Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Sexton färdiga alternativ för blockeringslängd?

I skrivande stund får man i blockeringsinterfacet upp inte mindre än sexton färdiga alternativ för blockeringslängd, från "1 minut" till "tills vidare" och dessutom möjligheten att definiera en specifik tid.

Jag tycker att det är lite opraktiskt mycket, främst då två av de mest användbara alternativen ("tills vidare" och "till läsårets slut") kommer sist och ibland under bildskärmens kant.

Vore det rimligt att ta bort ett par av alternativen, exempelvis "6 månader" och "9 månader" (som jag antar kan ha varit mer användbara innan vi fick upp alternativet "till läsårets slut" och kanske något mer? - Tournesol (diskussion) 24 januari 2018 kl. 10.28 (CET)

1 minut och nio månader använder jag själv aldrig och kan inte se nyttan med.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 11.15 (CET)
Jag har vagt för mig att 1 minut kan användas för att få stopp på robotar. - Tournesol (diskussion) 24 januari 2018 kl. 11.21 (CET)
Nio månader kan saklöst strykas. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2018 kl. 17.14 (CET)

Av tabellen nedan framgår vilka längder på blockeringar som har använts under vart och ett av åren 2008–2017 och sammanlagt under de tio åren. Totalt mer än 90 000 blockeringar ingår i statistiken. Förra året (2017) var det fem av alternativen som tillsammans stod för mer än tre fjärdedelar av de drygt 10 000 blockeringarna. Läsårsblockering har tagit över från 1-, 3- och 6-månadersblockeringarna och 6-timmarblockering har tagit över en stor del av 2-timmarsblockeringarna jämfört med tidigare år. En fjärdedel av blockeringarna under 2017 var tillsvidareblockeringar.



Circle frame.svg

Fördelning av blockeringstider för 10 309 blockeringar lagda för svwp under 2017.

  Tills vidare (25 %)
  Läsår (15 %)
  6 timmar (15 %)
  2 timmar (11 %)
  30 minuter (10 %)
  Övrigt (24 %)
Blockeringstid
(andel i %)
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2008–
2017  
Antal
30 min 0 14 10 7 8 3 4 11 13 10 8 7 504
2 timmar 29 30 31 37 30 30 23 24 19 11 26 23 999
6 timmar 0 0 0 0 0 0 5 7 9 15 4 3 828
1 dag 12 8 8 13 12 15 10 7 5 4 9 8 408
3 dagar 4 5 3 4 5 6 5 3 3 3 4 3 676
1 vecka 4 4 4 4 7 10 10 7 7 4 6 5 356
2 veckor 2 3 3 3 2 2 3 2 3 2 2 2 158
1 månad 3 3 5 7 6 5 8 5 6 2 5 4 645
3 månader 2 2 3 3 5 3 5 6 6 2 4 3 575
6 månader 2 1 2 2 3 3 3 4 5 2 3 2 609
Läsår 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 2 1 542
1 år 10 4 3 1 2 2 1 1 2 1 2 2 273
3 år 1 3 6 2 1 1 1 1 0 1 2 1 408
Tills vidare 21 19 22 17 19 21 23 22 21 25 21 19 522
Övriga tider 10 3 1 1 1 1 0 1 2 2 2 1 815
Antal 8 312 7 744 9 110 9 923 8 970 8 287 8 023 10 705 10 944 10 309 92 327 92 327

--Larske (diskussion) 28 januari 2018 kl. 00.57 (CET)

Läsårsblockeringen har tydligen slagit igenom på bred front och även ersatt en del kortare blockeringar. Det poängterades dock när den infördes att det skulle ske som en möjlighet. Jag menar att det fortfarande kan ha en funktion i vissa fall att trappa upp avstängningarna. Att gå direkt från 30 minuter till ett läsår som ofta sker är i mina ögon väl drastiskt. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.03 (CET)
Läsårsblockeringen är antagligen den mest effektiva lösningaen för att bekämpa skolklottret. IP-adresser med en lång problematisk historik tillhör nästan alltid offentliga datorer som nyttjas av skolelever, så i sådana fall stöder jag läsårsblockering som första åtgärd. Det är i regel olika personer som klottrar vid varje givet tillfälle, så jag ser inte vad det skulle tjäna för syfte att trappa upp blockeringarna. I övrigt borde alternativen "30 minuter" och "2 timmar" med fördel kunna sammanvägas i 1 timme. / Reddarn (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.16 (CET)
Det bör vara möjligt att blockera skolor längre än ett läsår också. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.20 (CET)
Två timmar brukar jag använda på kvällen, med resonemanget "Då hinner de gå och lägga sig". Men det kan naturligtvis ersättas med 6 timmar.--Historiker (diskussion) 30 januari 2018 kl. 19.23 (CET)
Jag instämmer med Tostarpadius att nio månader kan strykas direkt. Inte minst när statistiken visar att alternativet inte används kan det vara en bra början. Det skulle också vara bra att rensa i de kortare tiderna och slå samman ett par av alternativen kortare än ett dygn. Sjö (diskussion) 5 februari 2018 kl. 10.28 (CET)

För att hantera och beskriva tal som både kan vara väldigt stora och väldigt små används ofta en logaritmisk skala. Det skulle se ut så här:

  1. 1 minut
  2. 10 minuter
  3. 100 minuter (1,6 timmar)
  4. 1000 minuter (16,6 timmar)
  5. 10000 minuter (6,94 dygn)
  6. 100000 minuter (69,4 dygn)
  7. 1000000 minuter (694 dygn)

Sju alternativ täcker då in allt mellan 1 minut och två år. Nirmos (diskussion) 10 februari 2018 kl. 01.30 (CET)

Ortsartiklar som är illustrerade med daterade bilder

Just nu pågår en debatt på Diskussion:Fellingsbro om huruvida en 80-årig bild på stationshuset i Fellingsbro motiverar att mallen Illustrationsbehov bör användas för att få fram en mer aktuell bild att illustrera artikeln med. Jag själv menar att det är närmast parodiskt att använda en sådan bild som toppillustration och att mallen behövs för att påkalla en kvalitetsbrist som behöver åtgärdas. Eftersom jag har fått mothugg på den punkten, skulle jag vilja få övrigas åsikter i frågan. Stigfinnare (diskussion) 3 februari 2018 kl. 15.42 (CET)

I det konkreta fallet tycker jag inte det är mycket att säga, det är en mindre bra bild men ingen katastrof. Dock när jag just nu gått igenom flera tusen småortartiklar och sett över uppemot 1000 illustrationer på wikidata så har jag några undringar i samma tema. I ett tiotal fall har jag valt att inte ta med eller ta bort bilden som finns i infoboxen, då jag sett dem som en olämplig illustration. En kyrka som inte ligger i orten, en vimsig karta som inte illusterar hur byggnationen ser ut etc. Och i många fall är illustrationen långsökt och inte riktigt bra som en stenåldergrav som heller inte illustrerar byggnader/vägar i orten. Men de har jag låtit vara kvar, liksom jag skulle gjort med bilden av stationen. Men jag skulle gärna se en lite bestämdare rekommendation över vad som är lämpliga illustrationer. Det andra jag funderar mycket på är mallen. Om vi nu tar bilderna från Wikdiata, och någon lägger in en bild där från en annan spräkversion, så ligger ju mallen kvar fast det tillkommit en illustration. Jag börjar luta åt att denna mall bör avvecklas. Från wikdiata är det numera lätt visa upp en karta med orter som saknar bild.Yger (diskussion) 3 februari 2018 kl. 16.01 (CET)
Trots att det är lätt att skapa en sådan karta ersätter det inte behovet mallen fyller. En ortsartikel kan ha en (eller för all del fler än en) bild men mycket väl sakna någon eller några bilder som behövs för att ge en heltäckande bild av orten, alltså finns det fortfarande ett illustrationsbehov. Ainali diskussionbidrag 3 februari 2018 kl. 16.28 (CET)
Illustrationsbehovsmall eller inte, ortsartiklar bör illustreras med någon form av märkesbyggnad eller gatuvy. Historiska bilder tillför ofta mycket men kan naturligtvis inte ersätta aktuella bilder. Vad som är riktigt tråkigt och meningslöst är bilder på vägskyltar och anonyma landsvägssnuttar, det tyder på ett lågt engagemang och att något bara skall betas av. /Ascilto (diskussion) 3 februari 2018 kl. 16.53 (CET)
I veckans tävling denna vecka (där Paracel63 är tävlingsledare), får deltagarna poäng varje gång de tar bort en illustrationsbehovsmall från en artikel, utan någon ytterligare åtgärd. Kanske bör denna regel tas bort ur tävlingen? Kanske bör man även i framtida tävlingar undvika att dela ut poäng för borttagande av åtgärdsmallar utan någon ytterligare åtgärd? Det har raderats många illustrationsbehovsmallar utan ytterligare åtgärd i samband med denna tävling, vilket jag i flera fall tycker känns tveksamt. Det finns artiklar med en över hundra år gammal bild där det borde vara en nytagen bild, men där illustrationsbehovsmallen tagits bort. Svensson1 (diskussion) 3 februari 2018 kl. 17.03 (CET)
@Paracel63, Allexim: Jag tycker att det är olyckligt när poängjakt i tävlingar leder till såna här redigeringar trots att någon, Kyllo, har bemödat sig med att förtydliga att det är en bild på kyrkobyggnaden som efterlyses i den aktuella artikeln. --Larske (diskussion) 3 februari 2018 kl. 20.19 (CET)
Illustrationsbehovsmallen borde utökas med en parameter där man kan motivera mallen, vilket tidigare tagits upp bl.a. här. Svensson1 (diskussion) 3 februari 2018 kl. 17.31 (CET)
Det går redan utmärkt, se här. Sedan är orter inte lättillustrerade, isht inte småorter. Loön har i princip en skogsdunge mellan nästan varje byggnad. Du kan med svårighet få en bra bild som beskriver mer än en byggnad, med mindre du tar ett flygfoto. (Svårt just här då jag misstänker det är flygförbud med drönare så nära flygplatsen.) Bilden i artikeln nu illustrerar egentligen "Hammarsön". Norra delen av Hammarsön var en gång en del av småorten Loön. Fotot visar dock de södrare delarna som, om de tillhör någon SCB-ort, snarare tillhör Sandslån. -- 109.228.149.82 3 februari 2018 kl. 17.52 (CET)
Illustrationsbehov betyder just det att det saknas en illustration i artikeln. Om det är en bra bild eller en dålig är givetvis upp till var och ens tycke och smak. Olyckligt om mallen Illustrationsbehov kommer användas till för att föra fram en persons åsikt om en eller flera bilder. Bättre då att ta upp det på respektive artikels diskussionssida. Kan tänka mig att konsensus utvecklas i diskussionen till att mallen "Behov av ytterligare illustration(er)" eller "Behov av bättre illustration(er)" införs. Den kan också innehålla en motivering. En mall för fotobehov skulle var mycket bra. På så sätt skulle man kunna bättre definiera behovet som ett komplement till begreppet "Illustrationsbehov". --Allexim (diskussion) 3 februari 2018 kl. 18.00 (CET)
Angående 109.228.149.82:s uppgift att motiveringsmöjlighet redan skulle finnas i illustrationsbehovsmallen: Motiveringen syns ju bara i redigeringsläge eftersom ingen kod hanterar den. Det är ungefär som att skriva en kommentar i HTML. Det skulle vara bra med en motivering som syns då man läser artikeln. Svensson1 (diskussion) 3 februari 2018 kl. 18.15 (CET)
Intressant diskussion. Jag har tolkat mallen illustrationsbehov så att den används om det inte finns någon bild alls, och att den kan tas bort när första bild lagts in. Så är principen i den pågående tävlingen. En ny mall, eller möjlighet att bättre ange att fler, eller bättre, bilder behövs, skulle vara en fördel. Jag har under tävlingens gång noterat att det i vissa fall finns en kommentar, om att det önskas en specifik typ av bild i artikeln, och då lämnas mallen kvar, trots att det redan finns en bild. Som påpekats ovan, så syns det dock först när man går in i koden och läser, vilket är en brist, som skulle vara bra att åtgärda.--Historiker (diskussion) 3 februari 2018 kl. 18.48 (CET)
@Historiker, Allexim: Ordagrant ur mallen: "Denna artikel behöver bilder." Även om det läggs till en bild så kan det fortfarande behövas bilder för att illustrera artikeln på ett bra sätt och då kan någon lägga tillbaks mallen om den tas bort. Ainali diskussionbidrag 3 februari 2018 kl. 20.09 (CET)
@Ainali: Det kan vara så, att någon tycker att det kan behövas fler bilder. Då får den personen lägga tillbaka mallen och gärna motivera det, så att andra förstår vad man är ute efter. Mallen kan säkert förbättras i det avseendet.--Historiker (diskussion) 3 februari 2018 kl. 20.13 (CET)
Varför måste redaktionella kommentarer vara synliga i artiklarna? -- 109.228.149.82 3 februari 2018 kl. 20.26 (CET)
Att en artikel har en bild betyder inte att den är befriad från ett uttalat illustrationsbehov. Ett exempel är Almagrundet som under en lång tid inte hade någon annan bild än den på fyrskeppet, trots att det varit ersatt av en kassunfyr sedan 1964. En bild på den nya kassunfyren var därför efterfrågad med mallen {{Illustrationsbehov}}. /ℇsquilo 3 februari 2018 kl. 22.18 (CET)

Jag kan bara uttala mig rent generellt om mallen och inte specifikt för orter. Mallen illustrationsbehov kan användas när det saknas, behövs fler bilder eller bättre bild för att illustrera ämnet. I den synliga malltexten framgår bara att artikeln behöver bilder, och inget om att den saknar bild. Det blir upp till var och en att avgöra om det grundläggande bildbehovet är uppnått och mallen kan raderas. Användare kan förstås göra olika individuella bedömningar. Om det finns bild(-er) i artikeln som är bristfällig(-a) bör det åtminstone finnas en kort motivering. Det går inte att lämna en synlig motivering i mallen och det kanske är önskvärt, men det går att skriva en dold, som nämnts. Det går även att motivera mallen på diskussionssidan, vilket är fördelaktigt om man behöver utveckla den. Då är det bra om den dessutom skriver en hänvisning till diskussionssidan i eller intill mallen. Jag raderar mallen om artikeln innehåller en bild som jag anser kan illustrera ämnet. Finns det en bild och den är eller kan anses vara bristfällig låter jag mallen ligga kvar och försöker se till att det finns en motivering i den. Det kan förstås finnas någon annan användare som är mer insatt i det specifika artikelämnet och kan göra en annan bedömning eller förbättra motiveringen.

