar ändra stavningen. Att den modernare finns i ugglan är alltså inte konstigt. Järnvägsbolaget skulle ju själva ha kunnat tänkas ha hållt kvar vid den gamla stavningen men det är ju inte särskilt troligt. Däremot är det ju inte otroligt att ibland fortsatt använda den.FBQ (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 09.39 (CEST)
@Annika64: Namn versaliseras, medan begrepp som versaliseras i engelskan INTE versaliseras i svenskan. Beträffande järnvägarna verkar artikelnamnet här vara i en vägkorsning SMirC-smile.svg. "Krylbo-Norbergs Järnväg" reagerar min läshjärna negativt på, eftersom järnväg inte är någon namn. Jag vill se "Krylbo-Norbergs järnväg". MEN om det anspelar på en namngivning så blir, som jag ser det, även "Krylbo-Norbergs Järnväg" möjlig. Då skulle jag föredra att det i löpande text ändå står "Krylbo-Norbergs järnväg", men att företagsnamnet skrivs ut, som det namn det faktiskt är, t.ex. "Krylbo-Norbergs Jernvägs Aktiebolag". Deryni (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 10.24 (CEST)
Om namnet på bolaget från början var Krylbo-Norbergs Jernvägs Aktiebolag - vilket är högst sannolikt - vore det korrekt att i brödtexten skriva "Krylbo-Norbergs Jernvägs Aktiebolag bildades 1872", men ändå namnge artikeln med gement j, eftersom alla hittills tillgängliga förtroendeingivande källor skriver så. Men jag tycker vi skall invänta Användare:Stigfinnares eventuella fynd i Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift och se vad det kan tillföra diskussionen. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 10.35 (CEST)
Värt att notera i sammanhanget är att en privat järnväg i vissa avseenden ansågs vara ett eget rättssubjekt, skiljt från ägaren, som kunde vara en juridisk eller en fysisk person. Om exempelvis det ägande bolaget gick i konkurs, fanns det en lag som förhindrade att kvarlåtenskapen i en järnväg skingrades. En järnväg fick endast försäljas som en sammanhållen enhet. Man ska därför skilja på namngivningen av järnvägen och namnet på det ägande bolaget. Stigfinnare (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 10.46 (CEST)
Jag noterar dock att Gotlandståget och järnvägshistoriska skrifter nästan alltid använder versaler när de skriver ut namnen på de äldre järnvägsbolagen - Gotlands Järnväg (GJ), Slite-Roma Järnväg (SIRJ), Klintehamn-Roma Järnväg (KIRJ), Roma-Hemse Järnväg (RHJ), Romehamn-Hemse Järnväg (RHJ), Sydvästra Gotland Järnväg (SGJ) (Gotlandstågets hemsida skriver dock Visby – Västerhejde järnväg (VVJ) där bolaget hette Trafik AB Visby-Västerhejde). Om man däremot tittar på originaldokument används vanligen gemener, om man bortser från de allra äldsta dokumenten, men då skrivs ju också vanligen namnet Jernväg och inte Järnväg.FBQ (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 11.00 (CEST)
Intressant! Gotlandståget är en förening [6] och borde höra till samma kategori som järnvägsentusiasterna, liksom t.ex. Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg [7] - så här finns uppenbarligen en tradition bland järnvägsentusiaster åtminstone. Samma gäller kanske järnvägshistoriska skrifter, som ofta också borde vara skrivna av entusiaster. - Vilka järnvägshistoriska skrifter är det du hänvisar till, Användare:FBQ? /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 11.23 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det är vanligt att folk blandar ihop järnväg och ägande bolag. Det ägande bolaget kunde ha ett namn som avvek från benämningen på banan och även ändra namn till exempel efter en konkurs, utan att benämningen på järnvägen förändrades. Banor kunde också slås samman, till exempel som Malmö-Tomelilla järnväg och Simrishamn-Tomelilla järnväg till Malmö-Simrishamns järnväg, utan att detta avspeglades i bolagets namn, som förblev Malmö-Tomelilla Järnvägs AB eller senare Malmö Järnvägars AB. /Annika (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 11.09 (CEST)
Inventering av artiklar (ej omdirigeringar) med namn som slutar på "s J[äe]rnväg" respektive "s järnväg".

Notera speciellt "paret" Munkedals Jernväg / Munkedals Järnväg. --Larske (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 11.54 (CEST)

@Ascilto: några är Kortfattad historik över Gotlands Järnväg (1969), Gotlands Järnvägar (1978), Gotlands Järnväg i konkurrensen tidevarv (1997). Jag uppfattar att man nog i allmänhet när man menar järnvägarna lika ofta syftar på bolagen som bedrev trafik på dem, det finns ju även en separat artikel om Gotlands järnvägar som handlar om det statliga bolaget som bedrev trafiken efter 1947. Sedan konstaterar jag att bolaget i sin tidtabell 1948 faktiskt skrev namnet Gotlands Järnvägar.FBQ (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 12.17 (CEST)
Det är högst tveksamt om bolaget "Gotlands järnvägar" existerat; SJK nämner inget om detta. Staten verkar ha förvärvat aktiemajoriteten i Gotlands Järnvägs AB 1 juli 1947 och detta bolag arrenderande Klintehamn-Roma Järnväg och Slite-Roma Järnväg fram till 1 juli 1948, då allt uppgick i SJ. /Annika (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 17.57 (CEST)
Jag har tittat i Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift nu, och så långt som jag har kontrollerat, skriver de samtliga järnvägars namn med gement j, exempelvis Norra Södermanlands järnväg. Därmed anser jag att saken är avgjord. Intressant nog skriver de dock sitt eget namn med versalt J. Stigfinnare (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 18.11 (CEST)
Tryckta NE verkar använda versalt J för de flesta järnvägar som nämns i deras artikel om järnväg, också på nätet skriver de "Köping–Hults Järnväg" i det som kan läsas gratis av samma artikel. Den enda artikel jag hittar om en specifik svensk järnväg (bortsett från några X-banan) är Östra Södermanlands Järnväg med versal. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 18.47 (CEST)
Jag måste erkänna att jag läste NE:s järnvägsartikel slarvigt och väldigt fort. Jag nöjde mig med att första förekomsten av Bergslagernas järnväg skrevs med gement j, men du har rätt i att de för övrigt benämner de enskilda järnvägarna med versalt J och i deras tabell över de största enskilda järnvägsföretagen skrivs även Bergslagernas Järnväg med versalt J. Jag tycker fortfarande vi skall följa Statskalendern och Järnvägsföreningens minnesskrift. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 19.14 (CEST)
Ja, nu när jag tittade lite mer på sidan Gotlands järnväg så ser jag ju att just den artikeln i inledningen tydligt skriver att den handlar om bolaget, så i det fallet känns Gotlands Järnväg, Gotlands Järnvägs AB eller Gotlands Järnvägsaktiebolag som lämpligare än nuvarande namn.FBQ (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 22.30 (CEST)
Formuleringen i början av artikeln är ett typiskt exempel på att artikelförfattaren inte har förstått distinktionen mellan en järnväg och ett bolag som äger en järnväg. Artiklar om det sistnämnda är sällan relevant. Det är ju järnvägen i sig som är intressant. För övrigt noterade jag också när jag kontrollerade i Svenska Järnvägsföreningens skrift att de även uppgav det ägande bolagets namn för respektive järnväg, och de exempel jag såg så skrev de ordet järnväg eller järnvägsaktiebolag med gement j. För övrigt så har ju ägarna skiftat med åren för en del banor. Se artikeln Höör-Hörby Järnväg som är ett bra exempel på detta. Stigfinnare (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 23.18 (CEST)
I artikeln om Gotlands järnväg sammanblandas bana och ägande bolag från början, eftersom bansignaturerna, i detta fall GJ, syftade på banorna, inte på de ägande bolagen. De enskilda järnvägarnas ägarbolag kunde skifta, men det medförde inte några förändringar av bansignaturerna. /Annika (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 06.31 (CEST)
Jag är tveksam till att hävda att bolagen som trafikerade järnvägarna inte skulle vara relevanta. Jag är också lite tveksam till att vara så rigorös vad gäller tolkningen att artiklarna inte kan handla om bolagen bara för att flera olika bolag trafikerat bandelarna. Så har vi inte gjort inom andra områden. Skultuna Messingsbruk anges handla om ett bolag, i själva verket är det massor med bolag det handlar om Reijmyre glasbruk redovisar också dagens bolags statistik, men även här handlar det ju i själva verket om ett flertal olika bolag. Men visst, om det är viktigt kan man ju alltid ha bandelarna som huvudfokus.FBQ (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 09.38 (CEST)
Ett artikel av denna typ bör ha banan som huvudfokus, men givetvis kan man i historiken skriva när det bolag som anlade banan bildades, när detta erhöll koncession för olika bandelar etc. Om det ursprungliga bolaget exempelvis gick i konkurs och ett nytt bildades kan även detta tas upp i banans historik. De ägande bolagen torde dock sällan vara relevanta för egna artiklar. /Annika (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 10.02 (CEST)

