Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Gpedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

idrottsplats.se

En användare har lagt ner mycket energi på att lägga in externlänkar i olika ortsartiklar, till en webbsida med namnet idrottsplats.se. Ett exempel på detta kan man se i denna diff: [1] När jag försökte gå in på denna sida från min arbetsplats dator, blockerades sidan på grund av misstänkt skadligt innehåll. En snabb kontroll via en mobiltelefon visade att sidan var full med reklam. Jag påbörjade därför en återställning av dessa redigeringar efter att ha lagt ett meddelande på användarens diskussionssida, men jag kroknade snabbt på grund av omfattningen. Innan jag fortsätter, vill jag få gemenskapens syn på detta. Ska vi tolerera dessa externlänkar eller ska de bort? Stigfinnare (diskussion) 29 januari 2019 kl. 08.26 (CET)

De skall bort. Och jag har tidigare, med andra, gjort så, men de har tydligen återkommit med kraft.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 08.43 (CET)
Ja, ska bort. Jag kan hjälpa till så småningom. /NH 29 januari 2019 kl. 08.46 (CET)
Nu borttagna (utom två).Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 09.06 (CET)
Bra gjort! Jag känner mig litet bekymrad av att en av författarna av de böcker som idrottsplats.se säljer, och uppenbarligen personen bakom nicket Matst76, har hållit på att göra reklam för sina produkter på Gpedia i många år. Jag hade inte sagt så mycket om Matst76 hade gjort andra editeringar emellanåt, men länkar till den egna affärssajten verkar vara det enda som användaren lagt in (förutom, i några få fall, litet kompositionsmässigt socker kring länkinläggningen). Någon åtgärd? / TernariusD 29 januari 2019 kl. 09.31 (CET)
Med tanke på vad du skriver, är frågan om en blockering skulle vara motiverad i detta fall? Stigfinnare (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.31 (CET)
Behöver väl varnas först? Jag har lagt in en rad om att det inte är OK lägga in länkar av denna karaktär.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.32 (CET)
Är inte Matst76 samma användare som Kermit76 och Mats76 som varnats här redan år 2009 och diskuterats här år 2011 (hittade via denna sökning). Se även diskussionen här. --Treetear (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.51 (CET)
@Yger: Kermit76 lade ut länkar till den famösa idrottsplatsen under juli 2008. Mats76, gjorde samma sak mellan december 2008 och oktober 2009. Mats76 erkänner här att idrottsplats.se är hans sida. Han fick också flera råd av MagnusA om vad som gäller för länkar, råd som användaren uppenbarligen inte följt. MagnusA skriver också "Ojoj, det här har pågått länge! I åratal har länkar lagts in av oinloggade [...] och inloggade (Kermit76, Mats76). En svartlistning ligger mycket nära nu om du fortsätter" (även om omdömmet mildrats något i den följande diskussionen). Som jag ser det har användaren, i en tidigare skepnad, redan blivit varnad 2011, men fortsatt med nytt nick. Användaren har aldrig använt Gpedia till någonting annat än reklam för sin kommersiella webbplats (med bokförsäljning!) Skall vi verkligen behöva varna vederbörande ännu en gång innan vi blockerar en användare som använt oss som sin personliga reklamkanal i nästan 10 år? / TernariusD 29 januari 2019 kl. 12.30 (CET)
Nej. Blockera, men lämna öppen hans diskussionssida för eventuell diskussion. Lägg sedan in sidan på svarta listan så den inte kan läggas in på Gpedia. Någo. som kollat enwp? Adville (diskussion) 29 januari 2019 kl. 12.39 (CET)
Instämmer, det är ett långt straffregister och bara slå till.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 12.49 (CET)
Matst76 är nu blockerad. Det verkar som om länken redan har svartlistats. Några globala länkinläggningar har jag inte kunnat hitta, åtminstone inte för Matst76; böckerna är ju bara på svenska, så jag antar att någon global reklamkampanj inte är aktuell. Matst76 har förresten svarat på sin användarsida; dels medger han att han är författaren ifråga, dels vill han att vi ska ta bort hans namn från den här diskussionen. Iofs en rimlig begäran, kan vi göra det nu när frågan om blockering har avgjorts? Att han är författare till böckerna som saluförs (noga räknat en av författarna) är ju inte längre någon central fråga i sammanhanget. Emellertid ska vi komma ihåg att användaren även lkagt in länkar under andra namn och oinloggad, men det bör väl kunna hanteras utan att vi avslöjar det riktiga namnet? / TernariusD 29 januari 2019 kl. 13.14 (CET)
Mycket av det jag skrev ovan utgår nu när länken redan har blivit svartlistad. Jag har en tid att passa, och hinner inte diskutera mer nu. Återkommer om ett par timmar. / TernariusD 29 januari 2019 kl. 13.18 (CET)
Ternarius: Varför ska vi gå en vandal/spammer till mötes? Användaren bör få stå sitt kast eftersom den ansåg att det var OK att använda Gpedia för att göra reklam om saker som gagnar användarens intressen. DIEXEL (diskussion) 29 januari 2019 kl. 13.36 (CET)
@DIEXEL: Dels därför att det inte var Matst76 som avslöjade sitt riktiga namn, det var jag (att sedan Matst76 svarade jakande på en direkt fråga från mig var en annan sak, min fråga hade en rätt så "officiell" prägel med hänsyftning till WP:IK), dels för att vi brukar dölja användarnas riktiga namn, något som en del etablerade medarbetare uttalat sig rätt bestämt för i tidigare diskussioner (det har t.o.m. hänt att det har gjorts utan att den drabbade användaren bett om saken), och dels för att jag inte ser att det kan försvåra någonting – länken är svartlistad och kan inte läggas in igen, någon diskussion med referens till användarens rätta namn lär inte behövas. Förvägrar vi användaren en så pass obetydlig tjänst för att vederbörande är en spammare får våra åtgärder lätt karaktären av bestraffning, och det sysslar vi väl inte med? (Tja, iofs håller jag inte riktigt med i alla lägen, i vissa situationer tycker jag att våra åtgärder lutar en aning åt bestraffningshållet, utan att det bekymrar mig alltför mycket. Men det är inte applicerbart på den här situationen, så låt oss inte komplicera diskussionen i onödan.) / TernariusD 29 januari 2019 kl. 15.26 (CET)
Eftersom inga fler har opponerat sig mot mitt förslag, och eftersom användaren majlledes upprepat sin begäran om döljande av vederbörandes namn, har jag nu tagit bort informationen. Det är mlm praxis att vi gör så, och ingen väsentlig information döljs för användarna. Jag väntar emellertid med att dölja namnet i de tidigare versionerna tills fler synpunkter kommer in. / TernariusD 30 januari 2019 kl. 08.53 (CET)
(Redigeringskonflikt) Ok för mig. Vill man veta vem det är så kan man nog lista ut de ändå... men att namnet försvinner gör inget. Dock undrar jag om det är nödvändigt att dölja typ 20 versioner, eftersom namnet nu är borta och historiken inte syns i sökningar. Man kan ju ändå lätt lista ut vem denna tråden handlar om genom att kolla vad det är för sida vi diskuterar. Adville (diskussion) 30 januari 2019 kl. 09.01 (CET)
Det har jag väl inte så mycket att invända mot. Användaren har ju faktiskt bara skrivit "jag vill inte ha mitt namn uthängt i något forum, så jag ber er att radera mitt namn", så rimligtvis borde ett enkelt borttag räcka – då går det rimligtvis inte att hitta namnet vid någon sökning. Dessutom kommer ju den här sidan så småningom att arkiveras, och då kommer det att bli ännu svårare att se något. Den enda möjligheten att hindra någon att se någonting vore att radera all information om reklamsidans namn, och det tror jag Matst76 själv inser är uteslutet – vi kan inte censurera en hel Bybrunnen-tråd för att dölja en deltagares namn, speciellt inte när deltagaren själv är skyldig till att tråden startades. / TernariusD 30 januari 2019 kl. 09.27 (CET)
Helt rätt att ta bort namnet. Ternauris har skrivit väl. Tyvärr, Diexel, "stå sitt kast" och bli straffad, håller inte. Han kan stämma den som låter namnet vara kvar, det finns nog något om kränkning som kan användas. Diexel, man kan inte ha total anonymitet för WP-användare, men ingen anonymitet för vanliga personer. Speciellt inte med den (kränkande) motiveringen "stå sitt kast". Janwikifoto (diskussion) 1 februari 2019 kl. 20.28 (CET)

Tider Bidrag/Contributions?

Flyttat till Gpedia:Wikipediafrågor#Tider Bidrag/Contributions?