Är det grundläggande bildbehovet uppnått ser jag ingen anledning till att ha kvar mallen i artikeln. Det leder lätt till att den blir liggande år efter år och att artiklar som är i större behov av bild blir lidande av det. För andra bildönskningar är bildönskelistan och diskussionssidan bättre alternativ än mallen.

Några datummärker mallen. Det är inte obligatoriskt eftersom artiklarna inte datumsorteras. Däremot bör man specificera mallen, så att kategoriseringen blir rätt från början, exempelvis {{illustrationsbehov-svensk skådespelare}} för en artikel om en svensk skådespelare. Då blir det lättare att hitta i kategorierna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 3 februari 2018 kl. 23.19 (CET)

Hej! Intressant diskussion, och jag har hittills pingats två gånger i den här tråden. I Gpedia:Veckans tävling/Illustreringsrace XIII handlar det om att illustrera artiklar. Jag tänker inte lägga mig i något djupare resonemang om bilderna som läggs in är perfekta eller inte. Min grundinställning är att en artikel utan bild är sämre än en med en, och jag hoppas att tävlingsdeltagarna lägger in bilder som belyser artikelämnet på något sätt. På denna punkt har Illustreringsrace XIII inte en annan utgångspunkt än någon av de tolv tidigare tävlingsupplagorna. Det är bra om tävlingen stimulerar till letande efter ännu bättre artikelillustrationer. Om inte {{Illustrationsbehov}} har möjlighet till förtydligande-värde bör detta om möjligt fixas. Fler frågor? Hittills har över 700 artiklar fixats i den här veckotävlingen, så viss nytta tror jag ändå att deltagarna gör. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 4 februari 2018 kl. 00.15 (CET)
Och den som inte tycker om reglema i min tävlingsupplaga är varmt välkommen att starta en egen veckotävling. Det är gott om lediga veckor framöver, och jag kan vid behov bistå med praktiska tips till en hugad arrangör. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 4 februari 2018 kl. 00.45 (CET)

Jag har nu lagt till möjligheten att komplettera {{illustrationsbehov}} med (synlig) motivering i en namnlös parameter, t.ex. {{illustrationsbehov|En nyare bild behövs.}}.Det är åtminstone ett förslag och kan läggas in i de mer specifika illustrationsbehovsmallarna om det verkar bra. --JohanahoJ (diskussion) 4 februari 2018 kl. 11.10 (CET)

Med denna ändring ses nu motiveringen i artikeln i ett tidigare exempel i diskussionen. Observera att tidigare inlägg gjordes utifrån att den inte syntes. --JohanahoJ (diskussion) 4 februari 2018 kl. 12.58 (CET)
Jag tycker det verkar bra. Svensson1 (diskussion) 4 februari 2018 kl. 14.20 (CET)
Facebook like thumb.pngBra gjort!--Paracel63 (diskussion) 4 februari 2018 kl. 22.22 (CET)
Jag tycker också att det är ett utmärkt förslag. Dock är förändringen bara implementerad i en (?) av alla de illustrationsbehovsmallar som finns. Vi behöver få in förändringen i alla mallar. Stigfinnare (diskussion) 5 februari 2018 kl. 08.54 (CET)
Jag väntade med ändringar i andra illustrationsbehovsmallar i avvaktan på synpunkter, men nu kan man gå vidare med dem. --JohanahoJ (diskussion) 5 februari 2018 kl. 09.21 (CET)
Utgångspunkten måste vara att man först motiverar mallen på diskussionssidan, för att sedan uppnå konsensus, vilket är fördelaktigt om man behöver utveckla den. --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 05.24 (CET)

Wikimedia Fundraising - Sweden

Dear all,

Wanted to inform you that Wikimedia Fundraising will be launching its annual fundraising campaign today on the Swedish Gpedia and our banner and email campaign will progress over the coming weeks. Our main banner campaign will end at the beginning of March.

We are always looking for ways to improve our campaigns and appreciate your feedback regarding banner messages and design.

  • If you have specific ideas to share, please feel invited to add them to our fundraising ideas page.
  • If you need to report a bug or technical issue, please create a phabricator ticket.
  • If you see a donor on a talk page, OTRS or social media having difficulties in donating, please refer them to donate@wikimedia.org.

You can also send feedback regarding the fundraising campaign directly on my talk page.

Thank you in advance for your support. Seddon (WMF) (diskussion) (6 februari 2018, kl. 12.09)

Har lagt till en hänvisning till epostadressen ovan bland de vanliga frågorna på WP:FEL, eftersom två frågor om varför man inte kan använda Swish har dykt upp de senaste dagarna. Om sådana frågor når fram till WMF så har de chans att utveckla till nästa omgång. /NH 11 februari 2018 kl. 12.26 (CET)
Seddon (WMF): There has been at least three readers from Sweden asking about the possibility to pay with "Swish" (a cell phone application for small payments common in Sweden) or by bank transfer within Sweden, none of which is possible. Some users have suggested these readers instead donate to the local chapter Wikimedia Sverige (WMSE), which can receive payments by "Swish" and bank transfers within Sweden. What is your advice here: Should we suggest these readers contribute to WMSE instead of WMF, or should we suggest they contact WMF? /NH 16 februari 2018 kl. 13.44 (CET)
(Redigeringskonflikt) @Seddon (WMF): Thanks for the addition, NH. However, I don't think the apparent incompability with several well known Swedish payment methods and the lack of availability of those in regard to the WMF donation campaigns is a completely new issue. I welcome any solution for giving people not willing to pay online via credit card (w/w-o PayPal) the possibility to do so, as I annually (in my roles as svwp mentor and press contact) see more than a trickle of e-mails regarding just that issue. diskussionstråd som kunde ge svar, radering av svar på vanliga frågor, request for solution. All best! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2018 kl. 13.49 (CET)
Gpedia is run by WMF. The WMSE organizes activities, some of which are directly related to Gpedia, some of which are not, in Sweden. I for one think this distinction should be clear, and the fundraising campaign is about Gpedia as a whole (global, multilingual). Now, this is just my opinion, so advice from the WMF would be appreciated. /NH 16 februari 2018 kl. 14.05 (CET)
Jag hoppas och tror att det går att upprätthålla distinktionen mellan WMF, Gpedia, WMSE och WMFI (vilka båda får stora mängder årliga medel från WMF), samtidigt som man kan informera om olika möjligheter på bland annat den här sidan. Då skulle om inte annat vår tid som faddrar och presskontakter kunna ägnas åt andra frågor. Face-wink.svg Förhoppningsvis får vi snart klargörande svar från WMF.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2018 kl. 14.18 (CET)

Vad göra om en admin på Wikimedia Commons börjar hämnd-radera?

I samband med diskussionen på Diskussion:Kristina Pimenova verkar det som om en admin på Wikimedia Commons som något slags straff för att han inte omedelbart fått sin vilja igenom börjat söka upp och snabbradera eller raderingsnominera bidrag från personer som "varit uppstudsiga", först mig, sedan Yger. Jag påstår inte att det inte kan röra sig om filer vars status kan ifrågasättas, men att det skulle röra sig om en slump att han börjat hitta våra filer just idag efter att ha fått mothugg är ju helt uteslutet.

Hur hanterar man ett sådant beteende, om det fortsätter? - Tournesol (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.29 (CET)

Jag skrev till honom innan jag såg denna tråd eftersom jag anser han missbrukar sina rättigheter (på den länkade diskussionen.) Dina filer kan jag ej kolla på commons eftersom han raderade dem, men Yger bild där yger gått in och visat den måste vara äldre än 1969 (genom att visa en bild på personen från 1968 där det tydligt syns han är äldre än på ygers bild. Då kallas det "originalforskning" och han godkänner det inte. En ryss som är van att bestämma verkar det som om man kollar hans diskussion på commons. Adville (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.33 (CET)
Jag kan inte heller se dem eftersom han snabbraderade dem, men i något fall tror jag att jag hade utgått från en mindre bra Commons-bild med bra innehåll och beskurit och kanske justerat färgbalansen något. Om originalbilden inte var fri är naturligtvis inte heller mitt derivat det, så då är raderingen i sig inte märklig. I det andra fallet känns det som om han plockade ett gränsfall, en rätt suddig bild av ett mörkt tidningsomslag som hade legat uppe ett år utan att någon reagerat, men han fick chansen att visa sin makt. - Tournesol (diskussion) 6 februari 2018 kl. 13.38 (CET)
Haha - ursäkta - men jag har haft hur många strider som helst på Commons. Det är som ett dårhus. Det enda ni kan göra, är att samla ihop en stor stöd-trupp, och begära rösträkning. Jag skulle gärna gå från Commons, till lokal uppladdning, just på grund av "Alice i Underlandet"-känslan. --Janwikifoto (diskussion) 6 februari 2018 kl. 22.18 (CET)
Vi kan ju börja med att rösta "behåll" ({{vk}}) på c:Commons:Deletion requests/File:Ragnar Holte.jpg. /ℇsquilo 7 februari 2018 kl. 08.56 (CET)
Hm. Det är ju inte en omröstning. Men hur reageras det på c:Commons:Undeletion requests om man tar upp frågan om de raderade filerna där. Åtminstone borde man kunna kontrollera att det bakomliggande verket också raderats, och eftersom upphovsrättsfrågan torde ha varit oklar borde de inte ha snabbraderats (eller skapade administratören en diskussion?). --LPfi (diskussion) 7 februari 2018 kl. 11.59 (CET)
Den där Sealle verkar inte vara helt balanserad. Han kallar de inblandade för en "flash mob". Disembodied Soul (diskussion) 8 februari 2018 kl. 00.21 (CET)
...och, Disembodied Soul, han blir sur jag vågar svara och beskeiva vad det handlar om. Jag bad honom be andra admins läsa mina inlägg. Adville (diskussion) 8 februari 2018 kl. 00.27 (CET) (Signatur tillagd i efterhand.)
Flash-Mob, det är följare som stöder den som klagar (troll). Sealle är mer balanserad än de admins jag har kämpat med. Man måste ju tydligen radera och klubba användare i skallen, för att bli admin. Då får man väl sådana som Sealle. Men vem är Lyrda? Det finns _ingen_ talk-sida. Hur/varför döljer man sin diskussions-sida? --Janwikifoto (diskussion) 8 februari 2018 kl. 14.24 (CET)
Jag antar att Lyrda är antingen en marionett eller en användare från Gpedia. Inga bidrag på Commons annat än vad gäller den här konflikten. Knappast något konstigt i att en sådan dyker upp. --LPfi (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.17 (CET)
(Men jag har inga problem att se diskussionssidan, skapad 2016. --LPfi (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.19 (CET))
Lyrda diskussionsida - jo jag ser den också, men en så _aktiv_ användare borde ha några diskussioner... sidan är blank, tom. Och arkiv länk saknas. Men min gissning var också typ marionett eller utvald kompis. Beklagar att jag måste säga att det finns mycket sådana på commons. --Janwikifoto (diskussion) 16 februari 2018 kl. 14.26 (CET)

Diskussionen på commons har nu avslutats med "behåll". Det var en något absurd begäran och skönt ärendet nu är över. Tack till alla för det stöd (till förnuftet) ni gett.Yger (diskussion) 17 februari 2018 kl. 15.48 (CET)

Skönt. Den där Sealle ville aldrig be en annan admin kolla diskussionen. Kag försölte provocera fram ddt på hans diskussion utan resultat. Sedan funderar jag på om inte den där Lyrda och den andre borde blockeras hör på svwp eftersom de inte skriver på svenska (eller googleöversatt) samtidigt som de gör pov i en enda artikel. Den andre är ju redan blockerad på enwp pga detta och har skapat en egen wiki där han skryter här att han är admin. Adville (diskussion) 17 februari 2018 kl. 16.33 (CET)
Ja, jag stöder en permanent blockering enligt det du skriver. / Reddarn (diskussion) 17 februari 2018 kl. 18.38 (CET)
Nej. Ingen block. Då leker "vi" samma öga-för-öga hämnd-lekstuga. Jag tänkte först "ok", men det skulle leda till exakt den hämnd-lystenhet som vi Absolut Inte vill ha. Rätt väg är däremot att fundera på: vem ska få bli admin (verifierbar reell person?)? Hur ska man ha någon väg att protestera mot en admin? Varför är det bara användare som klubbat tusen bidrags-givande användare i skallen som får bli admin? Varför låter man anonyma användare bli admin? (Anonymitet öppnar för troll, trakasserier... etc.). Så ingen blockering alls, varken kort eller permanent. Speciellt med tanke på att de utvalda tydligen inte är speciellt aktiva (i handling) här. Det är nog snarare hämnd-diskriminering, att säga att de måste skriva svenska. Alltså ett synnerligen obalanserat krav. Svenska WP SKA vara glatt att ta emot kommentarer på andra språk, SPECIELLT engelska som verkligen är lingua franca i sverige. Jfr Tyskland, Frankrike, Itailen. Men även DE, IT, FR (och andra språk) ska vara välkommet - förutsatt att de har ett någorlunda vettigt uppsåt. Inga "fabricerade" diskrimineringar, det blir bara åt hållet "fake ordning". --Janwikifoto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 21.43 (CET)

Ett användbart verktyg för mallredigerare

Hej!

Readers-teamet på Wikimedia Foundation skulle vilja aktivera TemplateStyles på den här wikin. Nirmos startade en diskussion i September om det här verktyget.

TemplateStyles är ett verktyg som tillåter icke-administratörer att skriva CSS för mallar. Det tillåter användare som redigerar mallar att separera innehåll och presentation – en god sed på webben som gör det enklare att hantera mallars layout.

TemplateStyles är användbart av flera skäl.

