Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Vilka är de vanligaste misstagen?

Hej,

Jag har flera gånger genom åren försökt att hitta bra sätt att skriva våra hjälpsidor och manualer. Orsaken till det är att jag ofta får höra att våra hjälpsidor är krångliga - och samtidigt att våra nybörjare gör misstag så att de blir återställda, och därför tappar sugen. Ingen annanstans dit folk kommer finns riktigt samma krav på nybörjare. Jag föreslår inte att de kraven ska sänkas eller så, utan att vi borde kunna hitta ett bra sätt att presentera hur man gör rätt. D.v.s. använda våra hjälp- och manualsidor så att de faktiskt blir effektiva. Jag har bara inte kommit på en bra metod, och det har lett till att sidorna blivit allt längre och svårare att läsa.

I veckan var jag på Wikimania, där jag fick en idé efter att ha träffat folk från Wiki Edu Foundation (en avknoppning av Wikimedia Foundation), som kanske har mött fler nybörjare än någon annan grupp och som har samlat på erfarenheter. De har bland annat en lista över de vanligaste misstag som personer som aldrig har redigerat Gpedia tidigare gör. Nybörjarna kom från universitet, vilket säkert har påverkat vilka misstag som görs. Och det handlar om engelskspråkiga Gpedia, vilket också påverkat vilka misstag som räknas upp. Jag är alltså inte säker på att jag håller med om att de tio misstagen som de presenterade är de främsta/allvarligaste/etc.

Men det fick mig i alla fall att börja fundera på att vi delvis kanske skulle kunna arbeta utifrån att förebygga de vanligaste misstagen genom att ge dem välformulerade råd vid rätt tillfällen snarare än all information från början. Så frågan är alltså, vilka är de vanligaste misstagen som ni möter?

Jag har lagt in de tio misstag som Wiki Edu Foundation mött precis innan det här stycket som dold text, för att inte påverka er i förväg, eftersom jag hoppas att kunna få fräscha misstag, så att jag sedan ska kunna börja arbeta om fler hjälpsidor så att de blir mer effektiva. Tack på förhand! //Hannibal (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 00.47 (CEST)

Jag vet inte om de är allra vanligast men de misstag jag möter som är störst problem är brist på källor, att man inte förstår hur en artikel är uppbyggd (argumenterande text, essä, reklam) och att man inte är medveten om åtminstone ungefär vad relevanskriterierna innebär. Det innebär att artikeln raderas eller texten återställs, att en person som ville bidra kanske blir ledsen och aldrig återvänder – en enorm förlust för Gpedia, jämfört med att få en person som i åratal bättrade på uppslagsverket – och att vi får ytterligare en person som går omkring och muttrar om att man aldrig skall försöka bidra så snart ämnet kommer på tal.
Sedan finns det ett gäng vanliga småproblem. Men det är inte vad jag skulle slänga på nybörjare, för sådant går att fixa i efterhand. Saknas kategorier? Lugnt. Vi kan kategorisera. Inte fixat till wikilänkar? Går att ordna. Biografi om levande person utan källor? Raderas oftast. Om vi måste prioritera, ta upp de misstag som gör att artiklarna försvinner, inte vad som går någorlunda enkelt att rätta till i efterhand. Det lär man sig med tiden. /Julle (disk.) 17 augusti 2017 kl. 00.59 (CEST)
Jag tror också det finns en gräns för hur användbara erfarenheterna är från Wiki Ed är för nybörjare generellt, av den enkla anledningen att många av deras erfarenheter kommer från nybörjare som skriver inom ramarna en universitetskurs. De har en tydlig yttre motivation, någonting de måste göra, och mer struktur för vägledning. En typisk person som börjar redigera saknar ofta den yttre motivationen – man gör det för att det verkar roligt, eller för att det verkar mindre irriterande än att låta bristen stå kvar – och risken att personen skräms bort istället för ställer frågan "oj, nu gick någonting fel. Vad kan jag göra för att fixa det?" är mycket större. /Julle (disk.) 17 augusti 2017 kl. 01.03 (CEST)
Den typ av nya alster som blir raderad mest är "enradare" (Kalle är en fotbollstränare) utan källa. Jag har aldrig förstått om dessa inlägg är seriösa eller lite av klotter, och i dessa fall raderas altstren med enbart kommentar i redigeringssammanfattningen. Näst mest vanlig typ är de som vill använda wp för att promota något, sin lilla förening, sitt nystartade band/företag, sig själv. Här ger vi ofta återkoppling på användarens diskussionssida, men med fula, blaffiga mallar som väl återspeglar vi inte är glada åt deras marknadsföringsförsök (om dock ibland beror på okunskap, att wp inte är en samling hemsidor).Yger (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 07.37 (CEST)
Bland de nya som är seriösa och vill skapa artiklar med rimlig substans, så ser jag inte längre Källfrågan vara problematisk, det kravet verkar nu vara allmänt känt. Däremot kvarstår problem med relevans, upphovsrätt (kopiera inte) och att de är inne i en "produktionsmiljö" (andra kan ändra, det är inte OK lämna ett helt ofärdigt alster för att återkomma "senare").Yger (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.07 (CEST)
Jag tror – om jag får spekulera – att många av de där källösa enradsartiklarna är ett allvarligt försök att förbättra uppslagsverket från folk som inte har så bra koll. En gång i tiden var det många artiklar som började på det sättet, och en del av oss som är aktiva nu började med att skriva sådant. /Julle (disk.) 17 augusti 2017 kl. 13.59 (CEST)
Efter en kort välkommen-fras, inled något i stil med "... experimentera med redigering i din sandlåda (och där får du redigera ifred och slipper att riskera att din blivande artikel plötsligt blir raderad av något skäl du ännu inte riktigt förstår ..." och detta avrundat med "... men läs gärna också Wikipedias introduktionskurs om grunderna ...". Ge därefter _en_ enkel default grundmall avseende rubriker (inklusive Referenser, respektive Externa länkar) som nybörjaren kan börja med (_exempelvis_: "Översikt, Historia, Nutid, Se även, Referenser, Externa länkar"), Vame (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 17.37 (CEST)
Idag var det en artikel med följande innehåll Kim Wall är försvunnen. Seriöst ja kanske, men tror vi verkligen att den som la in detta är förmögen skapa en acceptabel artikel? Jag ser det mer som ett framfört Önskemål vi borde ha en artikel om Kim Wall som skaparen vill någon annan tar fram.Yger (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 18.53 (CEST)
Men det kunde vara intressant prova med annat bemötande av dessa. Det skulle dock kräva en helt ny uppsättning mallar anpassade för dessa, men det vore en bra grej under alla omständigheter.Yger (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 19.15 (CEST)
Kim Wall är försvunnen kan vi nog inte göra mycket åt, det håller jag med om. En källös mening i stil med Kim Wall är en försvunnen svensk journalist vore däremot en typ av artikel vi ser ibland, där jag tror mer på att försöka dra in den som skrivit. /Julle (disk.) 17 augusti 2017 kl. 19.26 (CEST)
Det är ett allvarligt problem att vi inte vill ha en del av bidragen av dem som faktiskt vill bidra. För det har jag ingen lösning. Att rekommendera sandlådan hjälper knappast om vi inte vill ha den tänkta artikeln eller om användaren inte utan hjälp klarar att skriva så att vi vill ha den. Däremot håller jag med om att vi skall undvika att genast påpeka sådant vi kan avhjälpa och som man bättre lär sig så småningom (vilket gäller det mesta i edu-listan). Vad gäller hjälpsidorna så tror jag vi behöver rätt kompletta sådana för sådana som jag, som vill veta hur man egentligen skall göra. Däremot borde Gpedia:Hjälp (som länkas i vänstermarginalen) och Gpedia:Introduktion (som är första länken där) skrivas så att nybörjare får de viktigaste råden utan att skrämmas av alltför mycket text. --LPfi (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 10.10 (CEST)
Bland nya användare generellt sett är källor och bland yngre ofta relevanskravet som inte har gått in. Bland vanare slribenter är det vanligare att man inte förstått att det är en uppslagsverksartikel man skriver som i fallet Energieffektiv Kollektivtrafik.FBQ (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 11.47 (CEST)
Vi skall alltid ha fullständig dokumentation. Den som vill läsa sig till hur en liten detalj fungerar skall kunna göra det. Vi får bara inte blanda ihop dokumentationen med vad som är rimlig läsning för nybörjare. /Julle (disk.) 23 augusti 2017 kl. 17.34 (CEST)
Jättebra tankespår, det här, tycker jag. Vi har så omfattande manualer och hjälpsidor, som det mycket riktigt är mycket svårt att styra upp i, rensa i och hålla enkelt. Ett par evt kompletterande idéer:
  • sammanfattning(ar) av det allra allra viktigaste, för nybörjare, som så att säga ligger "först" i hjälpsidorna (typ 2-3 korta stycken om 2-3 ämnen)
  • någon slags formulering som man kan kopiera och evt modifiera efter tycke (mallar ser väldigt lätt slött och otrevligt ut) omfattande ett par meningar eller så, om de två viktigaste sakerna att känna till, som man kan använda sig av och lägga in hos nybörjare (man måste inte därmed formulera sig personligen, man kan också skriva: "Hej X! Här får du en standardvälkomsthälsning/standardråd som vi brukar ge till alla nybörjare".. men kopierad text ger, tror jag, ett bättre intryck än en mall) (nå, det sista om mallar kontra text är ett sidospår). flinga 20 augusti 2017 kl. 16.09 (CEST)
Som mångårig användare men som fortfarande känner mig som en nybörjare kan jag verkligen förstå problematiken. Det stora problemet är att många av texterna i olika instruktionsartiklar är mycket svårförstådda. Ibland kan t.o.m. en rubrik, som ex. Gpedia:Introduktion till formatering, avskräcka. Mallen {{nb}} är bra men inte tillräcklig. De bakomliggande artiklarna har många gånger ett alltför avancerat språkbruk. Visst, den som är familjär med den språkdräkten förstår men andra har stora problem. Wikiträffar är mycket bra, men alla bor inte i närheten. Att söka upp allmänheten så som Ainali gjorde här är verkligen bra, men många fick aldrig ta del av det. Min lösning är att någon/några (en grupp?) kunde se över instruktionerna ur ett pedagogiskt perspektiv. Då skulle det kunna bli mycket bättre. --Allexim (diskussion) 20 augusti 2017 kl. 20.01 (CEST)
Jag vill förstärka det som Flinga och allexim skriver. Jsg är övertygad att det mest handfasta vi kan göra för att ses som mer välkommnande är att se över hur det står i våra mallar, välkomstmeddelande och hjälpsidor. Och då inte bara ta de nuvarande utan också se igenom om det kan behövas helt nya/om några borde kasseras.Yger (diskussion) 20 augusti 2017 kl. 20.13 (CEST)
Jag undrar om problemet är hjälptexterna, eller att folk inte läser dem, oavsett hur de skulle vara utformade? Introduktionskursen tycker jag är mycket bra, där texten är uppdelad i olika sidor, som kopplas ihop med navigationsrutor, med länkar till sidor som ger svar på hur man redigerar, hur man länkar, hur man lägger in bilder med mera. Den sida som är mest komplex och oöverskådlig av de undersidorna är den om hur man skapar ett konto. Däremot kan jag hålla med Yger om att vi kan behöva se över välkomstmallarna, som det finns ett antal olika av. Här borde vi kunna dra ner på antalet och fundera över utformningen – vad är det viktigaste budskapet vi vill ha fram. Men jag tror tyvärr att det är så att många inte läser instruktionerna, oavsett hur vi formulerar dem.--Historiker (diskussion) 20 augusti 2017 kl. 21.44 (CEST)
Vår återkopplingsmallar tycker jag är avskräckande:{{relevans}}, {{marknadsföring}}, {{kopiera inte}} etc, samtidigt som jag tror det kan behöver fler mer situationsanpassade, fr typ källösa och oartiklar.Yger (diskussion) 20 augusti 2017 kl. 21.49 (CEST)
@Historiker: Instämmer inte alls med dig! Gissar att många av Wikipediatermerna är mycket välkända för dig men för nybörjare och även för mig är det många gånger ett alldeles för speciellt, svårförstått språkbruk på Gpedia.
Hittade nu (efter nio år!) av en slump att det finns en artikel som heter Gpedia:Ordlista. Önskar att den fanns med i den välkomstmall som jag fick för nio år sedan. Dock är även den texten svårtydd. Där står ex. "Sidan tar inte upp förkortningar, sammanfattningskommentarer och IRC-jargong." Vad betyder "IRC"? Tycker det blir lite tragiskt-komiskt när man behöver en ordlista för Ordlistan.... Ett annat exempel från Ordlistan är texten "Många förkortningar kan användas som genvägar till en sida som förklarar dem genom att skriva WP:förkortning i sökfältet, till exempel AAB (Ansökan om administrativ behörighet) och SFFR (Sidor föreslagna för radering)." . För en del är denna text kristallklar medans den för andra rena rappakaljan. Den kan göras mycket tydligare så att fler nybörjare (och även andra) kan förstå den.
@Yger: Instämmer helt med dig, speciellt att det kan behövas helt nya som kan förklara begreppen på ett ännu enklare sätt, för dem som behöver det. Instruktionerna kan med fördel även innehålla bilder, se exempelvis bilden här.
Andra personers engagemang är också viktigt, se detta. Kan man försöka hjälpa nybörjare och uppmuntra dem, så som jag gör med min ringa kunskap, så tror jag det är en mycket viktig framgångsfaktor. --Allexim (diskussion) 21 augusti 2017 kl. 21.45 (CEST)
@Allexim: Att många inte läser instruktionerna, oavsett hur bra de är, var en hypotes jag lade fram, och jag tror att så är fallet. Jag diskuterade just frågan på jobbet idag, varvid en sade att saker måste vara intuitiva numera. Om man inte kan använda, till exempel en app, utan att läsa manualen, så slutar man använda den.
Beträffande vår introduktionskurs, så anser jag att den är bra, och om man läser den får man en god förståelse för hur man gör för att redigera artiklar på Gpedia. Det är inte alltför mycket text, och den är försedd med bilder. Det är möjligt att det kan förbättras, men det är en mycket god grund. Till detta kommer manualen, som är en fördjupning av introduktionen, och som riktar sig till mer vana användare. Det är möjligt att ordlistan skulle behöva göras mer tillgänglig, men den länkas från alla sidor i manualen. Och vissa saker, som till exempel förklaring av IRC, kan lätt ordnas med en wikilänkning, enligt god wikiprincip.--Historiker (diskussion) 22 augusti 2017 kl. 20.41 (CEST)
Denna diskussion anknyter även till den tidigare diskussionen här på Bybrunnen, se Gpedia:Bybrunnen#Automatiska meddelanden till nybörjare. --Allexim (diskussion) 21 augusti 2017 kl. 22.00 (CEST)