Kvalitetsmätningen februari för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 %
2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 %
2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 %
2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 %
2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 %
2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 %
2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 %
2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 %
2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 %
2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 %
2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 %
2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 %
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
Nu A + B C + D E + F 1 518

För tillfället är det två artiklar, Utbildning och Indoariska språk, som har kvar sin flaggning som Bra artikel i Wikidata trots att de i början av januari förlorade motsvarande kategorisering i Gpedia. --Larske (diskussion) 1 februari 2019 kl. 05.32 (CET)

Fixat Fixat Thoasp (diskussion) 2 februari 2019 kl. 19.29 (CET)

Fråga om inledande versal i Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet

Är inte Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet att betrakta som egennamn, på samma sätt som Förintelsen, som i löpande text ska stavas med inledande versal till skillnad från till exempel decembervädret och januaritemperaturen som "bara" är sammansatta ord. Just nu är det en stor röra i svwp där dessa benämningar förekommer med såväl som utan versalisering, se denna sökning. Jag förmodar att det är regeln att månaders namn, som december, inte versaliseras på svenska som spökar. --Larske (diskussion) 1 februari 2019 kl. 08.47 (CET)

Jovisst.Yger (diskussion) 1 februari 2019 kl. 08.52 (CET)
Angående versalisering kan man också påminna inte bara om månadernas utan även veckodagarnas namn, där det engelska bruket av initial versal felaktigt men tyvärr allt oftare smyger sig in även i svenskan. Givetvis ska dessa ord stavas med versal när de inleder ett egennamn (som exempelvis Fredag, följeslagaren till Robinson Crusoe i romanen med samma namn), men när man bara avser själva veckodagen eller i sammansättningar som fredagsmys och måndagsbarn ska de förstås stavas med gemener. –Tommy Kronkvist (diskussion), 1 februari 2019 kl. 09.34 (CET).
Det är inte bara ifråga om månaderna som svenskan är mer återhållsam med versalisering än engelskan, utan det finns fler grupper substantiv som på svenska inte brukar anses ha egennamn. Händelser hör till dem. Tittar man på bruket i dagstidningarna är det vacklande [2], [3]. För januariavtalet finns det ju dessutom alternativa namn, så att säga att det skulle ha ett egennamn är tveksamt.
andejons (diskussion) 1 februari 2019 kl. 11.24 (CET)
Det är ett knepigt fall, eftersom det faktiskt handlar om etablerade beteckningar på enskilda företeelser, i det här fallet ord i bestämd form med en otvetydiga, i tid och rum avgränsade referenter. I den bemärkelsen är de namn, men det betyder inte att de måste betraktas som egennamn i text för det. Om de t.ex. hade varit knutna till dokument eller publikationer med de uttryckliga titlarna Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet så hade det varit en annan sak. Att det finns alternativa benämningar har ingen direkt betydelse; en företeelse kan ha flera alternativa egennamn på samma språk.
Eventuellt kan jämföra med brexit,[4] andra världskriget och andra namn på händelser som inte ska behandlas som egennamn i skriven svenska, medan bruket i praktiken varierar (och förvirrar). (disk. bidr.) 1 februari 2019 kl. 15.28 (CET)
Stor bokstav. Jag stödjer mig inte på en regel, men det blir lättare att läsa, dvs mer begripligt, med Decemberöverenskommelsen. Men jag är inte konsekvent, skriver man en längre text, där ordet förekommer ofta, kan det nog bli lättare att läsa, om decemberöverenskommelsen nämns med gemena. Och samma för Brexit. Det blir helt enkelt lättare att hitta brexit:en, om den är versaliserad. I alla fall ibland. Janwikifoto (diskussion) 1 februari 2019 kl. 19.46 (CET)
Det vore olämpligt att frångå normerat skrivsätt och principen om att tillämpa skrivsätt konsekvent. Textkvaliteten blir sämre om Gpedia kör sitt eget race. (disk. bidr.) 1 februari 2019 kl. 22.34 (CET)
Jag är själv lite obestämd när det gäller vad som är bäst i ett sådant fall. Historiska händelser brukar man oftast se utan versalisering. Kollade lite för att se om det är så och hittade en artikel i "Polulär historia" om "slaget vid Oravais", där det skrevs gement inne i texten. "Förintelsen" (versaliserat) verkar snarare vara något av ett "undantag som bekräftar regeln", vet ej när det uppstod. --Andhanq (diskussion) 2 februari 2019 kl. 00.38 (CET)
Uppslagsordet decemberöverenskommelsen finns i NE:s nätupplaga, med liten bokstav. (I SAOL finns oktoberrevolutionen, med liten bokstav.) /NH 2 februari 2019 kl. 16.15 (CET)
Ja, decemberöverenskommelsen ses där inte som en namn, utan ett begrepp. Precis som andra världskriget och brexit bör det därför stavas med gemen inledningsbokstav och överlåta versaliseringen till engelskan. Deryni (diskussion) 2 februari 2019 kl. 17.13 (CET)
Förintelsen har fått stor bokstav av tydlighetsskäl eftersom det inte framkommer av ordet att det rör sig om en period eller händelse.[5] På så sätt framgår det lättare om det är ordet förintelsen eller namnet Förintelsen som används. Ordleden -avtalet och -överenskommelsen går kanske att se som tillräckligt preciserande på ett sätt som motsvarar exv kriget. (Något som ytterligare befäster namnstatusen hos flera av exemplen som ges i Språkrådets frågelåda är att bestämd artikel försvinner i namnet; det är bara trettioåriga kriget som kallas just trettioåriga kriget, medan andra trettioåriga krig som omtalas som sådana blir det trettioåriga kriget.)
Det finns för övrigt ingen uppenbar motsättning mellan egennamn och "begrepp" (eller "term"). Egennamn är ju en sorts särkategori till konkreta substantiv som snarare står i motsatsförhållande till artnamn, och det är hur som helst inte begynnelsebokstaven som avgör om något är ett namn, utan det är namnkaraktären som föranleder frågor om egennamnsstatusen och därmed begynnelsebokstaven. Händelser behandlas som sagt normalt inte som egennamn, men det gäller oftast också namn bestående av böjningsbara substantiv, t.ex. jorden och månen. (disk. bidr.) 3 februari 2019 kl. 11.49 (CET)

Bilder från Stockholmskällan

Flyttat till Gpedia:Bildfrågor#Bilder från Stockholmskällan

Geobox

Av tradition, och innan Wikidata fanns, har många av de mallar som skapar faktaboxar för geografiska saker använt basmallen Geobok. Den ger svårt underhåll, ger stela utseenden som är mycket bökigt påverka och är mycket trög att experimentera olika data att visa upp och på olika sätt. När jag WD-fierat naturreservat, församlingar, socknar och nu tingsrätter har jag istället använt en faktabox som bygger på en rakare teknik att gå från Wikidata till utseendet som boxen visar. Jag har uppskattat det mycket, då de ger mer möjlighet "prova sig fram" och jag kan gå in själv och anpassa layout och kopplingar genom att ge mig in i koden, som är "hanterbart" svår (och det finns personer som Larske som kan hjälpa när det blir för svårt). Jag funderar nu på att WDfiera faktaboxen för svenska kommuner, dels för utseendet men också genom att lägga de återstående fakta i Wikidata. Detta för att försvåra för användare ändra saker som vapnet (och också med Listerabot, enkelt kunna följa och kontrollera allt som ändras i Wikidata posterna för kommunerna). Det har framkommit synpunkter att det är standard använda Geobox, men är det så? Finns det fortfarande goda skäl använda den.Yger (diskussion) 1 februari 2019 kl. 21.40 (CET)