  • Det gör det möjligt att få mallar att fungera bättre på mobila enheter.
  • Det gör det tydligare var CSS-regler ska skrivas.
  • Att redigera CSS är just nu begränsat till administratörer, vilket är stort hinder för att delta.
  • Alla stilmallar måste laddas på alla sidor (oavsett om de används eller inte), vilket slösar bandbredd och gör det svårare att felsöka stilregler.

Du kan lära dig mer om TemplateStyles på MediaWiki.org. Teknisk dokumentation är också tillgänglig.

Det här är ett valfritt verktyg och ingen måste använda det, men vi uppmanar mallredigerare att använda det! Diskutera gärna och låt oss få veta om ni har några problem med detta. Om det inte finns några invändningar kommer vi sjösätta denna vecka.

Tack. CKoerner (WMF) (diskussion) 7 februari 2018 kl. 22.34 (CET)

Neutalt...?

Skulle någon kunna titta på artikeln EcoBride? Den känns som en "blänkare" till företaget (och saknar dessutom källor). Kanske ska artikeln tas bort? Men det bör nog wp-skribenter med mer erfarenhet avgöra. // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 11.42 (CET)

Raderad som reklam. Edaen (diskussion) 8 februari 2018 kl. 11.45 (CET)
@Edaen: Stort tack för snabb hjälp!! Facebook like thumb.pngGillar // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 12.01 (CET)

Ta bort en viss omredigering?

Går det att ta bort Epithalamium (som är en omdirigering till Epithalamium aziola), för att på så sätt lämna namnet fritt åt en svensk text om bröllopsrelaterade en:Epithalamium? Det skulle vara bra inför nästa veckas tävling, då artikeln skulle passa i temat. // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 13.06 (CET)

Jag vet inte om jag tycker det är en bra idé att ta bort förhand. Men att skapa den bröllopsrelaterade artikeln och göra en top-hänvisning till insekten borde inte vara några problem. Boⅰⅵᴇ (🖉) 8 februari 2018 kl. 13.40 (CET)
@Boivie: Tack för tipset! :-) // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 13.57 (CET)
@Zquid: Tänk på att tar bort länken i Wikidata innan du ersätter med den nya texten som motsvarar den engelska artikeln och länka sedan till rätt Wikidata-sida. --Nordelch För Gpedia - i tiden 8 februari 2018 kl. 14.03 (CET)
@Nordelch: Hmmm, det är mycket att veta och tänka på i redigeringsvärlden... Nu fick jag lära mig nåt nytt igen. Just Epithalamium är inte länkad till någon annan språkversion, men det finns ju andra tillfällen man måste fixa borttagning också. Tack! :-) // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 14.08 (CET)

Kartposition

Vad har hänt med kartan på Allsvenskan_i_ishockey_2002/2003 (och flera andra säsonger). Ortnamnen har sjunkit flera pixlar och nu ser det konstigt ut. Någon som vet vad det är som händer? Machatjkala (diskussion) 9 februari 2018 kl. 06.01 (CET)

Vet inte vad som har hänt, men det verkar som om <div...>...</div> inte längre fungerar som tidigare. Om man ersätter "div" med "span" ser det bra ut igen, men innan vi ändrar i övriga drabbade artiklar vore det bra om någon kunde förklara/bekräfta
  1. varför "div" inte längre fungerar?
  2. om "span" är en korrekt lösning?
@Nirmos, JohanahoJ: Vet ni om detta är ett tillfälligt "fel" eller om det har med några bestående ändringar i programvaran att göra?
Här är en länk till ovan nämnda artikel innan jag ändrade div till span.
--Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 08.18 (CET)
Det verkar vara en effekt av bytet till Remex. Span ser rätt ut här, då det är tänkt att vara på samma rad. Div-element lägger sig däremot gärna på en egen rad. Tidy fixade till sådana detaljer men Remex är inte lika förlåtande när det gäller syntaxen. Med andra ord verkar bytet till span som du gjorde här vara den riktiga lösningen. --JohanahoJ (diskussion) 9 februari 2018 kl. 08.50 (CET)
OK, tack. Jag har gjort detta byte nu för berörda artiklar i Kategori:Säsonger av Hockeyallsvenskan. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 09.29 (CET)
Ytterligare 225 artiklar som hade denna kod är nu ändrade. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 10.54 (CET)
De flesta, uppskattningsvis mer än 75 procent, av dessa artiklar hade ännu inte renderats om med "Remex" så de såg fortfarande bra ut. Det var bra att Machatjkala upptäckte problemet så snabbt och tog upp det här. @JohanahoJ: Hur länge har "Remex" varit aktivt på svwp? --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.05 (CET)
Det var bara tre dagar sedan bytet till Remex gjordes. Många s.k. lint-fel har korrigerats inför detta, men jag antar att det kommer dyka upp liknande lite då och då ett tag framöver. --JohanahoJ (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.17 (CET)
Oj vad snabba ni är. Tack för hjälpen!Machatjkala (diskussion) 9 februari 2018 kl. 13.12 (CET)

Geonames tillförlitlighet

Hej, ursäkta en inte helt wikipediarelaterad fråga. Geonames tillförlitlighet har ju diskuterats här i samband med de geografiska LSJbot-artiklarna, men jag hittar inte någon sammanfattning av diskussionen. Jag skulle vilja ta del av diskussionen iom att vi i ett annat sammanhang diskuterar att använda Geonames som auktoritetsposter för geografiska platser. Är det någon som kan peka mig i rätt riktning? mvh Aron Ambrosiani 9 februari 2018 kl. 10.18 (CET)

Det finns väldigt mycket att läsa på Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning. Ingen riktig sammanfattning, men det bör gå att få en uppfattning om några av de problem vi funnit genom att titta på trådar som verkar intressanta.
andejons (diskussion) 9 februari 2018 kl. 10.28 (CET)
Stort tack, jag börjar där! mvh Aron Ambrosiani 9 februari 2018 kl. 10.53 (CET)
Då genames data skapas av frivilliga krafter varierar kvaliteten kraftigt. Det finns geografiska områden där data inte har acceptabel kvalitet, och ej bör användas, medan det finns andra områden där datat är helt OK. Föreslår du gör stickprov inom de områden du funderar på att använda Geonames.Yger (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.07 (CET)
Även inom områden kan kvaliteten variera kraftigt mellan objekttyperna. I många fall har källan haft koordinater endast på minutnivå, vilket gör att koordinaterna kan peka upp till ca 2 km fel. (Baserat på erfarenhet, inte på beräkning). En annan iakttagelse är att man ibland använt källor med föråldrat data, vilket påverkar t ex namn på flygplatser, administrativ indelning m m.Kitayama (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.16 (CET)
Man bör också komma ihåg att många men inte alla koordinater i en del områden (Sverige, Finland, Kanada t.ex) hämtats från kartor/databaser med andra koordinatsystem som med mycket undermåliga algoritmer konverterats och sedan avrundats för att "dölja" felen. Men exempelvis finländska öar, som jag arbetat en del med, består av blandade data där somligt har helt adekvata både namn koordinater (särskilt obetydliga öar), medan andra, (främst större eller av andra skäl betydelsefulla öar) har föråldrade eller feltolkade namn och ofta undermåliga koordinater. Taxelson (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.31 (CET)
Det finns många exempel på där typen av objekt har misstolkats och där data avseende ett objekt uppenbarligen använder data som egentligen avser en annan plats med samma namn. -- 109.228.149.82 10 februari 2018 kl. 12.21 (CET)

Flytthjälp till Wikimedia Sverige

Vi ska flytta, och i den fysiska världen är det ju inte lika enkelt som här. Om någon här kan hjälpa till genom att förvara, ta hand om eller flytta saker tas det tacksamt emot. Här finns en lista på saker vi ska göra oss av med, och behöver någon en skärm eller ett skrivbord är det läge att kolla och paxa. Annan flytthjälp på plats är också välkommen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.45 (CET)

Wikishop?

Hej kollegor. Jag undrar helt sonika om det finns någon wikishop, där man kan beställa produkter, typ t-shirts eller märken? Hade varit kul om sådant funnits. Lantgård (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.16 (CET)

Se https://store.wikimedia.org/ --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.38 (CET)
Tack för det. Lantgård (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.44 (CET)
Tack för länken! Detta hade jag inte sett tidigare. Kanske borde man infoga länken på någon allmän sida eller dylikt? / Reddarn (diskussion) 9 februari 2018 kl. 23.19 (CET)
Och på https://shop.spreadshirt.se/wikimediasverige/ verkar det finnas svenskspråkiga artiklar. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 23.32 (CET)
Fler länkar finns här.--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 16.07 (CET)

Wikimania 2019

Så ble vinneren Gothenburg or Stockholm, Sweden! [1] Det ser nesten ut som om dette er en hemmelighet som ingen tørr å kommentere, men GRATULERER til WMSE og resten av folket i nettsamfunnet her inne! Jeblad (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.01 (CET)
The winner is Gothenburg or Stockholm, Sweden! [2] It almost looks like this is a secret that nobody dares to comment on, but CONGRATULATIONS to WMSE and the rest of the people in the comunity at thjis site! Jeblad (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.01 (CET)

congratulations :) --ThurnerRupert (diskussion) 10 februari 2018 kl. 05.14 (CET)
When the time comes to start the Wikimania 2019 website, contact Ellie at WMF, and please feel welcome to comment and assist on the Wikimania Cape Town 2018 website, as it would be nice if the developers could set things up so they will also be useful to sv: after we are done instead of the wasteful tradition of starting from a bare wiki each time. If you have good coders who are interested they can help get your site started by helping on ours. It is the wiki way. Cheers, and good luck, Pbsouthwood (diskussion) 10 februari 2018 kl. 07.02 (CET)

Många tack Jeblad! Det blir oerhört spännande det här! Vi återkommer med information när vi vet mer om var eventet blir m.m. John Andersson (WMSE) (diskussion) 10 februari 2018 kl. 20.12 (CET)

Kapning av artiklar ett reellt problem

Varför går det inte att tala klarspråk om artiklar om främlingsfientliga organisationer av olika slag utan att bli attackerat? Främst är det ett jätteproblem för artiklarna i sig. Ska vi diskutera hur saker och ting rör sig på Gpedia i olika språkversioner så är det inte osant (inte heller kontroversiellt att påstå) att artiklar kapas av vissa grupper eller individer. Vi måste kunna prata om att rackartyg även sker på Gpedia och inte bara utanför i vår värld. Ska man blunda för detta så kommer det fortsätta och det skadar neutralitetsprincipen och grunden för källor och källkritik. --Vannucci (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.04 (CET)

Du formulerar din frågeställning som om det vore ett nu existerande problem, men mig veterligen efterföljs neutralitetsprincipen bra på Gpedia. Skulle du därför kunna ge några konkreta exempel på var du anser att problemet förekommer? Givetvis skall ingen tillåtas att använda Gpedia som ett propagandamedium, och i de fall det sker måste administrativa åtgärder vidtas. / Reddarn (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.31 (CET)
Det låter allvarligt. Har du några exempel Vannucci? /Machatjkala (diskussion) 10 februari 2018 kl. 11.21 (CET)

Märkliga meddelanden från andra språks wikipedia-versioner

Jag placerar denna fråga här i samband med ovanstående kapningsfråga, utan samband i övrigt. Jag har senaste dagarna fått långa internmeddelanden från arabiska resp. lettiska Gpedia, sidor som jag aldrig haft något att göra med och på för mig okända språk. Jag har inte orkat översätta dem ännu, för jag tänkte först det var något misstag, men är det fler som har fått sådana senaste tiden? Jag vet inte vad syftet skulle vara. Kan det vara någon form av "kapning"? Här är det lettiska exemplet: [3].--Bemland (diskussion) 10 februari 2018 kl. 16.29 (CET)

Det är nog bara de språkversionernas varianter av {{intro}}. Jag har också fått en massa sådana meddelanden skrivna med tecken jag inte kan tyda och vet inte varför de dyker upp just nu. Du kan nog lugnt ignorera dem om du inte ser att det finns någon bidragshistorik från dig (eller någon som utgett sig för att vara du) på den aktuella språkversionen. --Larske (diskussion) 10 februari 2018 kl. 16.36 (CET)
Det ser ut som välkomstmeddelande som arabiska och lettiska Gpedia set ut att lägga dit per automatik när ett konto skapas lokalt. -- Tegel (disk) 10 februari 2018 kl. 16.36 (CET)
Fått välkommen från Rumänien för några timmar sedan (minns inte om jag besökt rumänska wiki) och några sekunder efter att jag tittat på Bemlands exempel fick jag ett från Lettland. Det är väl inte farligt men det känns ju lite mysko. /KlasHass (diskussion) 10 februari 2018 kl. 21.31 (CET)
Jag tror inte att det är något som du behöver oroa dig för. Jag gör ju en hel del namnändringar, och varje gång brukar någon för mig okänd Wikipediaversion lägga upp ett välkomstmeddelande om de på något sätt berörts av ändringen. Tidigare brukade jag alltid lägga upp en förklaring på engelska om att jag inte var aktiv på deras version, men nu bryr jag mig inte längre. Det är ju ändå bara avsett som en vänlighet – knappast någon fara om de får sväva i den falska tron att jag hade litet mer nytta av meddelandet än jag verkligen hade. / TernariusD 10 februari 2018 kl. 21.43 (CET)
Sannolikt har ett antal underbemannade språkområden samordnat en kampanj för att försöka få fler skribenter till deras versioner. Ett fiske på vinst och förlust. Men rimligen borde de väl då skicka ut till samtliga användare, tycker man gärna. Märkligt är det i alla fall. Kan inte låta bli att associera till återkommande telefonuppringare från utlandet med syfte att "reparera ens trasiga dator" etc.. Men men...--Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 00.07 (CET)
Möjligheten att de bara vill vara vänliga är alltså utesluten menar du? / TernariusD 11 februari 2018 kl. 00.17 (CET)
Nej, alls inte. Som jag skriver kan det ju finnas flera olika anledningar, bland annat önskan om fler skribenter, men lite udda är det trots allt. Men det är inte mer med det, ingen skada skedd.--Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 02.56 (CET)
Jag tycker det verkar mer sannolikt att utvecklarna, i sin outgrundliga vishet, har gjort någon ändring som på något sätt gjort att lokala konton skapats på vissa språkversioner - kanske versioner som man besökt någon gång för länge sedan, innan det automatskapades lokala konton? Jag har i alla fall fått meddelanden på afrikaans, serbiska och vad jag tror är bulgariska, så det verkar variera lite vilka språk man får från.
andejons (diskussion) 11 februari 2018 kl. 09.18 (CET)

Det här är ingen "kampanj för att försöka få fler skribenter", utan databasarbete i phab:T181731 som har fått oväntade sidoeffekter. phab:T186977 och phab:T186945 handlar om detta. Nirmos (diskussion) 11 februari 2018 kl. 09.21 (CET)

Jag har också fått en massa konton skapade mot min vilja på språkversioner jag aldrig har besökt. Prematureburial 11 februari 2018 kl. 09.30 (CET)
Ja, det verkar vara en "världsvida bug", vars upphov ännu uppenbarligen inte har helt identifierats. Tack för klargörandet, Nirmos! --Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.18 (CET)
Har spurt om dette for en tid siden, Wikimedia-l – Welcome messages at arwiki. Virker sannsynlig at det er utløst av endringene Nirmos viser til. Jeblad (diskussion) 11 februari 2018 kl. 23.38 (CET)

Välkomna till Gpedia:Veckans tävling/Förlovning och bröllop

Vecka 7 handlar veckans tävling om förlovning, bröllop och mycket mer. Vecka 7 handlar veckans tävling om förlovning, bröllop och mycket mer.
Vecka 7 handlar veckans tävling om förlovning, bröllop och mycket mer.