Hur konstruerar man en släkt på bästa sätt?

Hur sjutton konstruerar man en släkt på bästa sätt? Jag vill skapa en släktartikel om Walton och jag har trilskat med det ett tag nu utan att få till det på ett bra sätt. Först använde jag mig av ett traditionellt släktträd som jag hittade i nån släktartikel men den blev för stor både horisontellt och vertikalt eftersom släkten relevans uppstod av två bröder Sam Walton och Bud Walton. Sen ska även deras fruar, barn, barnbarn och framtida generationer samt ingifta med mera i trädet. Den idén slängdes i papperskorgen och jag provade då på en släktlista men då stötte jag på problem hur man ska sätta till exempel make och maka (Sam Walton och Helen Walton), på samma rad eller raden under, för att sen sätta deras barn under dem? Så hur ska man göra på bästa sätt? DIEXEL (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 15.09 (CEST)

Om det finns grenar som kan ses som någorlunda standard (t.ex. de som utgår från bröderna) så kan man dela upp det på flera träd. Men med bara tre generationer borde det inte vara något problem med ett träd där generationerna ordnas horisontellt. Se t.ex. en:Walton family.
andejons (diskussion) 7 augusti 2019 kl. 15.39 (CEST)

Släktträd är inte något nytt på svenska wikipedia, och det finns en relativt fast tradition hur sådana konstrueras.Generellt bör man inte belasta trädet med information, som presenteras bättre i biografierna. Personer och släktgrenar som inte är relevanta för en biografi tas bara med om de kopplar samman encyklopediskt relevanta personer. Några exempel:

Rodhe (släkt) innehåller ett träd med 9 generationer
Ekman (skådespelarsläkt) innehåller ett träd, där personer har haft barn i flera äktenskap.
Kennedyklanen är ett amerikanskt exempel som inte behöver förklaras.

För den amerikanska Waltofamiljen har jag tillåt mig att skapa följande träd, som kan placeras in i en ännu inte skriven artikel om Walton (släkt):

Släktträd

Trädet är skapat från den alfabetiskt sorterade listan på grensidan Walton och upplysningar i biografierna. Det kan diskuteras om alla filantroperna förtjänar denna beteckning. Gifta personer har placerats under samma punkt, vilket verkar vara minst kontroversiellt. Detta till skillnad från Ekman (skådespelarsläkt). Vilket som är bäst, varierar från fall till fall.

Med det valda systemet blir ordningsföljden på namnen densamma som i traditionella släktkalendrar, till exempel Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936), som har legat till grund för genealogierna på Adelsvapen-Wiki. Roufu (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 07.55 (CEST)

Roufu: Ok. Tack. Jag får kolla på det. DIEXEL (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 23.38 (CEST)

“Wikidata item” link to be moved in the menu column

Hello all,

Sorry for writing this message in English, feel free to help translate :)

Currently and since Gpedia articles and Wikidata items have been connected, the link “Wikidata item” appears on the menu column, in the section “Tools”.

However, many editors from various projects told us that it would make more sense to have the link in the “In other projects” section, since Wikidata is one of the Wikimedia projects and the Wikidata item link doesn’t really belong to the list of special pages.

This is why we are going to change the position of the link, on August 22nd for all Wikipedias and August 21st for all the other projects. After this date, you will find the “Wikidata item” link in the “In other projects” section.

In some cases, for example on help and meta pages, the section may contain two links to Wikidata, for example on Gpedia:Hjälp where there will be the “Wikidata” link (linking to d:Help:Contents) and the “Wikidata item” link (linking to d:Q914807).

If you want to know more about the previous discussions or mention a bug or an issue, please add a comment to the related Phabricator task. If you want to reply to me onwiki, please ping me so I don’t miss your message.

