Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Vilken artikel bör länkas till ordet "svensk"?

Det finns många artiklar som har inledningen "X ... var/är en svensk ...". Ofta är ordet svensk länkad till artikeln Sverige, men det finns också andra länkningar.

Länkad artikel Antal artiklar just nu
Personartiklar Andra artiklar
ingen länk 42 618 4 688
Sverige 15 200 4 201
Svenskar 2 754 395
Svenskt medborgarskap 203 0

Finns konsensus om vilken form som bör användas i personartiklar? I andra artiklar?
Enligt ämnesguiden Gpedia:Biografiska artiklar är det artiklen om landet (Sverige) som ska länkas till uppgiften om nationalitet (svensk) i biografier.
--Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 09.58 (CEST)

Men det beror väl på vad som avses. Edith Södergran är förvisso en svensk författare, sett till språket men inte till medborgarskap. Med t.ex Luis Miguel Bracamonte Salazar förhåller det sig väl på motsatt vis. Vi saknar ju möjlighet att för svenska förhållanden göra den distinktion som finns mellan t.ex finsk och finländsk, vilket är en brist (ehuru i politiken en resurs för svartmålning av motståndare!). Någon generell regel för vad "svensk" ska länka bör väl därför inte ställas upp? Taxelson (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.02 (CEST)
I de fall då artikelsubjektet inte är en person så är det oftast naturligast att länka till Sverige. För personer kan man välja att länka till Svenskar om personen passar in i beskrivningen i den artikeln. /ℇsquilo 29 september 2018 kl. 13.23 (CEST)
Jag anser att det alltid bör vara landet. Om det inte existerade vid tidpunkten, som Tyskland mellan 1806 och 1871, kan man välja andra lösningar. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.22 (CEST)
Vad gäller Edith Södergran skulle jag kalla henne en svenskspråkig författare, men inte en svensk, precis som jag inte kallar en österrikare tysk. I det senare fallet kan äldre litteratur vara missvisande för nationalitetsbestämning. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.24 (CEST)
Generellt anser att det bör vara landet, ej folket, som länkas. (Jag tror att man ofta klickar för att få veta varifrån någon kommer, kanske se en karta.)
Men att wikilänka "svensk" anser jag helt överflödigt. Vill någon klicka på en sådan länk, för att få veta var Sverige är? Vi har uppenbarligen ingen explicit policy om detta på WP:Wikilänkar#Wikilänkar att undvika. Det kanske vore dags? -St.nerol (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 20.08 (CEST)
Absolut inte. Vi bör behandla alla länder/nationaliteter lika i sådana sammanhang. Allt annat strider mot det globala perspektivet. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 06.38 (CEST)
Vi kan väl iofs sluta länka norsk, guatemalisk, sudanesisk och myanmarisk också. Det torde inte vara någon stor förlust. -- Hårig banan (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 09.14 (CEST)
St.nerol skriver att "det bör vara landet, ej folket, som länkas". Hur ska i så fall kurder, finlandssvenskar, samer och aboriginer länkas utan att beskrivningen blir missvisande? /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 09.22 (CEST)
De är inte relevanta exempel när frågan gäller beteckningar som kan syfta på såväl ett land som gruppen som förknippas med landet. Kurd, finlandssvensk, same och aborigin är per definition termer som syftar till grupptillhörigheter, inte enbart eller i första hand länder. Det är ju när inget eget land existerar som valet i länkfrågan är lätt. (disk. bidr.) 10 oktober 2018 kl. 10.22 (CEST)
Jag kan omöjligtvis se att svaret kan bli något annat än det första, det som Taxelson gav: "Det beror på sammanhanget". Att kräva att en alltid ska skriva "svenskspråkig" när en menar så är både klumpigt och byråkratiskt. Det löser ju dessutom inte alla de fall där någon redan använt "svensk" i betydelsen språket. Menar ni att vi ska botredigera alla sådana fall? Och hur gör vi med andra homonymer? Ska vi dra igång andra, lika ofruktbara diskussioner om dem med? Svenskan innehåller homonymer, det får vi faktiskt leva med – inte försöka diskutera oss fram till något slags Svenska 2.0, där varje ord bara har en betydelse. / TernariusD 10 oktober 2018 kl. 10.58 (CEST)
Men är en svensk författare verkligen ett solklart fall av dubbeltydighet? (Homonymi är det dock inte, då det handlar om ett och samma ord, om än med skilda användningsområden – möjligen polysemi, men det handlar trots allt om ett ord som växlar till angränsande betydelser beroende på sitt omedelbara sammanhang, så nja.)
Lutar det inte övervägande mot att man förstår frasen en svensk författare som "en författare från Sverige", snarare än "en författare som skriver på svenska"? I fallet Edith Södergran är det dock naturligtvis "en finlandssvensk författare/poet" som gäller; det får med både språk och härkomst.
Jag tror på Svensk ordbok:s hantering av ordet svensk: "som har att göra med Sverige" och därefter den underordnade definitionen "som har att göra med svenska", där "som är på svenska" är en möjlig betydelse (till skillnad från t.ex. den i svenska dialekter, "som är en del av svenskan").[1] Nyckeln är alltså mycket riktigt att det beror på sammanhanget, men inte att det har så mycket med ordet svensk i sig att göra, utan att det snarare kommer an på vilket ord det står som attribut till. I konstruktionen en svensk [yrkestitel e.d.] kan man förmoda att det syftar på nationell hemhörighet. (disk. bidr.) 10 oktober 2018 kl. 16.04 (CEST)
@Tostarpadius:, jag undrar om man inte drar WP:Global för hårt, om man insisterar på att alltid länka "svensk" om man länkar "malayansk". Policyn slår visserligen fast att "Enda kravet för att kunna tillgodogöra sig en artikel i svenskspråkiga Gpedia ska vara kunskaper i svenska." Men ordet "malayansk" är förstås ett mycket ovanligt ord i svenska språket, jämfört med ordet "svensk". Jag tror mer på en pragmatisk wikilänkning som pekar vidare där det kan behövas, snarare än en strikt "egalitär" tillämpning av Global-policyn. Global verkar ju främst vara fokuserad på artiklarnas innehåll. Skulle inte en så strikt tillämpning på wikilänkningen resultera i mängder av länkar av symboliskt värde, som aldrig blir klickade, alternativt en klar brist på länkning till mindre välkända nationer (såsom Användare:Hårig banan verkar vilja). Bara vi inte sätter regeln framför användarvänligheten! --St.nerol (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 10.53 (CEST)
Jag anser att länkar av till synes symboliskt värde är ytterst betydelsefulla. Vi vet inte vilka ord som läsarna vill gå vidare till. Därför bör vi alltid vara generösa med att erbjuda möjligheten. Årtal anser jag numera i regel vara onödiga att markera, men de flesta ord som har artiklar bör sättas inom klamrar. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 10.58 (CEST)
@St.nerol: Hävdar du att i en biografi är nationalitet en så viktig bit fakta att det kräver länkning? Det slumpade exemplet Eduard Dobbert har en massa trivialfakta i artikelns öppning. Det kanske behöver beskrivas att han är både tysk och rysk, men vore det inte varit bättre att "konstskriftställare" hade varit bättre länkat än "tysk" och "rysk"? Vad gäller trivialiteter så är nu även 25 mars, 30 september, 1839 och 1899 länkat, men hans yrke går det inte att läsa på om. -- Hårig banan (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 11.53 (CEST)
I den svenska policyn (Gpedia:Wikilänkar#Vad som bör länkas och inte) står att det i regel "är lämpligt att wikilänka fackuttryck och egennamn som redan har egna artiklar". (Notera att om man verkligen länkade allt med egna artiklar så skulle snart varje substantiv (och verb och adjektiv som många lätt kan substantiviseras) i vanligt språk vara länkande.)
Vad gäller nationaliteter så tycker jag att Engelska Gpedia har en vettig policy (en:WP:CONTEXT). Länk-tänket där går en medelväg, och utgår från vad en genomsnittlig läsare kan tänkas ha grundläggande kännedom om. Därför länkas generellt inte de mest välkända länderna, såsom USA, Ryssland, Tyskland, Japan osv, utan goda skäl, men små nationaliteter (givet exempel: Tonga) länkas alltid. (I en pågående diskussion är en överväldigande majoritet för att länka Estland i en biografisk artikel.) --St.nerol (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 23.29 (CEST)

Substubbar/Korta stubbar om presidentval?

Med anledning av detta: [2]. Användare:Regnstänk har skapat korta artiklar av några presidentval, som raderats som oartiklar: [3]. Artiklarna är riktigt korta, typiskt som Presidentvalet i Finland 1937:

{{brödtext}}
Presidentvalet i Finland 1937 ledde till att Kyösti Kallio från Agrarförbundet (nuvarande Centern) valdes till president.
{{Presidentval i Finland}}

Samt de rimliga kategorierna "1937 i Finland", "Presidentval i Finland 1937", "Val 1937|Finland". Jag håller inte med om att det är oartiklar, även om de såklart måste källbeläggas. Vad tycker gemenskapen? Är såna här artiklar fortfarande rimliga?--LittleGun (diskussion) 29 september 2018 kl. 12.52 (CEST)