På måndag den 12 februari kl 00.00 startar tävlingen. Tävlingen handlar, namnet till trots, även om trolovning, partnerskap, lysning, svensexa, brudnäbbar, (bröllops)kläder och andra saker på området. Det finns många artiklar som behöver utökas, få källor, foton eller globalt & historiskt perspektiv. Och andra artiklar väntar på att bli skapade. Välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 10 februari 2018 kl. 13.07 (CET)

Oro för våra utvalda artiklar

Just nu har vi fem artiklar som är uppe för omprövning på Wp:AN och en stor mängd artiklar i omprövningskön. Samtidigt har vi inte en enda artikel som är nominerad till utvald status. Detta är högst oroväckande. Hur ska vi få fler att engagera sig i utveckling av artiklar av högsta kvalitet, som når upp till våra högst ställda kriterier? Kan vi skapa någon form av projekt utifrån denna lista eller har någon en bättre idé? Källkritik och kvalitetsgranskning är otroligt viktigt, men nu upplever jag att kvalitetsarbetet enbart har fokus på kritisk granskning av utvalda artiklar, men väldigt lite på att utveckla för utvald status. Kan vi kraftsamla? Idunius 10 februari 2018 kl. 22.27 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med. Det är i och för sig ofta lättare att se felaktigheter än att rätta till dem. Det vore ändå, som du skriver, viktigt att jobba med utvalda artiklar, så att de slipper tappa sin status. För drygt två år sedan var artikeln om planeten Merkurius uppe för omprövning. Problemen var så pass bra beskrivna av Kigsz vid omprövningen, att förbättringsarbetet kunde spjälkas upp i flera olika delar och i månadens uppdrag tog flera skribenter på sig arbetet, så att artikeln kunde behålla statusen "Utmärkt". Det kan vara något att tänka på för fler artiklar som är uppe till omprövning. Ofta är det ganska mycket som felas artiklarna som är uppe till omprövning, litet för mycket för att en skribent ska orka - men tillsammans är vi starka. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 11 februari 2018 kl. 13.17 (CET)
Det som oftast felar i artiklarna har med källorna att göra, de är oftast för få och för glest förekommande eller direktimporterade från andra språkversioner utan att ha kontrollerats. De artiklar som är uppe för omprövning blev utvalda under en period då synen på källor var mer eftergiven än idag. Artiklarna är annars oftast välskrivna och läsvärda, det är ingen slump att de blivit utvalda, men för att kunna åtgärda dem så att de kan behålla sin status krävs oftast ett ganska omfattande arbete med att källbelägga dem tätare, så det som krävs är några turer till biblioteket för att beställa hem litteratur, när den inte är på svenska går den oftast att låna in från något akademiskt bibliotek. Importerade källor finns ofta inte att tillgå i Sverige, då måste man hitta nya källor. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2018 kl. 13.35 (CET)
Apropå ovanstående problem. Jag ser ofta att omprövningar av Utvaldstatus leder till att en artikel helt förlorar sin stjärna. Det är relativt sällan som någon passar på att istället rekommendera en artikel som inte når upp till utvald-status men gott och väl kvalificerar in i kategorin Rekommenderade artiklar. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.42 (CET)
Det är absolut en hel del av de artiklar som förlorar sin utvalda status som istället förtjänar att bli rekommenderade. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.16 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med Idunius. Det finns en rad artiklar på Artikelgranskningar som inte har granskats på lång tid. Sen blev jag lite nedslagen vid hanteringen av Dante Alighieri (ett konkret exempel men något jag upplever med avnomineringarna i allmänhet). Målet var att hans artikel skulle bli av med sin stjärna så fort som möjligt. Problemet var källor, och jag har källor i mitt privata bibliotek om Dante så det räcker och blir över. Processen kunde tydligen dock inte vänta, utan stjärnan skulle bort trots snabbt trots att jag erbjöd mig att källbelägga. En vettigare arbetsordning enligt mig är att processen har som syfte att artikeln ska förbättras under processen för att kunna fortsätta behålla sin stjärna, men att i frånvaro av detta i värsta fall bli av med den. Utom processen ligger det nog ganska långt ner i min arbetsordning att källbelägga Dantes artikel. Tanzania (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.28 (CET)

@Tanzania: Jag förstår inte riktigt hur du resonerar. Om du gör det arbete du vill med att källbelägga Dante-artikeln så är det bara att nominera den igen och så vitt jag förstår skulle det vara en ganska smidig och förutsägbar process att få den utvald igen. Dock för att klassa den som utmärkt skulle den behöva bli mer uttömmande, den utmärkta italienska artikeln är nästan fem gånger så omfattande. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.46 (CET)

@Ascilto: Ett rimligare tillvägagångssätt än dagens vore att problematiken i en artikel lyfts upp för att kunna åtgärdas, och om den inte åtgärdas förloras stjärnan. Idag är det konstant artiklar på avnominering, och stjärnorna försvinner genom snabba omröstningar. I min värld bidrar det varken till bättre artiklar eller en vettigare arbetsgång. Första steget menar jag måste vara att åtgärda bristerna, för att i ett andra steg ta bort stjärnan om det inte sker. Jag har inget egentligt intresse av att förbättra artikeln om Dante (jag är mer intresserad av litteratur än författare). Jag har dock ett antal standardverk om litteraturhistoria, och hade kunnat använda dem i den specifika artikeln för att åtgärda de problem som lyfts upp (och som är fullt rimliga). Däremot har jag en ganska lång lista över saker att göra och som alla andra lite tid, varför jag med liten sannolikhet kommer gå tillbaka till artikeln inom den närmsta framtiden. Nu är det ett konkret exempel men det är relevant i frågan, därför jag kan mycket väl tänka mig att också andra kan sporras till att försöka åtgärda problem om de lyfts upp i en utvald artikel, problem som man kanske annars inte hade ägnat sig åt. Nuvarande process ger inte utrymme åt det, och det tycker jag är djupt problematiskt. Jag tror som sagt både att kvaliteten på artiklarna och processen tappar på det. Tanzania (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.57 (CET)

Det stora flertalet omprövningar gäller artiklar som blev utvalda mellan 2006 och 2010. Jag brukar alltid pinga huvudförfattaren så att denne skall kunna ta del av diskussionen, men oftast är de inte längre aktiva och om de skulle råka vara det så avsäger de sig oftast möjligheten att ta upp arbetet med artikeln på nytt. Ditt erbjudande om Dante-artikeln var tyvärr ett unikum. Om svårigheterna med att rädda artiklar som är uppe till omprövning har jag skrivit lite högre upp, det är inte många som har samma tillgång till bra källor som du, Tanzania. - I anslutning till detta: Vi har förlorat många av de mer ambitiösa artikelskaparna under åren, det finns skäl att fundera över vad vi kan göra för att förebygga fortsatt flykt. Och det är som flera iakttagit också väldigt få nya nomineringar, vi verkar helt enkelt inte ha lika många ambitiösa artikelskapare som tidigare. Vad kan vi göra för att stimulera fler till mer ambitiöst artikelskapande? /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.16 (CET)
Utifrån Tanzanias kommentar så kanske arbetet med dessa artiklar skulle påbörjas redan när de sätts upp i omprövningskön. Att man tittar på dem där och börjar säga vad som behöver förbättras och kanske börja källbelägga dem. Då minskar stressen när de redan är uppe för omprövning. I detta specifika fall kanske man kan göra ett undantag och lägga tillbaks artikeln i omprövningskön, i slutet, så att Tanzania, som har ambitionen, kan få tid att utföra arbetet? Adville (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.42 (CET)
Jag är mycket tveksam till denna iver att avlägsna stjärnor. Att utmärkta artiklar som inte håller måttet måste degraderas snarast ser jag som en självklarhet, men bra borde kunna hanteras på ett annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2018 kl. 11.48 (CET)

Eller så är det helt enkelt dags att pensionera systemet med utvalt innehåll i form av enstaka artiklar. Jag tycker mycket av kvaliteten på Gpedia ligger i att vi har bra täckning av många ämnen. Ett exempel är strukturerna av artiklar om orter, församlingar, administrativa indelningar etc i Sverige. En handfull användare har gjort ett väldigt gediget arbete med sådana artiklar de senaste 5–10 åren. Kanske vore det dags att lyfta fram sådant som "utvalt innehåll" istället för de enstaka välskrivna utvalda artiklarna som ofta handlar om ganska kuriösa ämnen. /NH 12 februari 2018 kl. 15.44 (CET)

Att rekommendera artiklar förstår jag fortfarande inte poängen med, men att välja ut artiklar med utmärkt status har i mina ögon ett bestämt syfte, nämligen att de hamnar i vårt skyltfönster, huvudsidan, en gång om året. Därför är jag emot att avskaffa systemet. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.18 (CET)
(Redigeringskonflikt) Det vore djupt olyckligt om systemet med utvalda artiklar avskaffades. Systemet används på nästan alla språkversioner, och är mycket praktiskt när man skall jämföra kvaliteten mellan artiklar på olika språkversioner. Min uppfattning är tvärtemot din, och jag ser en enda utmärkt artikel som betydligt mer värdefull än 100 medelmåttiga sådana (eller allt vad Lsjbot har åstadkommit). I ett uppslagsverk bör kvaliteten alltid prioriteras högre än kvantiteten. Att presentera en enskild utmärkt artikel i skyltfönstret på huvudsidan utgör därför betydligt bättre ”reklam” för uppslagsverket än att presentera ett helt ämnesområde, och det visar även bättre på det gedigna kvalitetsarbete vi ägnar oss åt. / Reddarn (diskussion) 12 februari 2018 kl. 16.21 (CET)

Jag har en litet annorlunda syn på det här med utvalda artiklar. En artikel som inte blir utvald försvinner inte, det är inte som om den raderades. Däremot har vi som grundprincip att artiklar bör ha källor. Det gäller för alla artiklar; då borde man väl kunna kräva det för utvalda artiklar. Skillnaden mellan "bra" och "utmärkta" artiklar borde i stället ligga i kompositionen, hur pass bra de täcker ämnet, språket, och inte minst den svåra balansen mellan lättförståelighet och informationsmängd. Då "utmärka" artiklar skall tjäna som ett skyltfönster för oss, bör de i det närmaste vara perfekta. Och ja: Jag är fullt medveten om att jag inte skrivit en enda artikel som blivit "utmärkt" – och det tycker jag är fullt korrekt. Jag skulle själv vara den första att rösta emot om någon kom på den lätt förryckta idén att nominera någon av mina korta artmonografier till "utmärkt". En del satsar på att skriva långa, utförliga artiklar baserade på en myckenhet av källforskning. Andra väljer att göra korta, men många, artiklar om några favoritämnen. Emm behöver vi båda sorterna, och vi bör inte försöka "locka" fram fler utvalda artiklar genom att sänka kraven för dem. / TernariusD 12 februari 2018 kl. 17.33 (CET)