Thanks for your understanding, Lea Lacroix (WMDE) (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 11.53 (CEST)

@Lea Lacroix (WMDE): a couple of questions:
  • Is this what you are saying? Or is there some other "In other projects section"? Many articles in Swedish Gpedia have an empty "På andra projekt" section, meaning that the change will add an extra "heading row" and "section divider" and thus making the left hand menu longer, correct?
  • I guess the link text "Wikidataobjekt" ("Wikidata object" in Swedish) should be replaced by just "Wikidata", correct?
  • Will there be a nice "Wikidata icon", like Wikidata-logo.svg, to the left of the link, making it similar to other project (Commons, Wikispecies,...)?
  • Will the keyboard shortcut (ALT+SHIFT+G) still work after the move?
    --Larske (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 13.09 (CEST)
Thanks for your questions!
  1. Yes, it's this section we're talking about
  2. For now it's going to stay with the same title,"Wikidata item" in English and its existing translations
  3. The icons are not part of the original extension, I don't see them happening on other wikis, I guess that's something fancy that was added to sv.wp :)
  4. I don't know, let me ask in the ticket.
Lea Lacroix (WMDE) (diskussion) 8 augusti 2019 kl. 13.45 (CEST)
Kan inte påstå att jag förstår motivet till den här ändringen alls. Det är skillnad på Wikidatas databas och övrigt innehåll och det tycker jag ska reflekteras i vänsterspalten. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 10.48 (CEST)
@Lea Lacroix (WMDE): My wish is that the Wikidata Qnumber gets visible. Today if you access other sites you can see the Qnumber but not in Gpedia articles. As one nice pattern is to use the Qnumber as the key for new sites like bloodhound-tracker we should make it easy for the reader to confirm that he/she is reading the same page that has Qnumber xxxx. Examples were we find the Qnumber in the article
- Salgo60 (diskussion) 13 augusti 2019 kl. 11.19 (CEST)

Statistik

Enligt sidan Gpedia:Statistik/Statistik fick vi drygt 2 500 nya artiklar under första halvan av 1 augusti dygnet, detta betyder att det bör finnas fler än 2 500 nya artiklar registrerade i listan Special:Nya sidor. Men det gör det inte. Vilken lista räknar fel? Man kanske behöver se över vad som räknas som artiklar i dessa listor. Voyager85 (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 16.42 (CEST)

Det måste vara något fel på statistiken den dagen, alla andra dagar visar betydligt färre nya artiklar. Thoasp (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 17.43 (CEST)
Om det nu är ett fel, så kvarstår det och var inte något tillfälligt. Voyager85 (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 17.59 (CEST)
Ett av kraven för att räknas som artikel är att sidan har en wikilänk. Ibland har varit problem med att länkar inte sparats i databasen (phab:T117679). Det är möjligt att något gjordes 1 augusti så att de saknade länkarna sparades i databasen. I så fall ökade antalet artiklar i statistiken utan att nya sidor skapades. Mer normala sätt för ökning av antal artiklar utan att nya sidor skapas är:
  1. återställning av raderade sidor,
  2. flyttar till artikelnamnrymden från andra namnrymder,
  3. omdiringeringar som görs om till artiklar,
  4. sidor utan länkar kan wikifieras så de får länkar.
De två första skulle man se i raderings- och flyttloggarna. Den tredje kräver en hel del arbete för 2000 artiklar. Den sista är inte lika mycket arbete, men det borde setts av någon som har koll på sidor utan länkar eller som just då bevakade senaste ändringar. EnDumEn 9 augusti 2019 kl. 18.19 (CEST)
Jag följer SÄ 24/7 och det har inte funnits någon så stor anhopning av artiklar på så kort tid. så 3 är också uteslutetYger (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.21 (CEST)
Gpedia:Projekt Fredrika har botskapat artiklar om öar ungefär då, kanske det är källan.Yger (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.28 (CEST)

Strategi arbetet närmar sig en uppsättning rekommendationer

Preliminära finns på meta:Strategy/Wikimedia movement/2018-20/Recommendations och kommer nu diskuteras på Wikimania nästa vecka (som ju är i Stockholm). Jag tycker det är lite svårt tränga igenom, och delar känns flummiga och mer riktade mot de stora språkversionerna än mindre som vår. Men som jag tolkar det är det två saker som lyser igenom

  • Splittra upp WMF i USA och ha de avlönade resurserna spridda i världen med 50% i länder i Global South (men det kräver ju en samordnande funktion som väl då är kvar i SF)
  • 100% fokus på Code of Conduct som även kommer tydliggöras i Terms of Use. Det kommer då även ställas högre krav på funktionärer (=administratörer) och processer för conflict resolution. Vi har ju redan årliga omval och det fungerar ju Ok med vår enkla rutin med WP:KAW. Men kanske kan det krävas att admins visar det gått någon form av utbildning (on-line kurs?) och kanske det krävs vi har en mer explicit beskriven process för konflikthantering (även om det i praktiken fungerar som idag), inklusive speciella utpekade ansvariga att detta fungerar. Jag ser inte några problem i allt detta, vi kan behålla allt bra som redan fungerar men ha detta beskrivet bättre och mer formellt inklusive ha några som har utpekat ansvar för processen.

Yger (diskussion) 10 augusti 2019 kl. 19.29 (CEST)

Nya typer av objekt till Wikidata

Då jag skapade Helmet-biblioteket igår (tack för justeringar, rättelser och tillägg!) undrade jag om data om det (antal filialer, antal lån, medieantal etc) borde ligga i Wikidata. Det skulle krävas en särskild mall för bibliotek, så jag avstod. Då undrar jag:

  1. Vad krävs det för insatser i början innan en ny typ kan läggas in i Wikidata?
  2. Vilka typer av objekt har ni lagt in på sistone? Kommuner och andra administrativa enheter ligger ju där (ett stort jobb!). Vilka är på gång?
  3. Vad finns det för instruktioner för att stödja de som vill börja utnyttja Wikidata mera?

Säkert finns det råd och tips som jag inte har hittat. --Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 11.57 (CEST)

Alicia Fagerving (WMSE) Vet jag har lagt upp många objekt på Wikidata om bibliotek. Men särskilt många egenskaper specifika för dessa bibliotek är jag inte medveten om. Objektet om Quebecs nationalbibliotek kan kanske ge uppslag. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 12.46 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av GeMet)
@Per W: Det finns en "klass" i Wikidata som är bibliotek (Q7075) och den har ett stort antal "subklasser". Du kan se klasshierarkin med början från bibliotek (Q7075) i den här grafen där den blå pricken i mitten är bibliotek (Q7075). (Jag valde den engelska varianten eftersom det saknas så många svenska etiketter i trädet, men det är bara att välja sv under Language om du vill se de svenska etiketterna, där de finns, för klasserna).
Totalt sett är det mer än 35 000 Wikidataobjekt, varav drygt 2 500 i Sverige som har definierats som instans av (P31) någon av klasserna i detta träd.
  1. Om man ser en "klass" som saknas är det bara att skapa den som ett nytt objekt i Wikidata som en underklass till (P279) till någon (eller några) befintlig klass. Men det finns som du såg i grafen ovan redan en väldig massa klasser under bibliotek (Q7075) och det är nog bra att fundera på om det verkligen behövs ytterligare en subklass.
  2. Jag har ingen samlad bild över vilka typer av objekt som lagts in på sistone av personer som är aktiva i svwp (som jag antar att du menar eftersom frågan ställs här).
  3. En introduktion (på svenska) till Wikidata för Wikipedianer finns här.
--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 13.32 (CEST)

Ett bra sätt för att ta reda på vad man kan fylla i för en viss sorts objekt är att titta på andra liknande objekt, helst större och mer kända varianter som förmodligen är mer utvecklade. För bibliotek är förmodligen USA:s kongressbibliotek ett av de mer kända (d:Q131454). Där hittade jag exempelvis egenskapen "samlingsstorlek" (P1436) som används för antal objekt. Använd enheten "volym" (Q1238720) för att klargöra att det rör sig om antal volymer, eller "fysiskt objekt" (Q4406616) om det rör hela samlingen oavsett medietyp.