Ja. När de är kategoriserade och wikiformaterade. /NH 29 september 2018 kl. 12.59 (CEST)
Jag tycker att de bör tillåtas, de ingår i en större "svit" av presidentvalsartiklar och de har interwikilänkar till mer fullödiga artiklar på till exempel enwp, dewp och fiwp. Givetvis är det bästa om artiklarna fylls på men det är lättare om det finns en grund att bygga på. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.05 (CEST)
Jag återställde artikeln. Även om den är kort och källös så innehöll den det väsentligaste nämligen utfallet. /ℇsquilo 29 september 2018 kl. 13.19 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Jag såg dessa i morse och suckade. Det är inte ett jättejobb hitta text och lägga till någon källa, så de blir åtminstone en stub, och de fyller en svit, som är bra. Och för något år skull jag gjort dessa tillägg. Men jag blir mer och mer tveksam vi skall "rädda"/skapa något rimligt från den svaga basen. I allmänhet är kvaliteten på nya alster klart förbättrad och det känns inte längre (för mig) så motiverat lägga ner möda på något som detta. Jag skulle nog dock själv substubat dem men tycker det är helt OK de raderas.Yger (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.24 (CEST)
Skall olika användares åsikter ändra tidigare rekommendationer, så bör kanske också sidan om Gpedia:Raderingar#Oartikel (föreslagen som riktlinje) och essäen Gpedia:Oartikel ändras, eftersom där står att: Oartikel är en pejorativ term för artiklar, som inte lever upp till grundläggande krav för att anses vara en artikel. Hit kan bland annat rent klotter hänföras, men även artiklar av såpass dålig kvalitet att det bedöms som snabbare att påbörja en helt ny text än att försöka rädda den som finns.
Oartiklar skall, som jag förstår, INTE omfattas av artiklar som innehåller följande tre beståndsdelar:
  1. En förklaring av vad ämnet är för något, till exempel "Albert Einstein var en tysk teoretisk fysiker." Ju mer information du kan ge, desto bättre.
  2. En beskrivning av varför ämnet bör finnas på Gpedia, till exempel "Han är mest känd för att ha utvecklat teorin om allmän relativitet, vilken medförde en revolution inom fysiken."
  3. En källhänvisning, som gör det möjligt för andra att kontrollera det som står.
Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 13.38 (CEST)
Jag har redigerat bort att "Oartikel" skulle vara pejorativt från Gpedia:Raderingar#Oartikel och [Gpedia:Oartikel]]. Med diskussionsinlägg Wikipediadiskussion:Raderingar#Oartikel här.--LittleGun (diskussion) 29 september 2018 kl. 15.34 (CEST)
Jag tycker iofs att den här typen av mycket korta artiklar om "instanser" av samma företeelse bättre hade passat i en lista, i det här fallet t.ex.Lista över Presidentval i Finland (eller kanske en infogning i Presidentval i Finland). Men det är en sak som bäst avgörs på SFFR; några oartiklar ser jag knappast att de är, och då tycker jag inte heller att de ska snabbraderas. De innehåller ju faktiskt relevant information, om än inte så mycket. / TernariusD 29 september 2018 kl. 15.28 (CEST)
Såklart var det oartiklar, att ens skapa såna svaga "artiklar" bara för att årtalen ska vara blåfärgade i en mall är under all kritik. Sen att artikelskaparen har mage att malla med "ingen brödtext"-mallen är bara provocerande. Hur svårt att skriva några fler meningar så att den blir i alla fall ok. För övrigt var det jag som la raderingsbegäran och det skulle jag göra igen om det skapas fler liknande usla artiklar i fortsättningen. Ja, artiklarna om presidentvalet 1937 och 1950 är lika usla som de som raderades. Gpedia har tillräckligt många små "skitartiklar" som ligger år efter år utan att något händer. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 17.59 (CEST)
Om artiklarna på ett relevant sätt beskrev något källbelagt, så ser jag inte vad som gör dem dåliga. En artikel blir inte med automatik en "skitartikel" bara för att den innehar ett mycket begränsat antal Kb. Självklart vill alla att alla artiklar skall vara så välskrivna och rika på information som möjligt, men hela meningen med wikin var ju att just en stubbe eventuellt skulle få någon att skriva mer, jämfört med avsaknaden av en artikel om ett ämne. Just i detta fallet tycker jag dessutom att stubbarna ingår under kategorin stubbar som inte skall raderas om de inte uppenbart är irrelevanta. På sidan Sidor föreslagna för radering står överst: Anmäl inte artiklar enbart om de är bristfälliga eller korta. Sådana artiklar kan förbättras och deras existens utgör en viktig grund för Wikipedias kontinuerliga tillväxt. De artiklarna bör istället kvalitetskontrolleras eller utökas. , och detta tycker jag fortfarande gäller, tills det bytts ut mot: Om någon tycker att det är skitartikel så kan den raderas. Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.13 (CEST)
@DIEXEL: Jag tycker man bör skilja på artiklar som har "legat år efter år" och artiklar som är åtta timmar gamla. De sistnämnda kan gott få en chans att utvecklas innan de diskvalificeras, speciellt när artikelämnet är relevant. Om det finns ett behov av att hålla dem under uppsikt kan lämplig åtgärdsmall, till exempel {{brödtext}} användas. Att flytta artikeln till användarens sandlåda och på användardiskussionen förklara varför är en annan möjlighet. Vi måste förutsätta att den som skapade artiklarna om de finländska presidentvalen gjorde detta med en god avsikt och det tycker jag bör uppmuntras snarare än sågas. --Larske (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.25 (CEST)
Dan Koehl: Jag är helt medveten om att Gpedia är ett gemensamt projekt MEN om inte ens artikelskaparen har något intresse att göra artikeln duglig INNAN den trycker på publiceringsknappen första gången så ser jag ingen anledning att tillföra till den. Varför ska artikelskaparen lägga allt ansvar på de andra när den själv inte vill förbättra/göra den duglig? Det är bland de större problemen här är att man är för snäll och förbiser sånt här trots att det inte fyller ens ett egentligt värde. Andra saker är ju de artiklar som godkänns men inte har några källor så man slänger på en källmall. Hur stor chans är att den egentligen källbeläggs inom rimlig tid av användare som inte är etablerade? Sannolikheten är inte så stor... DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 18.48 (CEST)
Larske: "Att flytta artikeln till användarens sandlåda"...Det har jag redan förslagit i Wikipediafrågor och Bairuilong och Nirmos svarade och där Nirmos presenterade en idé om att en användare skulle kunna rekommendera en flytt via snabbraderingsknappen men fick inget gehör av övrig gemenskap så det rann ut i sanden... För övrigt att artikelskapare slänger på åtgärdsmallar (brödtext, källor etc) vid första publiceringstillfället är både provocerande och magstarkt enligt mitt tycke. Det är min ståndpunkt och den håller jag fast i. Lite måste man begära för sjutton. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.01 (CEST)
@DIEXEL:: Jag förstår ditt argument, men har också sett det upprepas sedan omkring 2004. Ibland med förväntat resultat, och artikeln raderades. Och kanske aldrig har återskapats. medan (min mycket sponta uppskattning) över 90% av de som INTE raderades, under åren HAR byggts ut. Se ätten Örnevinge som jag skapade 9 december 2002.
Apropå Erik Brahe, satt jag f.ö. just och funderade på vad som skulle göras med de här Örnevingarna. Varken Nordisk Familjebok eller Hofbergs handlexikon har någon artikel om dem. Det verkar ha varit en högst ordinär lågadelssläkt med några häradshövdingar och vad det nu är. Det enda av intresse är att de härstammar från en oäkta son till en Brahe. Jag tror att vi kan radera dem, och i stället sätta en liten snutt om Örnevingarna antingen i slutet av artikeln om Erik Brahe eller i artikeln om släkten Brahe. //Tupsharru 23 augusti 2004 kl.22.34 (CEST)
_:::-hade denna artikel raderats, så tror jag inte att den hade exisreta idag...
om inte ens artikelskaparen har något intresse att göra artikeln duglig skriver du. Det vet vi inte. Skall Gpedia vinna ytterligare en person som är villig att bidra till projektet, bör vi inte radera relevanta artiklar, bara för att de är stubbar. FÖR HELA WIKIPEDIA är en stubbe. Dan Koehl (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.08 (CEST)
@DIEXEL: Regnstänk har gjort en enda editering som på något sätt kan betraktas som konfrontatorisk, hen begärde Skottniss blockerad för att denna raderat Regnstänks artiklar. Men Regnstänk är en nybliven användare, och sannerligen inte den enda nya användare som reagerat litet starkt när den sett flera av sina artiklar försvinna. I övrigt kan jag inte se några problem med Regnstänks agerande. Hur vet vi att användaren har skapat artiklarna "bara för att årtalen ska vara blåfärgade i en mall"? Att Regnstänk mallade med "ingen brödtext"-mallen ser jag närmast som ett sätt att visa att användaren var medveten om att artiklarna behövde bättras på, och rekommendabelt snarare än provocerande. Ja, jag håller med om att artiklarna kan förbättras, som jag har skissat litet på ovan. Men de innehåller ju fakta, vilka som vann valen. Hur hittar vi annars den informationen på ett enkelt sätt?
Om en nybörjare skriver artiklar som kunde vara bättre så vägleder vi väl vederbörande, snarare än att dränka vederbörande i kritik? "Svaga 'artiklar'", "under all kritik", "bara provocerade", "skitartiklar" – vad hände med Gpedia:Var snäll mot nybörjare? Jag är inte riktigt van vid sådana oförsonliga tongångar från dig, DIEXEL – nog är det väl bättre att vägleda en nybliven medarbetare än att fullständigt göra ner vederbörande? / TernariusD 29 september 2018 kl. 19.21 (CEST)
Jag instämmer med bland andra LittleGun och Larskes resonemang ovan och tycker att artiklarna uppfyller våra allra mest grundläggande krav och skulle därför inte ha raderat dem själv. Vidare tycker jag gott att även övriga av Regnstänks presidentvals-artiklar kan återskapas. /Ariam (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.47 (CEST)
Ternarius: Såklart förekommer det att användare skapar bara för att få bort rödlänkar i artiklar och mallar, jag har varit här i 12 år så jag vet hur vissa användare resonerar kring frågan. DIEXEL (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.06 (CEST)
DIEXEL: Men vet du om det var därför Regnstänk gjorde som hen gjorde? Det tvivlar jag på. Vad du i praktiken säger är "Tro det värsta om nybörjarna". I all min naivitet tycker jag "Var snäll mot nybörjarna" låter bättre. Trots att jag har varit här i över 12 år har jag alltså aldrig lärt mig bättre. :-) / TernariusD 29 september 2018 kl. 21.22 (CEST)
Ternarius: Det är inte mitt problem om ni vill ha såna där artiklar och det är inte mitt problem när ni ställer svenska Wikipedias kvalitet och trovärdighet på spel (likaså med geografiprojektet)... Men det verkar ni inte tro att det gör utan tittar blint på att svenska Gpedia ska ha så många artiklar som möjligt för att hävda sig. Det ska bli intressant i fortsättningen och följa er administratörer om ni är konsekventa med detta eller inte. Jag tänker inte malla några fler artiklar utan det får ni andra sköta. DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.25 (CEST)
Jag tycker det är också intressant hur alla utom Skottniss tar Regnstänks parti när såna där artiklar med en mening och utan källor har blivit raderade förut så jag undrar om det är nåt annat som är det egentliga problemet? DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.26 (CEST)
Jag tycker det var bra du mallade, och har också gjort ett inlägg där jag ger det åtminstone delvis stöd. Jag ser det som viktigt Gpedia arbetet inte blir för monolitiskt utan att det är öppet att ha en annan åsikt än majoriteten. Jag hoppas du fortsätter malla som tidigare så diskussionen hålls levande.Yger (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.37 (CEST)
@DIEXEL: Nu använder du en halmdocka. Jag har aldrig hävdat att artiklarna är bra och bör släppas igenom precis som de är – tvärtom har jag föreslagit förbättringar. Men om jag ska skriva klartext, för det gör uppenbarligen du, så tycker jag din beskrivning av användaren var under all kritik. Man kan mycket väl kritisera en användares inlägg utan att förfalla till sådana personangrepp som att deras "skitartiklar" är "under all kritik" och "bara provocerade". Det bidrar inte till att göra användaren till en bättre bidragsgivare utan bara till att skrämma bort hen. ag är uppriktigt förvånad över att så få har reagerat mot din debattstil. Nog måste man kunna kritisera en användares artiklar, kritisera ordentligt, t.o.m., utan att förfalla till ett sådant debattspråk? Och vad i allsindar menar du med "jag undrar om det är nåt annat som är det egentliga problemet"? Det luktar konspirationsteorier. Kom inte med svepande anklagelser mot alla som inte delar din syn på frågan, utan skriv klartext. / TernariusD 1 oktober 2018 kl. 16.57 (CEST)
Jag tänker inte lägga mig i vad som ska raderas eller inte här, men vill göra er uppmärksamma på att en del av de här "valen" inte riktigt har gått till som vanliga val brukar gå till. På grund av kriget har undantagslagar gjort att elektorer tillsats på ett lite "annorlunda" sätt och dessa har sedan valt president. Jag tycker det här är så extraordinärt att det borde föranleda användare här att fördjupa sig i saken och författa själva, istället för att föra långa diskussioner om något som nästan är ingenting... -- Hårig banan (diskussion) 29 september 2018 kl. 19.56 (CEST)
Jag tycker oartiklar är sådant som inte är artiklar men ändå inte klotter: bruksanvisningar, sångtexter, recept, cv:n, eller vad det nu kan vara. Det här var en artikel med relevant ämne och innehåll, även om den var kort och saknade källor och väsentlig information. För 10-15 år sedan skapades många sådana artiklar av etablerade användare. Nu bör nya artiklar vara lite mer omfattande och ha källor. Etablerade användare klarar nog att få sina artiklar raderade om de inte uppfyller grundläggande krav. Men med nya användare är risken stor att de skräms bort eller hamnar i konflikt. De behöver istället hjälp att förbättra artiklar och lära sig vad som förväntas. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 29 september 2018 kl. 20.11 (CEST)
F.d. 82.212.68.183: Det var då det men nu ska det tydligen vara mer fylligare artiklar och med källor som stödjer faktan men det är något som jag kanske har inbillat mig och missuppfattat administratörerna? DIEXEL (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 16.29 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Ska vi kunna förbättra artiklarna, eller ens om vi bara ska lägga upp dem som en lista/infoga dem i en lämplig artikel, är det närmast en nödvändighet att artiklarna återskapas. Jag instämmer följaktligen med Ariam ovan. / TernariusD 29 september 2018 kl. 20.18 (CEST)
Jag har återskapat artiklarna med anledning av diskussionen ovan. Jag håller med DIEXEL i sak (och förstår de starka ordvalen ovan), men ser även vikten av att "inte skrämma iväg nya". I vilket fall som helst så är "konsensus" rätt så tydligt (och därför känns det inte mödan värt från min sida att "gräva ner mig" i sakfrågan). Skottniss (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.25 (CEST)
Har kompletterat med iw-länkar, artiklarna på enwp och fiwp innehåller information som kan översättas och läggas in i artiklarna. Thoasp (diskussion) 29 september 2018 kl. 21.40 (CEST)