Hela diskussionen tycks vara inriktad på hur man skriver, men jag tror att det är viktigt att en nybörjare som vill hjälpa till också har läst många artiklar och förstått lite vad som gör en artikel bra eller dålig ur läsarens perspektiv. Den som ska skriva en roman, har nog läst rätt många romaner först, eller hur? --LA2 (diskussion) 22 augusti 2017 kl. 17.34 (CEST)

@LA2: Vad jag har kunnat märka bland många nybörjare är att Gpedia är ett mycket tekniskt komplicerat projekt där ni, erfarna skribenter använder er av en viss jargong, ett visst språkbruk som kan vara väldigt svårt att förstå sig på. Gör man en del misstag som nybörjare och blir kraftfullt tillrättavisad så lägger många av. Gpedia:Var snäll mot nybörjare är en viktig riktlinje. Frågan är vem som är "nybörjare"? Jag känner mig som det, trots att jag har hållit på i nio år. Gör fortfarande många misstag och upplever mig ha en ringa kunskap, men försöker hjälpa dem som t.o.m. har ännu lägre kunskap. Önskar att instruktioner om hur man skriver skulle vara mycket, mycket tydligare än Gpedia:Skriv en ny artikel. Instruktionerna i den lämnar mycket mer att önska. --Allexim (diskussion) 23 augusti 2017 kl. 20.54 (CEST)
Som LA2 har påpekat i en annan diskussion långt borta och för länge sedan, så är stora tekniska utmaningar, inte nödvändigtvis något som hindrar ett projekt från att få framgång. Titta bara på OpenStreetMap. -- Innocent bystander (diskussion) 23 augusti 2017 kl. 22.01 (CEST)
@Allexim: Jag förstår dina synpunkter om bemötandet av nybörjare, och det har diskuterats flera gånger, och det är en viktig fråga. Vilka områden upplever du som svårast, när du skriver att du upplever Gpedia som ett mycket tekniskt komplicerat projekt?--Historiker (diskussion) 23 augusti 2017 kl. 22.51 (CEST)
@Historiker: Oj, det är mycket! Dock är projekt som Gpedia:Projekt Bokmässan 2017 mycket viktiga, men även ex. detta och detta är mycket viktiga. --Allexim (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 16.13 (CEST)
@Allexim: Tack för de synpunkterna, och jag håller med om att det är viktiga projekt. Min fråga gällde dock vad som är tekniskt svårast på Gpedia: Är det själva formen hur man skriver artiklar, är det hur källor skall läggas in, är det wikifiering (länkar, kategorier etc), är det skapandet av mallar, eller hur man diskuterar? Jag kan se att mallar kan vara komplicerat att skapa, men även nomineringssidan för administratörsval är lite klurig när man nominerar.--Historiker (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 20.07 (CEST)
@Historiker, Hannibal: Själva formen hur man skriver artiklar är mycket komplicerat och nomineringssidan för administratörsval är mycket, mycket komplicerad när man nominerar. Interwiki trodde jag att jag hade förstått (se min användarsida) men nu stämmer inte det heller, se här. Varför måste det vara ett så avancerat språkbruk på Gpedia? Gpedia:Ordlista borde ingå i Välkomstmallen, så att nybörjare har åtminstone en liten chans att förstå Wikipediajargongen. --Allexim (diskussion) 17 september 2017 kl. 12.49 (CEST)
Åh, ja, det finns många komplicerade aspekter av Gpedia. Efter 17 år har vi fortfarande kanske inte det smidigaste regelverket eller de mest lättnavigerade sidorna. Vi får fundera mer på de mer komplicerade sidorna och se om vi kan göra saker enklare, till exempel de du nämner. Men jag tror egentligen inte på Ordlistan som ett sak i Välkomstmallen. Den innehåller visserligen massor med länkar, men den är inte särskilt praktiskt upplagd. Just nu håller jag därför på att göra om WP:Redigering för att se till att den innehåller det mesta man kan behöva i redigeringsväg. Sedan behövs det såklart undersidor, och Ordlistan är en av dem, men jag tror på färre sådana sidor, så att informationen inte blir dubblerad, inte blir utdaterad (eftersom instruktionerna måste hållas uppdaterade och folk tenderar att bara göra det på ett ställe) och skrivs med användaren i åtanke. Jag tycker också att det tillhör kutym att länka svåra ord så att nybörjare kan leta reda på vad det handlar om.//Hannibal (diskussion) 17 september 2017 kl. 16.37 (CEST)
@Allexim: Tack för dina synpunkter. Då konstaterar jag att vi har samma synpunkter på nomineringssidan. Formen för hur man skriver artiklar beror på hur långa artiklar man skriver, men det finns sidor som beskriver till exempel hur artiklar bör disponeras. Precis som Hannibal skriver, så är det ett problem med att information i flera fall är dubblerad, vilket kan ha att göra med att den utvecklats över tid. Hannibals insatser för att nu förenkla det hela är mycket bra.--Historiker (diskussion) 17 september 2017 kl. 21.37 (CEST)

Olika alfabet

Skall man bara se till misstag, inte till hur allvarliga de är, så undrar jag om inte det vanligaste jag ser är att man är omedveten om att namn som skrivs med det kyrilliska alfabetet (oftast ryska) inte stavas likadant på svenska som på engeleska (eller tyska, eller ...). /Julle (disk.) 25 augusti 2017 kl. 23.41 (CEST)

@Julle: Samma sak är det med det arabiska alfabetet kontra det latinska. Skulle kunna tro att det är detsamma med det kinesiska?! Bothnia kan nog lämna närmare besked om detta. Hur det är med japanska saknar jag info om, samt även om Ge'ez (ግዕዝ, gəʿəz), också kallad etiopisk skrift och eritreansk skrift.

Försök till sammanfattning

För att försöka sammanfatta vad som skrivits ovan har jag gjort tabellen nedan. Lägg gärna till fler lösningar och misstag i den. Om du vill byta ut något, stryk med <s>-funktionen. Signera under den med en kommentar om vad du gjort.

Förklaring: Kolumnen Nummer är enbart för att göra det lättare att diskutera ämnena, inte en prioriteringsordning. Resultat hos nybörjare är en sammanfattning av troliga resultat, inte varje enskilt fall. Prio att lösa handlar om hur stor risken är att nybörjaren slutar om vi inte hittar en lösning. Att göra är en början av en strategi framöver, och en lista för framför allt Hannibal att ta itu med steg för steg. Hjälp är dock mycket välkommen.

Hannibal (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 02.10 (CEST)