Det var väl en kampanj ett tag för att geografiska artiklar skulle få standardiserade faktarutor och då med Mall:Geobox, bl.a. med tanke på att det skulle vara lättare att importera från andra projekt. Den är tyvärr inte användarvänlig och på enwp har den nu faktiskt tagits bort. Mall:Faktamall är betydligt mer användarvänlig och används idag som grund i lika många artiklars faktarutor, bl.a. i nämnda naturreservatsfaktaboxar. Jag tycker med andra ord inte att en mall baserad på Faktamall ska ändras till en Geobox-mall. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 10.32 (CET)
Naturreservatsfaktaboxarna var Geobox tidigare och ändrades till Faktamall av Yger, så jag tycker inte riktigt man kan använda det som argument. -- jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2019 kl. 14.49 (CET)
Ah, Mall:Kommunfakta är idag en Geobox-mall. Jag tycker det verkar bra att göra den Faktamall-baserad istället, särskilt om det skulle underlätta arbetet. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 13.32 (CET)
Stort tack, då kommer jag köra med det och då samtidigt ändra en hel del i utsendet.Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 13.45 (CET)
Är det inte en omväg att ersätta Geobox-mallen med Faktamall. Vore det inte mer rationellt att med en gång ta steget och ersätta Kommunfakta-mallen med en WD-mall? /Ascilto (diskussion) 2 februari 2019 kl. 14.14 (CET)
Jag är mycket för att standardiserat utseende på våra mallar. Oavsett utseende borde i min mening en så här omfattande förändring av våra mallar genomföras genom Gpedia:Projekt mallstandardisering istället (även om det verkar rätt dött där). Om vi bara ändrar faktaboxen för svenska kommuner kommer dessa ha ett visuellt annorlunda utseende än geografiska faktamallar för motsvarande indelningar i andra länder eftersom dessa i många fall har använt sig av Geobox. Det gäller även i många fall för städer och större indelningar. -- jiˈesˌdeːo ] 2 februari 2019 kl. 14.33 (CET)
@Ascilto: WD-mall och Faktamall utesluter inte varandra, se t.ex. Mall:Faktamall biografi WD. JohanahoJ (diskussion) 2 februari 2019 kl. 14.44 (CET)
Med Wikidata ändras mycket förutsättinagrna för faktaboxarna. Dels tekniken men än mer hur drivkrafterna för mallen verkar. Tidigare började arbetet med en grov struktur för en typisk artikel i ett ämne, som sedan ledde till lämplig utformning på mallen. Nu är de ofta så att Wikidata "hux-flux" (via stora datauppladdningar från institutioner, nya kopplingsmöjligheter att hitta nytt data) ger möjlighet visa upp data man knappat tänkt på. Tex genom att skapa Wikidata för tingslag etc, går det hux flux att i sockenartiklar visa i mallen vilket tingslag den hörde till. Detta kräver då att mallen kan ändras snabbt och enkelt och även ges en annan struktur om det är motiverat. Och faktamall är mycket flexiblare vilket krävs i Wikidatatidsåldern. Och att stoppa den utvecklingen för att layouten blir lite olika är inte rimligt. Och Ascilto, min tanke är att helt ersätta {{kommunfakta}} med en som enbart tar data från Wikidata och med en effektivare layout (dock utan att ändra den grunläggande ordningen).Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 15.36 (CET)
Geobox har fördelen att det går att lägga till information utan att skriva om mallen (eftersom det finns fria fält) för det som inte finns med i snävt systemerade infoboxar. Beträffande mallars integrering med wikidata bör det ifrågasättas om data som enbart används en gång i en artikel (och inte over språkversioner) bör finnas i wikidata. Till exempel texten till utbredningsområde för en art. Maundwiki (diskussion) 9 februari 2019 kl. 17.38 (CET)

Januari rekord i antalet läsare

statistiken] visar vi hade mer läsare i januari än någon tidigare månad och 8% fler än för ett år sedan.Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 17.38 (CET)

Januari 2017 hade vi aningen mer än nu dock. 106,560,441 (2017-01) mot 106,262,335 (2019-01) Skottniss (diskussion) 2 februari 2019 kl. 19.21 (CET)

Månadens artiklar

Det blev europeiskt 1900-tal och mänskligt beteende som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under december månad. Slaget om Helsingfors (av Lantgård) utsågs till bästa nya artikel, medan Samlag (av Hannibal) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (72 stycken) respektive utökningar (58 stycken) under januari. Totalt listades under förra månaden 193 utökade artiklar i projektet, vilket är rekord i det här projektet som pågått sedan 2013; tidigare toppnotering var 179 stycken.

Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 22 nya och 24 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 2 februari 2019 kl. 22.11 (CET)

Illustreringsrace XVI

Vinnarens rosett

Nu vid midnatt startar den sextonde upplagan av Illustreringsrace. Under de 15 tidigare veckorna har vi sett till att sammanlagt drygt 11 000 artiklar fått sin första bild (eller motsvarande). Hur går det den här gången? Välkommen att vara med eller surfa dit för att se vad som händer. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 3 februari 2019 kl. 22.11 (CET)

Wikimedia Hackathon

Wikimedia hackathon mark vertical.svg

17-19 maj är det dags för Wikimedia Hackathon 2019, och i år är det i Prag utvecklare från gemenskap, chapters och WMF kommer att träffas och uträtta stordåd. Om någon härifrån, både fullfjädrade utvecklare eller Developers new to Wikimedia and tech-curious editors är intresserad av att åka dit kan jag tipsa om möjligheten att söka bidrag från Wikimedia Sverige för resa och uppehälle. Anmälan till själva hackathonet sker här. Från WMSE kommer minst Alicia att åka, och troligtvis Sebastian och André också. För den som inte vill åka själv, men vill bidra eller följa vad som sker finns det en arbetsyta i Phabricator för samordning. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 februari 2019 kl. 12.36 (CET)

Det är kul. Åk, om det är relevant och rimligt. /Julle (disk.) 8 februari 2019 kl. 12.47 (CET)

Varför är wikipedianer anonyma?

Varför avstår inte alla användare från anonymitet? Jag tror många samtal bleve bättre om alla framträdde med namn. Det är obegripligt att man vill uttala sig om en annan människa, som Jonas Arnell till exempel, utan att säga vem man själv är. Det strider mot gammal vedertagen hyfs och etikett.

Visst behöver man ett skyddande sidokonto när man redigerar om besvärliga eller farliga personer och organisationer, och om konflikter, men annars icke. Jag bor visserligen skyddat på avlägsen ort (på 2 McColl Street, Canberra), men eventuella trakasserier kan man undvika genom att använda sitt anonyma sidokonto med bred säkerhetsmarginal. I vart fall slutar jag nu att själv påbörja diskussioner (när jag satt punkt för detta inlägg) och att kommunicera med anonyma användare. Farväl. Jan Arvid Götesson (diskussion) 8 februari 2019 kl. 00.11 (CET)