Det är en bedömningsfråga och lär vara det. Administratörer gör en bedömning från fall till fall utifrån ämne, utvecklingspotential, existerande artiklar osv. Det kan säkert finnas en del gränsfall som kan bedömas olika. Men det är den som skapat artikeln som har huvudansvaret för att påvisa att den är relevant och lever upp till Wikipedias standard. Vet man med sig att man skapat en artikel som ligger i gränslandet bör man förbättra den eller ta upp det för diskussion och hoppas på stöd. Den som har skapat en artikel som ligger i gränslandet bör vara medveten om att artikeln riskerar att raderas. Regnstänks begäran om att Skrottniss ska straffas enbart för radering av en artikel i gränslandet är för mig obegriplig. Det låter som hämnd eller som att något annat gått fel som inte framkom i inledningen av den här diskussionen. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 oktober 2018 kl. 22.10 (CEST)

Exempel att arbeta med externa källor

Nedan hur jag ser att vi i framtiden får bättre koll på vår omgivning om saker ändras om vi startar att kommunicera med andra och förklarar hur man gör saker på bästa sätt.... och sedan använder Wikidata mera aktivt

Nyss delades ekonomipriset ut till William D. Nordhaus och Paul M. Romer vi har nu satt upp så att vi kan söka hos Nobel Data samtidigt som Wikidata ==> att vi enklare kan hitta avvikelser

- Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.23 (CEST)

Wikidata är redan uppdaterat visar det sig så vi väntar på Nobelprize.org

- Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.40 (CEST)

Källor - estetiskt snyggt och läsvänligt eller kritiskt och noggrant?

Jag har länge brottats med problemet att källhänvisa, alltså inte hur man källhänvisar utan när. Vad är viktigast hos en wiki artikel, att den ska vara läsvänlig och snygg eller att innehållet är så noggrant korrekt och enkelt att fakta kolla. Till exempel, Christopher Nolans artikel såg ut så här en gång i tiden: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christopher_Nolan&diff=next&oldid=37473661, detta är ju extremt ackurat men kanske inte det snyggaste eller trevligaste att läsa. Däremot denna om Djursholm: https://sv.wikipedia.org/wiki/Djursholm, har inga källor i de första tre styckena men anses konstigt nog vara ackurat samt tar otroligt tidskrävande att verifiera att det som står i de första tre styckena faktiskt stämmer. Hur löser man detta problem, om det ens går att lösa? Personligen lutar jag mer åt ackurat än det läsvänliga hållet, för jag anser fakta är det viktigaste hos ett encyklopedi men jag förstår den andra sidans argument. Ljuvlig (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.38 (CEST)

De "tre första stycken" i Djursholm är det som kallas ingress, inledning eller sammanfattning och allt som står där bör även återfinnas på andra platser i artikeln. I ingressen behövs därför inga källhänvisningar om det finns på annat ställe i artikeln. Se även Gpedia:Källhänvisningar#När_behöver_man_inte_ange_en_källa?.
Det går säkert att hitta undantag från denna regel, även i Djursholm. --Larske (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 10.50 (CEST)
Jag menar att de uppgifter som anges i artikelns "faktaruta" definitivt måste vara belagda med källor - antingen med noter direkt i rutan eller med noter i artikeltexten. Detta innebär (åtminstone i de flesta fall) att rubriken "Religion" bör tas bort från faktarutorna av typ "Folkgrupp i Sverige". Frågan just nu aktualiserad vad gäller "Afghaner i Sverige". --Chandra Varena (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 11.00 (CEST)
Faktarutorna är ett problem i sig. När det gäller bör allt som står där också finnas på annan plats i texten. Därför krävs inga noter där, liksom inte heller i ingressen i en längre artikel. För kortare artiklar räcker ofta allmänna källhänvisningar. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 11.55 (CEST)
Personligen ogillar jag allmänna källhänvisningar även i kortare artiklar, eftersom det vid en framtida utökning av artikeln försvårar spårningen av vilka påståenden som stöds av vilken hänvisning. Då är det lätt att vissa stycken uppfattas som ej källbelagda, eller att stycken utan källor smyger sig in i efterhand. Fotnoter är alltid att föredra enligt mig. I ingressen däremot är det en annan sak om dess innehåll tydligt senare upprepas i artikeln där källbelagt. --Treetear (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST)
Visst kan det bli tokigt med allmänna källor. Om man exempelvis hänvisar till en hel bok, utan sidangivelser, kan det vara helt omöjligt att reda ut varifrån informationen är hämtad. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.01 (CEST)

Lyssnar man på Wikimedia Dario Taraborelli så är källorna det viktigaste i en Gpedia artikel se video nedan. Utan källor där påståendena kan verifieras har inte Öppen Fri Kunskap någon trovärdighet. Personligen tycker jag sv:Gpedia har generellt för lite källhänvisningar och att bättre stöd bör ges till den som skriver att hitta "bra" källor.

- Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 12.17 (CEST)

Det är skribentens sak att hitta källor. Vi bör inte skriva någon på näsan vad som är "bra". Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.01 (CEST)
Tostarpadius vi skall inte ha en till evighetsdisussion men det mönster jag tror mig se är att om man inte är "expert" och har sitt egna referensbibliotek med böcker så blir det lätt så att dom "källor" som dyker upp högst upp i en Google sökning är det som används dvs. Google rekommenderar (där kommer Gpedia oftas högt upp) vilket känns mindre bra. En tanke med att ha Wikidata är att knyta källor som SBL BLF SKBL till personer så att dessa källor hittas enklare.... Jag är 100 på att folket på Riksarkivet som sköter SBL inte ens kan stava till sökoptimering och göra så att deras poster syns högre upp hos Google...- 7 oktober 2018 kl. 07.24 (CEST)
Mitt intryck är att det är få artiklar som enbart bygger på googling utan urskiljning. De brister som finns är oftast kvarvarande barnsjukdomar (se nedan). Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.57 (CEST)
Av erfarenhet vet jag att det kan krävas ett idogt arbete för att få bort forum, bloggar, reklamdrivna sajter, privatpersoners hemsidor och sidor som inte anger sina egna källor som källor. Det arbetet är långt ifrån klart. Den undermåliga worldstatesmen.org är källa på hundratals sidor och den privata tacitus.nu som inte heller anger sina källor används på tiotals bara för att ta två exempel. Det här är till stor del kvarlevor från när svwp var ungt och i viss mån påverkan från enwp. I precision och utförlighet har vi passerat såna här sajter med hästlängder, alltjämt finns de kvar som källor. Det duger inte. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.10 (CEST)
Jag är inte helt säker på att jag snappat upp frågeställningen, men jag uppfattar att det handlar om fotnoter kontra läsbarhet. Både källor och läsbarhet är viktigt och därför finns det ingen anledning att välja det ena framför det andra. Det jag minns att Gpedia säger är att det viktiga är att man anger källor och inte hur. Om fotnoterna stör läsningen kan man flytta ned några till slutet av stycket. Det finns förstås nackdelar med det också, men att lägga flera efter varandra brukar inte störa läsningen på samma sätt som minst en fotnot efter varje mening. Sånt som är självskrivet eller väldigt grundläggande behöver man inte källbelägga. Inte heller inledningen om uppgifterna är källbelagda på andra ställen i artikeln. Däremot är det viktigt att allt går att verifiera och att ingenting är tveksamt eller kan ifrågasättas.
Angående Asciltos inlägg har jag också hittat en del anonyma webbplatser som källor, där det saknas utgivare och hänvisningar. Ibland är det rent av enda källan i artikeln. Samtidigt kan man kanske ta hjälp av den för att hitta lämpligare källor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 oktober 2018 kl. 23.01 (CEST)

Källor ett praktik fall med fel

Nedan ett fall jag hitta idag där Gpedia har källor men massa olika fakta på olika språk. Jag såg att detta IP nummer 109.240.113.242 kommenterat fel så jag tittade lite närmare på det. Min tes är att har vi bra källor så spara dom åtminstone i Wikidata...

Min fundering är att många källor är bra och som i detta fall har vi SBL som mycket trovärdig men troligen fel. SBL anger att dom forskar med primärkällor så vi får se vad dom har för svar. SBL artikeln är skriven 1953 så kanske det var svårare då att bekräfta med bra källor....

FYI: Jag skickade in än ändringsförfrågan till SBL se länk

Min tes är att ju fler källor vi har desto bättre, sedan behöver inte allt synas i artikeln.... - Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 11.55 (CEST)

FYI: Svar idag SBL att hon finns i Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker länk vilket jag nu äver inser att det fanns med som argument på hennes Gpedia diskussionssida..... frågan bollad till BFL vi får se om dom ändrar se tweet
Skall man ta på sig "Gpedia världen hatten" så borde alla språkversioner uppdateras eller åtminstone skulle en "signal" att här är fel skickas. Tyvärr känns det som fel i Gpedia sprider sig som en löpeld, min tro är att den elden kan bara släckas med tydliga trovärdiga källor - Salgo60 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.29 (CEST)

Systerprojektens presentation i vänstermarginalen

Hitflyttat från Gpedia:Begäran om åtgärder, [4].--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.17 (CEST)
Wikidata sv WIkipedia

Huvudsidan: se bild till höger på denna sida. På huvudsidan är Wikidata "översatt" till databas i vänster kolumnen. Mitt förslag är att Wikidata precis som Wikimedia får vara oöversatt och heta Wikidata.... - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 13.33 (CEST)