För filialer kan man skriva "består av: filial (Q1410110)" och sedan specificera "antal förekomster: N", där N är antalet filialer. Man kan också skapa separata objekt för de enskilda filialerna och sedan länka dessa från huvudobjektet (består av: filialens objekt). (Det stör mig dock att "består av" har denna dubbla funktion.) Väsk 11 augusti 2019 kl. 14.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt)De insatser som avser systematisk laddning av Wikidata för ett artikelsortiment, kan följas dels av pågående projekt och dels introduktion av WD orienterade faktamallar för användning i artiklar. Det sortiment där mest läggs in är för människor, och här finns också utvecklade WD-mallar. Som du nämner håller jag (och larske) på att ladda upp alla som har med administrativa enheter (nuvarande och historiska) i Sverige att göra, vilket också i sin förlängning inkluderar orter som SCB håller reda på. Projekt har främst Alicia genomfört, omfattar saker som naturreservat, böcker och kustvatten. Yger (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 14.22 (CEST)
Tack för tips! Det jag främst tänkte på är Gpedia-mallar för att läsa in Wikidata, @Yger: nämnde. Det är lite att sätta sig in i (fast med vana vid olika programmeringsspråk så borde det vara möjligt). Mallarna är väl nödvändiga för att koppla ihop Gpedia med Wikidata.
@Per W: Det stämmer att mallar ofta används för att hämta data från Wikidata, men mallarnas uppgift är främst att presentera olika data på ett enhetligt sätt för alla artiklar som använder en viss mall, oavsett om data kommer från Wikidata eller från den person som redigerat artikeln.
Mer om mallar kan du läsa på sidan Gpedia:Mallar.
Det enklaste sättet att "hämta data från Wikidata" är att använda parser-funktionerna {{#property:...}} eller {{#statement:...}}
Exempel:
Ett annat sätt är att använda funktioner i programspråket Lua i separata moduler som är specifika för en viss uppgift. Enklare är dock att använda den generella modulen Wikidata2 som innehåller ett stort antal funktioner för att hämta data som uppfyller angivna villkor och även att formatera dessa data och dess referenser på olika sätt. För att använda den krävs inga kunskaper om Lua.
Exempel:
Se moduldokumentationssidan för detaljer om vilka parametrar som finns tillgängliga.
--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 18.28 (CEST)
Nu har jag lagt in lite mera på Wikidataobjektet Helmet-biblioteket. Dock har jag inte kunna lägga in storleken på samlingarna och antalet filialer. Sådant är ju vad Wikidata är till för. Jag har också rättat George Akerlof (hans arbetsgivare och hans befattning). Jag ska titta mera på era råd senare.Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 16.09 (CEST)
Jag brukar använda har delar från klassen (P2670) och has facility (P912) med tillägget antal förekomster (P1114) För att beskriva vad objektet "har". består av (P527) ska inte användas på det sättet. /ℇsquilo
Här är en länk till en fråga som ger en lista över vilka egenskaper (properties) som är mest använda för objekt som är instans av (P31) bibliotek (Q7075) eller någon underklass till (P279), dels globalt (bland de 35 000+ biblioteken i hela världen) och dels för de 2 500+ objekt som har land (P17) lika med Sverige (Q34).
--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 17.37 (CEST)
@Per W: Dina ändringar där du tog bort sysselsättning (P106) professor (Q121594) och ersatte med befattning (P39) professor (Q121594) är inte hur egenskaperna är tänkta att användas. befattning (P39) syftar på ett specifikt ämbete, till exempel Sveriges statsminister (Q687075). Om du ska lägga till professorskapet på samma plats bör det vara med ett objekt likt "professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet", men jag vet inte om de har modellerats till den nivån än. Och hur som helst kan sysselsättning (P106) finnas kvar då det är egenskapen vi anger någons yrke med. Ainali diskussionbidrag 11 augusti 2019 kl. 20.11 (CEST)
Just professor är lite knepig, då det kan avse både en befattning och ett yrke. Men annars är det nog inte direkt fel att ange "befattning:professor" och sedan specificera den med hjälp av qualifiers. Det är helt ok att ange "befattning:borgmästare/av:Säffle". IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 20.35 (CEST)
@Ainali:, jag måste titta på det igen. Jag såg att det stod president, det objektet som finns i en republik. Det finns ett objekt president (ordförande på svenska), som borde ha varit, fast det är för en amerikansk vetenskaplig organisation (American Economic Association), som han ledde under ett år. Därför flyttade jag professor till position held (P39). Kanske tillbaka till ordförande med föreningen angiven? Fast det gällde bara ett år. Professor är mera nivån i ett yrke. Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 21.58 (CEST)
@Per W: Det kan också var så att värdet ska finnas på båda egenskaperna. Det ser ut som att Wikidata-gemenskapen lutar mest mot P106, men det är inte solklart. Just nu finns det 11331 personer med professor som sysselsättning och 759 med professor som befattning Ainali diskussionbidrag 11 augusti 2019 kl. 22.10 (CEST)
Jag fick följande felmeddelande: value type constraint
Values of occupation statements should be instances of occupation or fictional profession (or of a subclass of them), but professor currently isn't.
Så Wikidata anser att professor inte är en sysselsättning. Per W (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 11.24 (CEST)
Historiskt sett har det ju varit vanligt med professurer som inte innefattat något undervisningskrav eller ens att man vistats på undervisningsorten. Då kan de ju knappast betraktas som "yrke". Men möjligen är det vettigt med båda "properties".FBQ (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 11.30 (CEST)

@Per W: Vilket "professor" var det som du använde när du fick felmeddelandet? Ett mycket vanligt fel som görs av personer som redigerar i Wikidata är att man väljer fel objekt. Om man bara väljer nåt som "liknar" det man tänker på kan man hamna rejält snett. "professor" är en teckensträng, inte ett objekt. Olika teckensträngar används för att sätta "etiketter" på Wikidataobjekt på olika (mänskliga) språk. Här nedan finns ett litet exempel på Wikidataobjekt som på åtminstone något språk har en etikett som "liknar" professor. För att välja rätt måste man titta på objektens egenskaper, framför allt instans av (P31) och/eller underklass till (P279) och på dess beskrivningar.