När man har hittat sitt användarnamn på högerextrema diskussionsforum där info frågats om mig så är det ganska skönt att vara (halv)anonym. Måste ju tänka på familjen med. Jag vill gärna samla alla mina redigeringar och bilder under samma konto, eftersm det är en sport för mig att öka på mina tusentals redigeringar. Hoppas du förstår min position. Sedan behöver jag inte vara anonym mot dig (jag har en mail), om det känns bra för dig. mvh Adville (diskussion) 8 februari 2019 kl. 00.17 (CET)
I ett nötskal: Det finns ingen poäng med att veta var jag bor eller äter för frukost. Poängen är vad jag gjort på Gpedia och Gpedia har visat att detta faktiskt fungerar.[6]
Lite längre: Kravet på icke-anonymitet har alltid funnits, och är ofta ryggmärgsbetingad. Förutom skyddsvärdet i anonymitet så uppskattar jag personligen meritokratin. Det är vad en användare gjort och genomför på Gpedia som är viktigt. Oberoende om en användare är karusellförare på Grönan, professor i Nordiska språk eller sjukpensionär.
Källor och konsensus ska bygga Gpedia. Det ska inte gå att luta sig emot att vara expert och säga: "Det är så för att jag säger så." Det ska visas också. För experten blir det "visas igen" vilket så klart är krävande.
Till skillnad från hur gamla tidens uppslagsverk var uppbyggda och hur kunskapen traditionellt har ägts av en mindre mängd experter. Artiklarna i Nordisk Familjebok var signerade. Så var även den strandade föregångaren Nupedia uppbyggd, det skulle vara en expert bakom en artikel.
Kanske är tiden åter mogen för ett sånt projekt, kanske har det en större potential än Gpedia och kan bli större än bara topp 10 bland webbplatser. Kanske har meritokratin skapat en ny jätteproppen Orvar som blockerar kunskapsåterföring. Jag tror inte Gpedia är skapelsens krona. Någonting annat kommer ersätta, kanske till och med en återgång till expertkunskap. Men det är inte Wikipedias sak att visa det.
Och så är det romantiken bakom den "uråldriga" internet-traditionen att få vara anonym, snart enda stället bortsett från obskyra forum, där bagage från IRL inte spelar någon roll utan avataren får blomma fritt. Naturligtvis är det en frihet under ansvar och kräver en ny sorts hyfs och etikett. Möjligen blir vi hemmablinda och vana vid meritokratin och avatarerna, där ska vi vara fortsatt försiktiga och vakna mot personangrepp, och det är viktigt att försöka hålla proppen Orvar Jr. liten och lättupplöst.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 05.23 (CET)
Ja, flera användare har tagit upp bakgrunden till att anonymitet är så vanlig här, framför allt tror jag inte att det är bättre att ha två konton - ett anonymt och ett offentligt. Vad som kan anses som känsligt att redigera eller kommentera är inte helt givet. Dessutom riskerar det bara att ge problem med risk för marionettövertramp, så vida man inte är tydlig med att man har flera konton och vilka de är och i så fall faller ju hela poängen.FBQ (diskussion) 8 februari 2019 kl. 08.42 (CET)
Andra mindre ärofulla anledningar, som har med internet-traditionen att göra, kan ju vara: Kunna fulsurfa under arbetstid, ha intresseområden som är illa sedda i familjesfären, bland arbetskamrater, vänner eller tycka yttrandefriheten är viktigt men inte vilja försvara försvaret av såna ämnen IRL (som pornografi, nazism, kommunism, religion, homeopati, sexualitet) eller oskyldiga saker som att i vuxen ålder vilja komplettera allt om Teletubbies utan att behöva försvara det under pokerkvällen men ändå med stolthet kunna stå för det med neutrala källbelagda artiklar i det lilla hörn av världen som är Gpedia.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 09.24 (CET)
Och så den självklara följdproblematiken: Införande av ett system som tvingar gemenskapen på något sätt kan kontrollera varje användarnas identitet och ett system som avgör för vilka ämnen en specifik användare får ha en pseudonym, eller vilka ämnen som vem som helst får ha en pseudonym för. Det är naturligtis fullt möjligt att lösa med ett rejält byråkratiskt regelverk och byråkratisk hierarki, men plötsligt känns "det finns inga regler" ännu mer befriande och jag tvivlar att det hjälper Gpedia att bli bättre i en betydelse som jag menar med bättre.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.14 (CET)
Varför jag är anonym framgår av min presentationssida. Det betyder inte att jag är fullständigt anonym - jag har inget emot att personer jag träffat i verkligheten får veta vad jag heter om jag bedömer sannolikheten synnerligen låg att de skulle missbruka den informationen (som den relativt unge permanentblockerade användare som periodvis inte dragit sig för att ringa hem till administratörer) eller sprida den till personer som skulle missbruka den. Om någon skulle vägra att kommunicera med mitt Gpedia-konto skulle jag inte se min anonymitet som en godtagbar ursäkt, det är inte med mig som privatperson man diskuterar utan med mitt konto och de befogenheter det tilldelats. - Tournesol (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.34 (CET)
Gpedia tillkom i en tid när anonymitet på nätet var norm, vilket var fallet fram till för något dussin år sedan när sociala medier fick sitt stora genomslag. /Julle (disk.) 8 februari 2019 kl. 12.46 (CET)
Mitt främsta skäl för att vara anonym är utvecklingen på nätet, där identifierbara personer hängs ut med alla detaljer, adress, civilstånd, politiska åsikter, och även ofta etnisk tillhörighet och sexuell orientering. För omkring 10 år sedan förekom jag i ett antal politiska bloggar skrivna av två numera inaktiva problemanvändare (den ena permantentblockerad) som skrev allt negativt de kunde komma på om sina "offer" (av vilka jag bara var en). Jag är mycket glad jag var anonym under den perioden! Andra har råkat långt värre ut, på Flashback, inte minst, där det är helt ok att fråga om personliga detaljer om personer en på något sätt vill kartlägga. Jag har förstått att du gärna ser tillbaka på äldre tider, Jan Arvid Götesson, då umgänget personer emellan präglades av andra, och kanske ibland mer höviska regler – du nämner själv "gammal vedertagen hyfs och etikett". Problemet är, att på den tiden hade en inte dagens möjligheter, även för "vanliga" personer, att elektroniskt spåra och massuthänga misshagliga personer. Dessutom: Du är inte ett dugg mindre anonym än jag, Jan Arvid Götesson, vem som helst kan kalla sig vad som helst. Nu tror jag förvisso inte att du luras med ditt namn, men den springande punkten är: Oavsett vilken användare som hävdar att hen är icke-anonym, så vet jag det inte. Icke-anonym blir en inte förrän en företer tydliga bevis på sin identitet, och då hamnar vi i det oönskade dilemma som LittleGun så tydligt beskriver i sista avsnittet av sitt föregående inlägg. En sådan utveckling tror jag inte heller du vill ha. / TernariusD 8 februari 2019 kl. 15.16 (CET)
@Jan Arvid Götesson: det gläder mig att du inte "drabbats" av baksidan av Internet. Jag som är semi-anonym har blivit mordhotad av två 14-åringar för att jag raderat vanligt klotter - det gick så långt att vi ringde upp deras föräldrar för att få stopp på det. Jag får ungefär en propå i månaden att personer vill prata med mig över telefon (mest för att "övertala" att deras reklamartikel om deras företag är värd vara kvar). Och det är enstaka om året som "hittat" mitt telefonnummer och ringer upp för att klaga/fråga. Och efter lång tid här har jag två olika sätt när jag kommunicerar, här och per telefon, och det har aldrig blivit annat än pannkaka vid uppringningar. Jag avråder bestämt att de som avser vara aktiva i annat än ren artikelskrivning går ut med sitt riktiga namn. När det bränner till är det för sent ogöra att namnet finns på Gpedia och skydda sig mot IRL attacker. Om man vill vara öppen rekommenderar att skriva det på användarsidan (den går att radera) men inte som signaturYger (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.59 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag håller hårt på integriteten och jag uppskattar stort att också andra gör det. Jag förekommer i tre olika sammanhang; förutom här på Gpedia även i sociala medier och arbetslivet. Jag har olika sorters integritet eller öppenhet i dessa olika sammanhang och jag vill inte att de skall färga av sig på varandra. Jag vill kunna avgöra från fall till fall om dessa olika sammanhang skall blandas samman. Min arbetsgivare har inte med att göra vad jag ägnar mig åt på fritiden och jag vill kunna diskutera fritt här utan att det läggs mig till last vad jag skrivit i sociala medier och tvärtom. Jag betraktar det som lite oförskämt att blanda in hyfs och etikett, men väljer att skylla på att inlägget kanske inte var så genomtänkt. För övrigt måste jag säga att en jämförelse med sociala medier faller ut till Wikipedias fördel. Här har vi en mycket mer engagerad diskussionskultur som jag kommit att uppskatta. På sociala medier jagar alla lajks men väldigt få diskuterar respektfullt, engagerat och välformulerat som här. Detta skulle kunna vara en följd av anonymiteten. Vi är en meritokrati där det är upp till var och en att från noll bygga upp en platsspecifik identitet och bli respekterad för vilka mer eller mindre värdefulla bidrag man lämnar. /Ascilto (diskussion) 8 februari 2019 kl. 16.09 (CET)
I originalinlägget står det "uttala sig om en annan människa". Det är inte människor vi diskuterar kring i relevanssammanhang, det är deras artiklar. Att personen som nämns också varit aktiv här (med flera konton) gör dock att det diskuterats kring användaren här vilket också är naturligt. Personligen vill jag vara anonym för att kunna (även om det var länge sedan nu) kunna ge mig in i valfri artikel här utan att behöva ha ett annat konto. Minst tre wikipedianer vet dock vem jag är i verkligheten (även om jag träffat iaf två till, lite oklart dock varför jag inte valt att ge mig tillkänna med mitt wikipediaanvändarnamn för dem men vi har inte diskuterat wikin så kanske därför). GameOn (diskussion) 9 februari 2019 kl. 07.01 (CET)
Men, när vi diskuterar personers relevans eller innehåll i artiklar om relevans, så är det inte sällan så att personen diskuteras också. I fallet med Anrell så har han kallats fåfäng till exempel. Det skadar inte att vara försöka vara försiktigare även om det är svårt när man är engagerad. Min poäng är att det inte är mer ok bara för att mitt namn och frukostvanor är kända. Jag tror Jan Arvid Götessons poäng är att med icke-anonymitet blir man automatiskt försiktigare. Det tror jag att det ligger en del i. Därför blir "netiketten" och viktigare med anonymitet.--LittleGun (diskussion) 9 februari 2019 kl. 09.08 (CET)
Det här med anonymitet är också något relativt. Heter man ett namn av typen "Erik Svensson", som det finns tusentals av, så är man i praktiken nästan anonym även om man verkar under sitt riktiga namn. Men om man heter typ "Ottokar von Schnolle", eller något man är ensam om, så är det kanske inte lika lätt. --Andhanq (diskussion) 9 februari 2019 kl. 11.28 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Eftersom jag inte längre deltar i diskussioner vill jag inte svara på vad andra skrivit. Jag förtydligar blott mitt trådstartarinlägg så det blir begripligt. Jag har ofta skrivit för långt, och ville bättra mig på mitt yttersta, men kortheten blev otydlighet.

Det var dumt av mig att nämna Jonas Arnell-exemplet, eftersom jag inte syftade på relevansdiskussion. Men främst vill jag förtydliga att jag inte ville säga något om dem som anonymt gör det goda arbetet att ta bort skräp från Gpedia. Min otydliga frågeformulering framkallade inlägg om nödvändigheten av att vara anonym om man städar i otrevliga personers förstörelseverk. Det var läsvärt och upplysande. Men jag syftade på ett annat, ofta mer internt sammanhang. Skriver man om en annan person, undertecknar man med namn. Sedan är det givetvis oviktigt och fel att försöka koppla underskriften till en fysisk person, och oviktigt huruvida det är möjligt. Vilhelm Moberg skrev en gång att en viss medborgare hade riktigt idiotiska åsikter, men noterade att personen undertecknade sin insändare med (det förvisso vanliga) namnet Carl Gustafsson, Dalarna.

Man kan själv välja namnöppenhet, självfallet utan att regeltvång införs eller att någon kontrollerar namnets riktighet.