Jag kan försöka hjälpa till med manualer och hjälpsidor. /Julle (disk.) 26 augusti 2017 kl. 02.13 (CEST)
Jag har lite sorterat om din tabell och lagt in en ny kolumn samt ändrat några få från hög till mellen och oklart till hög.Yger (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 08.45 (CEST)
Modifierad tabell
Typ Område Resultat på WP Resultat hos nybörjare Att göra Potential Prio att lösa
Grund (1) Brist på källor Artikel eller påstående ifrågasätts Lämnar projektet
  • Tipsa om egen sandlåda
  • Enkel guide
mkt svårt påverka Hög
Grund (2) Relevanskriterierna Artikel raderas Frågar eller lämnar projektet
  • Skriva om återkopplingsmall
svårt påverka Hög
Artikeltyp Marknadsföring Återställlning och återkoppling med "fula mallar" Frågar
  • Skriva om återkopplingsmall
kan påverkas Medel (frågan är om de kommer att bli produktiva)
Artikelform (1) Plagiat Redigering återställs Lämnar projektet
  • Skriva om återkopplingsmall
kan påverkas Medel (frågan är om de kommer att bli produktiva)
Artikleform (2) Ofärdigt alster Artikel raderas eller flyttas till undersida till användarsida Frågar eller lämnar projektet
  • Skriva om återkopplingsmall
svårt påverka Låg (frågan är om kommer att bli produktiva)
Artikelform (3) Substubbar Artikel raderas Frågar eller lämnar projektet
  • Tipsa om egen sandlåda
  • Enkel guide
  • Tipsa om önskelistor
  • Skriva om återkopplingsmall
påverkbart Medel
Innehåll (1) Wikifiering saknas, till exempel kategorier, länkar Innehållet granskas hårdare och återställs oftare, men fixas också ofta Försöker igen
  • Hänvisa till introduktionssidor
lättare fixa än påverka Låg
Innehåll (2) Stil på texten Redigering återställs eller skrivs om Försöker igen
  • Enkel guide
  • Kontakt med nybörjare för att visa hur man gör
  • Mer information i hjälpsidor
Både lätt påverka och fixa Medel
Innehåll (3) Skillnad mellan språkversioner Kan resultera i återställning Diskussioner och/eller konflikter
  • Tydligare instruktioner
  • Fler omdirigeringar
lätt fixa Medel (vanligt men lätt att åtgärda)
Motivation Hitta motivation att bidra Lämnar projektet
  • Göra skälen att bidra till Gpedia tydligare i hjälpsidor
  • Informera mer utanför Gpedia med hjälp av broschyrer, etc
går att påverka men svårt Hög
Bemötande Otrevligt bemötande Ofta snabbt och mindre energikrävande för enskild wikipedian Lämnar projektet Påverkbart Hög
Hjälpsidor Krångliga hjälpsidor
  • Ovasnstående misstag och problem
  • Svårt att hitta hjälp även för erfarna
Förvirring, svårt att hitta
  • Skriva om hjälpsidorna genom att särskilja dokumentation från introduktion (WP:Hjälp och Introduktion för nybörjare, WP:Manual för erfarna)
  • Sammanfattningar för nybörjare i manualsidor
  • Enklare språk i manualsidor
  • Rensa bland hjälpsidorna
  • Personlig hjälp
Påverkbart Hög
Om ni nu är angelägna om att få användarna att stanna och bidra. Varför skriver ni då inte personliga meddelanden istället för att malla? Det bästa sättet att göra någon pissed off måste väl ändå vara att skicka ett standardmeddelande. Jag menar, jag går idag bara in på min mejlbox ngn gång i veckan, för att 99 procent av alla mejl som inte är spam fortfarande bara är standardmeddelanden.
Jag förstår varför ni mallar klottrare och de som vi inte vill ha kvar, men de som vi vill ha kvar? Själv blir jag idag irriterad när jag kommmer in på ett nytt projekt och får en massa standard-meddelanden från först programvaran och sedan också någon välkomst-bot. Och då är trots allt de flesta välkomstbotar användare av kött och blod som ser sig ett uppdrag så fort de ser en röd diskussions-sida i SÄ. Innocent bystander (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 09.09 (CEST)
Förstår din tanke, IB. Jag tycker mallarna skall uppdateras, men att fler skall göra en kombination vilket jag brukar göra. Jag skriver välkommen bla bla, swdan säger jag att de kan få lite tips i mallen jag lagt in och de får ta bort den. Då blir det personligt. Adville (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 10.21 (CEST)
Man kan också göra som i {{pb}} där det ser ut som personlig text och inte mallblaffa.Yger (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 10.36 (CEST)
Stort tack till Yger, Julle, Adville och Innocent bystander, samt alla andra som kommit med kommentarer ovan. Jag uppskattar att det är så många som bryr sig om den här frågan. Fint, Julle, att du erbjuder dig att hjälpa till med manualer och hjälpsidor. Finns det fler som gärna hjälper till så att vi kan få lite snurr på det?
IB: du har rätt i att mallarna ofta är opersonliga. Jag brukar också försöka skriva personliga meddelanden, även om jag inte alltid känner att det är någon mening. Då jag gör det brukar jag förutom Introduktionskursen numera hänvisa till Deltagarportalen, som jag har skrivit om, framför allt med en sektion om vad man kan göra för att förbättra Gpedia. Men det låter som att du helst skulle vilja se ett stopp för mallar till alla som verkar kunna bidra normalt, är det rätt uppfattat? Om vi skulle få konsensus för det, skulle det i så fall innebära att vi skulle kunna museimärka ett antal mallar, slå ihop några kvarvarande och i allmänhet försöka att prata mer med nybörjare. Det skulle jag tycka vore toppen.
Jag vill också slå ett slag för vänlig personlig kommunikation med nybörjare. Jag kan tänka mig att en kanske inte obetydlig del av förstagångsskribenter dyker upp här för att skriva om den hembygdsförening eller lokala rockband som hen brinner för. Ofta blir skribenten då ordentligt tilltryckt och förmanad om att läsa relevanskriterierna i stället för att bli välkomnad in i gemenskapen. Det finns för många situationer när vi ser nya skribenter som onda "POV-pushare" i ställer för potentiella skribenter. Mvh --Bairuilong (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 19.09 (CEST)
Yger: de ändringar som du har gjort i tabellen gör det lättare att prioritera vad som behövs göra först. Tack för det!//Hannibal (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 14.42 (CEST)
@Hannibal: Jag tror inte på att korvstoppa nybörjare. Låt dem ta ett steg i taget. Vi kanske bör lära nybörjare att de ska redovisa sina källor från dag ett, men vi behöver inte från början tvinga dem att kunna formatera dem. Det är sådant som tomtarna kan fixa. Vi kanske också ska uppmuntra dem att förbättra befintliga artiklar, än skriva nya. (Och då talar jag inte om att lägga till några namn till i listan över "kända personer från".) I en befintlig artikel finns (förhoppningsvis) redan en standard för hur sidor ska läggas upp. Och rabbla relevanskriterier för dem, tror jag inte heller på. De intressanta artiklarna är de som inte passar in i en enkel ram, men sticker ut ändå. -- Innocent bystander (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 19.08 (CEST)
Jag tror också på att uppmuntra dem att skriva i existerande artiklar. Det är vad jag har gjort i flera år under föreläsningar och workshoppar. Se också vad jag och andra har gjort hitills.//Hannibal (diskussion) 29 augusti 2017 kl. 23.50 (CEST)

Gjort hittills

Än så länge har jag och flera andra:

Mycket bra! Jag tänker lite på "förändra bemötande från erfarna wikipedianer". Vi som är mycket aktiva fäljer också vad kollegor gör och tar gärna efter goda ageranden. Jag tänker tex på mallen {{pb}} som Tournesol tog fram och sedan börjat anvädnas brett. Det är också så att bra och välfungerande bemötanden från en kollega kan ge inspiration till ändrat agerande~hos andra. Och det är då inte så att övervänligt (texttunga) beteende nödvändigtsvis fungerar som inspiration, utan då mer kärnfulla men ändå bejakande agerande. Skulle man kunna ha något som "goda exempel"lista per månad, där man också kunde ge någon typ av gilla på det andra förslaget. Då kunde det kanske växa fram nårga beteenden många gillar och som då kan fungera som inspiration. (eller snarats någon variant där man inte så tydligt för fram vem som gjort bra)Yger (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 10.23 (CEST)
Åh, vad bra! Min första tanke var att du menade som Månadens artiklar, fast för wikipedianer, men det tror jag inte riktigt på. Däremot att skriva om etikettsidan med goda exempel. En sak som har visat sig vara effektivt på andra platser är att påkalla uppmärksamhet på när folk går över gränsen, men också att uppmärksamma när folk gör rätt, så använd gärna tack-funktionen ofta.
Jag har också skrivit om WP:Skriv en ny artikel och lagt in den i nybörjarkursen. I samband med det ersatte jag den länk som finns i MediaWiki:Sidebar till Skriv en ny artikel med hela nybörjarkursen för att uppmuntra personer som vill komma in i Wikipedias arbetssätt att läsa hela den innan de skapar nya artiklar.//Hannibal (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 11.27 (CEST)
Den typ av exemepl jag tänker på är typ: LittleGun som skuggade några av de mycket aktiva, och mildrade deras svar till nybörjare som kunde uppfattas som onödigt bryska. Julle som börjat använda {{verrel}} iställer för {{relevans}} och Bairuilong som gått in i dialoger med de som ligger i gränsen till povpushare, och försökt använda GT även mot dem (en extra gång)Yger (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 11.35 (CEST)
Jag ska kika mer på det snart. Dock måste jag säga att den nya versionen av relevansmall är bättre än den gamla. Skulle vi kunna byta ut den ganska direkt?
Under dagen har jag åter tittat mer på Gpedia:Manual och Kategori:Gpedia:Manual, samt Gpedia:Projekt Gpedia, som alla är sorgebarn. Det är nästan så mycket att göra att det är överväldigande. Var börjar man där? Sakerna överlappar varandra så att jag blir snurrig, och då har jag ändå arbetat med de här sidorna tidigare. Den som stöter på dem för första gången måste bli alldeles uppgiven. En tanke jag har haft är att försökt att museimärka en hel del sidor som inte gäller länge och lägga dem i en separat kategori, samt att slå ihop så många av de övriga som möjligt, så att det går att hålla dem aktuella. Låter det som en görbar lösning?//Hannibal (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 18.34 (CEST)
Jag tror på färre sidor för nybörjare, så att vi kan hålla dem aktuella. Vi får bara inte blanda ihop behovet av sidor för nybörjare med behovet dokumentation, både för den som är ny men vill söka sig till den (snarare än någonting vi slänger på folk av rutin) och den som har redigerat i sju år och plötsligt behöver veta någonting om något man inte har gjort förut. /Julle (disk.) 31 augusti 2017 kl. 18.44 (CEST)
Precis. Hur gör vi det? Lägger dem i olika namnrymder? Hjälp vs Gpedia?
Här är en jämförelse mellan sidvisningar för några av de kanske vanligaste sidorna som nybörjare kan tänkas möta. Hjälp, följt av Deltagarportalen och Om, ligger i topp. Finns det fler sidor som nybörjare kan tänkas snubbla in på?//Hannibal (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 18.51 (CEST)
Jag menade inte med mina exempel att de skulle få genomslag/genomföras utan bara att det kunde vara nyttigt göra känt för flera goda initiativ som olika individer gör för inspiriation till andra.Yger (diskussion) 31 augusti 2017 kl. 18.54 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag har föreslagit att vi ska slå ihop eller ersätta Mall:relevans (som har ett utropstecken, en ram och en opersonlig text) med Julles förslag på alternativ, Mall:Verifierbarhet och relevans (som är mer trevlig i tonen, saknar ram och utropstecken). Fler får gärna bidra till diskussionen.//Hannibal (diskussion) 9 september 2017 kl. 17.34 (CEST)

Jag har för mig jag för cirka en vecka såg en annan hemsnickrad mall med samma ändamål, som också var bra. Tyvärr minns jag ine vem som la in den eller dess namn, mitt minne var den hette något som psps, men det sämmer ju ej.Yger (diskussion) 9 september 2017 kl. 17.47 (CEST)
Jag letade runt lite, men kan inte hitta någon sådan. Vet någon annan?
Är det okej att byta ut Mall:Relevans mot den mindre aggressiva Mall:Verifierbarhet och relevans enligt ovan? Ni som gör mycket klottersanering, till exempel Tegel, Tournesol, Kitayama, Matanb, Riggwelter, Sjunnesson, mfl.//Hannibal (diskussion) 12 september 2017 kl. 23.23 (CEST)
Jag har inte så lång och djup erfarenhet av relevansdelen av klottersaneringen så min åsikt bör väga lättare i detta fall. Jag ser i vart fall inga problem med att använda den mjukare mallen. Kitayama (diskussion) 13 september 2017 kl. 07.07 (CEST)
Jag tycker att det går bra att byta till mallen Mall:Verifierbarhet och relevans. Sjunnesson (diskussion) 13 september 2017 kl. 08.32 (CEST)
@Hannibal: Yes! Matanb (diskussion) 13 september 2017 kl. 21.57 (CEST)
Jag börjar lite undra om det är bra ändra {{relevans}}, kaske skulle den texten finna kvar och vi börjar sjävla använda {{verrel}} istället?Yger (diskussion) 17 september 2017 kl. 21.43 (CEST)

Några tankar om våra relationer till journalister

Gpedia är en viktig källa för journalister. Det har vi kanske trott och anat, men nu finns det svart på vitt: Hela 72 procent av de 499 svenska journalister som svarat på Cisions årliga journalist- och kommunikatörsundersökning säger att de letar efter information på WP. Cision arbetar bland annat med att distribuera pressmaterial till journalistkåren. Gpedia är alltså ett allmänt använt basverktyg i svenska mediers nyhets- och reportagearbete. Vi har alltså en viktig och stor målgrupp som inte är en primär informationsmottagare, utan använder WP-informationen för informationsspridning i flera led, genom massmedierna.