Det här är inte kopplat till huvudsidan enbart, utan i princip alla sidor som har Interwiki med en sida på Wikidata. Se exempelvis Bybrunnen. Jag talar nu inte om sidor som börjar med Q, utan projektsidor, mallar, mm. Sådana finns på Wikidata också, och är då (ibland) också kopplade till ett Wikidataobjekt som våra sidor (kan vara). - 62.20.170.74 6 oktober 2018 kl. 13.53 (CEST)
Det kan ändras på MediaWiki:Wikibase-otherprojects-wikidata, men jag vet inte om det är en särskilt bra idé att enbart göra den ändringen. I så fall skulle även "Bilder & media" behöva ändras till "Commons", "Artförteckning" till "Wikispecies", "Böcker" till "Wikibooks", "Nyheter" till "Wikinews", "Citat" till "Wikiquote", "Originalverk" till "Wikisource" och "Reseguide" till "Wikivoyage", och den diskussionen får nog tas på annan plats först. Nirmos (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.04 (CEST)
Nu är det en salig röra. Antingen ska vi skriva ut namnet på respektive projekt, eller så så skriver vi vad det omfattar. MediaWiki, Meta, Wikiversity och Wiktionary måste ges förklarande titlar alltså. Eller så ändrar vi samtliga. Jag hejar på förklarande titlar. Helst både och, men jag antar att det inte går av utrymmesskäl. Jag tror helt enkelt att tex Wikimedia Commons, Wikidata och Wikiversity är för okända begrepp utanför oss närmast sörjande, därför symbolen+förklarande text. (Just på huvudsidan, längst ner till höger, skrivs projektets namn och en rad om vad det omfattar.)--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.23 (CEST)

Min poäng är

  • att uttrycket databas inte är analogt med Böcker, Nyheter, Originalverk etc....
    • helst ser jag att Wikidata används
    • om inte något mer tydligt vad det är för databas ex. Wiki objektdatabas

- Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 14.33 (CEST)

Wikidata är lite mer än så idag. Se d:Wikidata:Lexicographical data. - 62.20.170.74 6 oktober 2018 kl. 14.46 (CEST)
japp och ordens betydelse verkar vara på G see tweet - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.08 (CEST)
Så om Wikidatas innebörd/omfattning ska beskrivas med ett eller ett par ord, vad blir det då?--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.17 (CEST)
ingen aning: vore trevligt om någon kunde förklara - jag har gett upp att hålla jämna steg med folket i Berlin... jag har nog med att reda ut svenska församlingar och hålla Wikidata i fas med Nobel Datas nobelpristagare ;-) - Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.28 (CEST)
OK, tex här:[5] och här:[6] försöker Wikidata förklara sig själva. Det kan vara ett bra ställe att börja.--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.34 (CEST)
Jag har med vild handlingskraft ändrat så att det är projektnamnen. Så är det åtminstone ebhetligt under diskussionen.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.25 (CEST)

Förslag

Om vi ska ha svenskspråkiga förklarande menynamn:

  • Mediawiki - Wikimjukvara
  • Metawiki - Global gemenskap
  • Wikidata
- Objektsdatabas
- Strukturerad data
  • Wikiversit
- Kursmiljöer
- Lärplattform
  • Wiktonary
- Ordförklaringar
- Ordbok

--LittleGun (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 15.34 (CEST)

Jag ser det inte som särskilt problematiskt att vissa länkar använder namnet och andra en förklaring, men konsekvens vore bra. Wiktionary borde självklart vara "Ordbok" eller liknande, och Wikiversity kunde vara "Lärplattform", medan Mediawiki, Wikidata och Meta mest är för dem som känner namnen, och förklaringarna kan närmast vara förvirrande, då det inte finns något sätt att kort förklara dem för utomstående. Jag tror de som har talas om Wikidata är fler än de som förstår vad "Databas" eller "Objektdatabas" syftar på i det här sammanhanget. "Meta" är lite problematisk, då det inte är ett egentligt namn. "Global gemenskap" tycker jag verkar otillräckligt, då det inte framgår vilken gemenskap det handlar om. --LPfi (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 10.03 (CEST)
Håller med Wikidata som blev databas förstod jag inte och reagera... nedan förslag köra oöversatt och ha alla menyalternativ som engelska har - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 11.49 (CEST)

Förslag 2

Inte översätta

Jmf andra en tyska - de, franska, norska, danska, finska , Island

Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 11.41 (CEST)

Ja, det kanske är bättre att inte översätta. I varje fall antingen eller, även om det är synd på Bild och media som blir riktigt obegripliga "Wikimedia Commons". Egentligen skulle nog listan kunna tas bort i vänstra menylisten.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.19 (CEST)
Jag håller absolut inte med om att det blir bättre. Nuvarande presentation är bästa tänkbara. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.30 (CEST)
OK. Nuvarande presentation är det blandat med omskrivningsförsök på svenska för vissa projket och projektnamnet för vissa. Menar du att det är den bästa tänkbara blandningen? Wiktionary är alltså bättre än "ordförklaringar?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.43 (CEST).
Har det inte blivit så att många av Wiki delarna har blivit starka "varumärken i sig själv" dvs. de behöver inte översättas eller det blir som så galet som Wikidata = databas så förstår 999.9999 % inte vad det syftas på. 0.0001% syftar på inlägg 7 oktober 2018 kl. 12.30 som denna gång var av avvikande synpunkt...
Klickar man på länkarna ovan så känns det som det "vanliga" på andra wiki är att inte översätta vilket talar för att det är mindre förvirrande för den som hoppar "runt" och inte bara bor på Bybrunnen... men käpphäst var att få bort Databas men det andra kanske bör också få lite omsorg... - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 13.34 (CEST)
@LittleGun: Jag såg inte så långt ned i listan. Givetvis bör alla presenteras på samma sätt som "Böcker", "Bild och media", "Databas" med flera. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 13.50 (CEST)
@Tostarpadius: Det kan man tycka, men det är ingen naturlag.
@Salgo60Det enda starka varumärket i allmän betydelse är Gpedia. Annars är det bara närmast sörjande som vet vad Commons och Wikidata är, och i den gruppen har kanske Wikidata ett starkt varumärke. Att du hängde upp dig på databas/Wikidata beror naturligtvis på ditt specialintresse där. Och för dig är det så mycket större än databas eller "strukturerad data". Men det blir inte tydligare med "Wikidata".
Frågan är vad länkarna är bra för, är det någon som använder dem? De dyker upp i vissa artiklar, antagligen om de är kategoriserade som något biologiskt så visas länken till Wikispecies och finns det en hänvisning till en commonskategori så dyker "Wikimedia Commons länken upp. Vad jag vet så dyker aldrig Wikidatalänken upp i artiklarna, och där finns ju redan länken Wikidataobjekt. Det är ju till projektet som vi länkar, så kanske är det bättre att det står projketnamnet då. Men, gör länkarna någon nytta?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.04 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Åtminstone jag använder dem ibland, iallafall Wiktionary, Wikiquote, Wikibooks och Wikisource (för Wikidata och Commons som jag besöker oftast använder jag andra ingångar). Så från min horisont gör de nytta, men de behövs kanske inte både till höger och vänster på huvudsidan. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.12 (CEST)
@LittleGun: Nej, någon naturlag är det inte, det medger jag. Det nuvarande är under alla omständigheter klart bättre än Salgo60:s förslag. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.09 (CEST)
Kan du motivera vad som gör det bättre?--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.10 (CEST)
Jag tycker det blev bra nu (utan "översättning/förklaringar).Yger (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.38 (CEST)
Håller med bättre än väntat dock så borde man testa av med "vanliga användare" om dom vågar klicka... - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 15.19 (CEST)

Och var finns det konsensus för förändringen? Det blev betydligt sämre. Inom teologin skulle man kalla resultatet Kanaans tungomål. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 18.49 (CEST)

Konsensus för konsekvens är uppenbar. Sen lutar konsensus åt att konsekvensen ska vara projektnamn, enligt min tolkning. Har jag fel då går det enkelt att ändra tillbaks när det är utrett till vad vi ska rubricera. Det som valts är egennamn, vilket är något annat än Kanaans tungomål eller ordvränging eller fikonspråk. Möjligen mindre lyckat ändå, ge gärna konkreta förslag på alternativa rubriceringar ovan.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.53 (CEST)
Det är alldeles för få som yttrat sig för att man skall kunna göra en konklusion. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.01 (CEST)
Att så få uttalat sig skall nog tolkas som att få tycker detta är en fråga av vikt. Själv föredrar jag i i första hand projektnamnen, men skulle inte protestera om projekten presenterades med bra översättningar som till höger längst ner på huvudsidan. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.22 (CEST)
Jag föredrar projektnamnen. Men Wikinews får gärna vara rättstavat. Kitayama (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 22.02 (CEST)
Fixat, sorry för sjabbel.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 22.14 (CEST)
Wikinews borde tas bort ur vänstermarginalen; är ingen idé att länka till ett projekt som varit nedlagt i fem år. Finns inte heller i högermarginalen. Plumbum208 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.41 (CEST)
Ta bort Wikinews på Wikidata kommer du nog inte lyckas med. Det kräver en lokal lösning. Här är det nog en Gränssnittsadministratör som behöver göra en eventuell insats. -- 62.20.170.74 9 oktober 2018 kl. 13.01 (CEST)
Hade inte tänkt göra det själv, speciellt inte utan föregående diskussion och konsensus, men tack i alla fall för förklaringen. Plumbum208 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.29 (CEST)
Jag har lagt in följande kod i min egen common.css för att testa:
.wb-otherproject-wikinews {
	display: none;
}
Effekten blev att länken till Wikinews försvann från vänsterkolumnen. För att få denna effekt för alla besökare av svwp behövs en begäran om detta på wp:BOÅ med en länk till en diskussion som visar konsensus för åtgärden. --Larske (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.37 (CEST)
I och med att projektet inte varit aktivt på ett antal år, tänkte jag att länkningen dit inte var kontroversiell att ta bort och avlägsnade wikinews ur MediaWiki:Gadget-InterProjectLinks.css och MediaWiki:Gadget-InterProjectLinks.js samt tog bort sidan MediaWiki:Wikibase-otherprojects-wikinews. Var jag för snabb på det? JohanahoJ (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)
Display:none är ju en betydligt mindre åtgärd och gör det lättare att återta länken om projektet skulle tas upp igen. Jag återställer så länge. JohanahoJ (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.50 (CEST)
Jag föredrar förslag 2 i första hand och förslag 3 i andra hand. Att bara använda ner eller mindre krystade översättningar är det sämsta alternativet. /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 16.09 (CEST)

Förslag 3

Förslag länkar WP vänstermeny.png

Ett tredje förslag är att visa både projektnamnet och en förklaring. Om ankartexterna skrivs som följande, blir resultatet som bilden till höger.