Språkutgåvor
Wikidataobjekt Etikett # svwiki enwiki dewiki frwiki eswiki fiwiki dawiki nowiki rowiki
d:Q37226 lärare 137 Lärare Teacher Lehrer Enseignant Profesor Opettaja Underviser Lærer Învățător
d:Q121594 professor 83 Professor Professor Professor Professeur (titre) - Professori Professor Professor Profesor
d:Q25339110 professor 5 - Professor (highest academic rank) - - Catedrático de universidad - - - -
d:Q1622272 universitetslärare 12 Universitetslärare - Hochschullehrer - Profesor universitario - - - Profesor universitar
d:Q10639464 professors namn 2 Professors namn - - - - Professori (arvonimi) - - -
d:Q211830 emeritus 41 Emeritus Emeritus Emeritierung Professeur émérite Emérito Emeritus Emeritus Emeritus Emerit
d:Q28640 profession 87 Profession Profession Beruf Profession Profesión Ammatti Profession Profesjon Profesie
d:Q495871 Professor 10 - Professor (disambiguation) Professor (Begriffsklärung) Professeur - - - - -
d:Q2718259 The Professor 14 - The Professor (1919 film) - - The Professor - - - The Professor (film)
d:Q3444238 Professor 4 - Professor (1962 film) - - - - - - -

--Larske (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 12.05 (CEST)

Tillägg: Efter att ha läst tidigare inlägg lite noggrannare antar jag att det är professor (Q121594) som du använde. Klassträdet över professor (Q121594) ser dock lite smått kaotiskt ut. Jag tror att man endast i undantagsfall ska ha objekt som både är instans av (P31) och underklass till (P279), men här används det friskt. Möjligen är det därför du fick felmeddelandet om "value type". --Larske (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 12.47 (CEST)
Jo det är professor (Q121594). Per W (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 14.32 (CEST)
Jag håller inte med Ainali om att man inte kan skriva befattning (P39)=professor (Q121594) eller professor (Q25339110). Är man professor har man sysselsättning (P106)=akademiker (Q3400985). akademisk grad (P512) passar inte heller eftersom professor inte är en examen. Det finns väldigt många objekt som har befattning (P39) satt till en generell egenskap som "professor", "direktör" eller "landshövding" men de flesta har tillägget av (P642). /ℇsquilo 13 augusti 2019 kl. 10.32 (CEST)
Efter att ha sett att det inte är en försumbar användning av det sättet kan jag medge att konsensus inte är klar, även om det är en marginell användning gentemot sysselsättning. Däremot finns det objekt för varje läns landshövding så där bör man definitivt använda sig av det specifika snarare än det allmänna. Ainali diskussionbidrag 13 augusti 2019 kl. 11.08 (CEST)
Ett problem är att dessa ofta är "instans av:Listartikel".
Det finns sedan samma typ av problem med "utmärkelser". Det finns objekt om "nobelpriset", "nobelpriset i X" och inte så sällan "nobelpriset i X år Y". Jag tror konsensus där är att använda mellansteget där det finns. Det går att skapa konsensus för hus saker ska beskrivas på Wikidata, men det är i praktiken omöjligt att upprätthålla den med tanke på den takt som projektet håller och att mycket görs "under robotradarn". IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 augusti 2019 kl. 11.24 (CEST)
Jag tror att det här är ett generellt problem på wikidata som jag inte tror går att lösa. När man i andra sammanhang skapar databassystem liknade är det normalt så att man väljer sin definition av professor. Den behöver inte stämma med andra definitioner eller ens den vanliga, men då går det med ett antal tydliga kriterier ange vad som skall innefattas. Att däremot försöka skapa definitioner som skall vara allmänna och gälla på alla språk i alla tider hur begreppet definieras tror jag är dömt att misslyckas. Man kan möjligen ge det vida definitioner och efterhand fylla på med alternativa extra "properties" men som jag förstår det försöker wikidata skapa en, klarlagd entydig betydelse. Det menar jag är dömt att misslyckas. Sedan ser jag det också som ett problem att det inte finns diskussionssidor på wikidata vilket försvårar möjligheten att förklara varför man tänkt som man gjort.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.17 (CEST)
Sedan är det ju känsligt om man skapar egna definitioner. VISS kan hitta på sin egen definition av sjö för sin databas, det ingår i deras arbete att de kan behöva göra det. Att wikidata och wikipedia skulle börja hitta på egna definitioner är ju betydligt känsligare.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.20 (CEST)
@FBQ: Visst finns det diskussionssidor på Wikidata.
Men du kanske menar "diskussionssidor på svenska". I så fall kan wp:Wikidatafrågor vara en ingång.
--Larske (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.49 (CEST)
Jag tänkte nog diskussionssidor över huvud taget, men tack, då vet jag att det finns möjlighet att ta upp problemen med objektbeskrivningar direkt, ifall jag skulle börja engagera mig. Att jag får lov att ta det på engelska får jag väl överleva.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── @Per W: Det "felmeddelande" du ser på Akelof är att betrakta som en varning snarare än ett allvarligt fel, men jag håller med om att det borde följas upp bättre. Nu ligger professor (Q121594) under både sysselsättning (P106) och befattning (P39) (lustigt nog med olika referenser). Ett sätt att "lösa varningen" är att använda professor (Q25339110) för yrket (instans av (P31)=sysselsättning (Q12737077)) och professor (Q121594) för titeln (instans av (P31)=auktoritetstitel (Q7810129)). Det svåra är att försäkra sig om att källan ger stöd för det val man gör. akademiker (Q3400985) eller universitetslärare (Q1622272) räknas också som yrke. Du skrev något om att "det var bara ett år", men gällde det både ordförandeskapet och professuren?

@FBQ: Jag ser det inte som "dömt att misslyckas", men wikigemenskapen har absolut en utmaning i WD. Rent principiellt finns det möjlighet att (som du kanske menade) ha en hierarki av objekt, en "vid definition" och under denna mer specialiserade definitioner - "i värsta fall" ett separat objekt för varje universitet/land och tid. Ett sätt att hantera brist på konsensus skulle då vara att ge den som inte ställer upp på "generell definition" ett eget objekt, typ universiteitshoogleraar (Q16481664), och se hur det utvecklar sig. Idag är konsensusarbetet på WD lite för svagt för att upprätthålla strukturer som skapats, men det bör inte vara omöjligt om det anses viktigt. En del av de som redigerar WD ser bara att det handlar om interwiki-links eller möjligheten att populera infoboxar så som de vill hade det på sin wiki. Förhoppningsvis är det en mognadsfråga, på sikt hoppas jag att det går att upprätthålla ett globalt WD som inte drivs av dessa snävare intressen.