Jag tror att detta är en insikt som vi bör fundera lite extra kring när vi diskuterar relevans- och innehållsfrågor, samt kvalité. Visserligen närmar sig säkert journalisterna vår information med en högre grad av medveten källkritik än vad vi kan förvänta oss av en icke-professionell publik. Men vetskapen, att informationen verkligen används som underlag för de texter och budskap som förmedlas i medierna bör få oss att fundera över flera olika saker:

  • Ämnen och relevans: Skriver vi verkligen om de samhällsföreteelser som får uppmärksamhet i medierna? Hur samspelar våra relevanskriterier och vår praxis med det mediala intresset för de personer, företag, organisationer, trender o dyl som uppmärksammas i medierna? Själv tror jag t ex att vi mycket väl skulle kunna fungera som en god och tillförlitlig källa för journalister som söker information om helt andra företag och samhällsaktörer än de som klarar våra kriteriegränser idag.
  • Uppdateringar/aktualitet: Alla våra artiklar ligger öppna för läsning i exakt varje ögonblick, och vi vet aldrig när en sida besöks och någon - kanske en journalist - tar del av informationen. Om vi har dåligt uppdaterad information finns det risk för att den sprids vidare i många led p g a att någon tog uppgiften för given. Vi ska vara medvetna om detta och både utforma artiklarna på ett tidlöst sätt (som inte kräver detaljuppdateringar) och markera när och under vilka omständigheter som en uppgift är/var aktuell och relevant.
  • Balans, vikt och saklighet: Även om varje sakuppgift i en artikel är korrekt kan artikeln vara missvisande. Balansen skapas inte säkert genom att man redogör för olika uppfattningar och ståndpunkter. Nyckel till balansen ligger istället i att man värderar och beskriver relevanta saklägen. Det vore mycket olyckligt om skeva vinklar i WP-artiklar bidrog till att redaktionerna fångade upp en obalanserad helhet i våra artiklar, och hade den som underlag för sin egen produktion.
  • Källor: Journalister är vana att söka sig fram bland olika källor för att skaffa sig den kunskap som de kan förmedla vidare. Det är därför viktigt att alla de journalister som söker sig hot för att få kunskap också kan gå vidare. WP:s källhänvisningar och referenser blir då viktiga inslag i den redaktionella researchen. Därför är det nog viktig att vi fortsätter att hålla en god kvalité på källorna - inte bara för att läsaren själv ska kunna kontroller eller gå vidare, utan även för att journalister ska kunna gå vidare till relevanta och bra källor.

Sammanfattning: Om vi ser och förstår att våra artiklar ofta används som källa i en rent redaktionell produktion finns det också anledning att fundera över hur vi på bästa sätt möter den målgruppens önskemål och behov. Skriver vi om det som medierna är intresserade av, eller ratar vi det pga att relevansen främst relaterar till den primära målgruppen? Håller vi en kvalitet som är så hög att informationen kan användas även i professionella sammanhang? Jag har inga direkt svar, men tror att frågan måste diskuteras vidare. Ett första steg skulle kunna vara att fundera vidare över hur vi beskriver de allmänt intressanta företag och samhällsaktör som idag ligger under gränsen för våra relevanskriterier. Lindansaren (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 14.13 (CEST)

Jättekul att vi har gott förtroende och är användbart för våra journalister. Det har som sagt varit uppenbart länge. Jag tycker inte det är särskilt dramatiskt eller att vi ska ändra inriktning eller agera på ett annat sätt för just den sakens skull. Vi är en encyklopedi, och just nu den bästa och mest tillgängliga on-line-encyklopedin. Då blir Gpedia ett självklart redskap för journalister precis som Nordisk Familjebok, Bonniers stora lexikon och Nationalencyklopedin har varit det före oss.--LittleGun (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 14.34 (CEST)
Håller med Gun. Absolut bör man vara extra noggrann med källhänvisningar i heta ämnen. Men målgruppstänkande blir fel. Samma krav och riktlinjer måste gälla i artiklar som läses av journalister som i alla andra artiklar. Betänk att journalister är en av de yrkesgrupper som har lägst förtroende i Sverige. Att anpassa artiklar efter deras önskemål, prioriteringar, balansering med mera blir då väldigt konstigt. Tvärtom blir det extra viktigt att hålla fast vid sådant som WP:Tidlöshet och WP:Global när något ämne råkar vara hett i media. Smetanahue (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 15.13 (CEST)
Ja alla journalister döms tyvärr efter hur kvällstidnings- och skvallertidningsjournalister jobbar. Ett annat skäl till det låga förtroendet är att folk i allmänhet har dåliga färdigheter i källkritik, varför omdömena tenderar att bli kategoriska, antingen lita på allt eller lita på inget. Det drabbar nog tyvärr också Gpedia. F.ö. vänder jag mig bestämt mot idén att vi skall ändra på relevanskriterierna för att tillmötesgå en bestämd målgrupp. /Ascilto (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 15.22 (CEST)
Som jag själv många gånger har blivit intervjuad av tidningar och vet hur ofta man blir felciterad eller missförstådd (säkerligen inte av illvilja utan för att reportern har bråttom och dåliga ämneskunskaper på det område man själv uttalar sig om) så tror jag att vi skall vara mer bekymrade över i vilken utsträckning uppgifter i våra artiklar bygger på pressen än på att den senare hämtar uppgifter från oss... /FredrikT (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 15.31 (CEST)
Det mesta som skrivs i morgontidningarna (DN, SvD, G-P och SDS) liksom det som sägs i SR och SVT görs av ämneskunniga journalister. Som jag skrev, det gäller att inte vara kategorisk i sina omdömen. /Ascilto (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 16.09 (CEST)
Ascilto: Ditt senare inlägg håller jag helt med om, men inte det tidigare. För det faktum att vi har relevanskriterier, d v s att vi söker stöd för att göra ett urval, betyder att vi redan har ett målgruppstänkande. Vi vänder oss helt enkelt till dem som är intresserade av det som ryms inom våra relevanskriterier, och väljer bort övriga. För kriterierna och praxis får konsekvenser, som både påverkar innehållet och publikens syn och förväntningar på vad man kan hitta här. Vi anpassar oss till dem som är mer intresserade av stora industriföretag än små tjänsteföretag. Vi anpassar oss till dem som är mer intresserade av konstnärer än företagsledare, av populärmusiker än konstmusiker o s v. Jag ser absolut inget generellt fel med det - snarare tvärt om, tanken vi ska och måste göra ett urval är helt grundläggande för mig. Men jag vet inte om det är självklart att det är mer angeläget att vi har ett innehåll där vi tillgodoser den pop-intresserades intresse genom att berätta om musikgrupper som har givit ut två skivor (på etablerat bolag), men inte berättar för t ex en journalist om ett nystartat tillväxtföretag med en spännande ny tjänst och innovativ vd. Det faktum att vi inte gör det är en konsekvens av en anpassning till en av många de facto-målgrupper, vilkas önskemål tillgodoses medan vi inte tillgodoser andras önskemål. Det är just det som är målgruppsanpassning. Vi definierar kanske inte målgrupperna, men agerar som att de finns. Lindansaren (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 16.47 (CEST)
@Lindansaren: Gör vi? Jag har snarare tolkat det som att kriterierna finns för att det finns en gräns för vad vi klarar att uppdatera. Det handlar om kunna upprätthålla en kvalité. Om ett basisten i ett garageband omkommer i en gräsklippar-relaterad olycka kommer artikeln aldrig kompletteras med denna information, därför att den ende intresserade av ämnet har förolyckats. -- Innocent bystander (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 17.19 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Jag har diskuterat journalisters användning av Gpedia med Linus Larsson på DN, en mycket kunnig allmänreporter. Han var duktig på att förstå att olika kanaler har olika trovärdighet och tillförlitlighet. Och att tex svwp var mycket användbar när det gällde rent svenska förhållanden, som personer som sitter i riksdagen, geografiska saker i Sverige, medan enwp är bätrte på globala grundsaker som kemi, USAs president, georgafi utanför sverige etc. För "känsliga" ämnen som politiska begrepp etc litade han alls inte på Gpedia. Jag tolkar det som att tillförlitlighet är den central frågan, i vilka ämnen anses Gpedia ha tillförlitlig information. Och i många ämnesområden uppfattas vi ha det medan i andra inte. Och tillförlitlighet är nära kopplat till relevanskriterier och källor. Om vi blir slappa på relevans och källkraven så minskar naturligtvis tillförlitligheten och jag blir då orolig att journalister börjar misstro det som faktiskt är bättre tilförlitlighet på. Så jag uppfattar att din tanke blir kontraproduktiv, att istället de blir mer attraherade de skräms bort. Utökning av vad vi har i wp kan enligt mig bara ske när antalet bidrgasgivare inom det ämnesområdet blir fler.Yger (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 17.41 (CEST)
Jag tror att viktigare än att fokusera på målgrupper av mottagare, så ska vi fokusera på bidragsgivarna. Med ökad mångfald bland oss bidragsgivare kommer vi att få fortsatt god täckning som uppskattas av militärt intresserade och intresserade av Simpsons och annat enligt sterotypen, men uppnå god täckning inom andra ämnen som till exempel... ja vad vet jag. Där tycker jag WMSE är helt rätt ute med satsningar och målsättningar.--LittleGun (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 17.25 (CEST)
Jag ser inget behov av satsningar. Låt dem som vill och kan (=har förutsättningarna för det) redigera! Uppslagsverket fungerar självrekryterande, det är inte bara billigast utan också bäst. Tostarpadius (diskussion) 25 augusti 2017 kl. 19.17 (CEST)
Det var intressant läsning. Jag tror med att det finns vissa typer av artiklar som fallit mellan stolarna för vi som skriver saknar kunskap om ämnet, och därför raderas de när de skapas, men kan inte ge exempel nu. En annan tanke är att det skulle vara bra om vi som skriver på wikipedia kunde få en notifiering från journalisterna när de hänvisar till wikipedia i artiklar. Inte för att tillmötesgå deras tänkbara bias utan för att vi vet då att det är artiklar som kommer få många läsare och då kanske kan behöva lite kärlek. Det blir ju då tips för sådana som vill ha något att skriva om och det är aktuella ämnen. Adville (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 17.26 (CEST)

Kul att det blir lite diskussion om detta. Några kommentarer så här långt:

  • @Yger: Ja, jag tror att din och Linus Larssons observation är riktig. Reportrar är vana att sortera och har (oftast) goda ögon för källkritik. Det han säger om "känsliga ämnen" är verkligen något vi måste ta till oss. Det är ganska förfärligt att vi har stora samhällsområden där vi underkänns som källa av professionella aktörer. Om de som har vana att värdera källor underkänner oss, vad ger vi då till de mindre källkritiska?
  • @Innocent bystander: Ja, jag vill nog hävda att kriterierna innebär en de facto-anpassning till olika målgrupper. Vi skriver på wp:relevanskriterier att de är skapade att "bedöma om ett ämne inom en rad olika områden är tillräckligt betydande för att förtjäna en artikel". Orden "tillräckligt betydande" och "förtjäna" måste, vad jag kan förstå, sättas i relation till ämnet och artikelns innehåll, inte i relation till kvalitén i den enskilda artikeln eller möjligheten att underhålla den. Relevanskriterierna beskriver helt enkelt det som vi genom praxis anser vara angeläget att berätta. Det är inte lättare eller svårare att underhålla en artikel om en okänd docent än en okänd doktor, ett "dussinföretag" som omsätter en miljard än ett nischat företag som omsätter 20 miljoner, en okänd rockgrupp som givits ut på etablerat bolag än en lika okänd grupp som givits ut på eget förlag, o s v. Det är inte "tröskelvärdena" som definierar förutsättningarna för möjligheterna att underhålla artiklarna.
  • @LittleGun: Nej, jag tycker inte heller att vi ska ändra inriktning, i alla fall inte i någon mer drastisk riktning. Men jag tycker att vi i vårt ständiga utvecklingsarbete ska vara medvetna om att vi är en viktig källa i det redaktionella arbetet, och ta hänsyn till det när vi definierar kvalitet, relevans, källkrav, artikelutformning och allting annat som kan stärka oss i rollen som en stark och respekterad källa även för professionell verksamhet. Och där ligger - tror jag - t ex en annan och mer generös syn på tongivande personer i samhällslivet och -debatten, på företag och organisationer, samt på aktörer inom den nya medievärld som inte räknar tryckt upplaga.