Projektnamn<br><span style="font-size:80%;">Projektbeskrivning</span>

/ Autom (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 16.59 (CEST)

Jag tycker det blev jättebra. Trodde det skulle bli mycket plottrigare, men kanske för plottrigt ändå..--LittleGun (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 17.11 (CEST)
Jag vidhåller att enbart projektnamnen är bäst, men detta är ett fullgott alternativ två. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 17.21 (CEST)
Fungerar också... texten Strukturerat data kanske jag med tvekan vill istället ha Metadata - Salgo60 (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 20.00 (CEST)
Metadata är väl snarare data om data? Alltså i wikidatafallet data om ett objekt QXXXX: Vem som lagt upp objektet QXXXXX, när det lades upp, i vilken form det kan läggas upp, hur QXXXXX är kategorierad, hur många som tittat på objektet, hur många som ändrat etc. I commonsfallet är det vilken kamera, vilken position, vilket objektiv, vilken fotograf etc.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 04.15 (CEST)
Jag ser Wikidata som data om Gpedia artikeln. Commons har metadata om bilden som sedan kan finnas i artikeln.
Tycker denna sida "Sökbarhet, hittbarhet och metadata" beskriver det på ett bra sätt det vi kan göra med Wikidata som jag skulle beteckna metadata
  • bättre kategorisera informationen
  • enklare hitta information
  • enklare återanvända datat då källor etc. sitter på datat som har struktur
det jag ser framför mig är att att eftersom WIkidata är data om artikeln så kan vi enkelt exempelvis
  • jämföra vårt metadata med det som Nobelprize.org har och se om vi har samma nobelpristagare jmf gårdagens test tweet
  • säga i Wikidata att det som beskrivs i artikeln är samma som person 789 hos Nobelprize.org vilket medför att vi enkelt kan ta del av Nobelprize.org mer rika datamodell då det gäller Nobelpris och enkelt koppla alla Nobelpristagare i Gpedia till denna information om diplomet dom fick, motiveringen, deras tal, dokumentärer etc. från Nobelprize.org se tweet - Dario Fo, Martin Luther King Jr, Nelson Mandela, Albert Einstein.... information vi kanske inte vill ha i WIkidata men någon kanske är intresserad av....
På sikt är det Fairdata som gäller dvs. att eftersom vi i Wikidata har metadata om Gpedia artikeln kan vi enkelt se om våra artiklar avviker från andra aktörer dvs. hitta problem som Siri von Essen tweet där Gpedia har olika data i olika språkversioner coh även BFL och SBL avviker... eller jmf källor vi har. Idag är tyvärr både SBL och BFL stenåldern som redovisar "fakta" utan källor.Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 10.21 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)
OK, jag ser Wikidata som data till Gpedia-artikeln (och andra projekt, både Wikimedias och externa intresserade eftersom det är öppen data), alltså data till Gpedia-artikelns innehåll. Metadata om Gpedia-artikeln är saker som typsnitt, antal kb, antal redigerare, antal inlänklar, antal utlänkar, antal externa länkar, antal besökare etc. Så jag skulle bli mycket förvånad om jag klickade på en "Metadata" knapp och hamnade på Wikidata.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 10.53 (CEST)
Alltså: Wikidata kan lagra metadata om wikipedia-artikeln, eller en forskarrapport. Men det är väl inte huvudsyftet? Huvudsyftet är väl att lagra data, möjligen metadata om en forskarraport, men vanligare data om en person, om ett land. om ett djur, om en bok etc.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.03 (CEST)
Och alltså, du jämför inte Gpedia-artikelns metadata med metadatat i Nobelprize.org. Du jämför wikidataobjektets basdata om person 789 med basdatan om person 789 i Nobelprize.org.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.09 (CEST)
Nu börjar det bli dags för att filosofera över en öl.... Jag jämför Wikidata Albert Einstein (Q937) som är en beskrivning av Gpedia Albert Einsten. I Wikidata Albert Einstein (Q937) har jag satt
Här är listan på alla Nobelpristagarnas samma som (data hämtas från data.nobelprize.org)
- Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.46 (CEST)
Jaha. Det enda jag begriper av detta är att det inte på något sätt visar att Wikidatas syfte är att lagra metadata. Och att jag gillar öl och filosoferande. Datat i Albert Einstein (Q937) är basdata om Albert Einsten, inte metadata om Wikipediartikeln om Albert Einstein.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 11.59 (CEST)
Ja, det här kräver nog en hel del öl. Så som jag förstått det, så samlar objektet om Albert Einstein data om en specifik person med det namnet. Bland detta finns det länkar till olika Gpedia-artiklar som beskriver honom. Det kan också finnas ett objekt om svenskspråkiga Wikipedias artikel om nämnda person. Q937 är dock inte det objektet. Det sättet att tänka finns dock i intentionen om objekt som är kopplade till Wikisource-sidor. Där ses sidan på Wikisource som en specifik upplaga av en viss text. Om någon lägger upp texten till Harry Potter och de vises sten på Wikisource, ska den inte kopplas till Q43361, utan till ett nytt objekt som beskriver texten som den ser ut på svenskspråkiga Wikisource. Den kan skilja sig från andra publiceringar av samma text. -- 62.20.170.74 10 oktober 2018 kl. 12.03 (CEST)
Nu drog du in mera komplexa saker som Kungliga Biblioteket sliter med vad är ett verk/instans/exemplar etc.... jag tycker det är lättare att prata om människor ;-) eftersom dom kan man ta på... Kungliga biblioteket har satt sitt "Wikidata" system i produktion LIBRIS XL och dom filosoferar över böcker i denna video. Min trötta hjärna har inte orkat ta in detta ännu - Salgo60 (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.22 (CEST)
Ok. Ni talar off-topic och över mitt huvud. Men då är vi överens om att Wikidatas syfte inte är att lagra metadata om wikipediartiklar i varje fall. Syftet är att lagra data. En bråkdel av den datan är metadata. Tex interwiki. Då verkar förklarande texten metadata kontraproduktivt.--LittleGun (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.36 (CEST)
Nix men vi tar det på puben. Tillbaka till ämnet Jag skulle förstå Metadata men inte strukturerat data - 10 oktober 2018 kl. 13.10 (CEST)
Jag föredrar "Strukturerat data". Det är den vedertagna termen för en sammanställning av semantiskt data. Metadata är något annat. /ℇsquilo 10 oktober 2018 kl. 16.06 (CEST)
@Esquilo: Utveckla gärna detta varför det är ett bra namn. Jag länkar till hur Kungliga Biblioteket definierar metadata och vetenskapliga rådet har ett metadataverktyg RUT som är till för att underlätta sökning och analys av innehållet i Vetenskapliga artiklar dvs. precis det som är avsikten med Wikidata (ex. Scholia) dvs. att en väldigt stark koppling finns mellan ett objekt i Wikidata och artikelsubjektet.
Det jag läser in när jag ser Strukturerat data är att jag kan ladda upp vilket dataset som helst där. Normalfallet i Wikidata är att det finns en relation mellan ett objekt i Wikidata och alla olika artiklarna på språkversionerna dvs. Wikidata är data om "artikelämnet/artikelsubjektet" i Gpedia i normalfallet MEN håller på att även |innehålla alla världens ord och dess betydelse vilket då glider bort från Metadata tanken och kopplingen Gpedia <-> Wikidata blir svagare... - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 05.41 (CEST)
Jag föredrar enbart översättning. Den som känner till projekten har inte ont av det, den som inte gör det avskräcks inte av konstiga namn. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 06.22 (CEST)

"Vi tar det på puben" är ett slag i ansiktet på alla som inte har lust eller möjlighet att delta. Det är ytterst allvarligt om beslut om policies fattas på det sättet. Jag har under hela min tid som aktiv levt med föreställningen (illusionen?) att besluten fattas här. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 00.04 (CEST)

Tostarpadius vissa saker är komplexa och jag har säkert lagt ned 20 timmar på att förklara varför externa kopplingar behövs för dig och vilket mervärde det skall vara och jag är tveksam fortfarande om vi förstår varandra. Komplexa saker fungerar bäst att prata IRL exempelvis vad är Wikidata och även prata användargränssnitt. Ett annat problem är att på Bybrunnen verkar vissa bara att ha som agenda att förstöra en diskussion som den om "samtidighetsvillkor" dvs. diskussioner IRL blir mer "vuxna". Dock är puben långt från optimal. Mitt besök hos Gpedia Danmark med bra föredrag och diskussion efteråt saknar jag helt hos sv:Gpedia. Saker börjar bli så komplexa att jag tror det behövs mer riktad utbildning/mötesplatser för dom som är intresserade. Som jag sa ovan så är detta med böcker komplext och jag skulle personligen vilja lära mig mer om hur det bör göras i Gpedia/Wikidata men även om tankar kring Wikidata <-> LIBRIS projektet som körs och hur vi ser på nya LIBRIS XL - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 07.25 (CEST)
Tostapadius kan vara lugn. Jag och Salgo60 har varit obegripliga och missförstått varandra även på puben. Policybeslut fattas här. Det hindrar inte att Gpedia, wikipedianer och åsikter om Gpedia behandlas överallt. IRL funkar för en del, och seminarier är intressanta, det är inte alltid de förklarar gemenskapens vilja bara. För övrigt tycker jag att vi gör fel om vi gör saker för komplexa.--LittleGun (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 08.22 (CEST)
"vi gör fel om vi gör saker för komplexa" håller med att sv:Gpedia kanske skall vara den "Artikel fabrik" det är idag och inte alltid skall kopplas "fast" i Wikidata.... tror det är en läroprocess att inse vad och när som fungerar bra. Wikidata kommer nog tyvärr bara blir mer och mer komplext min magkänsla är att dom lyckats locka till sig personer som orkar drar detta framåt - Salgo60 (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 09.05 (CEST)
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Wikidata är inte mycket till hot mot Gpedia, som Tostarpadius verkar vilja ha det till. Det är KB och hennes kollegor i andra länder som utgör den stora konkurrenten till att sammanställa all världens vetande. Det kan på sikt göra Gpedia överflödigt. -- 62.20.170.74 11 oktober 2018 kl. 10.24 (CEST)
Det kommer alltid att behövas artiklar som sammanställer data på ett begripligt sätt. Det enda hot jag ser är Googles faktarutor som kan lura människor att inte gå till oss. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 11.01 (CEST)
@Salgo60: Vad har dina senaste inlägg i den här tråden att göra med hur menyn i huvudsidans vänstermarginal ska se ut? Det är väldigt tröttsamt att var och varannan diskussion på Bybrunnen ska översvämmas av dina drapor om att Wikidata är svaret på alla frågor. Plumbum208 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 10.37 (CEST)
PS: Salgo60 plockade bort sitt senaste inlägg. Plumbum208 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 11.32 (CEST)

Myanmar/Burma

Jag tycker att det är dags att byta namnet på vår artikel från Burma till Myanmar. Det har förts en liten och spretig diskussion på artikelns diskussionssida, jag tar upp det här för att få större genomslag. På Gpedia:Skrivregler#TT-språket finns följande rekommendation: "De skrivregler som kanske bäst lämpar sig för Gpedia är TT-språket". TT-språket har gått över till Myanmar [7] vilket DN också meddelade 1/6 2018 att alla massmedier skulle göra, [8] vilket googling på olika mediesajter som SVT och SR stödjer. Även regeringen har officiellt övergått till att skriva Myanmar, [9][10] liksom Utrikespolitiska institutets Landguiden.[11] EU:s rekommendationer i Interinstitutionella publikationshandboken ändrades redan 2013 från Burma/Myanmar till Myanmar/Burma, alltså med företräde för Myanmar. [12]. Det enda av våra vanliga rättesnören som håller fast vid Burma är NE [13] och så sent som 1/6 i år, alltså samtidigt som media bytte namnform, hävdade Institutet för språk och folkminnen att Burma fortfarande var vanligare, [14] men det stämmer alltså inte längre. Men Sofi redogör också för att Burma är kopplat till det gamla brittiska styret och att Myanmar inte längre är kontroversiellt som en följd av militärstyrets gradvisa nedtoning. Då Myanmar är den namnform man konsekvent ser i media och officiella sammanhang är det Myanmar som numer är mest POM /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 16.22 (CEST)