Diskussionerna på WD får ofta för lite uppmärksamhet. Jag tror att det är en bra ide att ha svWp som ett första bollplank. Dels kan det lösa enkla missförstånd och "dumma frågor" lite snabbt, dels kan det vara lättare att driva diskussionen på WD om man har gått igenom tankar och motförslag en gång innan. Kan vi bli överrens på svWp? Vad kan vi se för renoldlad distinktion mellan sysselsättning (P106) och befattning (P39), mellan professor (Q25339110) och professor (Q121594)? Och varför är professors namn (Q10639464) så lokal, vad är den mer spridda hederstiteln? Historiskt sett har det ju varit vanligt med professurer som inte innefattat något undervisningskrav säger du - är det då en hederstitel du tänker på eller menar du (som jag) att professor (Q121594) inte borde vara universitetslärare (Q1622272) om det är en titel? @Ainali, Esquilo: Vad tänker ni om ni ser bredare på dessa definitioner? -- JAGulin (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 10.45 (CEST)

Användning av instans av (P31) och underklass till (P279)

@Larske: Jag tror att man endast i undantagsfall ska ha objekt som både är instans av (P31) och underklass till (P279) är inte en begränsning jag spontant känner igen. Har du någon länk till mer beskrivning eller missförstod jag hur mycket undantag som är rimligt? Min uppfattning är att begreppen används mer pragmatiskt. I många fall betyder instans av (P31) en enskild individ och det är då fel att också ha underklass till (P279) satt: typiskt exempel är George Akerlof (Q222541). Men andra objekt "subklassar" vissa aspekter och "instansierar" andra. I praktiken betyder det senare att dessa egenskaper inte "ärvs vidare" till ytterligare subklasser. ishockey (Q41466) är ett "exempel på" olympiska sporter (Q212434), men det hindrar inte College ice hockey (Q5146601) att vara en "subklass" som inte delar denna egenskap. Man skulle kunna tänka sig att ishockey (Q41466) var en generell klass och att "olympisk ishockey" fick vara en subklass på "samma nivå" som College hockey. Ser du fördelar eller konsensus för den varianten? I synnerhet om det finns regelskillnader skulle jag tycka att det var lämpligt, men om det bara handlar om olika sammanhang tycker jag inte att det är olämpligt som det är nu. -- JAGulin (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 10.45 (CEST)

Jag tror att jag uttryckte mig lite slarvigt. Det jag menade var att det finns många fall där det ser ut som om någon har "slängt in" både instans av (P31) och underklass till (P279) där det inte riktigt passar, se till exempel Michael Magid (Q66084438), Sílvia González Laà (Q63367599), María de Jesús Upegui (Q60403282), Leavitt Bulldog (Q15444134)...
På sidan d:Help:Basic_membership_properties/sv kan du läsa mer om när man bör använda det ena och/eller det andra.
--Larske (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 11.54 (CEST)

Metro läggs ned – länkar försvinner?

Vad innebär det faktum att Metro nu även lägger ned sin återstående nätutgåva för svwp? Gissningsvis har vi massvis med källänkar till denna tidning som nu riskerar att bli döda länkar. Ska man förlita på att Internet Archive har fångat upp det mesta eller finns det något annat sätt att säkra dessa källänkar? /FredrikT (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 09.32 (CEST)

Kan inte en bot dubbelkolla alla metrokällor att de har arkiverats? Adville (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 09.43 (CEST)
En sökning på Wayback Machine visar att Metro.se i skrivande stund blivit indexerad av dem 7 904 gånger, med start 21 december 1996 (första numret av Metro utkom 13 februari 1995) och till och med dags dato: web.archive.org/web/*/metro.se. Idén med att använda en bot för dubbelkoll av "vårt" material är inte alls dum, men kanske kan man helt enkelt också vända sig till Internet Archive och fråga? –Tommy Kronkvist (diskussion), 12 augusti 2019 kl. 14.50 (CEST).
Här är alla våra länkar till metro.se. 578 stycken får jag det till. Ainali diskussionbidrag 12 augusti 2019 kl. 15.54 (CEST)
Därtill finns 206 länkar med protokollet https. --Larske (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 16.12 (CEST)

Problem med att se flaggor i artiklar?

Är det bara jag som upplever problem att se flaggor i vissa artiklar? Jag ser t.ex inte Finlands flagga i Juniorvärldsmästerskapet i ishockey 1993 eller Färöarnas flagga i Färöarna. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 16.20 (CEST)

Jag skulle tro det är plattformsrelaterat. Jag har inga problem med att se dem – varken på min laptop (Windows 10) eller min mobil (Android 9). Hur det är med äldre OS vet jag iofs inte; har det skett någon Wikipediaförändring nyligen som äldre OS inte klarar av? Någon som vet? / TernariusD 12 augusti 2019 kl. 16.45 (CEST)
Vet inte om det kan ha att göra med mitt konto att göra? Kollade utloggad (på mobilen och i inkognito på datorn, använder chrome på datorn), och där kan jag se flaggorna. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 16.58 (CEST)
Kan det möjligtvis ha något att göra med dina inställningar? Jag tänker närmast på Filer (under Utseende), där kan en ju ange storleksgränser för bilder. Fast det skall tydligen främst (bara?) gälla filbeskrivningssidor. Eller använder du något mindre vanligt skin? / TernariusD 12 augusti 2019 kl. 18.15 (CEST)
Det låter som om det skulle kunna vara problem med webbläsarens cache. Har du provat att tömma den? --Mgr (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 22.57 (CEST)
@Mgr: Verkar ha varit det som var problemet, kan se flaggorna nu. Var lite konstigt att det hände några flaggor bara, samt att det var drygt. Tack för hjälpen iallafall Face-wink.svg. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 23.55 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2019 III

Bättre sent än aldrig – Veckans tävling Källor 2019 III har just startat. Var med och förbättra Wikipedias trovärdighet!--Historiker (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 22.26 (CEST)

Salvinorin i mängder

Salvinorin-gruppen innehåller ett antal kemiska ämnen från A och framåt. De med högre bokstav har flaggats som bristfälliga och jag håller med. Mitt förslag är att de helt enkelt omdirigeras till grupp-sidan. Stubbarna har inte förbättrats sedan 1 maj. Är det värt att putsa på texten eller håller ni med om att de enskilda artiklarna kan skrotas tills det kommit fram mer av värde? Givetvis behålls A-artikeln och WD-objekten. -- JAGulin (diskussion) 14 augusti 2019 kl. 15.22 (CEST)

instämmer, och så är det gjort på andra språkversioner.Yger (diskussion) 14 augusti 2019 kl. 15.39 (CEST)
Fixat. Tills vidare lät jag Salvinorin B stå kvar som artikel, få se om det ändras framöver. -- JAGulin (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 23.32 (CEST)

Dina undersidor

Skärmdump som visar länken till användarens undersidor högst upp i bild, bredvid "Inställningar". Sidan som visas är ett exempel på hur man kan organisera själva sidan "Undersidor".