Med detta sagt - vi skulle kunna se journalisternas intresse som en morot för att utveckla relevanssynen och artikelkvalitén. Lindansaren (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 17.42 (CEST)

Angående lindansarens sista ping till till Littlegun så ser jag vid ett hastigt påseende varför dessa personer inte skall vara relevanta- jag upplever ju trots allt att vi har mycket generösa relevanskriterier. Men om de är tongivande inom samhällslivet och debatten borde det kunna gå att hitta källor som visar på deras betydelse. Finns det några exempel på vad detta handlar om?FBQ (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 20.43 (CEST)
FBQ: Det handlar inte så mycket om enskildheter. Jag brukar ju vara aktiv i relevanskontrollerna och SFFR och har en hel del synpunkter där. Jag ställer mig oftast bakom praxis. Men jag ser en skillnad mellan praxis och kriterier, samtidigt som jag tycker att kriterierna speglar ett ganska omodernt, stelbent och lite hämmande sätt att se på hur man kan skapa ett relevant urval i ett levande uppslagsverk. Så för mig handlar det alltså mer om grundinställningen, attityden och signalen till de bidragsgivarna: Vad vill vi betona? Hur ställer vi oss till det självklara jämfört med det lite mindre uppenbara? Dock - det var egentligen inte det som jag ville lyfta med denna diskussion. Jag ville istället att vi funderar över hur vår produktion ska kunna utvecklas så WP kan bli en mer användbar, inspirerande och trovärdig källa för dem som söker vår kunskap med syftet att sprida den till andra. Lindansaren (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 19.31 (CEST)
Nej, jag har ju som numera ganska lite tid över för wikipedia, diskussionen började spreta en del så när jag fick tid över svarade jag kort på en liten del. Givetvis skall vi inte särskilt anpassas för journalister men om vi utan att för den sakens skull försämra för andra kan göra wikipedia mer användbart för journalister så ser jag inget problem med det. Relevanskriterierna finns ju där mest som vägledning för de administratörer som inte känner området särskilt väl och som hjälp för den som inte förstår wikipedias behov av avgränsningar. Man kan givetvis slipa på dem och lägga till kriterier - de kommer ju fortfarande inte att fånga upp allt men det är möjligt att det kan hindra att artiklar inom försummade ämnesområden raderas innan de hunnit utvecklas.FBQ (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 20.20 (CEST)
Jag har också fått känslan av att journalister tar del av Gpedia och ibland även använder informationen i arbetet, om det så är medvetet eller beror på att Gpedia ofta hamnar högt i sökresultat. Kan det sistnämnda ge ett intryck av att Gpedia är en pålitlig källa? Ibland nämner journalister Gpedia som källa och andra gånger kan jag misstänka att Gpedia använts när jag känner igen uppgifter och formuleringar från WP-artiklar som jag har redigerat i. Det slutliga ansvaret ligger hos journalisterna att vara källkritiska, kontrollera källor och ange källor. Vi kan aldrig ge några garantier för att alla faktauppgifter är korrekta. Det kan förekomma källösa uppgifter, felaktiga källuppgifter, källänkar som inte fungerar, klotter osv. Om det inte redan finns borde det finnas en informationssida avsedd för journalister som samlar kortfattad information om Gpedia ur journalistisk synvinkel (exempelvis tar upp trovärdighet, klotter, källangivelser och presskontakt). Jag skulle gärna se en länk dit som alltid är synlig, precis som för nybörjarkursen. Annars håller jag med om att det är kul med intresset efter allt arbete som man har lagt ned på olika artiklar. Men skulle exempelvis en helt felaktig uppgift spridas som en sanning i media kan det få stora konsekvenser. Ibland när jag exempelvis googlat efter källor med hjälp av ett textavsnitt har jag hittat den källösa uppgiften i flera bloggar, där den presenteras som en sanning och utan källa. Att dessa uppgifter sprids utan någon form av källa eller reservation kan oroa mig. Kanske borde vi snabbare plocka bort källösa uppgifter som kan vara felaktiga, för att minimera spridning. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 13.48 (CEST)
Som wikipedian skulle jag förstås hoppas att en uppgift märkt med {{källa behövs}} eller {{ifrågasatt uppgift}} inte sprids okritiskt, men det är möjligt att jag är för optimistisk. Brukar också så märkta uppgifter spridas? Det kan förstås vara svårt att veta om de spridits före eller efter att uppgifterna märkts upp. Hur som helst tycker jag att sådan märkning bör räcka i de flesta fall, eftersom skrivarbetet blir svårt om uppgifter försvinner spårlöst för att någon tycker att de behöver källa och eventuellt inte ser att de faktiskt redan har en bra sådan. --LPfi (diskussion) 18 september 2017 kl. 20.00 (CEST)

Hen

Vi har diskuterat detta några gånger med resultat att vara mycket restriktiv till att unyttja det begreppet. Min bild är dock att sedan vi diskuterade detta senast för över ett år sedan, har denna skrivning blivit allmer accepterad i oilka media etc i samhället, och jag börjar undra om vi inte skulle ompröva vår starka restriktva hållning. Själv tycker jag vi kan se på detta som ett möjligt skrivsätt utan att vare sig uppmuntra det eller vara avvisande. Dvs det är OK skriva det, men massändringar skall inte ske åt någondera hållet. Denna ändring tycker i alla fall jag var onödig, och det var nära jag återställde.Yger (diskussion) 5 september 2017 kl. 08.15 (CEST)

Medhåll till välformulerat inlägg. Jag ser inget skäl till att motarbeta användandet av ordet hen så länge ordet används på ett rimligt sätt. Att ordet finns med i SAOL bidrar till mitt stöd. Jag håller även med om att vi absolut inte ska påbörja någon massändring. Mässändringar tror jag oftast inte leder till något positivt. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 september 2017 kl. 08.26 (CEST)
Har tänkt i samma banor och håller med. Ordet har etablerat sig i svenskan. Personligen är jag inte riktigt van ännu, men det är såklart en dålig måttstock.--LittleGun (diskussion) 5 september 2017 kl. 08.29 (CEST)
Ett ord jag själv aldrig skulle använda, men som LittleGun säger, det är en dålig måttstock. Ordet är nu så etablerat att det bör accepteras som ett möjligt skrivsätt av gemenskapen. Instämmer alltså med Yger. Kitayama (diskussion) 5 september 2017 kl. 08.35 (CEST)
Även jag upplever att hen blivit allt mer accepterat. Det kan vara viktigt i debatten att notera att media endast använder det som ett praktiskt ord (i stället för det klumpigare han/hon) när könet inte är känt, eller när det kan vara både och (t.ex. vid beskrivning av en tänkt person med ett visst yrke); den parallella, genuspolitiska användningen på alla personer, även när könet är känt, förekommer knappast i allmänna media och har, så vitt jag vet, aldrig hävdats i debatten här på Gpedia. / TernariusD 5 september 2017 kl. 08.38 (CEST)
Sällar mig också till skaran som uppfattar ordet som tillräckligt etablerat för sina ändamål (kön okänt, hypotetisk och därmed könlös person et cetera – som i det länkade exemplet). /Julle (disk.) 5 september 2017 kl. 08.46 (CEST)
Jag använder gärna hen på diskussionssidor men är restriktiv när det gäller artikeltexter. När det gäller det konkreta exemplet som Yger visar på, tycker jag varken den gamla versionen med hen eller den nya versionen med han/hon är bra. Jag skulle har formulerat artikeln på ett annat sätt istället. Stigfinnare (diskussion) 5 september 2017 kl. 08.49 (CEST)
Min personliga preferens är detsamma, jag skulle valt ett annat skrivsätt. Och jag tycker dessutom närmast han/hon borde motarbetas (när det numera finns en debatt om att acceptera en tredje könsbeteckning). Men min personliga preferens gör inte jag vill "tvinga" alla att göra på samma sätt. Yger (diskussion) 5 september 2017 kl. 09.02 (CEST)
Som alla ovan. Så länge det inte blir en segdragen diskussion är jag nöjd, eftersom vi alla har personliga åsikter.//Hannibal (diskussion) 5 september 2017 kl. 09.26 (CEST)
Jag har fortfarande samma åsikt som jag hade förra gången det ordet diskuterades. Hen är en politisk, inte språklig, konstruktion som är att betrakta som nyspråk och är därför pulsobra (för den som begriper nyspråk). Hen kan användas för personer med icke-binär könsidentitet, men inte som ett substitut för den etablerade skrivningen han/hon. /ℇsquilo 5 september 2017 kl. 09.40 (CEST)
Själv använder jag inte "hen", men ser behovet då "han" snabbt blivit omöjligt som generellt pronomen. Man måste inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att finna texter med "han" som idag knappast vore möjliga att skriva. "han/hon" är onekligen en klumpigare konstruktion än såväl "han" som "hen" (eller "hon" om korrelatet är allmänbegreppet "människan"). Taxelson (diskussion) 5 september 2017 kl. 10.02 (CEST)
Stigfinnare formulerar mina egna tankar på ett bra sätt. Och jag tycker inte att man bör ändra ("rätta") i någon riktning. Tiden får utvisa om det verkligen sätter sig, och i så fall är det bara att konstatera: Språkutvecklingen har inget eget mål, utan sker i den takt som språkbrukarna själva bygger och accepterar praxis. Lindansaren (diskussion) 5 september 2017 kl. 10.15 (CEST)
Inte heller jag vill tvinga någon att använda "hen" – men jag vill heller inte att man ska vara tvingad att använda "han eller hon" (vilket faktiskt är fallet idag). Det är alltså större frihet jag är för, inte mindre. Självfallet tänker jag då inte göra några massändringar av "han eller hon" till "hen", även om det här förslaget skulle gå igenom, och tycker inte att andra bör göra det heller – viss personlig utformning av artiklarna tycker jag vi kan acceptera. Däremot förstår jag inte ℇsquilos skrivning att "hen" skulle vara en politisk term. När ordet först föreslogs var det just som ett ersättningsord får sådana personer man inte visste könet på, i stället för "han eller hon" (och kanske ännu mer för det då förhärskande "han" som generellt, könsoberoende pronomen). Så gott som all användning i dagens media är också i det syftet, som en smidigare variant av "han eller hon". Den genuspolitiska användningen på personer man vet könet på är mycket ovanlig och förekommer nästan bara i detbattartiklar. Att ordet är med i SAOL tycker jag är ett mycket tungt vägande skäl – som det nu är, förbjuder vi ju faktiskt användningen av ett ord som Svenska akademin godkänt. / TernariusD 5 september 2017 kl. 11.16 (CEST)
Det ingår inte i Svenska akademins uppgifter att "godkänna" nya ord. De ord som finns med i SAOL finns med för att de används, hur ofta eller av vem är egalt. Ibland har Akademien introducerat ord eller stavningar som inte har fäste i språket (minns "jos"). Ordet "hen" anser jag vara ett sådant ord. Liksom jos är det en förenkling av ett redan etablerat ord eller uttryck, men det fyller ingen lucka i språket där det finns behov av ett nytt ord likt "webben" eller "drönare". /ℇsquilo 5 september 2017 kl. 12.03 (CEST)
Instämmer med dem som vill öppna för att använda "hen" när könet är okänt eller om hypotetiska personer. Det är ett praktiskt ord som underlättar både för skribent och läsare, så visst finns det ett behov. Däremot är jag mot den, som jag uppfattar det, politiska användingen där "hen" används om personer vars kön är känt. Dels finns det risken att det drar uppmärksamheten från den information som vi vill förmedla, dels kan det göra texten mera svårläst om man inte formulerar sig noga, så att läsaren säkert förstår om "hen" syftar på den kvinna eller den man som förekom i texten strax innan. Sjö (diskussion) 5 september 2017 kl. 12.09 (CEST)
Även jag tycker hen ska accepteras och föredrar det framför han/hon./Gotogo (diskussion) 5 september 2017 kl. 13.14 (CEST)
Jag kan acceptera att hen är det naturliga ordet för en del skribenter och absolut det naturliga pronominet om personer med icke-binärt kön. Däremot upplever jag att det fortfarande drar till sig uppmärksamhet på ett sätt som inte är lämpligt i encyklopediska artiklar om ämnen som inte tangerar genusdiskussionen. Det kan förstås hända att jag är onödigt konservativ. Det viktigaste tycker jag ändå är att vi inte öppnar portarna för point-ändringar. Om man vill ändra till hen skall det minst göras i samband med allmän språkvård eller omskrivning, och ändring till "han/hon" eller "han eller hon" skall inte göras annat än i enskilda fall. Systematiska sådana ändringar, också om de görs en och en, skall beivras. Svenska språket tillåter i de flesta fall smidiga formuleringar utan de konstruktionerna. --LPfi (diskussion) 5 september 2017 kl. 13.25 (CEST)
Ett nyord som många människor av olika anledningar kraftigt stör sig på hör som jag ser det över huvud taget inte hemma i en encyklopedi (utöver möjligen i artiklar om just det specifika området, "genus" o.dyl. i det här fallet). Vi kanske kan börja använda det om 10-15 år eller så, men inte i vanlig artikeltext i dag. Gpedia är inte en plattform för aktivism. Amerias (diskussion) 7 september 2017 kl. 17.16 (CEST)
Instämmer mot det politiska användandet av ordet. Däremot så finns det andra sätt än att använda "hen" för att klara en könsneutral skrivning, i Ygers exempel ovan kan man med lätthet använda "Kommunchefen" i stället för pronomen och i andra fall kan "den" fungera lika bra, "den som är högsta chefen i en kommun kallas för kommunchef". Jag förordar restriktiv användning av hen då det ganska snabbt blir genuspolitik av det hela. // Castrup (diskussion) 5 september 2017 kl. 14.22 (CEST)
Instämmer i att det ska fortsätta användas med försiktighet. "han/hon" är inte snyggt, men det finns nästan alltid goda alternativ. -- Innocent bystander (diskussion) 5 september 2017 kl. 14.50 (CEST)
Det finns alltid en bättre skrivning än "hen". Episcophagus (diskussion) 5 september 2017 kl. 17.03 (CEST)
Ordet är smidigt och det finns definitivt tillfällen när alla andra alternativ är klumpigare. Om någon känner sig sugen på att köra en bot för att ersätta användningar av "han/hon" har hen mitt stöd. Ainali diskussionbidrag 5 september 2017 kl. 17.29 (CEST)