Instämmer. Tidigare undvek de flesta media "Myanmar" eftersom det främst förordades av militärstyret och ordet därför tolkades som ett stöd till detta, men som Ascilto påpekar gäller ju inte detta längre. "Myanmar" har blivit mer och mer förekommande i det allmänna samtalet. / TernariusD 6 oktober 2018 kl. 16.37 (CEST)
Jag är helt emot en sådan flytt. Det är lika tramsigt som Kolkata eller Beijing, där man i och för sig kan räkna ut vilken stad det handlar om. I fallet Madras är det liksom här omöjligt när man inte använder det svenska namnet. POMMF måste gälla i fall som dessa. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.05 (CEST)
Gäller samma sak Vitryssland/Belarus? /ℇsquilo 6 oktober 2018 kl. 19.35 (CEST)
Det svenska namnet är Vitryssland. Det är det vi skall använda. Vi brukar inte använda länders inhemska namn på svenska. Vi säger och skriver "Tyskland", inte Deutschland, "Storbritannien", inte Great Britain, "Förenta staterna", inte United States et cetera. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 19.56 (CEST
Enligt Utrikespolitiska institutet är det oficiella namnet Respublika Belarus/ Republiken Vitryssland och vi kan fortfarande behålla 'Vitryssland'. Utrikespolitiska istitutet anger däremot endast 'Myanmar' som officiellt namn. Wvs (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 20.01 (CEST)
Låt den här diskussionen handla om Myanmar/Burma, så diskuterar vi Belarus/Vitryssland i en annan tråd. De som vill behålla Burma får gärna bifoga nya argument till diskussionen. Själv anser jag att POMMF är det namn som används i media och av myndigheter, om man vill definiera POMMF på ett annat sätt så måste man ange någon slags argument för det. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 20.08 (CEST)
Vad som man själv anser är POMMF är nog ibland starkt kopplat till vad man själv säger. Ska vi gå efter vad JAG tycker är POMMF, får vi flytta tillbaka till Ceylon och Brittiska Honduras. Men det är nog inte så vi bäst använder POMMF, utan vi ska utgå från var svenskspråkiga samhället i stort använder. Vad gäller Burma/Myanmar, så har jag nog mest haft att göra med landet i utländsk media och där har Myanmar använts mycket länge. -- 62.20.170.74 6 oktober 2018 kl. 20.35 (CEST)
Jag är helt övertygad om att de flesta svenskspråkiga inte kan placera Myanmar på kartan, medan de vet ungefär var Burma ligger. Att det är samma land måste alltjämt påpekas i nyheter om det inte skall undgå läsarna, lyssnarna eller tittarna. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 20.51 (CEST)
Burma är fortfarande POMMF. När barnen vuxit upp kanske det är dags att byta.-Wvs (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 21.14 (CEST)
Att svenskspråkiga personer i allmänhet känner till Burma men inte Myanmar är en vag uppfattning som bygger på gissningar och antaganden, det finns inga källor som styrker det. Däremot finns det källor som styrker att media och myndigheter konsekvent använder Myanmar och att det är det officiella svenska namnet. /Ascilto (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 21.21 (CEST)
Jag instämmer med Ascilto och Ternarius. Sedan Språkrådet, svenska medier och regeringen började använda Myanmar så anser jag det självklart att vi också ska göra så. /Ariam (diskussion) 6 oktober 2018 kl. 22.21 (CEST)
Jag är en stor POMMF-kramare, så även efter att språkråd och utrikespolitiska institut sagt sitt tycker jag inte det är skäl nog att automatiskt och omedelbart kliva på. Nu lutar jag åt att det är POMMF ändå, bland annat eftersom det använts så länge internationellt och sånt smittar av sig i områden med många svenskspråkiga besökare som Sydostasien är. Och per diskussionen ovan är det svårt att tycka konsensus är något annat. Jag hoppas bara att det i första hand är pga av POMMF (som i sin natur är svårt att källbelägga) och inte för att Gpedia i allmänhet vill gå mot officiella namn som första och enda val.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 08.50 (CEST)
De flesta svenskspråkiga har inte satt sin fot i Sydostasien. Själv har jag mellanlandat i Bangkok (eller skall vi kalla staden Krung Thep när vi ändå håller på?) på väg till Filippinerna (är det inte dags att låta bli att använda detta koloniala namn?). Wvs uttrycker saken väl. Det tar minst en generation innan namnet slår igenom, och då är det kanske redan borta igen. Låt oss inte ha för bråttom! Diskussionen kan f ö med fördel föras i anslutning till artikeln och inte här. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 09.02 (CEST)
Språket påverkas inte bara av egna besök. Namnet har funnits sedan 1989-inte direkt bråttom ens med generationsperspektivet. (Om Myanmar är POMMF betyder inte det att Krug Thep är POMMF. En anna halmgubbe: Det är redan tydligt att du håller med Wvs och kommer kämpa med näbbar och klor och strida till sista blodsdroppen och sånt. För att stämma i bäcken att du inte måste stå för vartannat inlägg.).--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 09.18 (CEST)
Är det så att 'Myanmar' redan tagit över efter 'Burma' i allmänhetens medvetande och att man numera generellt använder Myanmar accepterar jag givetvis ett artikelrubrikbyte. För mig är dock Burma POMMF.--Wvs (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 11.18 (CEST)
Om man söker på nyheter om Aung San Suu Kyi eller rohingyer så ser man att pressen numera genomgående skriver Myanmar, ibland med tillägget "före detta Burma". Eftersom vi ska följa det som källorna skriver så är det med andra ord hög tid att vi går över till Myanmar. /ℇsquilo 7 oktober 2018 kl. 11.37 (CEST)

Jag har hittills inte sett något verkligt belägg för att det nya namnet följer POMMF, enbart förmodanden grundade på redaktionella beslut. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.28 (CEST)

OK. Och konsensus på Gpedia då.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 12.31 (CEST)
Var bor Burmeser, om det inte bor i Burma? Jag har aldrig hört talas om Myanmarer... Dan Koehl (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 14.40 (CEST)
"The Bamar are the dominant ethnic group in Myanmar." Burmeserna är med andra ett av flera folk i Myanmar/Burma. Samma sak med polacker, de är en av flera folk i Polen. Hårig banan (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 15.44 (CEST)
@Dan Koehl: Enligt Utrikes namnbok, sidan 85 är invånarbeteckningen myanmarier. --Larske (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 17.59 (CEST)

En sidokommentar: offentliga skribent-Sverige har alltså gått över till Myanmar. Utifrån det blir en definition av POMMF i diskussionen ovan "det som dagens offentliga svenska använder". Jag ville bara lyfta att POMMF också kan definieras som "det som gemene man bland svensktalande förväntar sig". De två behöver inte alltid stämma överens; själv uppfattar jag definition två närmare hur jag spontant uppfattar termen "POMMF". Däremot tycker jag inte att ni behöver låta denna utvikning störa diskussionen ovan :) Mvh, flinga 10 oktober 2018 kl. 01.21 (CEST)

Jag hörde igår ett samtal mellan akademiskt utbildade svenskar yngre än jag själv, någon betydligt yngre, där man med självklarhet använde det traditionella namnet. Det var inte ens någon som nämnde det som påstås följa POMMF. Jag delar flingas uppfattning om hur man spontant tolkar den principen när man ser den. Trots att jag varit med länge har det sätt på vilket den anses böra tillämpas enligt flera här förvånar mig rejält. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 06.29 (CEST)
Så är det – jag säger själv Burma – men en viktig anledning till att vi går på vad offentliga skribent-Sverige säger är att det går att kvantifiera. "En sökning i tidningarna X, Y och Z gav de här resultaten för perioden 2015–2017." Så snart vi diskuterar vad gemene man bland svensktalande förväntar sig som avvikande från det blir det allmänna gissningar från vår sida. /Julle (disk.) 10 oktober 2018 kl. 13.03 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar / TernariusD 10 oktober 2018 kl. 13.07 (CEST)
Jag ogillar däremot resonemanget. Det är inte gissningar. Ingen har hittills belagt att "Myanmar" slagit igenom i det allmänna språkbruket. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 00.07 (CEST)
Om du inte accepterar kvantifierbara data om media, hur ska vi då någonsin kunna bevisa att någonting uppfyller POMMF? Du menar väl ändå inte på allvar att vi ska acceptera någons, ditt eller någon annans, motkrav grundat på vad vederbörande "hört på stan"? / TernariusD 11 oktober 2018 kl. 00.17 (CEST)
Läst och medhåll i det Julle skriver: det talar för en tonvikt på den delen av definitionen. Man kan också lägga till att man kan hävda att gemene man kanske förväntar sig att Gpedia följer offentligt språkbruk, i alla fall i vissa namngivningar. (Man kan också säga att diskussionen finns väl kanske för att det finns en del som talar för båda varianterna, i dagsläget.) flinga 11 oktober 2018 kl. 01.07 (CEST)
Jag tycker Flinga beskrev det bra ovan, det finns kanske saker som talar för båda varianter i dagsläget. Men också jag lutar efter lite betänketid åt att det kan vara dags för en flytt till Myanmar. Det har accepterats som namnet på landet idag, både i svenskan och internationellt. Vi är i den mindre grupp av språkversioner som än har kvar Burma som huvuduppslag, så vi går inte före i utvecklingen, vi har sett vart det varit på väg, Myanmar ökar i acceptans och Burma minskar i bruk, dags att följa efter och byta till Myanmar som huvuduppslag, tycker jag. Höstblomma (diskussion) 13 oktober 2018 kl. 11.59 (CEST)
Hur andra språkversioner gör saknar helt betydelse för vad som föjer POMMF på svenska. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2018 kl. 21.36 (CEST)
Jag kan inte ens minnas när jag hörde någon säga Burma senast (om denne inte med flit refererade till det historiska namnet). Myanmar verkar vara det som används bland folk jag umgås med (både privat och i arbetslivet). Ainali diskussionbidrag 13 oktober 2018 kl. 21.40 (CEST)
Jag har som sagt aldrig hört Myanmar IRL. Jag hörde Burma häromdagen och inte i någon håla på landsbygden utan i Sveriges näst största stad. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2018 kl. 22.24 (CEST)
Och det enda det visar att sådana personliga anekdoter helt saknar betydelse för diskussioner om POMMF. Kvantifierbara data från media däremot visar på riktiga samhälleliga trender. Ainali diskussionbidrag 14 oktober 2018 kl. 00.19 (CEST)
Som svar på det påståendet kan jag bara hänvisa till mitt inlägg nedan. Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 03.10 (CEST)

Jag förstår inte varför vi har en princip som denna om vi ändå bara böjer oss för diverse trender i tiden. Jag anser inte att vi skall följa vad en enskild användare anser. Men gemenskapen kan göra bedömningen utan att slaviskt gå efter hur medierna, som har ett annat uppdrag, resonerar.  Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 05.37 (CEST)

Därför att principer startar krig, kanske? Eller undantaget bekräftar regeln, på WP kallad WP:SIR, kanske?--LittleGun (diskussion)

Igår hittade jag en intressant sak på Youtube och efter det skapade jag Volgatyska ASSR. Efter att ha tittat runt på olika projekt om vilka republiker vi saknar artiklar om hittade jag ru:Горская автономная советская социалистическая республика. Det här är begrepp som det inte finns "aktuella" artiklar i media om. Det kanske finns i äldre media, men det är kanske inte säkert det passar dagens språkbruk. Hur gör vi då? / Hårig banan (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 10.34 (CEST)

Krav på sekundärkällor in absurdum?

I Diskussion:Dina (bibeln) finns en pågående diskussion om kravet på sekundärkällor. Jag anser diskussionen så pass principiellt viktig att jag lyfter frågan till Bybrunnen. Diskussionen i sammandrag: Kan man använda Bibeln som källa till vad som står i Bibeln eller måste man gå omvägen via en sekundärkälla när man skriver en artikel om exempelvis någon händelse eller biblisk person? Jag menar att kravet på sekundärkällor måste ställas med urskiljning. Jag ställer mig fullkomligt oförstående till argumenten att det inte går att referera till bibeltexten. Om man vill återge en tolkning av en text, då har jag full förståelse för att man ska referera till en auktoritativ sekundärkälla, men inte om man bara återger vad som verkligen står i bibeltexten.