Jag tröttnade på att det var jobbigt att komma åt mina undersidor och få en bra överblick. Så jag skapade en finess. Denna finess gör så man alltid enkelt kan komma åt sina undersidor. Till höger visas en bild på hur resultatet blir. Det är alltså en länk till en sida som visar dina undersidor. Det krävs några (enkla?) steg för att kunna få resultatet som visas i skärmdumpen.

Jag skrev ihop en liten guide på WP:Undersidor#Finess som man kan följa om man vill testa finessen. Hoppas någon mer än jag får användning av min idé. Nu slipper iallafall jag riva mitt hår över detta något mer. 📝: GeMet 💬  15 augusti 2019 kl. 10.35 (CEST)

Annars kan man går till "bidrag" längst upp till höger. Scrolla längst ner och följa länken "Undersidor". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 augusti 2019 kl. 13.13 (CEST)

Video från Wikimania

Video från öppnandet av hackathonet.

Wikimania har smygstartat med hackathon och learning days, och imorgon brakar det loss på riktigt. Med kort varsel undrar jag hur gemenskapen ställer sig till mediawikinotiser enligt följande

Inloggade

“Nu pågår Wikimania, för er som inte är på plats i Stockholm går det att se livestreamade presentationer här.”

Oinloggade (uppdaterat förslag)

“Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Se livestreamade presentationer från Wikimania om hur Wikimediarörelsen jobbar för att komma närmare målen.”

Där båda länkar till sidan som samlar liveströmmar från alla sessioner.

Om möjligt behöver det här vara på plats 10.00 imorgon (fredag) när programmet börjar med välkommen och inledande keynote. Tyck gärna till om formuleringarna och föreslå förändringar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 augusti 2019 kl. 12.14 (CEST)

Bättre med ”för dig som…” än ”för er som…”. /NH 16 augusti 2019 kl. 15.11 (CEST)
Vilket man inte brydde sig om. Och då kommer man väl knappast heller rätta till kommateringen i det första meddelandet eller det stora G:et i det andra. /NH 18 augusti 2019 kl. 13.00 (CEST)
Eller så råkade man missa den önskade korrigeringen,Gpedia:Förutsätt att andra har goda avsikter.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 08.52 (CEST)
Nu när Wikimania är avslutat kanske bannern borde avlägsnas? MVH/Idunius 19 augusti 2019 kl. 12.29 (CEST)
 Utfört / TernariusD 19 augusti 2019 kl. 14.42 (CEST)
@NH: Ledsen att det missades. Det var hundratals smågrejer att fixa så den språkliga uppdateringen föll tyvärr mellan stolarna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 13.23 (CEST)

Skriva om Youtubers

Jag har under senaste tiden funderat över huruvida Youtube-personligheter och större kanaler bör medtas på Gpedia. Å ena sidan förstår jag om de allra flesta så kallade Youtubers upplever en kort tid av kändisskap, men sedan försvinner, varför de heller inte platsar i uppslagsverket. Men å andra sidan finns det de facto Youtube-personligheter och kanaler som är tämligen unika; ett exempel är pianisten Vinheteiro, med över fyra miljoner prenumeranter och som sägs leda värdens största pianoskola på nätet. Är sådana här kanaler och personligheter av intresse för uppslagsverket? Lantgård (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 22.50 (CEST)

En Bybrunnen-diskussion om Youtubers och relevans från oktober 2017 finns här
--Larske (diskussion) 17 augusti 2019 kl. 23.06 (CEST)

Lista över städer i Italien

Artikeln Lista över städer i Italien åter finns sedan flera veckor på topp tre bland de mest besökta artiklarna på svenska Gpedia Svenska Gpedia Topp 100. Jag antar att det inte är människor bakom de flesta av dessa läsningar. Voyager85 (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 23.59 (CEST)

Se även Gpedia:Bybrunnen/Arkiv_2019-08#Starkt_ökat_intresse_för_Wikipedias_kommunlista_de_senaste_dagarna?.
Gemensamt för många av dessa "välbesökta" listartiklar är att andelen mobilvisningar är mycket lågt, bara någon eller några procent jämfört med det normala som är mellan 85 och 95 procent för andra artiklar på topp100-listan. På den här sidan kan man klicka i "Visa mobilprocent".
Kan det var någon ny "tjänst" som ligger och tokläser ett antal listartiklar för att ha "färska" data tillgängliga hela tiden. Det vore därför intressant att få se hur många unika IP-adresser som ligger bakom antalet visningar av olika artiklar. Då kanske det skulle se annorlunda ut för till exempel Lista över historiska vägnummer i Sverige.
--Larske (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 07.51 (CEST)
Tillägg: Det verkar som om "intresset" för Lista över Sveriges kommuner vid månadsskiftet juli/augusti har återgått till det normala. --Larske (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 07.57 (CEST)

Gpedia:Veckans tävling/Tvärs alfabetet (vecka 34)

Jag var själv för sent men denna veckans tävling är för de riktig snabba SMirC-smile.svg. Se tävlingssidan för reglerna. Lycka till allihopa! --Nordelch För Gpedia - i tiden 19 augusti 2019 kl. 21.03 (CEST)

Veckans tävling

Som Nordelch skrev här ovan, pågår nu en Veckans Tävling för snabba skribenter. Ni kanske även har sett i tävlingsschemat att kommande veckor är bokade med i tur och ordning Andra världskriget, Glaciärer, Kvinnliga musiker och Korea som teman. Men det finns veckor framöver som inte är bokade. Vill någon vara Tävlingsledare då, boka gärna! Har du funderat på att ordna en tävling, men osäker på hur det går till - läs mera här

Och vill/kan du inte vara Tävlingsledare, kan du vara med och tävla, om du vill. :-) // Zquid (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.37 (CEST)

Ämnesguider

Vi har ett flertal Ämnesguider. Jag tvivlar dock på att flera av dessa faktiskt används; flera av dem har knappt redigerats sedan de skapades, och verkar bara ha inkommande länkar tack vare mallen för olika ämnesguider. Finns det någon anledning att behålla sådana? Jag tänker närmast på

Jag tycker att de bör museimärkas och tas bort ur mallar. Det är onödigt att ha metasidor som ingen använder. Gpedia:Att skriva om historia var så kort och outnyttjad att jag museimärkte den direkt.

andejons (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 15.54 (CEST)