Min syn på ordet har inte förändrats ett dugg. Blir fortfarande lika upprörd av det (se bild), i synnerhet när det används enbart för sakens skull. Snart har vi väl ord som flijke, pojcka också. Men jag har inte märkt av någon generell ökning som tur är. Det känns snarare som att det har gått tillbaka sedan det var nytt och gick en "trend" i att använda det, även i provokativt eller ironiskt syfte. Det är en form av PR-trick som ofta används för att uttrycka en personlig eller politisk åsikt, alternativt skapa opinion, än för att det finns ett behov. Exempelvis att någon medvetet skriver "hen" istället för den, personen, användaren, någon etc. Det stör mig mycket mer än felaktig grammatik. En viss förståelse kan jag ha för att någon använder det på grund av att den inte vet vad den ska skriva, som med "dom" (även det finns i SAOL) istället för de/dem. Och det måste förstås användas i beskrivningen av själva begreppet. Men generellt tycker jag att det bör undvikas/ersättas i en encyklopedi. Precis som i vanliga fall med slang, slarviga uttryck, förkortningar m.m. Det bör även omfatta alla böjningar som henom, hens, henen, henar, henars etc. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 september 2017 kl. 17.14 (CEST)

Gpedia skall inte föra någon egen språkpolitik. Ordet står med i SAOL (det hade gått bra med annan etablerad ordlista också), utan markeringar om att det skulle vara olämpligt. Att man själv ogillar ett ord är vanligen inte en tillräcklig anledning för att andra inte skall få använda det.
andejons (diskussion) 5 september 2017 kl. 17.50 (CEST)
Ordet står visserligen med i SAOL, men det innebär inte att det skall användas urskillningslöst. Med tanke på att det är så kontroversiellt anser jag alltjämt att det bör undvikas i artikeltext. Det är i allmänhet lätt att göra omskrivningar och hitta andra formuleringar. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2017 kl. 18.29 (CEST)
Eftersom det är politiskt förknippat skall vi undvika "hen". Vi ska inte lägga några värderingar i orden i sig, men ställa krav på språket eftersom det är en encyklopedi som ska inge ett seriöst, neutralt och trovärdigt intryck. Samtidigt som olika läsargrupper ska kunna ta del av artiklarna och förstå. Jag är inne på samma som Tostarpadius. Alla ord som finns i ordlistor är inte lämpliga i alla sammanhang på Gpedia. I artiklar ställer vi till exempel högre språkliga krav än i diskussioner. Och särskilt med ord som kan uppfattas som stötande vidtar vi försiktighet. Det vanliga är att vi ersätter det med något som uppfattas som mindre stötande. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 september 2017 kl. 18.37 (CEST)
Faktum kvarstår att hen idag används i svensk nyhets- och tidningstext, i texter från myndigheter och andra institutioner etc. Det är ingen tvekan om att det nu är etablerat i språket, och bör kunna användas även på Gpedia. (Samma utveckling kan man inte säga har skett vad gäller dom istället för de eller dem, eller vad gäller jos som Esquilo nämner.) Det är för övrigt lite roligt att vi för ungefär 10 år sedan diskuterade om det verkligen var nödvändigt med "han eller hon" i våra artiklar. Flera användare menade att det kunde räcka med bara han, för det uteslöt ju inte att personen man talade om var en hon. Få håller väl den linjen idag. /NH 5 september 2017 kl. 19.09 (CEST)
Jag anser att det räcker gott med "han" eller "hon". Tostarpadius (diskussion) 5 september 2017 kl. 19.19 (CEST)
Och ingen i denna diskussion vill propsa på att du ändrar ditt skrivsätt. Deñ handlar bara om att för skrivsätt med "hen" gå från "bör ej användas" till "kan tolerares i texter på Gpedia i visa fall".Yger (diskussion) 5 september 2017 kl. 19.30 (CEST)
Som flera andra är jag av uppfattningen att "hen" ska accepteras för de skribenter som vill nyttja det. Givetvis ska inga massändringar ske åt något håll dock. /Ariam (diskussion) 5 september 2017 kl. 20.14 (CEST)
NH: Det skrivs och sägs mycket i massmedia som av olika anledningar inte lämpar sig på Gpedia. Det råder nog ingen tvekan om att ordet till viss del är etablerat. Även om jag inte är övertygad om att det är det bland alla läsargrupper och i all undervisningslitteratur som används. Men det kan göra detsamma. För fortfarande kvarstår att det är kontroversiellt och att det finns mer etablerade synonymer som är okontroversiella och troligen även POMMF. Att ett ord är etablerat är viktigt i vissa sammanhang. Men när något är kontroversiellt eller oencyklopediskt räcker det inte med att det är etablerat. Många kontroversiella ord, slanguttryck och exempelvis talspråk är etablerat i svenska språket, men lämpar sig inte i Wikipedias artiklar för det. I den här diskussionen handlar det väl inte heller om en enskild artikel, utan om att använda det generellt i artiklar. Det gör det mer komplicerat. Andra gamla språkdiskussioner har knappast något med det här att göra, och känns inte relevant här. Gpedia ska däremot inte censurera och precis som med andra kontroversiella ord måste vi få använda det för att beskriva ordet, i citat och i enskilda artiklar efter diskussion. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 september 2017 kl. 20.29 (CEST)
Jag tillhör de personer, som aldrig skulle använda det här diskuterade ordet. I det refererade exemplet med kommunchefen, skulle en annan formulering kunnat användas, vilket gäller i många andra fall också.--Historiker (diskussion) 5 september 2017 kl. 21.24 (CEST)
I likhet med flera andra motsätter jag mig också användning av ordet "hen". / Reddarn (diskussion) 5 september 2017 kl. 21.38 (CEST)
Den här diskussionen vittnar om en strömkantring med en mer tillåtande inställning till användare som vill uttrycka sig med "hen" och det är mycket välkommet. Det händer att jag använder ordet till vardags ifall där könet är okänt eller hypotetiskt eller för personer med icke-binär könsidentitet, men jag måste erkänna att jag själv skulle dra mig för att använda det i encyklopedisk text, det känns fortfarande lite för informellt. ("Dom" kan vi aldrig tillåta i encyklopedisk text, ordet vittnar om slarv, osäkerhet eller lättja - så jag motsätter mig alla jämförelser mellan "dom" och "hen".) I diskussioner här på Gpedia skulle det ofta vara praktiskt med "hen" eftersom könsidentiteten oftast är okänd, men också då drar jag mig för att använda det eftersom jag förstått att vissa användare känner sig provocerade eller rentav kränkta av att benämnas "hen"./Ascilto (diskussion) 5 september 2017 kl. 21.49 (CEST)
Man skall dock vara medveten om att det finns verkliga situationer där hen kan missbrukas i nedsättande och homo- eller transfobiskt syfte. Det jag främst tänker på är om någon tagit steget från man till kvinna eller vice versa, då skulle det vara nedsättande att kalla personen för "hen". Det skulle signalera ett avståndstagande eller en nedvärdering och tyvärr har jag hört sådana exempel. /Ascilto (diskussion) 5 september 2017 kl. 21.59 (CEST)
Jag har inte sett ett enda substantiellt argument för att vi skall vara mer toleranta mot modeordet "hen". Många har däremot manat till besinning med goda skäl. Någon konsensus till förmån för en förändrad praxis kan jag alltså inte se. Det betyder inte att jag förespråkar en systematisk jakt på ordet i artikeltext. Att välja andra, mindre kontroversiella formuleringar bör dock alltjämt uppmuntras. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2017 kl. 00.16 (CEST)
Argumenten är a) att det har blivit en etablerad del av svenskt språkbruk, förekommande i såväl tidningstext som myndighetstexter och b) att ett könsneutralt tredje person singularis fyller en praktisk lucka som gör det smidigare att skriva text i en rad fall, till exempel när kön är okänt, personen är hypotetisk eller i de fall där varken han eller hon är en god beskrivning. Man behöver inte hålla med om dessa argument. Det gör dem inte insubstantiella.
Yger, Bairuilong, LittleGun, Kitayama, Ternarius, Julle, Hannibal, Taxelson, Sjö, Gotogo, Ainali, andejons, Ariam och NH har uttalat sig positivt för att vi antingen skall vara neutralt inställda till hen jämfört med andra lösningen men undvika att göra demonstrativa ändringar i någondera riktning, eller möjligtvis för att hen är att föredra. Stigfinnare, Esquilo, Castrup, Innocent bystander, Episcophagus, Kyllo, Tostarpadius, Reddarn och Historiker har, om jag förstår rätt, varit skeptiska till detta. Lindansare och LPfi verkar, återigen om jag förstår saken rätt – rätta mig om jag har fel – vara personligt negativt inställda men neutrala till hur gemenskapen gör så länge som det inte blir några massändringar eller redigeringskrig.
Vi är ovan alltså tydligt närmare konsensus för att hen bör kunna likvärdigt med andra lösningar än vi är konsensus om någon annan åsikt. /Julle (disk.) 6 september 2017 kl. 03.34 (CEST)
Du glömde mig bland dem som är positiva till accepterande, så det är +1 för konsensus. /Ascilto (diskussion) 6 september 2017 kl. 12.46 (CEST)
Jag måste säga att det fortfarande är ytterst sällan som jag ser ordet "hen" i pressen och aldrig i myndighetsdokument. Jag skulle komma ihåg det i så fall, för jag reagerar alltid när jag ser det ordet i användning. /ℇsquilo 6 september 2017 kl. 07.10 (CEST)
En minuts googlande ger att enligt en artikel i SvD så använder diskrimineringsombudsmannen och ekonomistyrningsverket ordet hen. Artikeln var dock från 2014, men det är troligen fler och inte färre myndigheter som använder ordet nu. Ety~svwiki (diskussion) 6 september 2017 kl. 09.46 (CEST)
Esquilo: Söker man i svensk presstext med Retriever så får man ungefär 35 000 träffar på "hen" de senaste två åren. Antalet träffar på "han eller hon" och "hon eller han" är sammanlagt ungefär 16 000. Så "hen" verkar ha använts åtminstone minst lika mycket som "han eller hon" de senaste åren, vilket jag tycker är ett bra argument i den här diskussionen. /NH 6 september 2017 kl. 10.03 (CEST)
Och här visas användning i Svd de senate dagarna. Återfinns dagilgen och i all typer av artiklar.Yger (diskussion) 6 september 2017 kl. 10.48 (CEST)
Och i Riksdagens dokumentsökning ser man att det används i SOU:er, betänkanden, propositioner m.m. i några hundra dokument (jag har uteslutit bl.a. motioner och protokoll). Säkert är några "hen" i texter som återger vad någon annan sagt, men det är ändå vanligt. Sjö (diskussion) 6 september 2017 kl. 12.03 (CEST)
I Retriever får man många träffat på "hen" därför att många artiklar handlar om ordet hen och dess användning. Användandet i normal text är fortfarande ganska begränsat. I riksdagens dokument används ordet för det mesta av "progressiva element" som använder ordet just på grund av dess politiska laddning. /ℇsquilo 6 september 2017 kl. 21.12 (CEST)
Esquilo: Ditt första påstående stämmer inte. Antalet träffar de senaste två åren på tidningsartiklar som behandlar ordet "hen" är ganska litet. Den absoluta merparten är istället formuleringar som i Ygers exempel överst, där ordet "hen" används, som synonym till "han eller hon". /NH 7 september 2017 kl. 13.54 (CEST)
Det påstås att användandet av hen ska undvikas då användningen är politisk. Men det enda politiska är påståendet som sådant. Att vägra använda ett mycket användbart ord eftersom man upplever ordet politiskt beror på egna politiska uppfattningar. Det blir därför märkligt att avfärda användandet av hen med att det är politik.
Jag brukar i artikeltext undvika könspronomen om det inte finns ett erkänt kön. I biografier brular det finnas ett erkänt kön och i andra fall så är hen det uttalat rimligaste att använda. Ett exempel på detta är artikeln om Conchita Wurst där somliga envisades att det skulle stå "han" och andra "han/hon". Jag kan inte annat än tycka att det är ett i det närmaste politiskt ställningstagande att förvägra artikelsubjekt benämningen "hen" eller "hon" i fallet Conchita Wurst och i det nämda exemplet upplevde jag även att det fanns transfobi inblandat (vi har sett liknande styggelser till uttryck i andra artiklar om transpersoner eller könsöverskridande identiteter hos artikelsubjekt eller individer som omnämns i artiklar). Många gånger finns även en grundmurad konservativ syn på kön och könsroller som svårligen Låter sig kombineras med ett sakligt återgivande av uppgifter i våra artiklar. Det blir en ideologisk låsning.
Mot bakgrund av detta tycker jag att det är rimligt att vi lättar reglerna runt användningen och öppnar för bruket av ett pronomen som inte är könsbundet. Jag vill inte se massändringar åt det ena eller andra hållet och bruket av "hen" ska inte missbrukas utan tillämpas endast när det är påkallat. Jag tycker det tidigare redogjorts för hur media brukar ordet och jag tycker att det är en bra utgångspunkt. dnm (d | b) 6 september 2017 kl. 16.45 (CEST)
I MIN lite inskränkta värld, så är det bara när det talas om personer som Conchita Wurst som hen används. För personer med uppenbar köns-/genus-tillhörighet används inte hen alls. För okänt eller oklart kön används den eller hon i vissa fall. Men finns det sådana människor i min omgivning då? Nästan inga. Det finns en, en pojk i femårsåldern som klär sig som tjej. Hn är dock lite för ung för att vara medveten om sådant som könsidentitet. -- Innocent bystander (diskussion) 6 september 2017 kl. 17.13 (CEST)
Som en kort anmärkning är det värt att notera att Conchita Wurst inte är ett exempel på en 'hen'. Conchita Wurst använde hon som artist och han när han inte uppträder, alltså en drag queen och inte en icke-binär transperson. Flera av mina professorer på universitetet när jag fortfarande studerade i Sverige använde hen när kön var okänt eller irrelevant. Jag sällar mig till skaran som varken använder ordet aktivt eller undviker det, men tycker det är rimligt att Gpedia antar samma inställning som myndigheter, tidningar och högskolor. Tanzania (diskussion) 6 september 2017 kl. 18.18 (CEST)