Samma sak gäller exempelvis bokslutssiffror från företag, artiklar om litterära figurer eller böcker i allmänhet. Primärkällan är i dessa fall den källan som garanterat innehåller den mest korrekta informationen. Citat av citat riskerar ofrånkomligen innehålla ett visst mått av distorsion. Jag ser fram emot fler synpunkter i ämnet. Stigfinnare (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 18.47 (CEST)

Rent allmänt så blir resultatet naturligtvis bäst när det skrivs av någon med överblick över såväl primärt som sekundärt material. Kan man demonstrera detta anser jag inte att det är något större problem att hänvisa till båda. Naturligtvis måste den som skriver om litterära texter tillåtas att åtminstone återge citat direkt ur dessa. Artiklar som enbart skrivs utifrån primärkällor blir sällan speciellt bra. I det här fallet kanske det inte var så farligt, men se på beståndet av artiklar relaterade till Tolkien...
andejons (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.26 (CEST)
Jag delar helt Stigfinnares uppfattning. När det gäller själva den bibliska berättelsen kan den återges utan sekundärkällor. Detsamma gäller innehållet i alla böcker. Men artiklar som enbart refererar på detta sätt blir normalt för tunna. De behöver kompletteras med material som behandlar receptionen. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 19.57 (CEST)
Går det inte att mer trycka på att det hela kommer från bibeln? Nu står det var den bibliske patriarken Jakobs skulle det istället gå att skriva uppges i Bibeln vara?
Rent generellt måste man kunna skriva ett referat utifrån primärkällan, men när det gäller verk som Bibeln eller Shakespeares pjäser finns det alltid övermycket sekundärkällor att använda. Detta gäller de flesta klassiker, det finns handböcker som är specialutformade att ge kortfattade referat. Finns det sekundärkällor tycker jag att dessa skall ha företräde. Och har man väl ansträngt sig att hitta sekundärkällor så har man oftast även källor till avsnitt om analys, stildrag och kritik, därmed är mycket vunnet. /Ascilto (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 20.18 (CEST)
Jag håller med Stigfinnare artiklar om böcker eller fiktiva platser/personer måste kunna bygga på originalverken. De är verifierbara och trovärdiga vilket är de krav vi ställer på källor. Men precis som när man använder andra primärkällor så får man vara noga med att återge vad de säger. Att Dina står med i Bibeln betyder inte nödvändigtvis att hon har funnits på riktigt. För att verifiera DET behövs andra källor. /ℇsquilo 7 oktober 2018 kl. 20.44 (CEST)
Primärkällor är bra för att redovisa citat och faktauppgifter, medan sekundärkällor är bättre för uppgifter som redovisar slutsatser och analyser. Sedan måste givetvis både primär och sekundärkällorna vara vederhäftiga. Nasko () 7 oktober 2018 kl. 23.00 (CEST)
En variant är att allt visas inte i Gpedia artikeln men att vi har primärkällor i Wikidata. Jag stör mig på att Svenskt biografiskt lexikon har 5 heltidsanställda personer som forskat i 100 år och sedan får man inte tillgång till vilka primärkällor dom använt. Nu gjorde SKBL samma jobb igen (30% av personerna i SKBL finns i SBL se blogpost Wikidata en mötesplats för SBL SKBL LIBRIS VIAF). Det som pratas om för vetenskapliga publikationer är att det jobb som gjorts skall vara tillgängligt som data FAIR principles dvs. att data över forskning och forskningsoutput går att upptäcka, komma åt, integrera och återanvända av både människor och maskiner.. Jag skrev en blogpost om hur Wikidata kan användas till att komma åt kyrkboksreferense för kvinnor i SKBL som maskinläsbardata. En annan kille Daniel Mietchen höll ett föredrag 2016 i oktober i Berlin hur bra Wikidata uppfyller dessa krav dvs. här kan Gpedia/Wikidata vara dom som visar vägen hur exempelvis kulturarvsdata kan göras tillgängligt på nya sätt - Salgo60 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 05.08 (CEST)

I motsats till vad som gäller om biografiska uppgifter, där jag anser att vi skall använda kyrkoböckerna endast i nödfall, anser jag att det i artiklar som denna är viktigt att gå direkt till källan. Analyser av texten och kompletterande upplysningar skall vi givetvis hämta från annat håll (i vissa fall är dock noterna till Bibel 2000 en användbar sekundärkälla), men när det gäller innehållet finns det ingen anledning att referera ett referat om boken är lättillgänglig. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 00.00 (CEST)

I den aktuella artikeln finns i princip inget som egentligen kräver en sekundärkälla. Det görs ingen värdering eller tolkning av händelsen. Några sådana möjliga tolkningar ser ni hos Fjällstedt. Han talar exempelvis om Dina som "oförsiktig". Han beskriver Sichem som en "ädel, ärlig hedning". Han beskriver en hederskultur, även om ordet inte var uppfunnet på 1800-talet. Han beskriver bröderna som stolta, Simeon och Levi beskrivs som brottsliga. Naturligtvis vore det bättre att använda något annat än en 1800-talskälla, men det är vad jag snabbt hittade. -- 62.20.170.74 8 oktober 2018 kl. 09.39 (CEST)

Det är onekligen bättre att diskussionen förs här än på diskussionssidan för den givna artikeln.

Mitt argument mot att använda bibeln som källa är att det inte finns en bibeln som utgivits kontrollerat av en utgivare från ett känt verifierbart datum utan en näve översättningar. Det gäller naturligtvis inte bara bibeln.

Mitt argument mot att använda en fiktiv/mytologisk historia som källa till vad som händer i den är att om den historien inte är helt trivial måste bekrivningen kortas och förenklas, och för att avgöra vad som skall med på Wikiedia måste man avgöra vad som är mest centralt för berättelsen och vad som är mindre viktiga detaljer. I fallet Dina är det kanske helt OK, men att basera en sammanfattning om bibelns Jesus baserad på ett eget urval blir mycket mer skribendberoende än att återge sekundärkällor. - Tournesol (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 09.49 (CEST)

Kraven på källkritik gäller även sekundärkällor. När det gäller t. ex. bibeln finns det så mycket skrivet att man kan utforma artikeln nästan hur som helst och ändå hålla sig inom Wikipedias krav. Källkravet är inget hinder mot pov. Vi skulle ha större krav på distans till ämnet och att man skriver "defensivt". Wp-artikeln ger en överblick baserad på trovärdiga källor och, om det finns, ingångar till olika perspektiv, men ger ingen sanning, den får man leta efter själv. Edaen (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 09.59 (CEST)
Skillnaden mellan olika översättningar är så liten att det inte påverkar en beskrivning av ett händelseförlopp. Det blir annorlunda om man tittar på helt andra (original)texter om Dina. Kan titta vad om Josefus skriver något. Dina nämns så vitt jag vet bara tre gånger i Bibeln, hon föds, hon våldtas och hon flyttar till Egypten. Historien därmed slut. Det är långt mycket enklare än att beskriva Jesus som det nog till och med finns delade meningar om hur stor del av bibeln han finns omskriven. (Från Ordet i Genesis till Lammet i Johannes Uppenbarelse.) -- 62.20.170.74 8 oktober 2018 kl. 10.00 (CEST)

Ping / Systemmeddelande

Har det gjorts förändringar av Systemmeddelande eller Ping funktionen? Jag får nämligen inget systemmeddelande då jag Pingar andra användare. (Kopierade en gammal Pingning som fungerat tidigare) Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 01.06 (CEST)

Det brukar i alla fall inte fungera att lägga till ett ping i en gammal text o har man gjort ett fel måste man skriva ett helt nytt ping på en egen ny rad./Pontuz (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 05.14 (CEST)
Det räcker att göra om signaturen. Men har avsändaren någonsin fått ett systemmeddelande? Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 06.17 (CEST)
När jag testat så har det inte räckt att lägga till ett ping i ett redan signerat inlägg och göra om signaturen, utan det har, som sagt, krävts tillägg av ny rad. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 07.27 (CEST)
@Pontuz: @Tostarpadius: @JohanahoJ: Fick ni någon Ping? Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.00 (CEST)
Japp. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.01 (CEST)
Ja, jag fick ett ping./Pontuz (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.34 (CEST)
Jag hittade felet. Man måste avsluta inlägget med en signatur för att Ping ska fungera Voyager85 (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.12 (CEST)
Ja, så är det. Jag ändrade nu till en lite tydligare formulering angående detta på sidan Gpedia:Introduktion till diskussioner. JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 12.23 (CEST)
Jag har också fått det. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 20.32 (CEST)

artikeln Svenska Akademien

I korthet: artikeln sopar krisen med Kulturprofilen under mattan. Intrycket blir att alla medel tagits till för att förminska krisen.

Nuvarande skick på artikeln Svenska Akademien är under all kritik, och har varit det i månader. Varför tillåts enskilda editorer begränsa källinsamlandet till enbart de mest konservativa tänkbara? Hur kommer det sig att consensus där säger "en normal kris bland många" i fullständig kontrast till verkligheten? Varför är våra normala rutiner för källor totalt åsidosatta?

Sambandet mellan kulturprofilens brott och att ledamöter bojkottat möten och att kungen tvingats införa nya stadgar är fullständigt uppenbart och kan härledas till dussintals vederhäftiga källor och spaltkilometrar med nyhetsnotiser. Här på Gpedia är de däremot beskrivna i helt skilda avsnitt helt utan samband eller kopplingar. Många tongivande händelser har utelämnats helt och hållet. Detta är riktigt illa!

Om krisen är "en normal kris av många" måste det anges källor som påstår detta. Annars blir ett omöjligt att bemöta och ändra denna inställning. Fram med källorna så dessa kan bedömas och diskuteras! Vem säger att krisen är "normal" och "en av många"? Vem säger istället krisen är fullständigt förödande och den djupaste i Akademins historia? (=alla tidningar, analytiker och t.o.m ständige sekreteraren själv!) Sedan diskuterar vi vilka källor vi ska använda.