Långa debatter beror idealiskt på att flera användare meritokratiskt mödosamt visar att de har en korrekt uppfattning om vad som är vetenskapligt bekräftad och relevant information. I verkligheten blev de debatter jag deltagit i långa för att politiska och kulturella strider utkämpades, eller för att vi människor är biologiskt självcentrerade. På ett praktiskt plan minskar anonymitet Wikipedias effektivitet, var den sekundära punkten i mitt otydliga inlägg. Om sanna namn vore förbjudna tror jag att jag skulle skrivit och diskuterat sämre. Jan Arvid Götesson (diskussion) 9 februari 2019 kl. 23.26 (CET)

Lite förbryllande inlägg av Jan Arvid Götesson, det ovan och det som inledde tråden. För några veckor sedan var han/hon nämligen angelägen att vi skulle veta att han/hon själv inte redigerar under sitt riktiga namn (länk). Nåja, skönt att han/hon inte diskuterar med anonyma användare som mig, så då kan jag ju stå oemotsagd av honom/henne. /NH 10 februari 2019 kl. 15.36 (CET)

Relevans för bibliotek?

Blänkare här, med förhoppning om en diskussion på relevanskriteriediskussionssidan som leder till en användbar riktlinje. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.53 (CET)

Medicinskt förbehåll

Ska vi ha en särskild mall för detta på vissa artiklars diskussionssidor? Kolla mall och diskussionen här: Malldiskussion:Ingen medicinsk rådgivning.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.51 (CET)

I desktop-versionen av varje sida finns en länk benämnd "Förbehåll". Borde inte den sidan byggas ut? -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 8 februari 2019 kl. 18.24 (CET)
Det är den jag menar räcker, men hellre bygga ut den och ha centralt än att malla ett urval eller alla sidor separat.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 18.44 (CET)

Ugglanspråk

Med mycket stor energi och med början sedan många år lägger Användare:Tostarpadius in artiklar som Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas i Svenska Gpedia. Hen kämpar också emot med mycket stor energi när jag försöker modernisera dem. Även mycket mindre energi skulle räcka för att i stort sett förhindra modernisering. Det är ju mycket lättare att kopiera än att bearbeta. Jag tror inte att hen bryter mot någon regel. Men jag tycker att vi behöver hitta ett sätt att stoppa det agerandet. Har någon något förslag? --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.18 (CET)

På Bybrunnen skall diskussionerna föras i sak och inte i person. Problemet är att texter kopieras in rakt av från fria källor och det är det fler som ägnar sig åt. /Ascilto (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.35 (CET)
Jag talar här om ett mycket stort antal handlingar utförda av en person på Gpedia. Att diskutera varje sådan handling för sig blir helt ohanterligt. Problemet är ohanterligt om vi inte hittar en metod som åtgärdar källan. Den källan är en person. Nej, det problem jag pratar om är inte kopieringen i sig, utan kopieringen av otidsenliga formuleringar. Kopiering i allmänhet tycker jag är OK. Den som tycker att det är ett problem som behöver diskuteras bör inte kidnappa den här diskussionen. --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 22.07 (CET)
Jag är nog trött, för jag tyckte den artikeln var förvirrande. Men den är skapad för några år sedan. Dock ligger det kvar. Ugglan i sig var bra för många artiklar som saknas i moderna uppslagsverk, men språket behöver bearbetas en del och även mindre pov "han var förträfflig". Dessutom skulle jag gärna se fler källor. Kommer det så många ugglanartiklar nu? Adville (diskussion) 11 februari 2019 kl. 00.17 (CET)
Artiklarna behöver diskuteras var för sig. Det skadar givetvis inte med fler källor men det är inget självändamål. Jag kommer inte att avstå från att delta här om man försöker kuppa igenom förändringar under min frånvaro. Jag motsätter mig inte bearbetningar som gör språket tydligare för nutida läsare, endast sådana som är direkta försämringar. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2019 kl. 01.14 (CET)
Ugglanartiklar behöver ofta en hel del handpåläggning. Meningsbyggnad behöver ofta förenklas och infällda värderingar rensas undan. Att göra det kräver mer kunskap än man kan tro. Att helt förbjuda inkopiering från Ugglan verkar olämpligt, för städar man bara upp lite i texterna är innehållet fortfarande ganska bra, och eftersom språkvård är en bedömningssport går det inte att enkelt att avgöra när en text är tillräckligt moderniserad.
Jag förstår inte varför Tostarpadius skall klä skott här. Jag kan inte se att han nyligen skall ha motsatt sig moderniseringar på annat sätt än att kommentera på diskussionssidorna. Det kan han knappast lastas för. Och om "moderniseringen" tar sig uttryck som den här redigeringen förstår jag att det kommer reaktioner (den artikeln har för övrigt ursprungligen lagts in av en annan användare). Den gamla meningsbyggnaden var måhända tungrodd, men den nya har en mening utan predikat, en felsyftning och en betydelseglidning.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 08.44 (CET)
Jag behöver modifiera min ståndpunkt. Jag tycker det är OK att lägga in lätt modifierade ugglantexter. Det jag vänder mig mot är motståndet mot modernisering. Vi är överens om att det är svårt att modernisera ugglantexter. Eftersom det är OK att lägga in ugglantexter samtidigt som vi anser att de behöver moderniseras, så behöver vi ha fungerande processer för att åstadkomma denna modernisering. Om vi skulle ha principen att de som ger sig på modernisering alltid måste göra rätt, så skulle vi inte kunna etablera en fungerande process. Vi bör här göra som i alla andra situationer på Gpedia: Den som ser att en formulering är felaktig eller dålig formulerar om den. Jag tycker att andejons hanterade bristerna som refereras ovan på ett föredömligt sätt. Det som inte är OK är att skönsmässigt återställa till ugglanspråket, som Tostarpadius gjorde med många ändringar för 2 veckor sedan. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 09.40 (CET)
Sedan är ju frågan också vad man tycker är "ugglanspråk". Jag noterar att Ettrig precis har mallat artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med denna anmärkning. Som det var jag som ursprungligen skapade den artikeln kan jag intyga att den då var nyskriven från grunden av mig och att inte så mycket som en bit av en mening är klipp- och klistrad från Ugglan (även om Ugglan är en av flera nyttjade källor). Jag har också själv svårt att se att artikeln i nuvarande skick skulle vara speciellt ålderdomlig i sitt språkbruk. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.05 (CET)
Vi kanske kan använda Bernhard Meijer (skriftställare) som ett Lackmustest. Min åsikt kanske är i minoritet. Jag tycker att den artikeln är delvis klart ålderdomligt formulerad. Redan titeln (med skriftställare) är föråldrad. Skriftställare är ett av de många ord som kan användas i modern svenska, men en mycket stor majoritet av de förekomster som finns i Gpedia finns här just för att det har kopierats från Ugglan eller dylikt. Ordet skriftställare är dåligt också för att det är så oklart vad det står för. Det finns många och mycket olika former som skrivandet kan ta. Vår artikel om det ordet säger också att dess betydelse har växlat med tiden. Det gör att direkt överföring från en 100 år gammal text riskerar att bli missvisande. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.32 (CET)
Jag kollade källorna. Skriftställare är INTE ugglanspråk i det här fallet. Ugglan skriver författare. Skriftställare kommer från Biografiskt handlexikon, som är ungefär 15 år äldre. Indicierna pekar alltså på att ordet är för ålderdomligt för Ugglan i det här fallet. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.39 (CET)
"Författare" förknippar nog många med primärt skönlitterärt författarskap, och även om Meijer i vis utsträckning ägnade sig åt det också så var hans dominerande verk som skribent mera knutet till lexikografiskt och redaktionellt arbete snarare än renodlat litterärt, och då tycker jag personligen att "skriftställare" passar bättre. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.36 (CET)
PS Notera vår egen definition av skriftställare: "personer som arbetar mer eller mindre professionellt med skrivande eller inom litteraturen, men inte nödvändigtvis är vare sig journalister eller skönlitterära författare". Tycker jag passar utmärkt på Meijer. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.39 (CET)
Skriftställare finns med i såväl SAOL och SO [7], utan några markeringar om att det skulle ha en speciell stilnivå som gör det olämpligt. Det används också i SBL:s artikel i bandet från 1985. De stora problemet med Ugglanspråk sitter också endast undantagsvis i ordvalen (förutom när de förmedlar värderingar av ämnet), utan snarare i meningsbyggnad. Där finns ingen som helst anledning att anmärka på Bernhard Meijer (skriftställare). Att ha inställningen att ett ord som "skriftställare" skulle skämma en i övrigt välskriven artikel kommer bara leda till inflation i användandet av Ugglan-mallen.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.58 (CET)
Problemet med skriftställare är väl inte att det är ålderdomligt, utan att det är så vagt att det omfattar majoriteten av alla med penna i hand på jobbet och därmed inte säger någonting. Parentesen i rubriken är ju till för att vara särskiljande, men Meijer d.ä. var också skriftställare i egenskap av riksdagsman. Den mer specifika yrkesroll som utmärker Meijer d.y. är ju att han var redaktör för uppslagsverk och andra publikationer. Det är alltså ingen modernisering, utan den titel som användes redan på hans egen tid, se t.ex. [8]. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 12.42 (CET)
Fast kallar man artikeln för Bernhard Meijer för redaktör så kommer nog de flesta läsare primärt att associera till dags- eller veckopress, plus att man missar hans många andra typer av författarskap. Om folk nu verkligen stör sig på "skriftställare" är "skribent" kanske bättre? /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.46 (CET)
Artikeln är skriven på god, korrekt svenska med huvudsatser och bisatser men naturligtvis kan man stycka upp meningarna i mindre avhuggna satser om man vill ha en sämre flytande text. Ett och annat ord i texten kan dock möjligen bytas ut. Skriftställare är i det här fallet alldeles utmärkt. Jag anser att Ugglan- mallen här är malplacerad.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.48 (CET)
Det är säkert så att man normalt förknippar redaktör med tidningsvärlden, men det ska väl inte innebära att titeln inte kan förekomma i sammanhang där den också används? Mitt förslag var ett försök att utforma en särskiljande och informativ rubrik och handlar inte om vad jag personligen "stör mig på". (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.01 (CET)
@Andejons: Jag beslöt att pröva ditt påstående om att problemet med Ugglan var meningsbyggnaden, inte ordvalen. För att undvika anklagelser om att jag skulle ha sökt i Ugglan efter en lämplig artikel, beslöt jag mig redan från början att ta ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen humlor. Och se vad jag fann! Formuleringar som "genom tillvaron av frömjölskorg [...] avvikande från det närstående släktet snylthumlor", "de är oundgängliga [...] enär inga andra bin", "under det stammodern merendels stannar hemma", "de tomma [cellerna] pläga användas till kärl". Alltså: "genom tillvaron" i stället för det enkla "då den har" (ok, här kan man visserligen tala om meningsbyggnad, men vem använder "tillvaron" i den betydelsen idag?), "oundgängliga", "enär", "stammodern", "merendels", "pläga".
Jag kan hålla med om att motiveringen för att förse artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med en "föråldrad"-mall var svag, även om jag nog också upplever att "skriftställare" känns litet väl gammaldags (att ett ord står med i SAOL innebär inte med nödvändighet att det är pinfärskt i alla avseenden) – varför inte använda "skribent" som "skriftställare" omdirigerar till? Resten av artikeln tycker jag emellertid har ett fullt modernt språk. Rätt så formellt, visserligen, men det är väl inget fel i en encyklopedi? Däremot ser jag alltså Ugglanspråket som alldeles för gammaldags, både i vokabulär och meningsbyggnad. Det verkar som om vissa (fler än bara Tostarpadius, som nog litet orättvist inledde den här tråden) ser det faktum att det är tillåtet, rent juridiskt, att använda Ugglan, som en rekommendation att också använda den, ordagrant. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 13.10 (CET)
Men skribent skulle ge slagsida åt det som inte utgör det redaktionella/lexikografiska arbetet, vilket jag (i alla fall hittills?) har uppfattat som det mest relevansgrundande. Åtminstone är det det artikeln handlar om. (Skribent omfattar inte redaktör. De är två skilda roller i arbetet med en publikation.) (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.22 (CET)
Ugglan kan med fördel anlitas därför att där finns en uppsjö av viktiga fakta hämta men det går inte att ordagrant plagiera – det har redan framkommit av tidigigare diskussioner. Det verkar dock som om Ettrig vill införa barnspråk i encyklopedin. Barnen bör i stället här få exempel på välskriven svenska.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 13.35 (CET)
Ett väldigt onödigt inlägg, Wvs. Du vet mycket väl att det inte rimligtvis kan vara Ettrigs avsikt. Inga fler grundlösa påståenden om andra användares bevekelsegrunder. Försök att motivera och förstå diskussionens olika ståndpunkter istället. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.41 (CET)
Ettrigs inledande inlägg var kanske väl personcentrerat, men ditt senaste inlägg var ett lågvattensmärke, Wvs. En elakhet förblir en elakhet, även om den är elegant formulerad. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 14.07 (CET)
Jag instämmer att i att språket i många fall behöver moderniseras i ugglan-artiklar. Jag är inte heller motståndare till att detta sker i även i de artiklar som jag själv skapat med denna källa, eftersom jag erkänner att jag i vissa fall slarvat på denna punkt. Ordet "skriftställare" är dock vanligt även i moderna källor som t.ex. NE, där det även används om nämnde Meijer,[9], så det ordet anser jag inte att det finns någon anledning att byta ut. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.10 (CET)
Ok - jag ville bara belysa trenden som pågår.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.12 (CET)
Jag uppfattade tidigare den moderna användningen av "skriftställare" som rätt så kåseriartad, just på grund av det jag ansåg som dess ålderdomlighet. Nationalencyklopedin, som Annika använder som exempel, är emellertid en rejält tung källa, så jag medger oreserverat att jag hade fel. Nu var mitt påpekande om "skriftställare" en närmast parentetisk reflexion i ett inlägg som handlade om Ugglanspråket, och där framhärdar jag – Ugglanspråket är ålderdomligt, både till vokabulär och meningsbyggnad. Det faktum att det numera är juridiskt fritt är inget giltigt argument för att använda det okorrigerat. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 14.32 (CET)
Ternarius: Ja, de flesta av de orden du tar upp går och bör kanske att bytas ut mot modernare varianter. Men låt oss titta på en av meningarna du citerat ur:
"Sedan de första individerna i samhället, hvilka alla äro små honor, s. k. arbetare, utvecklats, öfvertaga de alla arbeten, under det stammodern merendels stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning.".
"Merendels" har väl fallit ur språket, men det finns fullgoda alternativ. "Stammodern" kan vara föråldrad terminologi, det tror jag du är bättre på att avgöra, men kan lätt bytas mot "drottningen". Låt oss se på resultatet av dessa byten samt varsamma moderniseringar av ordformer:
"Sedan de första individerna i samhället, vilka alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten, under det drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."
Meningen är lite lättare att läsa, men den är fortfarande krånglig jämfört med samtida normalprosa, och man kan fortfarande förstå att det är en uggla som putsats upp lite. Skall man verkligen få bort uggligheten måste man nästan börja om från början:
"De första humlorna som utvecklas är små honor, s.k. arbetare. Dessa tar över alla arbeten, medan drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."
Du kan stoppa tillbaka "stammodern" och "merendels" igen, och resultatet kommer ändå vara betydligt enklare än originalet. Jag hoppas att detta illustrerar att problemen med uggletexterna ofta går djupare än enskilda ordval - och ändrar man meningsbyggnaden kommer man troligen även gör något åt ordvalen.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.05 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Meningsbyggnaden är inte en "djupare" fråga än ordval, utan en helt annan, ytterligare fråga. Ordval och meningsbyggnad utesluter inte varandra och ingendera är nödvändigtvis viktigare än den andra. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 15.27 (CET)