Min tolkning av diskussionen ovan är

  • Att skriva så att varken hen eller han/hon behövs i texten finns det ett brett stöd för
  • Att systematiskt ta bort hen i texter saknas det konsensus för
  • att skriva han/hon anses sämre än att skriva hen

Och för min del vid patrulleringen då att jag borde ändra redigeringen i den som jag tar upp i mitt första inlägg till "kommunchefen", men att jag antagligen låter en redigering som denna vara.Yger (diskussion) 6 september 2017 kl. 06.58 (CEST)

Jag tycker att det låter som en bra sammanfattning och en rimlig utgångspunkt för hur vi ska arbeta framöver! dnm (d | b) 6 september 2017 kl. 16.48 (CEST)
Tycker också att det låter som en rimlig sammanfattning. De flesta verkar tycka att hen bör kunna användas i uppslagsverket; det finns dock också ett motstånd mot tanken på att vi – eller någon – skulle massredigera bort alternativ som "han eller hon". /Julle (disk.) 6 september 2017 kl. 19.40 (CEST)
Jag håller med de personer ovan som beskriver ordet som kontroversiellt. Det stör och provocerar en del av uppslagsverkets läsare. Jag tar avstånd från att använda det. (Såvida inte någon bett om att bli kallad så.) Yger, din slutsats ovan låter märklig. Jag tänker t.ex. på sista meningen, att du nog tänker låta redigeringar som endast består i att lägga in det diskuterade ordet vara. Svensson1 (diskussion) 6 september 2017 kl. 20.07 (CEST)
Håller med Svensson1. Edaen (diskussion) 6 september 2017 kl. 20.17 (CEST)
Jag tror att det är viktigt att skilja på då ordet används för att beskriva enskilda personer med känd könsidentitet, och då det används som samlande begrepp för personer oavsett kön (dvs då könstillhörigheten är okänd och av underordnad betydelse). Jag har inte uppfattat det som att det överhuvudtaget används här för att "neutralisera" en känd könsinordning. Det vore i mina ögon olämpligt och provocerande. Men i ordets andra betydelse, som en ersättning för det samlande "han eller hon", har det inte alls samma laddning. Då är det OK, tycker jag, även om jag inte själv väljer den formen i mer strikt formulerade texter. Men i diskussioner kan stilen vara lite enklare och då kan det vara ganska praktiskt. Lindansaren (diskussion) 6 september 2017 kl. 21.07 (CEST)
Det är här stor skillnad mellan hur ordet är tänkt att användas, och hur det ofta faktiskt används. Glömmer man bort det, så finns det många ord vi skulle tvingas tillåtas använda både här och där, men som används i alldeles för runda sammanhang för att vara lämpliga i brödtext idag. (ett extra runt exempel) -- Innocent bystander (diskussion) 6 september 2017 kl. 21.26 (CEST)
Nej, bevare oss väl. Vi skall givetvis inte börja använda "hen". Riggwelter (diskussion) 6 september 2017 kl. 21.30 (CEST)
Nähä. Finns det en orsak, eller förväntas vi alla bara rätta oss efter din åsikt? Finns det fler ord du vill förbjuda, eller är det bara "hen"?
andejons (diskussion) 6 september 2017 kl. 21.57 (CEST)
Fler ord? Ja, "halfstöflor" och "lungmos" är enligt min mening ord vi kan klara oss utan, såväl å fot som å tallrik. Smile.gif Riggwelter (diskussion) 6 september 2017 kl. 22.45 (CEST)
Allt fler media (och myndigheter, märk väl) har tagit till sig "hen" som en praktisk ersättning för det klumpigare "han och hon". Även många på Gpedia verkar ha tagit till sig detta behändiga ord, som med Forskning & Framstegs ord är ett litet vänligt ord som bara vill hjälpa till. Men – det finns en bakåtsträvande kärna som alltid tycks poppa upp i genusfrågor, och som vägrar att inse att språket utvecklas hela tiden, och vill förbjuda oss andra från att använda ett ord som allt fler utanför Wikipedias lilla, slutna krets finner inte bara acceptabelt utan även praktiskt. Jag är mycket förvånad – och ledsen – att finna att Riggwelter, som jag alltid har sett som en stor tillgång till Gpedia, tydligen tillhör den. Han kunde väl åtminstone förklara för oss andra, det han tydligen ser så klart, varför vi "bevare oss väl" och "givetvis" inte ska börja använda "hen"? Tramsigheter som "halfstöflor" har jag väldigt svårt att se som en förklaring.
Med ett enda undantag är det ingen av "hen"-förespråkarna som kräver att det ska vara det enda, accepterade könsneutrala pronominet; tvärtom, vi har lovat alla er som fortfarande vill använda "han och hon" att ni ska få göra så, vi tänker inte ändra på era editeringar. Varför vill ni då sätta munkavle på oss? Inte heller förstår jag det upprepade talet om att användingen av "hen" skulle vara politisk – det manar fram en alternativ rörelse som sitter och tycker att omvärlden, inklusive de flesta media och myndigheter som DO och riksdagen, är genuspolitiserade. Jag tycker dnms påpekande var mycket bra: "det enda politiska är påståendet som sådant. Att vägra använda ett mycket användbart ord eftersom man upplever ordet politiskt beror på egna politiska uppfattningar." / TernariusD 6 september 2017 kl. 23.02 (CEST)
Jag borde nog ha förstått, efter alla år, att man inte bara kan uttrycka en åsikt, eller att försöka möta ett ganska surt motargument med humor, inte alltid är så gångbart på Gpedia. Nåväl, om nu du och andejons finner detta stötande så har jag inga problem med att be om ursäkt i den delen. Mina skäl? Tja, jag tycker Kyllo och Tostarpadius har uttryckt det bra tidigare idag. Riggwelter (diskussion) 6 september 2017 kl. 23.15 (CEST)
Ja du, det är inte lätt att vara humoristisk när man bara är omgiven av tråkiga typer... Du tycker alltså "hen" bör undvikas för att Kyllo blir upprörd av det, visar en tramsig skämtteckning som anspelar på det, eller menar att det öppnar för fantasiord som flijke eller pojcka. Alternativt för att Tostarpadius tycker det är kontroversiellt (se gärna dnm:s kommentar ovan). Jaha. För den typen av tunga argument böjer jag mig givetvis. / TernariusD 6 september 2017 kl. 23.28 (CEST)
Tja, vi har uppenbarligen olika åsikt. Riggwelter (diskussion) 6 september 2017 kl. 23.31 (CEST)
"Hen" är en språklig horrör. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 6 september 2017 kl. 23.50 (CEST)
@Le Lapin Vert: @Riggwelter: Oneliners är inget bra sätt att delta i diskussioner på, vare sig med ironi eller inte. Vi har problemanvändare som nästan alltid uttrycker sig i oneliners (ofta som varannan replik) och som har en benägenhet att förvanska diskussioner till tjafs, det är inget att ta efter. Om man känner sig nödgad att delta i en diskussion så får man anstränga sig lite, och lägga fram iallafall något argument till stöd för sitt påstående. /Ascilto (diskussion) 7 september 2017 kl. 06.22 (CEST)
Även om jag (och Sd-ledaren Åkesson) är uppvuxna med det könsneutrala ordet "kaa" (ex: "kom igen nu, kaa"), vilket är dialektalt från Sölvesborg, så förespråkar jag restrikivt användande av hen... Inte förbjudet, men restrikivt. Detta för att det fortfarande är ett kontroversiellt ord och då är onödigt att provocera med det. Om något år är det mer etablerat och då kommer det mer naturligt till användning. Adville (diskussion) 7 september 2017 kl. 00.06 (CEST)
@Ternarius: Blanda inte ihop mina åsikter med mina argument. Även om jag skulle vara positiv till ordet privat så kvarstår argumenten mot det på Gpedia som neutral encyklopedi. @dnm: Jag har aldrig sett ordet användas i brist på andra ord. Antingen används det för att uttrycka en politisk ställning. Det finns exempelvis gaytidningar som är flitiga användare av det. I övriga fall verkar det enbart användas i syfte att visa sig trendig eller uttrycka sin personliga inställning till ordet. Det lägger jag inga värderingar i. Men att tidningar använder det är dock något annat än uppslagsverk, eftersom de ofta är politiska. Neutrala och okontroversiella nyord är jag däremot positiv till på Gpedia, under förutsättning att det inte finns ersättningsord som är POMMF. I sådana fall brukar nyordet endast nämnas i inledningen eller i beskrivningar av ordet i sig. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 10.45 (CEST)
Jag ser inte att vi kommer längre. När förespråkarna av ordet hen på den här sidan börjar tala om transfobi och politisk agenda emot användande av ordet, så lär det inte längre finnas någon punkt där vi kan mötas! -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 06.56 (CEST)
Första delen av andra meningen är lite otydlig: "När förespråkarna av ordet hen på den här sidan börjar tala om transfobi och politisk agenda emot användande av ordet," Menar du att förespråkarna påstår att motståndarna är transfobiska och har en politisk agenda?--LittleGun (diskussion) 7 september 2017 kl. 07.08 (CEST)
Det var ett onödigt inlägg. När någon har sagt att vi inte kommer längre bör det respekteras utan följdfrågor. Men undran var kanske uppriktig. I varje fall ligger ett fortsätt samtal kring den delen utanför denna tråds fokus. Ygers sammanfattning kan jag ställa mig bakom. Om ordets användning kommer att öka eller minska får framtiden utvisa. Tostarpadius (diskussion) 7 september 2017 kl. 07.15 (CEST)
@LittleGun: Spelar det någon roll exakt vem som sagt exakt vad? När sådana epitet börjar användas i argumentationen, så är sannolikheten att det dyker upp en sweet spot att samlas kring försvinnande liten. -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 07.56 (CEST)
Nej, det spelar inte så stor roll vem som sagt vad. Jag förstår inte just den meningen bara, jag uppfattar den som motsägelsefull så jag tyckte den behövde förtydligas.
@Tostarpadius: Min undran var uppriktig, inlägget kan ha varit onödigt ändå. Personligen är jag inte så förtjust i när användare drar streck i diskussioner, även om jag oftast respekterar det.I det här fallet gjordes som sagt inte inlägget för att fortsätta diskussionen. Jag menar att de som samtalar ska avgöra själva när det räcker. Då är det mycket svårare att respektera användare som säger att de diskuterat färdigt, men ändå fortsätter i diskussionen eller på andra ställen.--LittleGun (diskussion) 7 september 2017 kl. 08.11 (CEST)
Nej, jag tror inte heller på att tvinga fram streck. Men den här diskussionen divergerar nu. Istället för att köparen höjer budet och säljaren sänker, så går vi istället åt varsitt håll. Köparen sänker och säljaren höjer genom att på varsin sida använda allt grövre argument. -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 08.19 (CEST)
Jag skulle själv nästan aldrig använda hen. Utom om jag skriver om någon person som själv beskriver sig som en hen. Eller liknande. Däremot, om någon skriver en _NY_ artikel, så kan den skribenten använda hen. Om någon utökar/ändrar en befintlig artikel, så bör denne inte skriva om till hen. På samma sätt, så bör ingen ta bort hen i en ny artikel. Så räkna ytterligare en mot. Wp bör använda neutral svenska, såvitt möjligt lättbegripligt. Hen är nog fortfarande lättbegripligt för t.ex. utlänningar. Vi skriver fortfarande skall. WP behöver inte ligga i frmkant på språk-utvecklingen. Däremot bör en bra artikel finnas om just ordet "hen", och kontroverser! --Janwikifoto (diskussion) 7 september 2017 kl. 13.26 (CEST)