Här krävs nya ögon. Kolla in artikeln Svenska Akademien, läs diskussionsidan, och förändra artikeln! CapnZapp (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 22.57 (CEST)

I sedvanlig ordning bör diskussionen kring artikelns utformning hållas på dess diskussionssida, detta för att hålla den samlad och inte låta den spilla över på flera andra sidor. Riggwelter (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 23.15 (CEST)
Jag instämmer med Riggwelter. Personligen anser jag snarast att den så kallade krisen har fått ett oproportionerligt stort utrymme. Det är ett exempel på den recentism som är alldeles för vanlig i våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 13.34 (CEST)
Självklart, Riggwelter. Detta inlägg är ägnat att få nya / andra användare att ta del av sidan och diskussionen ifråga. CapnZapp (diskussion) 9 oktober 2018 kl. 19.23 (CEST)

Påminnelse: Kort stund utan redigering

Liten påminnelse: Någon gång efter 16:00 svensk tid (17:00 i Finland) kommer det inte att gå att redigera wikierna, på grund av ett servertest som skall se till att vi klarar av en eventuellt katastrof som slår ut vårt vanliga datacenter. Vi har sagt att den varar upp till en timme, för säkerhets skull, men förra gången var det över på under åtta minuter. Det är bara en del av processen som innebär att databasen blir låst för redigering, så det kommer inte börja exakt 16:00, utan ett tag senare, när vi kommer dit i processen. /Johan (WMF) (diskussion) 10 oktober 2018 kl. 12.48 (CEST)

Månadens artiklar

Det blev båtliv och bokliga studier som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under augusti månad. John Nordlander (av Dan Koehl) utsågs till bästa nya artikel och Litteraturhistoria (av Hannibal) till den bästa utökningen. Dessutom utdelades nu pris för flest nya artiklar (58 stycken) respektive utökningar (21 stycken) under september.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 20 nya och 18 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svgParacel63 (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 02.40 (CEST)

Språkversioner

Är det nån mer än jag som har samma sida uppe på olika språk och som inte kan avgöra vilken av sidorna det är när man alt-tabbar runt? Alla sidor heter, oavsett språk, detsamma: "Artikelnamn - Gpedia - Browser" (och namnet på exempelvis en person eller ort, liksom det vetenskapliga namnet på en organism, etcetera är ju ofta detsamma på olika språk). Kan man inte byta ut "Gpedia" mot exempelvis "Gpedia (Sv)". Jag kan skilja på svenska och engelska på "tankstreckets" längd (engelska har "–", svenska "—") men det finns ju fler språk som jag fuskar runt bland (och endast kinesiska är kinesiska för mig)... Episcophagus (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 13.00 (CEST)

Episcophagus: Du kan lägga till
document.title = document.title + ' (' + mw.config.get( 'wgContentLanguage' ) + ')';
m:Special:MyPage/global.js. Nirmos (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 14.01 (CEST)
Nirmos Du är en pärla! Episcophagus (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 19.09 (CEST)

Jämförande-hjälp av historieartikel sökes

Diskussion flyttad till Diskussion:Ålandsexpeditionen den 14 oktober 2018. Deryni (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 11.15 (CEST)

Klargörande ang översatta artiklar

Vad gäller för artiklar översatta från andra språkversioner av wp: Om man i referenserna skriver

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Gpedia,

betyder det då att artikeln saknar källor och skall så mallas? Jag har för mig att översatta artiklar godtas utan vidare källbelägg, men jag kan ha fel, eller så kan praxis ha ändrats. Luke (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 19.26 (CEST)

Hehe, nu har du tryckt på en av de känsligare punkterna hos Gpedia.
Ordet "källa" kan ha två betydelser här. Den ena är att ett (eller flera) påstående(n) styrks av något/någon. Den andra är att själva texten i sidan är baserad på hela eller delar av en annan Gpedia-artikel. Att översätta en sida från en annan Gpedia-version utan att ange att man gjort så, är inte i linje med Wikipedias licens. Syftet med {{dewp}} är nog främst att uppfylla de senare kraven.
Om det sedan är tillräckligt att hänvisa till tyskspråkiga Gpedia för att bekräfta det som påstås i artikeln, är en diskussion som brukar sluta med ganska många bytes utan total enighet. -- 62.20.170.74 14 oktober 2018 kl. 20.02 (CEST)
Ja, den frågan brukar vakna då och då. Som jag uppfattat det finns det tre saker som vi är överens om.
  1. Översatta artiklar är välkomna. (Många ”utvalda” artiklar är t ex översatta.)
  2. Man måste på ett eller annat vis ange att texten är översatt för att uppfylla den fria licensen för innehållet. (Det har inte direkt med källor att göra.)
  3. Om man översätter en artikel som har källhänvisningar och tar med dem, så är det optimala att också kontrollera källorna som anges. Men det görs långtifrån alltid, och många översatta artiklar har källor (litteraturhänvisningar, fotnoter etc) som inte kontrollerats av den som översatte texten.
 :-) /NH 14 oktober 2018 kl. 20.31 (CEST)
Vad gäller utvalda artiklar är praxis numera att om källorna inte kontrollerats förlorar de sin status. Tostarpadius (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 21.26 (CEST)
För att visa att man kontrollerat källorna bör man uppdatera hämtdatum. Plumbum208 (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 22.08 (CEST)
Jag håller med om hur det borde vara. Dock är det så att när jag patrullerar brukar jag lämna dessa artiklar utan att sätta dit mall {{källor}}. När jag sätter in den mallen ser jag det inte bara som en upplysning till läsaren utan även av varning. En helt källös artikel kan vara "hittepå" och måste enligt mig ha mallen.Yger (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 07.48 (CEST)
Jag anser det vara helt självklart att inte malla dem. De har de facto en angiven källa. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 07.52 (CEST)
Det stämmer att artikeln de facto har en källa, men det är bara en källa och en annan språkversion är ingen bra källa. Därför borde {{Fler källor}} vara en lämplig mall att lägga in där. /ℇsquilo 17 oktober 2018 kl. 12.31 (CEST)
I huvudsak som Esquilo, men kanske vi borde ha en särskild mall för dessa artiklar som påpekar just att det egentligen inte finns mer än en källa. Edaen (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 12.50 (CEST)
Och vad är problemet med att en artikel bara har en källa? Stöder den allt som står i artikeln är det inte alls problematiskt. Fler källor krävs om stora delar av artikeln inte har stöd i den angivna källan. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 20.01 (CEST)
Det är inget fel om den källan är god, men Gpedia är inte en god källa i sig. -- 62.20.170.74 17 oktober 2018 kl. 20.17 (CEST)
Det problemet att "källa" i vår värld betyder två saker löser jag själv genom att så långt det går undvika den enkla rubriken "Källor". Se hur jag gjort här, eller hur det är gjort här eller här. Genom att undvika "Källor" som huvudrubrik och placera en ursprungsmall direkt under rubriken "Referenser" påstås inte en artikel källbeläggas via en annan Gpedia-artikel. Om en artikel endast har en ursprungsmall och inte några (andra/riktiga) källor, borde det vara självklart att artikeln både kan och bör flaggas för brist på källhänvisningar. Annars förstår jag inte hur denna officiella policy ska tolkas. Jag ser mycket sällan Gpedia-artiklar bland referenserna i en artikels notlistor. Jag har under de senaste tio åren inte stött på någon som på allvar hävdat att det är okej att källhänvisa till andra Gpedia-artiklar.—Paracel63 (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 21.39 (CEST)
Jag hävdar bestämt att det är bättre att endast hänvisa till den översatta artikeln än att föra över okontrollerade noter. Däremot ser jag förfaringssättet som en nödlösning, i brist på bättre alternativ. Andra språkversioner är inte bra källor, men det finns gott om webbplatser som är sämre och som även de används. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 21.58 (CEST)
Dåliga källor finns det gott om, ja. Man kan resonera som att de överflyttade noterna kommer att kontrolleras senare av Någon annan. Men Någon annan har inte anmält intresse. Den dagen hn gör det, får hn väldigt mycket att göra, och det inte bara med denna syssla. -- 62.20.170.74 18 oktober 2018 kl. 09.26 (CEST)
Jag tycker inte problemet är stort när det rör sig om en ren översättning av en väl genomarbetad artikel. Då är källorna lika giltiga som i originalet. Värre är det med artiklar som baseras på andra språkversioner. Det blir en artikel på tertiär-källor och det är ofta lite sämre./ Machatjkala (diskussion) 20 oktober 2018 kl. 18.12 (CEST)
För att källor som överförts från en annan språkversion skall vara lika mycket värda som i originalet så måste var och en av dem ha kontrollerats av översättaren. Annars är de inte värda någonting, de ger bara ett falskt intryck av trovärdighet. Om man går till en artikels historik så kan källor ha tillförts av olika bidragsgivare vid olika tidpunkter och man vet ingenting om förhållandet mellan källa och påstående förrän man kontrollerat det. Under olika perioder har svwp värderat översatta artiklar alldeles för högt. De skall tas med stor skepsis. Speciellt enwp är oerhört övervärderat. De har en alldeles för liberal inställning till källor och accepterar onlinekällor som skulle mötas av skepsis här: slumpvisa googlefynd, forum, bloggar, reklamdrivna sajter och privatpersoners sajter som inte själva anger sina källor. /Ascilto (diskussion) 20 oktober 2018 kl. 18.43 (CEST)

Misstänkt länkspam

Det verkar finnas flera registrerade användare nu som lägger till en uppgift om att det finns flera olika typer av artikelämnet i fråga tillsammans med en källänk till en tveksam engelskspråkig webbplats med väldigt mycket innehåll. Sedan går den vidare till nästa artikel, gör likadant och lägger till en snarlik källa. Håll ögonen lite öppna. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 18.28 (CEST)

Har du exempel? Mvh Adville (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 18.42 (CEST)
här och här kanske(?). Hittar inget mer. --Larske (diskussion) 15 oktober 2018 kl. 18.57 (CEST)
Stämmer. Här och här är från ett annat användarkonto. Teoretiskt möjligt att det är marionetter. Kanske något för BOÅ, vid närmare eftertanke. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.14 (CEST)
Det var efter att jag hade skrivit till den första i dag som jag upptäckte den andra via bevakningslistan. Den användaren har jag tydligen kontaktat angående just källor vid ett tidigare tillfälle. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.26 (CEST)
Det där är med 100% säkerhet länkspam, och länkarna ska återställas. Sajterna som länkas till är sk länkfarmer, som av olika anledningar används för att locka trafik utan att ha något egentligt innehåll. Det är inte osannolikt att domänerna ägs av samma person. Jag har inte riktigt tid att ta tag i det nu, men sajterna kommer antagligen att svartlistas. Tack, Kyllo, för att du uppmärksammade saken! /NH 15 oktober 2018 kl. 19.42 (CEST)
Det var min tanke också när jag upptäckte det i dag. Men det är lätt att missa om man inte kontrollerar källorna och är uppmärksam på redigeringsmönstret. NH, pingningen fungerade nog inte, men jag såg det ändå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 oktober 2018 kl. 19.58 (CEST)
Ja, det är ett lömskt sätt att försöka smyga in länkar, så bra när det upptäcks./NH 15 oktober 2018 kl. 20.29 (CEST)

Wikipedias Asienmånad

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och närmar sig stadigt. För fjärde året i rad arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Ifjol deltog 51 språkupplagor av Gpedia och åstadkom drygt 7 400 artiklar. För svenskspråkig del deltog 6 skribenter, som landade 42 godkända artiklar. Inför 1 november går det nu bra att anmäla sitt intresse att delta, eller att bara studera reglerna. Välkommen på resan! Deryni (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 06.00 (CEST)

Träffa Wikimedia Foundation i Stockholm

Pizzamiddag!

Wikimedia Foundation kommer på besök till Stockholm för att lära sig mer om Wikimedia Sverige och den kontext vi arbetar inom. De vill i samband med det träffa volontärer, partners, funktionärer och personal för att förhöra sig om tingens ordning och dryfta stort och smått. Under några timmar en måndagskväll bjuder vi på pizza och läsk i annexet på Goto 10 mot att ni får svara på och ställa frågor till Foundation. Skriv upp er på wikiträffen, eller maila axel.petterssonsnabel-awikimedia.se så jag vet hur många pizzor som behövs och om det är nånting som påverkar vilka sorter och varianter som ska beställas. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 oktober 2018 kl. 08.42 (CEST)

Hur beskriver man hur en kommun styrs?

En intressant frågeställning har ställts i Diskussion:Lista över kommun- och landstingsstyren i Sverige 2018–2022#Hörby. Att beskriva styret i en kommunartikel går kanske. Men går det egentligen att beskriva kommunstyren på det sätt som listartikeln gör? Är hela ambitionen med artikeln (och dess föregångare) ett hopplöst företag? / Hårig banan (diskussion) 19 oktober 2018 kl. 17.36 (CEST)

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.