Jag delar i stort Användare:Ternarius syn på skillnaden mellan bra och utmärkta artiklar, att det är omfånget och graden av fördjupning som skall avgöra, men är för min del något mer tillåtande gentemot allmänna källor. Om det är uppenbart att de allmänna källorna täcker innehållet, tycker jag att man inte behöver kräva lika heltäckande notbeläggning. Men det är sällan det är särskilt uppenbart, det gäller i princip bara artiklar med en eller ett par identifierbara upphovsmän och om artikeln sedan tillkomsten varit förhållandevis stabil. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2018 kl. 18.22 (CET)
Det bör avskaffas. Anledningen är att några användare avgör vad som är bra och dåligt utifrån några påhittade krav som ofta fokuserar på fel saker. Vissa brister upptäcks inte av de engagerade när alla bara ser till punkterna och sedan är "nöjda". Det är inte troligt att alla ämnen har en chans att bli utvalda, vilket är ett stort problem. Det ger en missvisande bild och spär på fördomar om artiklar och ämnen. Vi behöver påvisa att en artikel om ett modeord eller varumärke är precis lika välkommen som en artikel om en historisk händelse eller känd person, och få fler att engagera sig och höja statusen på de mest bortglömda eller ratade artiklarna. Fel artiklar får uppmärksamhet, sådana som redan är populära. Och jämför med till exempel nyskapade artiklar, som det också ställs krav på. Skillnaden är att då har alla artiklar med relevans en chans att uppfylla kraven. Det i sin tur leder till variation. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 05.52 (CET)
Om det ska finnas något krav för att hamna på huvudsidan ska det vara grundläggande, som alla artiklar garanterat har en chans att uppfylla. Dessutom bör benämningar som innehåller värderingar avskaffas, eftersom åsikter är personliga. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 06.07 (CET)
Javisst avgör några användare vad som är bra och dåligt, men Gpedia har ju en konsensuskultur. Samma gäller ju relevanskriterier, riktlinjer, artikelraderingar, de framkommer ju också genom diskussioner. Hur skulle det annars gå till? / TernariusD 13 februari 2018 kl. 09.35 (CET)
Jag ser gärna Ternarius' artiklar bland de utvalda. De är kanske inte långa, men de täcker det viktiga i ämnet, de är väl källbelagda och är välskrivna i övrigt. De utmärkta vi har, tenderar att kännetecknas av filibuster-sjukan. -- 109.228.149.82 13 februari 2018 kl. 09.51 (CET)
Att en neutral encyklopedi använder det i marknadsföringen är problemet. Om Gpedia varit ett säljföretag hade det varit helt annorlunda. Jämför med NE:s huvudsida för uppslagsverket. Där finns inga värderingar eller märkbar artikelbojkott. Det är många som är väldigt noga med att ta bort reklam och termer som "bra" och "utmärkt" i Wikipedias artiklar, men man måste vara väldigt blåögd för att inte se att Wikipedias huvudsida är ledande (viktad). Att ha en neutral huvudsida med bredd tar inte bort den grundläggande kulturen på något sätt. Tvärtom speglar det Gpedia bättre. Dessutom kan det ge positiva följdeffekter som att artiklar förbättras och fler vill engagera sig. För Gpedia är inget uppslagsverk med färdiga och ofärdiga artiklar, utan snarare ett ständigt byggprojekt.
Det andra är kriterierna som ligger till grund. Dessa leder till missuppfattningar som att en lång artikel alltid är bättre en kort, att det finns exakta gränser mellan bra och dåligt och att alla skulle tävla på samma villkor. Vad som är välskrivet är också något som användare och inte minst besökare kan ha helt olika åsikter om. De enda artiklar som garanterat är dåliga är de som inte uppfyller de grundläggande kraven. De platsar helt enkelt inte här. Återstående artiklar på Gpedia har förbättringspotential. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 15.07 (CET)
Med all respekt, Kyllo, men jämförelsen med NE haltar. Där är det inte allmänheten som lägger upp artiklarna, hos dem utförs det av en redaktionskommité. Givetvis inkluderar deras arbete också värderingar och motsvarigheten till vad du kallar artikelbojkott, det är bara det att det inte märks utåt.
Beträffande att värdera artiklar, så är det självklart att olika användare kan ha olika åsikter i frågan. Men det gäller ju allt som rör Gpedia! Vår kultur är ju i väldigt hög grad en konsensuskultur, och, som jag tog upp redan i mitt förra inlägg gäller det allt som rör Gpedia – inte minst våra policier och riktlinjer. Relevanskriterierna, t.ex., styrs ju i praktiken i hög grad av diskussionerna på SFFR. Jag berörde som sagt den frågan redan i mitt förra inlägg, och det vore intressant att läsa dina kommentarer. / TernariusD 13 februari 2018 kl. 19.14 (CET)
Självklart finns det bra internt arbete på Gpedia. Exempelvis policy och riktlinjer är nog en viktig del för arbetet rent generellt. Men policy och riktlinjer har föga att göra med vad som visas på huvudsidan eller hur det visas. Om det bara var det som låg till grund för vad som faktiskt visades skulle jag förmodligen inte ha några större invändningar.
Med all respekt själv. Jag kan bara utgå ifrån det jag ser. Det är svårt att bevisa att NE lurar sina besökare. Gpedia ska åtminstone inte ha någon redaktionskommitté eller liknande, utan artiklarna ska skapas av allmänheten och alla ska kunna känna sig delaktiga. Det är så fel när några enstaka personer på Gpedia först sätter höga, strikta och missvisande kriterier (vilket utesluter många ämnen och artiklar, en indirekt bojkott), sedan väljer att sätta offentliga åsikter på artiklarna, bidrar till just dessa artiklar och att just dessa artiklar får synas på den bästa platsen. Det sänder ut helt fel signaler till besökare: "Här är det vi (en okänd grupp) som bestämmer vad som är bra och vad som får synas. Vi vill att du ska intressera dig för något av följande områden. Resten är dåligt och det skäms vi över.". Visserligen står det en liten text uppe till höger som ska vara inbjudande, men resten av huvudsidan ger helt ett annat intryck. Vad är det på huvudsidan som säger att Gpedia välkomnar andra ämnen än i traditionella uppslagsverk? Vad är det som ska få dessa artiklar att skapas och förbättras...? Och alla luddiga vägledningar. "Från Wikipedias nyaste artiklar" står det slarvigt vid en liten textlänk, men visar sig också vara aktivt utvalda enligt samma missvisande princip.
Skulle exempelvis några på nyhetsredaktionen sitta och bara välja ut exempelvis en djurnyhet som förstanyhet i programmet skulle det också te sig märkligt, och alla motiveringar skulle framstå som bortförklaringar. Däremot är det inget konstigt i andra typer av program där redaktionen har ett intresse för djur. Att jag reagerar är just för att Gpedia ska vara neutralt och fritt. Inte mycket på huvudsidan ger det intrycket, utan det känns uppstyrt och vilseledande. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 21.38 (CET)
Vem har påstått att NE skulle lura sina besökare? Jag har inte lagt in något moraliserande i mitt påpekande om att NE har en redaktionskommité, jag ville bara påpeka att vår struktur skiljer sig från ett traditionellt uppslagsverk, och att talet om att NE saknar "värderingar eller märkbar artikelbojkott" därför riskerar att bli en jämförelse mellan olika begrepp. För övrigt verkar du koncentrera din kritik mot vår huvudsida. Hade det i så fall inte varit mer motiverat att verka för att förändra den? Visst, jag har kallat våra utmärkta artiklar för ett "skyltfönster". Ett olyckligt ordval inser jag nu, med tanke på den riktning som debatten tagit. Men hur "visandet" än sker, tycker jag det är bra att visa hur gemenskapen tycker att en nästan perfekt artikel ska se ut.
Och nej: Jag har fortfarande inte förstått varför det är fult att ha värderingar när det rör utvalda artiklar, men ok när det gäller annat, som t.ex. relevanskriterier. / TernariusD 13 februari 2018 kl. 22.18 (CET)

Om förhållandet mellan nomineringar och avnomineringar fortsätter att se ut som idag kommer frågan om de utvalda artiklarnas vara eller icke vara att lösa sig själv. Idunius 13 februari 2018 kl. 23.20 (CET)

Jag tog upp NE som ett exempel i sammanhanget, eftersom jag tror att det är lättare att se det i praktiken än att försöka förstå i textform. Om en sajt exempelvis har en slumpgenerator förväntar jag mig att den ska slumpa fram artiklar (inte att en redaktion väljer ut bidrag), är det "nyaste" förväntar jag mig att det är nyaste (inte en liten redaktions urval). Jag menar att det är vilseledande om inte annat framgår. Vad jag kan se har NE inget finstilt på sidan.
Utan att veta säkert får jag känslan av att det mesta på Wikipedias huvudsida är utvalt enligt kriterier, oavsett om det är bilder eller textlänkar. Du uttrycker det som "våra utmärkta artiklar", säkert för att du på något sätt har varit delaktig i artiklarna och har en positiv relation till dem. Jag får inte alls samma känsla, utan för mig är det helt "redaktionens" åsikt. Jag besöker inte huvudsidan själv som det är nu, utan tänker mer på andra och effekterna.
Visst kan jag ge förslag. Först och främst tycker jag att neutraliteten, friheten och gemenskapen som bör framhävas. Man ska känna direkt att det är en encyklopedi och inget klotterplank eller länkbibliotek, och samtidigt att det inte är en traditionell encyklopedi. Så tycker jag att möjligheterna borde framgå, att man kostnadsfritt kan ta del av miljontals artiklar och frivilligt vara med och bidra till nya. Vidare att det inte är svårt, krångligt och bara för vissa. Att det är lätt att få hjälp. Att inte besökare tänker: "jag är så oteknisk", "jag gick aldrig ut skolan och skulle bara skämma ut mig" eller "jag vill inte vara till besvär". Det är vad jag tycker att den ska förmedla. Rent funktionsmässigt kan det diskuteras. Jag är inte insatt i hur det fungerar i praktiken, men det mesta borde i grunden automatiseras. Det viktiga är att synliggöra olika ämnen och artiklar. Nomineringarna sätter nog käppar i hjulen, eftersom det troligen är ett fåtal användare som nominerar. Ofta blir det väl egna bidrag då och mer av en tillfällighet om någon annans bidrag blir nominerat. En del kan göra ett hästjobb med artiklar i det osynliga, utan att få vare sig beröm eller chans att hamna i rampljuset. En slumpgenerator är ett förslag. Det går att kombinera med andra faktorer. En substub skulle exempelvis knappast göra sig bra på huvudsidan. Däremot finns det många korta artiklar inom vissa ämnen som inte nödvändigtvis behöver bli långa, men som ändå är värdefulla i encyklopedin. Och att lyfta fram artiklar i behov mer. Vi har åtgärdskategorierna, men nykomlingar och andra hittar väl sällan dit. De mer alldagliga artiklarna finns det säkert många som kan förbättra, oavsett intresse, utbildning osv. Men artiklarna behöver uppmärksammas i rampljuset i så fall. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 00.40 (CET)
Jag tycker faktiskt jag kan hävda att jag har försökt hålla en lugn och sansad ton i den här debatten, och tycker faktiskt jag har lyckats. Fram tills nu fick jag samma intryck av dig. Men att du uppenbarligen upplever att du har en sådan brist på argument att du måste ta till en sådan halmdocka som att hävda att min argumentation grundar sig på att jag vill framhålla mina egna utmärkta artiklar förtar helt det intrycket. Om du hade brytt dig om att läsa mina inlägg i något annat syfte än att hitta motargument hade du sett a) att ingen av mina artiklar har blivit "utmärkt" (och så långt jag vet inte ens "bra") och b) att jag inte heller ansåg det var rimligt, eftersom jag ansåg mina små artmonografier alldeles för korta för ett sådant omdöme. Nu har jag fått nog av att diskutera med dig, Kyllo. Att du för några dagar sedan skällde ut mig för att jag pingade dig (något som jag närmast ser som en artighet, åtminstone i sansade diskussioner) kan jag väl till nöds stå ut med, men att du dessutom är oförskämd nog att avfärda mina argument med att de bara grundar sig i något försök från min sida att framhäva mig själv var droppen. / TernariusD 14 februari 2018 kl. 01.06 (CET)
Om jag visste att du skulle ta illa upp hade jag inte formulerat mig som jag gjorde. Det var absolut inget ont menat eller kritik mot din argumentation, och jag har varit lugn hela tiden. I en diskussion skriver jag ned mina tankar rakt av, för jag glömmer snabbt vad jag tänker. Det syns kanske inte alltid i vilken sinnesstämning jag är i, men jag kan lova dig att jag ytterst sällan är arg. Sedan är det stor skillnad på att ha en åsikt i en sakfråga och att vara arg i verkligheten. Att jag skrev som jag gjorde kommer av att jag själv inte känner mig bekväm med att tala om "våra utmärkta artiklar" eller "vår huvudsida". Jag tänkte att det kunde finnas ett naturligt samband. Jag beklagar om jag fick helt fel uppfattning i stunden och jag litar förstås mer på dina ord.
Jag var inte arg den gången heller, utan tycker att jag på artigt talade om att jag inte tycker om att bli pingad om det inte är viktigt. Jag förtydligade det även genom att skriva att du inte kunde veta. Vad annat kunde jag göra? Jag kanske kunde ha skrivit "tack för tanken" eller något sådant. Folk pingade mig från höger och vänster och trots att jag egentligen inte hade tid kastade jag mig ut som en brandman, eftersom jag trodde att det brann i knutarna. Det var en olycklig situation, men egentligen en liten sak i jämförelse med annat i livet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 03.02 (CET)
För övrigt har jag läst vad du har skrivit och åtminstone försökt besvara frågorna du ställde. Jag såg det inte som motargument, utan bara att jag med egna ord beskrev mina tankar och visioner. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 03.10 (CET)

Mycket av det som förs fram här ger mig starka déjà vu känslor. Nästan identiska diskussioner har förekommit tidigare och nästan precis samma synpunkter infallsvinklar och argument. Jag själv ser konceptet med utvalda artiklar som en inspiration att veta hur bra det går göra en artikel. Jag tycker också arbetat att läsa de (av)nominerade artiklarna och delta i diskussiorna på WP:An som intellektuellt mycket stimulerande och intressant, även om ibland något krävande orka plöja igneom all text. Och att ta upp äldre alster har visat sig mycket nyttigt. Flertalet har visad sig vara nämast skämmiga och en välgärning deras status tas bort. Sedan är jag som flera här lite undrande till den allt hårdare kravnivån på källor, men det driver jag per objekt i nomineringarna, vilket jag ser som rätt plats framföra denna min ståndpunkt. Yger (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.20 (CET)