Jag vet inte vad den andra ”Att skriva om medicin” egentligen skulle vara, men jag planerar att göra en hänvisning till ”Att skriva om musik” om ett par veckor (i Veckans Tävling om kvinnliga musiker). // Zquid (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 19.23 (CEST)
Biologi, skulle det vara. Tack för påpekandet! Jag säger inte att alla ämnesguider är överflödiga. Vissa används flitigt. Men dessa verkar ingen riktigt bry sig om. andejons (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 19.36 (CEST)
Det är kanske rimligt att museimärka alla eller några av dem, men att de inte redigerats på länge kan lika gärna bero på att ingen är missnöjd med innehållet. /Ascilto (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 20.16 (CEST)
Jag använder ofta ämnesguider när jag redigerar i ämnen jag är mindre kunnig i. Och då redigerar jag såklart inte i själva guiden. Om det är bara antalet redigeringar på dem som får er att tro att de är outnyttjade så misstänker jag att ni drar slutsatser på irrelevant data. Ainali diskussionbidrag 20 augusti 2019 kl. 23.23 (CEST)
Nej, det är också att ingen länkar till dem, och och att deras diskussionssidor är i stort sett outnyttjade. Vissa av dem innehåller heller inget som inte står i välbesökta riktlinjer. Tittar vi på visningsstatistik över de senaste tre åren så visas ingen av dem oftare än i snitt varannan dag. En del visas knappt en gång i veckan. [8].
andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 08.17 (CEST)
Som jämförelse har sedan länge museimärkta sidor som WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté var för sig nästan tre gånger så många besök under samma period som den mest besökta av de ovanstående sidorna [9].
andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 09.02 (CEST)
Jag konsulterade i alla fall en del av dem när jag började skriva. Förslaget andas en uppgivenhet som jag tycker är tråkig. Plumbum208 (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 09.03 (CEST)
Om en Wikipedian i veckan tittar på sidorna och har användning av dem gör de tillräcklig nytta tycker jag. Museimärkning bör främst användas när något är utdaterat, inaktuellt eller samarbeten som har slutat. Sådana här ämnesguider som ska kunna vara för evigt behöver aldrig museimärkas till skillnad från WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté som är beroende av att aktiva engagerar i sig dem och som på grund av bristande sådant har lagts ned. Ainali diskussionbidrag 21 augusti 2019 kl. 09.27 (CEST)
Fast det är ju uppenbart så att ingen faktiskt läser dem. Om en metasida som inte varit i bruk på tio år kan dra tio gånger mer trafik än vissa dem så är behovet faktiskt närmast obefintligt. Varför skall vi ha metasidor som ingen läser, ingen hänvisar till, ingen diskuterar på, ingen redigerar? Även metasidor behöver underhåll för att följa med i uppslagsverkets utveckling. Ett konkret exempel: WP:Att skriva om kriminalfall är relativt välbesökt och behandlar ett ämne som ofta diskuteras. Hur vi skall skriva om sådant styrs i huvudsak av policyn WP:BLP. Där ströks 2010 en formulering om att det krävdes att dom fallit för att kunna skriva om ett brott då det inte stämde med faktiskt praxis [10]. I ämnesguiden fick dock ett sådant krav ligga kvar till för en månad sen [11]. Så jo, även den här typen av metasidor kan bli utdaterade, och kräver underhåll. Att hänvisa nybörjare till sidor som inte underhålls är inte att hjälpa dem, det är att luras. Det finns därför en klar poäng i att faktiskt bara behålla de som används.
andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.08 (CEST)
Jag anser ändå att det är en skillnad på de två olika sorters sidorna. I ditt senaste exempel skulle möjligen Mall:Inaktuell vara en bättre markör än museimärkningen, då den senare antyder att allt på sidan har övergivits av gemenskapen. Så är ju inte fallet nu. Jag skulle gissa på att 99% av textmassorna i de du listade fortfarande innehåller bra råd. Att radera dem eller låtsas som att de inte längre är bra råd är en dålig service till nytillkomna Wikipedianer anser jag. Ainali diskussionbidrag 21 augusti 2019 kl. 10.37 (CEST)
Antalet visningar för de 24 ämnesguiderna under det senaste året varierar från 1 229 (mer än tre per dag i medeltal) till 52 (en per vecka i medeltal), se visningsstatistiken. Det finns ingen tydlig gräns mellan "frekvent visade" och "infrekvent visade" utan det är en "gråskala". Om det är någon ämnesguide som helt täcks av någon annan sida, till exempel en riktlinje, kan vi göra en omdirigering till den andra sidan.
Ett sätt att inte "glömma bort" att hålla dessa sidor ajour med verkligheten kan vara att lägga in mallen {{Bäst före}} med datum som stegas till exempel ett år åt gången. För att inte alla ska dyka upp samtidigt kan vi "sprida ut" datumen med två ämnesguider per månad. Dessa kommer sedan att dyka upp i kategorin Kategori:Samtliga utgångna bäst före när ett år har gått. Det blir då en påminnelse om att guiden bör kontrolleras, eventuellt uppdateras och ges ett nytt "bäst före-datum".
--Larske (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.49 (CEST)
Håller med Ainali. Dessa ämnesguider är inte inaktuella på samma sätt som WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté. Antalet visningar är mindre viktigt, att hänvisa till dem kan alltid hjälpa någon. Det man kan säga om dessa exempel på ämnesguider är snarare att de i många fall är ganska outvecklade och kunde vara bättre, till exempel den om biologi, och i vissa fall i någon mån kanske lite ouppdaterade om någon viktig praxis förändrats, men sådant bör gå att fixa när det upptäcks. Det tar ju normalt ganska lång tid för en praxis att ändras. Säger en mer specialiserad ämnesguide ingenting mer än en överordnad ämnesguide kan man som Larske föreslog kanske omdirigera dem, i brist på självständig funktion. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.58 (CEST)

Länder o.s.v. i bilder

Finns artiklar om ett land i bilder här på Gpedia eller har det diskuterats? Man försöker ofta tunna ner bilder i artiklar. Varför inte då ha en artikel med bilder? Dock måste det också bestå av bildförklaringar. Jag blev inspirerad av detta när jag var på bibblan idag och slog upp en bok med bilder om arkitektur i Sverige. Jag tror våra besökare, läsare skulle uppskatta något liknande här på Gpedia. Jag hoppas denna diskussion leder till brainstorming och till slut till konsensus. --Vannucci (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 22.49 (CEST)

Det är det man har gallerisidorna till på Wikimedia Commons. Se till exempel c:United States. Med de nya bildtexterna där kommer de snart att kunna vara mångspråkiga också. Ainali diskussionbidrag 20 augusti 2019 kl. 23.20 (CEST)
Jag finner bildtexterna knapra på den sidan. Jag tror att en artikel med galleri "bildartikel" ska ha samma krav som för listor. Jag tycker att man bör testa bildartiklar här på Gpedia. --Vannucci (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 23.39 (CEST)
Nja, jag tycker nog det vore att blanda ihop projekten. Gpedia är ett uppslagsverk, så gärna bilder i artiklar, för att det är illustrativt och även trevligt med några väl valda bilder, men rena bildartiklar, nej. Bildsamling är Wikimedia Commons sak. Låter för övrigt väldigt bra om bildtexterna där skulle kunna göras mångspråkiga. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 11.16 (CEST)
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.