Jodå, meningsbyggnad är ett betydligt djupare problem. Vi kan gå till WP:RH och få bort alla "merendels", "skriftställare" och "enär" på ett par timmar om vi skulle få för oss att det vore lämpligt. Att få bort det tidiga 1900-talets invecklade satsbyggnader kräver dock att varje artikel skrivs om, utan att vi ens har något rimligt sätt att upptäcka vilka artiklar som är påverkade.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.40 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Andejons: Jag har aldrig påstått att vi bara behöver ändra vokabulären, och att meningsbyggnaden inte skulle utgöra något problem. Däremot påstod du att "Det stora problemet med Ugglanspråk sitter endast undantagsvis i ordvalen utan snarare i meningsbyggnad". Jag hävdar nog att en kan få en fullt förståelig mening av ovanstående genom att endast byta ut ålderdomliga ord: "Sedan de första individerna i samhället, som alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." Om vi dessutom ändrar på den ålderdomliga lusten till överkommatering och ersätter den med ett par parenteser får vi (utan att egentligen ändra på meningsbyggnaden): "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." och det tycker jag, med all respekt, är en fullt hyfsad, modern mening. / TernariusD 11 februari 2019 kl. 15.47 (CET)
Jag tycker snarast vi landat i att vi har talat förbi varandra. Du menar att ovanstående är väsentligen samma meningsbyggnad som tidigare, men jag tycker snarast du gjort ganska omfattande ingrepp i den, och inte alls bara bytt ut ålderdomliga ord (varken "under" eller "det" har ju gått ur språket, möjligen kombinationen av dem).
Prova följande: "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor merendels stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning". Visst, "merendels" bryter av lite, men jag tycker vi är fortfarande långt från orginalet i krångel. Håller du med? i så fall tycker jag vi har nått fram till att satskommatering, inskjutna bisatser, och underskott på pronomen kan vara minst lika problematiska som enstaka ord som "merendels" eller "skriftställare".
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.26 (CET)
Apropå "skriftställare" vill jag dra mig till minnes (om uttrycket tillåts (om uttrycket tillåts)) att författare som Jan Myrdal, Lars Gustafsson och P.O. Enquist kallat sig så emedan (om uttrycket tillåts) de som en del av sitt författarskap deltagit i det dagliga kultursamtalet och den dagliga samhällskritiken. En skriftställare i denna mening skulle alltså vara en författare som även ägnar sig åt olika slags debatt och kritik. - För övrigt anser jag att artiklarna skall skrivas på ett klart och levande språk, men att vara precis skall inte förväxlas med att uttrycka sig ålderdomligt. Ugglantexter skall skrivas om med egna ord, alltså inte bara moderniseras, men om man ger sig på att modernisera befintliga texter måste man verkligen förhålla sig självkritiskt till den egna språkkänslan. Som andra redan påpekat, svårare än man kanske tror. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.35 (CET)
Jag finner att det är ganska många som tycker att formuleringar som jag tycker är för ålderdomliga är helt acceptabla. Det måste jag helt enkelt acceptera. En ytterligare kommentar om skrifställare dock: Jag räknade artiklar om skriftställare efter när de dött: -1649 8; 1650-1749 8; 1750-1849 23; 1850-1949 50; 1950- 13. Jag tolkar detta som att Wikipedias skribenter kan använda ordet spontant, men att den stora majoriteten av förekomsterna beror på inflytande från ålderdomligt formulerade källor.--Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.50 (CET)
Skriftställare omdirigeras till Skribent. Jag räknade personer som är eller var skribenter på samma sätt.