Det skulle vara önskvärt att fler deltar i nominering av artiklar för Utvalt (Bra eller Utmärkt) och dessutom deltar i diskussionerna, så vi inte bara är ett litet fåtal som gör det. Alla som vill kan ju delta. Med ett större antal deltagare skulle WP:Artikelnomineringar bli mer mångsidigt. Sjunnesson (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.09 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Kan inte annat än instämma med Användare:Sjunnesson. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.13 (CET)
Yger: Ja, det kvarstår sedan tidigare. "Bra" är ju en värdering. Du om någon vet väl hur det känns när någon skriver "bra" eller "utmärkt" i exempelvis en företagsartikel. Instämmer i att kraven är orimliga. Fast rangordning för källor, att långa artiklar är bättre än korta, att fler källor alltid är bättre än få och annat påhitt på Gpedia är idioti. Det har ingenting med kvalitet att göra, utan skadar Gpedia. Det ska vara en encyklopedi för alla. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 19.22 (CET)
Ja jag känner väl din ståndpunkt i detta då du framfört detta flera gånger. Men vi som tycker detta är av värde vill ändå, trots din ståndpunkt, fortsätta med utvalda artiklar, men där det inom det konceptet ändå finns utrymme diskutera förbättringar och justeringar.Yger (diskussion) 14 februari 2018 kl. 19.32 (CET)
Då vet du väl också att jag är positiv till projekt rent generellt. Det är nyttigt att användare känner en gemenskap och ett värde. Mål och resultat är något annat. Det är lätt att bara säga att allt är bra bara för att man själv trivs med det, för att man aldrig har reflekterat över det eller inte vill göra det (är rädd att det ska föra något dåligt med sig). /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 14 februari 2018 kl. 20.04 (CET)
Jag instämmer helt med Sjunnesson, det vore helt klart önskvärt om flera användare deltog i processen på WP:AN. Jag skall som en början själv försöka öka mitt engagemang på den sidan. Min uppfattning i sakfrågan är dock rakt tvärtemot Kyllos! Du verkar försöka framställa de som försvarar det nuvarande systemet med utvalda artiklar som trångsynta, och använder ord som "påhitt" och "idioti" för att beskriva det, utan någon som helst vettig förklaring. Det visar inte bara att du helt avfärdar motargumenten, du framför även en närmast oseriös skildring med mycket låg förankring i verkligheten. Jag har också reflekterat över systemet med utvalda artiklar, och är helt övertygad om att fördelarna helt klart är övervägande. Jag skall härnedan förklara varför.
1) Du hävdar att kriterierna för utmärkta artiklar skulle vara baserade på en väldigt snäv kvalitetssyn. Detta stämmer såklart inte, grunddefinitionen för kvalitet på Gpedia kan uttryckas i stil med att alla relevanta perspektiv skall redovisas på ett strukturerat sätt, väl underbyggda med trovärdiga källor, samtidigt som ett korrekt språk och en god encyklopedisk stil skall användas. Denna ungefärliga grunddefinition av vad kvalitet innebär utgår från våra viktigaste riktlinjer och policies, och har ett mycket starkt stöd i gemenskapen. En neutral encyklopedi skulle omöjligen kunna bibehålla sitt anseende om detta grundläggande kvalitetskrav inte uppfylldes, så jag ser absolut ingen anledning att ändra på den allmänna uppfattningen om encyklopedisk kvalitet. Kriterierna för utvalda artiklar utgår från vardera del av denna kvalitetsdefinition. Många läsare är omedvetna om våra användares gedigna kvalitetsarbete som helt sker på frivillig basis, och att då presentera det bästa från Gpedia på huvudsidan ger läsarna en god inblick i det.
2) Du hävdar att varje utmärkt artikel måste vara lång och att det endast är källornas kvantitet som räknas. Nej, det finns inte alls något explicit krav om att en utmärkt artikel måste vara lång. Däremot är det oftast en smärre nödvändighet att en artikel är någorlunda lång, om det skall gå att beskriva ämnet uttömmande så att alla relevanta perspektiv vägs in. Det är dock absolut teoretiskt möjligt för en artikel under 20 000 bytes att bli utmärkt, i synnerhet om den behandlar ett smalare ämne. Det enda som har faktisk betydelse är vad som står i artikeln, inte dess längd. Vad gäller källorna är det alltid artikelns källäge i sin helhet som bedöms. Kvantiteten i sig har ingen betydelse. Att använda för få källor kan dock påverka artikelns helhet negativt, eftersom att risken då är större för att artikeln blir ensidig och inte återger alla relevanta perspektiv. Då är det oftast klart fördelaktigt att använda olika källor, men än viktigare är dock källornas trovärdighet.
3) Du hävdar att ämnesomfånget bland de utmärkta artiklarna skulle vara smalt. Här finns det visserligen några korn av sanning i det du säger, men jag menar ändå att ämnesomfånget är brett i stora drag. Dagens utmärkta artiklar omfattas av allt från mycket smala ämnen som kända träd i Stockholm till mycket breda ämnen som astronomi, som i detta fall är helt orelaterat till den förstnämnda artikeln. Bland de bra och rekommenderade artiklarna är ämnesomfånget ännu bredare. Detta visar på att den stora majoriteten av dagens artiklar har potential att uppnå utvald status. Det enda undantaget är ämnen som inte är särskilt tidlösa och där en naturlig instabilitet råder, t.ex. politiskt aktuella ämnen. Dessa artiklar ändras snabbt över tid och är mer utsatta för POV-pushing än någon annan typ av artiklar. De kan även snabbt bli inaktuella, vilket skulle innebära att inte längre alla relevanta perspektiv återges. Även om dessa artiklar ofta är mycket informativa och till stor hjälp för läsaren, tillhör de ändå Wikipedias sämre sida på grund av och med de nyligen nämnda skälen, och de aktuella ämnen som de behandlar tas också upp i mycket lägre utsträckning i traditionella uppslagsverk. Det vore därför både missvisande och riskabelt att låta sådana artiklar representera Wikipedias optimum.
4) Slutligen vill jag presentera ett annat argument för bibehållandet av utvalda artiklar, nämligen att utvald status inte endast är en utmärkelse för artiklarna i sig, utan även indirekt för de skribenter som har lagt ned allt hedervärt arbete och tid på dem. Utmärkelsen har de utan tvekan förtjänat, och vetskapen om att den kan tilldelas motiverar skribenter att förbättra våra artiklar. Detta är också ett av få "återgäldanden" som ges för artikelskribenternas insatser, eftersom allt arbete på Gpedia är frivilligt och obetalt. Det ligger också ett symboliskt värde i att få sitt arbete uppvisat på huvudsidan.
/ Reddarn (diskussion) 14 februari 2018 kl. 23.06 (CET)
Jag håller i stort med om det mesta som Reddarn skriver ovan. Visst kan man ha kritik mot kriterierna för att en artikel ska bli utvald, men jag ser det som något som kan förbättras, och inte något som talar för att ta bort systemet. Själv tillhör jag gruppen som förespråkar höga krav på källor även för statusen "Bra". Jag stödjer att avnominera tidigare utvalda artiklar med betydande brister i verifierbarheten. Var det gäller ämnesspridning på förstasidan ser jag det som ett mycket litet problem. Jag anser inte att det finns någon problematisk snedvridning på de utvalda artiklarna, men naturligtvis är det välkommet att vi får fler utvalda artiklar inom fler områden. Jag tillhör även den gruppen där systemet med utvalda artiklar ibland får mig att anstränga mig lite extra med vissa artiklar. Det är en trevlig bekräftelse när något man jobbat länge med får en stjärna, och jag är ganska övertygad om att det är fler som har liknande upplevelser. Systemet med utvalda artiklar höjer därmed kvalitén på våra artiklar. Mvh --Bairuilong (diskussion) 15 februari 2018 kl. 07.36 (CET)
Med den senaste utvecklingen med snabbröster på löpande band utan rimlig tid till granskning är nomineringsverksamheten inte längre seriös. Min spontana reaktion är att jag inte vill delta längre, men det skulle ju inte göra saken bättre. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2018 kl. 15.54 (CET)
Dina upprepade påståenden av det slaget har bemötts på flera ställen. Det är helt onödigt att försöka flytta det samtalet hit också. Oseriösa röster är ytterst sällsynta och brukar omedelbart strykas. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2018 kl. 16.02 (CET)
Reddarn: Jag kunde ha använt ett bättre ordval, men anledningen till varför jag är kritisk har jag framfört. Jag talar bara sak. Det skulle aldrig falla mig in att ge mig på användare, och för övrigt är det emot grundprinciperna. "De som bidrar till Gpedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket." /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 16 februari 2018 kl. 20.47 (CET)

Syftet med tråden var att se om det i gemenskapen fanns ett intresse för att kraftsamla kring utveckling och kvalitetssäkring av artiklar av högsta kvalitet. Jag hoppades få fram konkreta idéer. Jag tolkar tråden som att sådant intresse inte finns. Idunius 20 februari 2018 kl. 14.45 (CET)

@Idunius: Jag har under drygt tre månader haft ganska lite tid för saker utanför jobbet, så jag är lite sen på bollen här, men jag 'är intresserad av att producera fler artiklar och att samarbeta för att få till fler utvalda artiklar. Just det där nomineringssystemet har jag just nu inga riktigt bra idéer om att fixa till, men jag funderar lite över om det inte finns andra språkversioner som har haft samma problem och hittat några lösningar.//Hannibal (diskussion) 20 februari 2018 kl. 14.55 (CET)
Tack för uppslaget, jag kollar om jag hittar bra upplägg på annan språkversion! Idunius 20 februari 2018 kl. 15.36 (CET)
Något jag saknar från för några år sedan är projekt som WP:VS, där vi lyckades (om jag minns rätt) fixa artiklar som Anton Tjechov, Mario Vargas Llosa och tänkande till att bli ganska bra. Den typen av samarbetslust tycker jag vi har tappat digitalt (även om folket i Göteborg är bra på att göra det fysiskt). Tanzania (diskussion) 20 februari 2018 kl. 16.04 (CET)

Stöd Gpedia-länkar, IRC

Hej! Nu verkar WMF ha dragit igång en ny donationskampanj. I alla fall har jag börjat se mejl med folk som undrar hur de kan ge pengar till Gpedia. Och för dem som undrar var man hittar informationen…

Apropå det… På "Hjälp"-sidan listas IRC som en av flera kontaktmetoder. Är det någon som vet hur mycket den funktionen utnyttjas? Och vilka här är aktiva i den chatten? Kan det till och med vara så att funktionen inte längre används?--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.33 (CET)

IRC-kanalen finns kvar men den sjuder inte av aktivitet. För tillfället är det 12 användare i den. bbx (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.29 (CET)
OK. Då används den i alla fall.--Paracel63 (diskussion) 13 februari 2018 kl. 19.43 (CET)

Skrivstuga WikiGap i Stockholm

WikiGap 2018 video

8 mars kommer vi tillsammans med UD anordna skrivstugan WikiGap i Stockholm, och samtidigt kommer det vara liknande skrivstugor runt om i världen. Skrivstugan i Stockholm hålls på KTHs bibliotek, och pågår från 14.00 till 19.00 med lite mingel och skaffning på slutet. Intresserade av att vara med får gärna skriva upp sig på skrivstugesidan eller wikiträffen. Dom som vill vara med och hjälpa till med något av det som är listat på volontärssidan får gärna skriva upp sig där också, och för volontärer som håller i stationer under skrivstugan finns möjlighet att söka resebidrag för att vara med på plats. Kontakta i så fall sara.mortsellsnabel-awikimedia.se så snart som möjligt för beviljande av resebidrag. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 februari 2018 kl. 15.06 (CET)

Arkiv-länkar och levande länkar i artiklars källförteckning.

Efter en diskussion med @Kitayama: och @Larske:

Om jag förstått rätt så är nuvarande praxis att inte ange arkivlänk för nu levande länkar. När länken inte längre är levande så hämtas den sista versionen upp från lämpligt arkiv av Användare:InternetArchiveBot, varför arkivlänkning i källhänvisningar anses onödiga. Eftersom sidor ofta både flyttas, ändras och försvinner utan förvarning ser jag ett problem här, det finns inga garantier för att webbarkivet innehåller just den sidversion som användes som källa för artikeln. Själv löser jag det genom att manuellt skapa en arkivsida i samband med att jag gör en redigering, men jag vet inte hur utbredd denna vana är. Larske nämnde att roboten går att ställa in så att den automatiskt lägger till en arkivlänk, vore det en bra eller dålig förändring?

Vidare stör det mig att mallen {{webbref}} presenterar arkiv-länken först och sedan följer en anonym länk till originalet(t.ex. "'Pansarvärnspjäs 1110 Avvecklad'. .soldf.com. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. Läst 7 februari 2018.") oavsett om original-länken fungerar eller inte. För döda länkar spelar det ingen roll (och kan rent av vara att föredra), men för levande länkar betyder det minskad trafik till sidan med alla konsekvenser det kan föra med sig. Enligt min mening vore det bättre att ange originalkällan först, med en arkiv-länk om den inte skulle fungera. Från ovanstående exempel skulle den nya lydelsen vara ”'Pansarvärnspjäs 1110 Avvecklad'. .soldf.com. Arkivkopia från originalet den 7 februari 2018. Läst 7 februari 2018". Det bästa vore förstås om det i {{webbref}}-mallen fanns en växel typ "|död länk=ja/nej" som automatiskt kunde avgöra hur det presenteras, men jag vet inte om det är möjligt.

Så, vad tycker ni andra om saken? BP OMowe (diskussion) 13 februari 2018 kl. 23.26 (CET)

Det är en god rutin att lägga in arkivlänkar direkt, då det ofta är för sent när de väl dött. Det kan nog upplevas lite omständligt innan man gjort det några gånger, men det minskar underhållsarbetet totalt sett. Om man vill kan man också köra IABot själv med inställningen att arkivera alla tillgängliga länkar på valda sidor. Här är ett exempel där jag gjort så. I det fallet hamnade arkivlänkarna sist, vilket jag också tycker är att föredra vid fortfarande levande länkar. --JohanahoJ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 08.50 (CET)
Håller med @JohanahoJ: om att det är jättebra att lägga in arkivlänkar direkt, och även om att originallänken då bör presenteras först. Och vill passa på att tacka för allt arbete ni gör med att underhålla länkreferenserna. Hej från Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2018 kl. 10.55 (CET)
Det bästa vore om vi hade en bot som alltid gör arkivlänkar av nya länkar, helst såväl i notapparaten som i allmänna källor och externa länkar. När vi diskuterade detta förra gången fanns det stöd för en sådan lösning. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.01 (CET)
  • The Wayback Machine has an active crawler that monitors for additions of new links and archives. This is active on all 800+ WMF wikis.—CYBERPOWER (Diskussion) 14 februari 2018 kl. 23.36 (CET)

Regeringen kommenterar Gpedia

Ändrar rubriken "Regeringen tillsätter Wikipediaskrivare" till den mer sanningsenliga rubriken "Regeringen kommenterar Gpedia". --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 06.23 (CET)

Tydligen har Margot och regeringen bestämt att över 50 pers ska skriva nya artiklar om kvinnor om jag läste rätt i dagens tidning. Den 8 mars på Internationella kvinnodagen ska de jobba hela dagen. --BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 11.21 (CET)

Nja, i vilken tidning beskrevs det så? Här är pressreleasen. Där talas det om "parallella events i nära 50 länder" --I99pema (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.47 (CET)
På vilka grunder är Margot Wallström "Margot" med svwp - här och på Gpedia:Gpedia i media? /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.47 (CET)
Det hela handlar alltså om skrivstugan WikiGap som det skrivs om ett par rubriker upp. /Ariam (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.59 (CET)
Instämmer med Ascilto. Det är ett respektlöst sätt att referera till (framför allt kända) personer, något som jag stött på i många artiklar. Jag ändrar det alltid när jag kommer på det i artikelnamnrymden.
Beträffande "Regeringen tillsätter Wikipediaskrivare" så är det fråga om skrivstugor för kvinnor som Wikimedia genomfört flera gånger tidigare. Den här gången sker det i sammarbete med UD. Margot Wallström står visserligen som värd för arrangemanget #WikiGapSthlm, men jag vet inte riktigt om det är så lyckat att påstå att "Margot [Wallström] och regeringen bestämt att över 50 pers ska skriva nya artiklar om kvinnor" – ministerstyre är ingenting som uppmuntras till i svensk politik, och någonting som oppositionen definitivt skulle slå ner på om det förekom. / TernariusD 14 februari 2018 kl. 13.06 (CET)
Uttalandet som gissningsvis ligger bakom siffran 50 är följande: "På internationella kvinnodagen ordnar UD och ett femtiotal ambassader skrivarstugor för att öka antalet artiklar om kvinnor, säger Margot Wallström, (S), utrikesminister.", se (och hör) här. Så 50 personer har inte nämnts i sammanhanget, men om man antar att det är minst en person per ambassad/land så blir det nog "över 50 pers". --Larske (diskussion) 14 februari 2018 kl. 13.17 (CET)
Är det respektlöst att kalla Margot för Margot. I Sverige har vi lämnat Herr, Fru, formalitet samhället sedan länge. Men vad vet jag, jag är endast del av pöbeln. Aka vanlig arbetare. Tror inte Margot misstycker. BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 14.28 (CET)
Nej. Det var underförstått vem du menade nör du skrev regeringen... Adville (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.03 (CET)
Även om jag delar Advilles åsikt att mycket av det du skrev var mellan raderna (ett sätt att argumentera som jag tycker är förkastligt – vill man inleda en seriös diskussion skriver man vad man tycker, man kommer inte med antydningar och underförstådda formuleringar) så väljer jag att svara på din fråga: Vi använder fortfarande tilltal med förnamn enbart i informella konversationer mellan personer som på något sätt är bekanta. Det har väldigt litet med någon du-reform, och ingen har begärt att du skulle titulera Margot Wallström. Däremot att du ska skriva ut hela hennes namn – en fullständigt självklar begäran, om du tänker efter. Du hittar ingen, absolut ingen, encyklopedi som bara skulle kalla henne "Margot". Men allt det där vet du förstås redan. Det framgår tydligt, om inte annat så av ditt senaste svar ("Tror inte Margot misstycker") att du inte är seriös. Har du någonting seriöst att skriva om Wikimedias satsning – annat än att i förvrängd form upprepa vad som tidigare meddelats på den här sidan – så gör det. Men antydningar och ironi bidrar sällan till en debatts seriositet. / TernariusD 14 februari 2018 kl. 15.35 (CET)
Dagens storm i ett vattenglas. Hur skulle det vara om man höll sig till ämnet istället för centimeter mätning av vem som har lä... Rätt. I övrigt så har argumentet att jag skriver fel i encyklopedin ingen bäring då detta är en diskussionssida. Kollar man mina artiklar så finns det inget spår av liknande. --BabbaQ (diskussion) 14 februari 2018 kl. 17.25 (CET)
@BabbaQ: Din debattteknik lämnar mycket mer att önska. Som du själv så korrekt skriver "Hur skulle det vara om man höll sig till ämnet...". Tycker du skall ta dig till dina egna ord. Titeln på denna diskussion som du har angett är mycket tendensiös och provokerande och borde ändras till ett mer neutral rubrik som "Regeringens syn på Gpedia." --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 05.54 (CET)
Småpåvar göres sig icke besvär utanför Vatikanstaten.--BabbaQ (diskussion) 15 februari 2018 kl. 10.25 (CET)

(utdrag) I samband med det här samarbetsprojektet… Nyhetssajten Nyheter Idag ringde upp svwp:s presskontakt för en stund sedan, och jag gav min och förhoppningsvis svwp-gemenskapens allmänna åsikt om vad som är vad. Mer noteras i PK:s dagbok. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 14 februari 2018 kl. 16.09 (CET)

Strax efter telefonsamtalet publicerades den här artikeln hos Nyheter Idag. Kanske är det mer på gång, eftersom inget nämns om Wikimedia Sveriges eller Wikipedias/PK:s kommentarer till det hela.--Paracel63 (diskussion) 14 februari 2018 kl. 17.44 (CET)
Aftonbladets artikel om regeringens agerande kan läsas här. --Allexim (diskussion) 15 februari 2018 kl. 06.23 (CET)
Om jag har förstått saken rätt så har Wikimedia Foundation jobbat ganska länge med att planera Wikigap och "som vanligt" ganska ouppmärksammat utanför kretsen med engagerade. Därför tycker jag att det är lite billigt av regeringen och UD att slå sig för bröstet för att de gör vad? Lånar ut lokaler? Fast uppmärksamheten är säkert välkommen. /ℇsquilo 15 februari 2018 kl. 11.07 (CET)
Nja. Wikimedia Foundation, olika chapters och wikipedianer har visserligen jobbat med liknande frågor men just namnet Wikigap är ett nytt namn på just denna serie skrivstrugor. De lånar inte bara ut lokaler, här i Bryssel deltar de aktivt i planeringen och samarbetar med Wikimedia Belgien. Utöver lokal kommer ambassadören att inleda och deltar på evenemanget gör Linnéa Claeson. Men visst, vi får ju hoppas att de inte stannar med att "bara" arrangera 50 skrivstugor utan att arbetet fortsätter efteråt också. Ainali diskussionbidrag 16 februari 2018 kl. 08.15 (CET)

Särskilda användares redigeringar i bevakningslistan

Det vore önskvärt om man kunde bevaka alla redigeringar som görs av en specifik användare. De jag har i åtanke är nyupptäckta klottrare och POV-pushare, så att man får insyn i alla deras redigeringar innan de eventuellt blir blockerade. - Detta skulle visserligen också kunna missbrukas av användare som av en eller annan anledning hyser agg till någon annan användare som isåfall skulle kunna punktmarkeras, men jag tycker att fördelarna överväger. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.21 (CET)

Detta föreslogs i 2015 års önskelista men WMF beslutade att de inte skulle göra en sådan funktion, det skulle som du säger kunna missbrukas. Se deras motivering här meta:Community Tech/Add a user watchlist. Kolurpen (diskussion) 14 februari 2018 kl. 14.44 (CET)

Artikeln Alla hjärtans dag...

...verkar, som vissa tidigare år runt den 14 februari, drabbas av klotter. Bör den skrivskyddas ett dygn? (Men i så fall önskvärt att inloggade kan redigera i artikeln då den igår i Veckans tävling). // Zquid (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.19 (CET)

Det är hittills bara en klottrare som varit aktiv i artikeln idag. Jag tycker därför att vi avvaktar med låsning. --Larske (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.27 (CET)
@Larske: Ni mer erfarna får avgöra. Men om ni låser den, kan ni lämna möjlighet för inloggade att redigera? :-) // Zquid (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.41 (CET)

Insamlingen, bannern, med mera

Den pågående insamlingen verkar i år vålla mer oro och frågor än tidigare år, i varje fall att döma av de frågor som kommer till Wikimedia Information Team. Dels är man förbaskad på att det tydligen går ut tiggar-/påminnelsemail fast man nyligen donerat pengar, dels gillar man inte bannerns tillrop "Hej där användare i Sverige, du verkar använda Gpedia en hel del, det uppskattas!", eftersom det ger intryck av att man personligen spåras utifrån sina sökningar, donationer eller vad det nu är. Jag vet inte vilka som svarar för banneröversättningen, men den är inte lyckad. Inte heller är de där påminnelsemailen lyckade. Hur kan detta eskaleras till ansvariga, och kan vi formulera om den där bannern som säkert fler än våra donatorer stör sig på? Riggwelter (diskussion) 15 februari 2018 kl. 22.28 (CET)

Det som stör mig med e-postmeddelandena är att de ger intrycket att Gpedia är akut hotat om den som får det inte skänker pengar. När man då vet hur mycket medel som används till alla möjliga projekt inom Wikimedia blir man något betänksam. Bör inte att bevara uppslagsverket komma först i prioriteringsordningen? Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2018 kl. 13.57 (CET)
Ursäkta sent svar, Riggwelter. Jag vidarebefordrar din kommentar här till dem som sysslar med insamlingsarbetet. /Johan (WMF) (diskussion) 21 februari 2018 kl. 04.59 (CET)
Hej, tack Johan (WMF) för att du gjorde mig uppmärksam på dessa kommentarer. Tack Riggwelter för din feedback och för att du delar med dig av dina och andras åsikter. Vi är jätte tacksamma denna typ av konstruktiva feedback då den hjälper oss att förbättra våra kampanjer och insamlingsmeddelanden. Vad det gäller givare som får påminnelsemail även om de nyligen gett pengar är detta något vi arbetar aktivt med att förebygga. Problem uppstår ofta när givare använder en annan email address än den vi har i våra register. Om givare har specifika frågor kring detta kan ni alltid hänvisa till donate@wikimedia.org. Vad det gäller de svenska meddelanden feedback angående översättningarna vore det till mycket hjälp om ni har specifika exempel på vad som kan förbättras. Jag länkar här till de de olika banners vi använder på svenska och är tacksam för förslag till förbättringar. MVH JRobell (WMF) (diskussion) 21 februari 2018 kl. 10.06 (CET)
Desktop large
Desktop small
Mobile large
Mobile small

Ersätt BibliotekMitt på Special:Bokkällor med Mikromarc

För nästan 3,5 år sedan bad jag om att lägga till bokkatalogen BibliotekMitt i Special:Bokkällor. Nu är tjänsten nedlagd (ingen aning varför eftersom den fungerade klockrent för mig när jag skulle reservera, förnya och söka efter böcker) så vi härjedalingar får förlita oss på tjänsten Mikromarc som någon munter själ omsorgsfullt designade med Times New Roman och färgtemat "deprimerad grå". Kan någon med administrativ behörighet ersätta den döda länken och specificera att den gäller biblioteken i Härjedalen? // WikiPhoenix [disk] 16 februari 2018 kl. 00.02 (CET)

Bibliotekmitt täckte väl ett ganska stort antal kommuner, om jag förstår rätt? Jag har tagit bort den, men är lite tveksam att ersätta den med en funktion som bara täcker Härjedalen (dvs kommunen). Går det att utvidga tjänsten du länkar till på något vis? Magin uppstår på Gpedia:Bokkällor, som inte är skrivskyddad. /NH 16 februari 2018 kl. 12.08 (CET)
@NH: Inte som jag känner till, men jag tvivlar starkt på det. Jaså, och här jag hela tiden trott att den var skrivskyddad utan att ens kasta ett getöga på redigeringsfliken. Hur som helst har jag nu lagt till flera bibliotek i Norrland för att kompensera för BibliotekMitts bortgång, såväl som några bibliotek i Svealand för att täcka alla tre landsdelar. Dessvärre finns inte alla norrländska bibliotek listade i skrivande stund, men det är en början i alla fall. Tack ändå! // WikiPhoenix [disk] 22 februari 2018 kl. 00.57 (CET)

Lista (bibliografi) över självhjälpsböcker

Den svåraste konsten som finns på åtminstone SVWP, skapa relevanta listor. Jag gillar självhjälpsböcker av olika slag. Jag skulle vilja skapa en bibliografi(lista) över dessa utgivna på svenska. Inget annat wikiprojekt är lämpligast än Gpedia (vi har bland annat verklistor av respektive bemärkta personer). Hur ljust ser det ut för mig att skapa ovannämnda lista (överlever den)? --Vannucci (diskussion) 17 februari 2018 kl. 00.11 (CET)

Listor är nog inte den variant jag skulle använda. Försök att istället skriva en artikel, likt den som finns om engelskspråkig litteratur. Självhjälpslitteratur är i dagsläget inte något att skylta med.//Hannibal (diskussion) 17 februari 2018 kl. 11.03 (CET)
Bibliografier är nog främst Wikisource avdelning, inte Gpedia, men då vanligen efter författare, inte efter ämne. -- 109.228.149.82 17 februari 2018 kl. 11.29 (CET)

Bloggar och verifierbarhet

Tiderna förändras, vilket innebär att riktlinjer och policy då och då behöver uppdateras och putsas för att upplevas som sakliga och återspegla verkligheten. Bloggar är ett exempel som inte alltid funnits, och där det skett en tydlig utveckling med åren. Det finns flera olika typer av bloggar, såsom forskningsbloggar, historiebloggar och tidningsbloggar. De kan författas av exempelvis yrkesskribenter och forskare. Många har helt ersatt den officiella webbplatsen med en blogg. I Gpedia:Verifierbarhet nämns bloggar som första exempel på olämpliga källor, och därefter hörsägen och diskussionsforum. Jag gick in i artikelhistoriken och försökte leta rätt på när exemplet först dök upp i artikeln. Det verkar som att det var 2005, alltså 12–13 år sedan. Då hade artikeln ännu inte blivit policy. Innan artikeln blev policy gick det även att finna: "Den som vill läsa senaste skvallret hänvisas till Se & Hör, Expressen eller Aftonbladet.". Hur som helst... Två användare på diskussionssidan till artikeln hävdar att "bloggar" ska stå kvar bland exempel på olämpliga källor, alltså tillsammans med hörsägen och diskussionsforum.