-1649 1; 1650-1749 0; 1750-1849 2; 1850-1949 7; 1950- 90. Ja, skriftställare används i modern svenska. Men uppenbarligen används det ordet inte på samma sätt nu som i Ugglan. Den rimligaste förklaringen till det ymniga användandet i svenska Gpedia måste tolkas som att skribenterna har avstått från att modernisera ugglantexter i detta avseende. --Ettrig (diskussion) 13 februari 2019 kl. 10.10 (CET)

PS. Minnet sviker mig tydligen inte - "skriftställare*" + "Jan Myrdal" / "Lars Gustafsson" / "P O Enquist" ger 446 respektive 41 respektive 22 träffar i Mediearkivet Retriever. Inte överväldigande, men det visar att ordet förekommer i modern medieprosa. Därför bör även vi kunna använda det. Och då skall vi minnas att dessa författares medverkan i dagsdebatten var som störst innan 1995. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 17.03 (CET)
Andejons: Ordval är måhända ett "ytligare" problem om man enbart ser till vilken arbetsinsats som skulle krävas för att åtgärda det, ja, men språkligt sett är och förblir det ett annat problem än meningsbyggnad. Det är helt ologiskt att över- och underordna dem varandra bara för att de förekommer i samma text. Har man "bara" åtgärdat de ålderdomliga ordvalen så är den aspekten av texten åtgärdad, även om det andra problemet kvarstår och hur önskvärt det än är att åtgärda även det. Dessutom går det inte alls att räkna med att ordvalsproblemet blir löst "på köpet" bara man fokuserar på meningsbyggnaden. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.09 (CET)
Ascilto: Det är mycket riktigt så att många författare som även skriver i andra sammanhang ofta kallar sig skriftställare. Det gäller än idag och det behöver inte nödvändigtvis vara så att man också skriver debatt och kritik, utan att man överhuvudtaget skriver något annat än den litterära genre eller verksamhet man vanligtvis är förknippad med. Det är väldigt behändigt för denna yrkesgrupp att ha paraplytermen skriftställare och slippa välja en yrkestitel eller rabbla flera, men det innebär inte att den är gångbar som yrkestitel i ett uppslagsverk. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.16 (CET)
Gångbart eller inte kan även ha med läsarens ålder att göra.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.27 (CET)
Absolut, det gäller kanske stilmässigt, men det universella problemet är att det säger väldigt lite om vad personen faktiskt ägnar/ägnade sitt yrkesliv åt. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.34 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag menar att ett ord som "skriftställare" visst kan vara gångbart som precision, just eftersom uttrycket ingår i det levande språket. För övrigt är min poäng att såväl Tostarpadius som Ettrig är helt fel ute, från var sin ringhörna. För att uppnå största möjliga precision måste man ibland använda ovanliga men högst levande ord, men fördenskull skall man inte kopiera Ugglan rakt av, bättre måste man kunna prestera. Vi har ett pedagogiskt uppdrag och då måste man kunna skriva med egna ord. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.38 (CET)
(Redigeringskonflikt) Detta är exempel på personer födda under 1900-talet som NE presenterar som skriftställare: Carl Olov Sommar, Folke Ricklund, Lars O. Lagerqvist, Alvar Alsterdal, Leif Aare, Erik Rosenberg, Herman Stolpe, Ulf Hård af Segerstad, Eric Wennerholm, Jörgen Elgström, Per-Erik Lindorm, Gunnar Bucht, Perry Anderson, Erik Zetterström, Ester Boserup, Isaac Deutscher. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.39 (CET)
Erik Zetterström (Kar de Mumma) använde i hög grad titeln själv också. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.46 (CET)
(Redigeringskonflikt) På vilket sätt är skriftställare preciserande?
Varför inte beskriva ovan nämnda personer utifrån vad de faktiskt var, t.ex. kritiker, essäist, översättare, levnadstecknare osv? (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.52 (CET)
Vart och ett av de epitet Du nämner är förstås mer preciserande, men om vi har att göra med en person som ägnat sig åt flera av dessa genrer (vilket t ex Meijer - eller Myrdal - gjort) så kan det bli en väldigt lång artikelingress (för att inte tala om artikelsärskiljningsparentes), och då är "skriftställare" enligt mitt (och uppenbarligen flera andras) förmenande en bättre samlingsbenämning än det mer skönlitterärt associerande "författare". /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.07 (CET)
Ingressen måste väl få lov att innehålla alla titlar, även om de blir en fyra, fem till antalet i vissa fall. Vad gäller parentesen finns det som sagt sannolikt ett enskilt yrke som i sig är det mest relevansgrundande, och då kan man använda det. För min del spelar det egentligen ingen roll om man använder skriftställare eller inte. Det betyder ju trots allt att personen ägnar sig yrkesmässigt åt någon form av skrivande, så helt tomt är det ju inte. Men jag har svårt att förstå varför det skulle vara så fördelaktigt. Lösningen är kort sagt mer bekväm än informativ. Och de påstådda nackdelarna med de alternativ vi diskuterat hittills (redaktör respektive författare) är ju inte i sig avgörande utan måste ställas mot vagheten i skriftställare. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 19.19 (CET)
Då kan det ju vara bra att i ingressen ha ett sammanfattande ord för allt som vederbörande sysslar med. Detaljerna kommer i brödtexten.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.28 (CET)
Varför diskuterar vi fortfarande "skriftställare"? Jag kan bara komma på två rimliga skäl att ha diskussionen: att man vill frångå råd från språkvårdare (ingen har anfört sådana, mer än avsaknaden av råd i SAOL och SO), eller för att man vill standardisera kategorinamn och särskiljningar. Där är enda tillfället jag kan se att det finns anledning att avråda från termen till förmån för "författare", eftersom det är till en hjälp att använda en term konsekvent, och den nyansskillnad som finns inte är tillräcklig för att man enkelt skall förstå vem av "Svea Svensson (författare)" och "Svea Svensson (skriftställare)" som är vilken.
andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 20.15 (CET)
De flesta språkdiskussioner på Gpedia går ungefär såhär. På många områden finns det expertis bland användarna, men språk är inte ett av dem. (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 20.54 (CET)
Då utgår vi också från att även du inte tillhör språkexpertisen och att alla är amatörer. Det var en grov generalisering.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 21.25 (CET)

Som gammal utlandssvensk befinner jag mig utanför centrum för utvecklingen av svenska språket. Jag har dock tagit mig före att lösa upp det av Ettrig påtalade Ugglansproket i Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas. Till Ugglans egenheter hörde att författarna, som ju signerade sina alster, stort sett fick skriva som de själva ville. Här är det uppenbart fråga om en dålig översättning av en fransk text. Min erfarenhet, som delvis omfattar tidigare yrkesverksamhet, är att man inte kan skriva om Ugglans texter i ett steg. Jag vill gärna vrida och vända på meningarna, innan jag är nöjd. Jag ser därför gärna halvdana och delvis misslyckade moderniseringar som steg på vägen till en modern, korrekt och fullt begriplig text. De bör därför inte reflexmässigt tillbakarullas. Detta enligt den filosofi, som även i övrigt präglar Gpedia. Roufu (diskussion) 12 februari 2019 kl. 09.15 (CET)

Projekt källhänvisningar

Den här månaden gäller månadsprojektet källhänvisningar. Välbehövligt och bra - men projektsidan lider svårt. En av tabellerna på sidan har inte uppdaterats på de senaste tio åren (!) och den andra har bara sporidsk uppdatering sedan dess. Jag har försökt förstå vilka som är aktiva i delprojektet, men inte blivit klok på det och inte heller sett någon reaktion på inlagda mallar (juni 2018 och januari 2019). I mina ögon ser det mycket illa med en projektsida som lider så svårt av brist på underhåll och uppdatering. Någon som kan förbarma sig, eller någon som har synpunkter på hur sidan ska hanteras!? Deryni (diskussion) 11 februari 2019 kl. 17.10 (CET)

Välkomna till Gpedia:Veckans tävling/Vulkaner

Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på. Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på.
Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på.