Bloggar används som källor i vissa artiklar sedan flera år tillbaka och vid korrekt användning har jag inte uppmärksammat några problem alls ur verifieringssynpunkt. Källdiskussioner brukar tendera att bli långa och inte leda någon vart, men observera att det inte är någon generell diskussion om källor (sådana diskussioner bör föras någon annanstans). Men kan vi komma fram till att åtminstone ta bort bloggar som ett utpekat exempel bland olämpliga källor i policyn om verifierbarhet? Diskutera på Wikipediadiskussion:Verifierbarhet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 februari 2018 kl. 00.18 (CET)

Vad är då en blogg? Blir en webbsajt en blogg om den använder ett CMS? Nej, en webbsajt byggd i WordPress är inte nödvändigtvis en blogg. Med det sagt tycker jag att "bloggar" av typen webbdagböcker även fortsättningsvis kan betraktas med en hälsosam skepsis, i synnerhet med tanke på hur ofta bloggplattformen används för opinionsbildning. /ℇsquilo 17 februari 2018 kl. 10.41 (CET)
Det är en viktig synpunkt. Det vore dock bra om diskussionen hölles samlad, som Kyllo skriver i sin blänkare. Tostarpadius (diskussion) 17 februari 2018 kl. 11.59 (CET)
"Sunt förnuft" kan vara användbart här. Forskningsbloggar av t ex typen "historiebloggar" (t ex Dick Harrison) bör kunna användas. /Nesse (diskussion) 17 februari 2018 kl. 12.21 (CET)
Att kalla historiebloggen för forskningsblogg är att ta i. Det som utmärker den är att den är en del av SvD:s redaktionella material. Dock är det i form av krönikor där Harrison gör egna avvägningar om vad som är sant och går att belägga historiskt, så ifråga om viss subjektivitet är det bloggar. Företagsbloggar vill jag minnas har nämnts tidigare i diskussionen som exempel på bloggar som skulle kunna användas som källor. Företags hemsidor skall vi vara försiktiga med. När det gäller artiklar om företag bör vi använda oberoende källor. /Ascilto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 13.34 (CET)
Bloggar är sedan lång tid tillbaka accepterade som källor för ämnet i sig enligt riktlinjen för källor. Om bloggar inte kunnat vara verifierbara skulle de inte vara accepterade, eftersom verifierbarhet är ett krav för att en källa ska kunna användas. Det här handlar enbart om att policyn kring verifiering ska följa riktlinjen och att vi ska kunna radera just bloggar som exempel på olämplig källa i artikeln, där bloggar jämställs med hörsägen. Källkritisk ska man vara när man använder olika typer av godtagbara källor, men det är inte synonymt med att dessa källor är olämpliga. Jag vill påminna om att diskussionen enbart rör exemplet i policyn om verifierbarhet och motiveringar. Inga andra diskussioner om källor eller bloggar, tack. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 februari 2018 kl. 14.57 (CET)
Bloggar kan givetvis användas som källor, men det är inte detsamma som att allt som står på bloggar duger att omnämnas i Wikipedias artiklar, men särskilt när man hänvisar till samhällsdebatt är de bra. Harrisons blogg är också en bra källa, men det är klart att han ibland är kontroversiell eller personlig i det han skriver - men ärligt talat hur ofta utgår vi från hans vetenskapliga produktion när vi skriver artiklar? Ibland kan det säkert vara behövligt att uppge "Enligt bloggen xxx..." för att ange att det är ett debattinlägg och då är det förstås också bra om man verkligen vet att någon bryt sig om det inlägget genom att t.ex. svara på det eller kommentera det. Generellt förbud att citera bloggar kan vi däremot inte ha, det är för långtgående. /Machatjkala (diskussion) 17 februari 2018 kl. 18.49 (CET)
Bloggpost från Riksantikvrieämbetet och en av de ledande runologerna, som emm nog kunde användas som källa för nyansering och utökning av Ölands runinskrifter 44. Taxelson (diskussion) 17 februari 2018 kl. 19.23 (CET)
Bloggar är källor - ibland bra, ibland dåliga. Liksom Ugglan. Ibland topp, ibland dåligt. Jfr vetenskapliga reviewed publikationer om stup-operationer (Karolinska). Jag skriver nu (mkt lite) om Melodifestivalen, kommentaren från SVT press-ansvarige om ändringar i röstningen var typ "vi har inte skickat ut någon pressrelease, men du hittar några kommentarer på Tobbes blogg". Tack för det, SVT. Så bloggar är ok, ibland. Och Inte, ibland. Kommentaren "skvaller" gällde kanske för en 20 år sedan, men WP måste nog hänga med bättre i utvecklingen. Svaret är nog dåligt: En bra blogg är en bra källa, en dålig blogg är en falsk källa. Liksom en vettig vetenskaplig publikation är bra, medan en betald eller kompis-antagen vetenskaplig publikation är katastrof. Hur man skiljer dem åt? Hrm, fråga Donald, han nosar ofta upp vad som är fake. Dvs svårt att veta. Men allt som statsminiters säger, är inte korrekt, så man kan inte lösa problemet med att föreskriva en viss källa. --Janwikifoto (diskussion) 17 februari 2018 kl. 22.01 (CET)
@Tostarpadius: Jag tycker att diskussionen ska föras här och inte på Wikipediadiskussion:Verifierbarhet eftersom svagheten med bloggar inte är verifierbarheten utan trovärdigheten. /ℇsquilo 18 februari 2018 kl. 20.27 (CET)
Det kan man naturligtvis hävda, men då blir det en betydligt vidare diskussion än den som initierades på annan plats. En sådan är jag inte intresserad av. Det som rör den ursprungliga frågan bör dock diskuteras på samma plats. Där gäller det en formulering som en användare vill plocka bort. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2018 kl. 00.07 (CET)
Esquilo: Diskussionen handlar om att ta bort bloggar som exempel på olämpliga källor, vad gäller verifiering. Dels används bloggar och kan användas som källa i vissa fall med stöd av riktlinjen om källor. Dels är den inte jämförbar med hörsägen, som aldrig ska användas. Det ställs sedan tidigare krav på bloggar i riktlinjen om källor, exempelvis att de inte kan användas för att källbelägga något annat ämne. En vanlig privatperson kan alltså inte belägga vetenskapliga uppgifter med sin blogg eller personliga webbplats, och Dick Harrisons blogg kan alltså inte användas för att belägga någonting utanför hans expertområde. Oavsett vilken typ av källa det är ställs det krav på att man kontrollerar källan. Det finns tidningar med bluffnyheter, det finns böcker som speglar författarens åsikter eller innehåller inaktuella uppgifter, det finns forskning som inte blivit accepterad, så källkritisk ska man alltid vara. Det är upp till den som lägger in en källa att använda källan på rätt sätt. En diskussion om att vissa källtyper ska förbjudas vill jag inte se här. Det skulle innebära att många artiklar med källbrist blir utan källor. Anledningen till att vi inte kan begränsa typer av källor är ämnesbredden (vi accepterar ämnen som inte finns i traditionella encyklopedier) och bidragsgivarna. Annars blir resultatet källösa artiklar och att vi får artiklar baserade på rykten eller brorsans kompis och liknande, för utan källor blir verifieringsmöjligheten sämre. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 20 februari 2018 kl. 18.24 (CET)

Veckans tävling - Film

Med start måndag den 19/2 pågår Veckans tävling på temat film, med anledning av att det i år är 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Det är ett brett ämne, där man kan skriva om såväl filmer (kort- eller långfilmer), regissörer, skådespelare, manusförfattare, böcker som filmatiserats, yrken inom filmbranschen, filmtermer och mycket annat. Välkommen att tävla och utöka Wikipedias artiklar om film!--Historiker (diskussion) 18 februari 2018 kl. 18.04 (CET)

Tröttsamt med tiggeri

Det blir ganska jobbigt, att varje gång man går in på Gpedia mötas av stora rödkantade texter om att Gpedia tigger pengar. Om Gpedia aldrig får ihop de där pengarna som man behöver, kanske man borde se över sin verksamhet i stället och skära ner på kostnaderna. Folk skriver gratis åt Gpedia, Gpedia borde skämmas över att dessutom hela tiden fråga om bidrag. Normalt borde det ju vara Gpedia som skulle ge pengar till dem som skriver här! 2A00:801:293:9FCE:D1AD:E751:554C:7783 (diskussion) 18 februari 2018 kl. 19:51 (CET) (Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Det är kanske inte tänkt att vi som arbetar gratis med att redigera också ska betala för att få jobba. Snarare då de som "konsumerar" innehållet. Det är kanske därför som de stora "blafforna" inte syns om man är inloggad. --Andhanq (diskussion) 18 februari 2018 kl. 19.57 (CET)

Drottens kyrkoruin, Visby

Jag funderar på att flytta Heliga Trefaldighets kyrkoruin, Visby till Drottens kyrkoruin, Visby. Ruinen har varit flyttad en gång tidigare (från "Drotten") och även bytt kategori på Commons vad jag kan se. Anledningen är att ruinen kallas för Drotten, även officiellt – Statens fastighetsverk och skylten utanför Drotten (på engelska tycker jag "Drotten church ruin" är bättre än "Drotten church"). Synpunkter på eventuell flytt? Commons behöver ju också ändras i sådana fall. Tore Danielsson (diskussion) 19 februari 2018 kl. 10.48 (CET)

På mig verkar förslaget okontroversiellt. Men jag vet ingenting om Gotland. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 03.53 (CET)

SWEDPOPS - Svenska befolkningsdatabaser för forskning - att skapa enhetliga strukturer

För er som är intresserade av vad forskningsvärlden tänker/jobbar med då det gäller befolkningsdatabaser.

En uppstartskonferens Torsdag 15 mar 2018 kl:13:00 - 16:30 Marieberg Sthlm för projektet SwedPops länk anmälan om projektet se pdf

Jag kommer att vara där och höra hur forskarna ser på yrken/kategorisering/??? och vilka standarder som dom använder. Tror vi kan dra nytta av detta i Wikidata/Gpedia. När det gäller just yrken har vi Gpedia tyvärr inte satt ned foten och definierat en policy hur vi hanterar det hela. Jag har med "en dåres" envishet följt vad Riksarkivet och Svenskt biografiskt lexikon (SBL) gjort, vilket har sina fördelar och nackdelar länk

  • + vi har en källa SBL
  • + valet i Gpedia/Wikidata blir transparent och kanske kan vi i framtiden "automatiskt stämma av/flagga fel" att Gpedia/Wikidata = SBL
  • - SBL är inte felfria och saker och ting har ändrats under de 100 år dom jobbat
  • - SBL kommunicerar tyvärr inga visioner och känns som dom inte "hänger med" vad andra delar på Riksarkivet tänker då det gäller ex. projekt TORA och Swedpop
  • - SBLs web saknar kopplingar som Gpedia/Wikidata vilket gör den tungjobbad plus att dom även saknar kopplingar mot Libris etc....
  • - SBLs har struktur etc. is sin text men deras web är inte datadriven dvs. hanterar på ett bra sätt att man kan som med Wikidata hämta ut relevant information på ett strukturerat sätt jmf hur Wikidata kopplar ihop SBL med LIBRIS....

Det finns dock hopp

- Salgo60 (diskussion) 19 februari 2018 kl. 16.37 (CET)

Borde man inte använda ISCO eller SSYK? Edaen (diskussion) 19 februari 2018 kl. 17.48 (CET)

Varför engelska namn på platser?

På huvudsidan finns en utvald bild med texten "Eduardo Avaroa Andean Fauna National Reserve är ett naturreservat i Bolivia." Varför använda engelska namn på platser? I Bolivia talar man spanska, här är den spanska artikeln om reservatet: https://es.wikipedia.org/wiki/Reserva_nacional_de_fauna_andina_Eduardo_Abaroa 217.214.151.227 22 februari 2018 kl. 01.59 (CET)

Sidan är helt enkelt robotskapad. Mvh – GeMet [diskussion] 22 februari 2018 kl. 02.02 (CET)
Jag jämför med den enegelska artikeln och ser omedelbart två fel med den svenska: (1) På kartan är detta bolivianska reservat placerat utanför landets gränser, i varje fall på min skärm (2) ytan uppges till 7,1 kvadratkilometer där den engelska versionen har 714745 hektar, vilket är 1000 gånger större. Det första felet beror sannolikt på dåliga ingångsdata, men det andra måste vara LSjbot-projektets direkta ansvar. Man har glömt att man vid talangivelser på engelska använder komma och punkt omvänt mot hur man gör på svenska.
Det finns ingen möjlighet att manuellt kontrollera och rätta fel av detta slag. Artikeln är en av 192000 som producerades i december 2015. Vi kan rätta fel i mindre områden som Belgien och Lettland, men för geografiska upplysningar från världen i stort förefaller svenska Wikippedia vara räddningslöst förlorat. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 03.24 (CET)
Jag har bytt tillbaka till den föregående utvalda bilden, så att vi inte länkar till en ogranskad robotskapad artikel på huvudsidan. Svensson1 (diskussion) 22 februari 2018 kl. 05.42 (CET)
I Geonames riktlinjer står ”the main name for the toponym should be a widely accepted international or English name. Local languages are entered as alternate names.”. Därför har vi så många botskapade artiklar med engelska namn där vi borde ha lokslt namn. Kitayama (diskussion) 22 februari 2018 kl. 06.14 (CET)
Kartan är nu riktig. Det verkar ha varit ett tillfälligt fel, när jag klickade mig till den svenska versionen via den spanska och engelska. Roufu (diskussion) 22 februari 2018 kl. 08.46 (CET)
@Roufu: Anledningen till att kartpricken hamnade fel på Boliviakartan var att den reliefkarta som användes i mallen {{Kartposition Bolivia}} inte hade rätt proportioner (rätt=samma proportioner som grundkartan och som anges med parametern ratio). Det drabbade samtliga artiklar med denna karta, oavsett om de är robotskapade eller ej, men felet syntes mest för platser i södra Bolivia. Jag har nu ersatt kartan med en som är 5 procent högre och därmed bör kartprickarna hamna där de ska under förutsättning att koordinaterna är rätta, vilket de är i det exempel du pekade på.
--Larske (diskussion) 22 februari 2018 kl. 09.06 (CET)
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.