Nu är veckans tävling med tema vulkaner i full gång. Välkomna!

Mer information finns på tävlingssidan. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 12.41 (CET)

Nominera någon till Wikimediapriset 2019

Gpedia-dagen den 27 april delas det tredje Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Gpedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". År 2018 vann användaren Tegel med motiveringen "För sitt outtröttliga arbete med klottersanering utan drama och idoga arbete som byråkrat, vilket bidrar till att bygga Wikipedias trovärdighet, demokratifunktion och trovärdighet".

Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrensnabel-awikimedia.se. Vi önskar få in nomineringarna senast den 14 mars. Wikipediadagen hålls på Riksarkivet i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 19.49 (CET)

Finns det någon nomineringssida eller måste man avslöja sin mejladress genom att mejla styrelsen? /Ascilto (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.07 (CET)
Du mejlar till föreningens ordförande enligt den adress som finns ovan.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.44 (CET)
Om det går bra för Historiker borde ett sätt att hålla sin egen e-post hemlig och ändå kunna nominera vara att wikimaila, för då syns väl inte avsändarens e-post. Kan det vara en lösning för dig Ascilto? (Säg gärna ifrån om jag har missförstått vad wikimail avslöjar.) /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.29 (CET)
@Axel Pettersson (WMSE): Gå in på din mail och kolla - jag skickade nyss ett meddelande. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.34 (CET)
Glöm vad jag sa ovan, avsändarens adress syns ju där. Tack Zquid för wikimailet. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.43 (CET)
En sak personer som vill hålla sin mejladress hemlig men på olika sätt delta i de delar av Wikimediavärlden som kräver mejladress ofta gör är att registrera en specifik mejladress just för det ändamålet och sedan använda den. Till exempel Gmail tar två minuter att sätta upp en ny mejladress, och så kan man direkt när man gör det ställa in att vidarebefordra all mejl till sin vanliga mejladress så att man ser eventuella svar lika snabbt som vanligt. /Julle (disk.) 13 februari 2019 kl. 08.22 (CET)

Nugenus eller historiskt genus?

Med anledning av denna redigering - har det redan diskuterats hur vi använder han och hon i artiklar om personer som genomgått juridiskt könsbyte?

För någon som läser artikeln utan att sedan tidigare känna till personen blir det kanske förvirrande om en person omnämns som han i ett avsnitt som beskriver en damidrottskarriär och först i ett senare avsnitt som beskriver livet efter karriären får förklaringen.

Alternativet vore väl att byta pronomen på lämpligt ställe i kronologin, men det finns det kanske andra nackdelar med? - Tournesol (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.32 (CET)

I hans fall så tycker jag det ska klargöras tidigt, och sedan skrivas i nugenus. Han är fortfarande handbollspelare, men det var som kvinnlig handbollspelare som relevansen uppstod. Sen går det kanske att undvika personligt pronomen i de flesta fall.--LittleGun (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.38 (CET)
Tournesol: Som svar på din fråga: Senast, vad jag vet, som det diskuterades var Chelsea Manning, se diskussionssidan. Jag hade nog bytt fot tidigare i det samtalet om det inletts idag.--LittleGun (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.55 (CET)
Jag börjar uppfatta han/hon som ett känsligt pronomen som bör undvikas där det inte är entydigt accepterar om och av personen. Alltså i detta fall skriva så formen "han" och "hon" helt undviks.Yger (diskussion) 13 februari 2019 kl. 14.43 (CET)
Jag skrev om för att undvika pronomen (och förnamn, vilket kan vara nog så känsligt). Dessutom tror jag vi kan vara rätt säkra på att den professionella handbollskarriären är över.
andejons (diskussion) 13 februari 2019 kl. 15.05 (CET)
Jag har inte bytt fot. Vi ska undvika anakronismer. Därför ska personen omnämnas som "hon" eller "han" beroende på vilket kön personen hade vid tillfället. Inte konstigare än Leningrad/Sankt Petersburg eller Königsberg/Kaliningrad. Möjligen kan man i förekommande fall använde "hen" ifall det går att verifiera att personen själv använder det pronomenet. /ℇsquilo 13 februari 2019 kl. 20.06 (CET)
Instämmer med ℇsquilo. /FredrikT (diskussion) 13 februari 2019 kl. 20.43 (CET)

Är WP:Raderingar riktlinje?

Det finns ett litet antal metasidor som ör föreslagna att få högre status. En av dem är WP:Raderingar, som har varit föreslagen som riktlinje sedan 2010. Är det gemenskapens åsikt att den speglar praxis och bör bli märkt som riktlinje?

andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.27 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad poängen att göra den till riktlinje skulle vara. Det känns som att bygga ett regelverk, som vi uppenbarligen klarat oss utan. Även en riktlinje är ändå informell.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.33 (CET)
Ja, det finns ett ganska starkt konsensus om när artiklar får raderas. Samtidigt är raderingsverktyget det enda administratörsverktyg som inte har en övergripande riktlinje, vilket är lite udda. Med tanke på att det är det verktyg som vanliga användare har svårast att kontrollera hur det används, så är det extra viktigt att vi är tydliga med hur det får användas.
Jag noterade nu att vi redan har WP:Snabba raderingar märkt som riktlinje. Kanske bästa lösningen är att foga in den i WP:raderingar och markera den senare som riktlinje istället.
andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.35 (CET)
Ja det skulle kännas bättre om våra admåtgärder backas upp av en riktlinje.Yger (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.40 (CET)
Jag instämmer. Även jag tycker det känns rätt konstigt att raderingsverktyget är det enda adminverktyg som saknar riktlinje. / TernariusD 14 februari 2019 kl. 18.47 (CET)
Jag hoppas ingen låter sig hindras pga mitt inlägg.––LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.44 (CET)
Sidan länkas från riktlinjen Gpedia:Manual för administratörer. Övriga undersidor, förutom Gpedia:Flytta sida, är riktlinjer. Borde även den vara en riktlinje, eller är den en instruktion?--Historiker (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.53 (CET)

Problem med nya texteditorn på pekskärm

Är det bara jag som har stora problem med den nya "färgglada" texteditorn på pekskärm generellt eller mer specifikt i Chrome för Android med Gboard som tangentbord.

När jag försöker placera textinmatningsmarkören på en del ställen (främst inuti mallanrop, bildinfogningar och andra wikikod-konstruktioner, tror jag) hoppar ofta markören iväg till helt andra ställen på ett märkligt sätt och när jag markerar ett helt ord för att radera eller kopiera "släpper" ofta markeringen efter en bråkdels sekund. - Tournesol (diskussion) 15 februari 2019 kl. 09.12 (CET)

Bildschirmfoto Syntaxhervorhebung – CodeMirror.png
Är det denna du menar?:
Prova i så fall att trycka på pennsymbolen Codemirror-icon.png i verktygsfältet för att stänga av syntaxmarkeringen. Syntaxmarkeraren ("CodeMirror") är buggig. --Pipetricker (diskussion) 15 februari 2019 kl. 10.13 (CET)
Ja, precis. Tack för tipset, skall testa det. - Tournesol (diskussion) 15 februari 2019 kl. 10.16 (CET)

Bra jobbat!

Wikikärlek!

Om ni någonsin tvivlar på att det ni bidrar med här på Gpedia uppskattas kan jag rekommendera ett besök på den här sidan! Bra jobbat allihopa!

Thank you for believing in giving back to the community, as there are not many. We may don’t think about it and thank you everyday, but it is definitely noticed and appreciated by the ones that like to learn and want the information that is provided to us voluntarily. Dankeschön!!

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 februari 2019 kl. 11.46 (CET)

Melodifestivalen Då tar jag tillfället i alt att påpeka att det finns mer jobb att hugga tag i! Nu och senare under dagen kommer bilder upp från Melodifestivalen 2019. Det vore till stor hjälp om några ivriga krafter lade in bilder i artisternas galleri, i Melodifestivalen sidan galleri, etc. Så att bilderna gör nytta, nu när de är färska. Tack för all hjälp, Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2019 kl. 16.25 (CET)

Karl Johans torg, Trollhättan "utlåning av filmer dvd"

När jag går in på mobilsidan https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Karl_Johans_torg,_Trollhättan står det "utlåning av filmer dvd" som underrubrik. Försökte redigera sidan för att ta bort det jag trodde var klotter men texten "utlåning av filmer dvd" finns inte där. Hur är detta möjligt? 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.37 (CET)

Texten kommer från systerprojektet Wikidata där någon klottrade september 2017. Nu åtgärdat. Tack för att du noterade och anmälde felet! --Kitayama (diskussion) 16 februari 2019 kl. 03.42 (CET)
Tack för snabbt svar! 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.44 (CET) Förresten, varför syns det inte på desktopsidan? 217.214.152.12 16 februari 2019 kl. 03.45 (CET)
Det är bara mobilsidan som hämtar text av denna typ från Wikidata. Man kan dock slå på en finess så att man både ser och kan redigera texten i desktopläget. --Kitayama (diskussion) 16 februari 2019 kl. 04.00 (CET)
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.