Försök till uppsamling

Så som jag uppfattar diskussionen så har 23 användare uttalat att de tycker att "hen" kan accepteras i artikeltext:
(Yger, Bairuilong, LittleGun, Kitayama, Ternarius, Julle, Hannibal, Taxelson, Sjö, Gotogo, Ainali, andejons, NH, Ariam, Ascilto, dnm, Lindansaren, Adville, Tanzania, Kyllo, Grillo, Allexim, Paracel63) (Uppdaterad 18/9 kl 19:33)
Jag uppfattar att 15 användare uttryckt att vi inte bör använda "hen" i artikeltexter:
(Stigfinnare, ℇsquilo, Castrup, Innocent bystander, Episcophagus, Tostarpadius, Reddarn, Historiker, Svensson1, Edaen, Riggwelter, Le Lapin Vert, Roufu, Amerias, Janwikifoto)(Uppdaterad 7/9 kl 15:40/19:50)
Reservation för att jag missförstått eller räknat fel, men då litar jag på att någon reagerar.
Min bild är att vi har en viss övervikt för att acceptera "hen". Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 07.55 (CEST)

Lessen för att jag helt missat denna diskussion. Jag använder ofta hen i diskussioner, på projektsidor och i mejl, alltid som ersättning för "han eller hon" och aldrig med en politisk syftning. Jag använder gärna ordet (än mer) i artikelnamnrymden, om gemenskapen accepterar det.--Paracel63 (diskussion) 18 september 2017 kl. 19.33 (CEST)
Och en sådan marginell övervikt är väl vad vi brukar sammanfatta som "konsensus saknas". -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 07.58 (CEST)
Det centrala är väl att ordet förekommer i ordböcker, tidningar och texter från myndigheter. Sen behöver vi inte göra så stor sak av det./Gotogo (diskussion) 7 september 2017 kl. 08.06 (CEST)
Det tror jag ingen, eller väldigt få ovan har sagt emot. Men det finns ingen konsensus om hur ordet används eller tolkas. -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 08.11 (CEST)
Och för mig är det väsentliga att det dels finns en övervikt som gärna vill vi undviker ordet (likväl som uttrycket han/hon) och dels att det saknas konsensus för att systematiskt ta bort det om och när det dyker upp.Yger (diskussion) 7 september 2017 kl. 08.46 (CEST)
Jag har i diskussionen ovan uttryckt att jag tycker att ordet kan accepteras. Även om jag inte tycker att det här ska bli en omröstning. Tanzania (diskussion) 7 september 2017 kl. 09.03 (CEST)
Sorry - nu uppdaterat. Har även uppdaterat en dubbelräkning av Kyllo. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 10.36 (CEST)
Bairuilong: Förekomst är något helt annat än fri användning. Exempelvis att vi förklarar ordet ur olika perspektiv, precis som med andra kontroversiella/omdebatterade/nedvärderande ord. Ord som "neger" förekommer också på Gpedia, i citat eller i historiska beskrivningar där det är nödvändigt. Men det bör inte användas om det inte finns särskilda skäl till det. I tveksamma fall bör man alltid föra en diskussion först. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 11.14 (CEST)
Jag är osäker på varför du vänder dig till mig med detta inlägg. Vad är det jag skrivit som du bemöter? Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 11.17 (CEST)
Jo, du skrev: "Jag uppfattar att 13 användare uttryckt att vi inte bör använda 'hen' i artikeltexter" och nämnde mitt användarnamn. Då ville jag förtydliga att det visst kan användas på Gpedia i vissa fall. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 11.49 (CEST)
OK. Tack för förtydligandet. Jag uppfattade dig som motståndare. Jag uppdaterar. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 12.14 (CEST)
Jag tycker nog att din fördelning ger ett missvisande intryck när det bara finns två alternativ. Jag vill inte förväxlas med vare sig användare som vill att det ska vara fritt fram eller användare som vill ha ett totalförbud. Bara att vi ska hantera det precis som med andra kontroversiella ord på Gpedia. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 14.07 (CEST)
Om konsensus saknas är väl inriktningen att behålla status quo, det vill säga att undvika "hen" och hellre skriva om meningarna (säger jag som förespråkare av ordet)? Sjö (diskussion) 7 september 2017 kl. 13.04 (CEST)
Jag uppfattar situationen att de flesta (nästan 2/3 av drygt 30) är för att vi ska acceptera att ordet "hen" används, men att många också tycker att vi som förstahandsalternativ ska försöka hitta formuleringar som inte kräver tredjepersons-pronomen. Vidare tolkar jag diskussionen som att den stora massan är mot systematiska ändringar i befintliga artiklar. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 14.36 (CEST)
Jag ansluter mig till dem som menar att hen inte bör användas i artikeltext. Är jag nummer 13? Roufu (diskussion) 7 september 2017 kl. 15.26 (CEST)
Det beror väl på hur man räknar. Är du för ett totalförbud? Att ordet inte ens ska få beskrivas? I så fall är det tveklöst den sista kategorin du tillhör. Annars är det mer osäkert. Jag blev flyttad till den första kategorin eftersom jag menar att det ska behandlas som andra kontroversiella ord på Gpedia. Alltså beskrivas, citeras och kunna användas i undantagsfall efter diskussion. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 15.40 (CEST)
Du kan lägga till mig i gruppen som är emot att ordet används. Amerias (diskussion) 7 september 2017 kl. 18.30 (CEST)

Det känns, utifrån diskussionen, som om vi bör "henskjuta" massförändringar till framtiden och låta det vara som nu. Restriktiva med ordet och använda andra formuleringar där det går. Det har fungerat sedan starten och bör fungera framöver med - dock så bör vi skriva om "hon/han" om det står så i artiklarna så att det ser bättre ut och ger mer flyt vid läsning (men då med andra ord och helst inte hen). Adville (diskussion) 7 september 2017 kl. 15.45 (CEST)

Hear! Hear! Episcophagus (diskussion) 7 september 2017 kl. 17.56 (CEST)
Just for the record vill jag bara säga att jag absolut tycker att hen kan användas och förstår inte problemet. Det är ett ord som numera är i princip helt etablerat. Det används bland annat av mig och mina arbetskamrater när vi skriver om något där könet inte spelar roll, och det faktum att tidningar använder det i artikeltexter och det tom börjat användas i myndighetstexter tycker jag väger tungt. Kontroverserna ger jag inte mycket för. Såna här ord har funnits i andra språk i många år och det är snarare ett fattigdomsbevis för svenskan att det tog så lång tid för oss att börja använda ett. /Grillo (diskussion) 7 september 2017 kl. 18.20 (CEST)
Om du "inte förstår problemet", hur tog du ställning till det? Amerias (diskussion) 7 september 2017 kl. 18.30 (CEST)

Jag lade nyss till Grillo, Amerias och Janwikifoto i uppsamlingslistan. Från nu har jag för avsikt att släppa denna diskussion, och därmed också administrationen av listan. Naturligtvis är vem som än vill välkommen att editera listan efter bästa förstånd. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 september 2017 kl. 19.51 (CEST)

I analogi med vad jag ovan skrev om oneliners, så tycker jag att de användare som inte tillfört några argument inte skall räknas. Om man inte bemödar sig om att argumentera för sin sak så kan man väl inte heller räkna med att tas på allvar. Uttrycker man en ståndpunkt så har man också ett ansvar för att andra får en chans att begripa varför. /Ascilto (diskussion) 7 september 2017 kl. 20.25 (CEST)
Instämmer med Ascilto. Oneliners tillför absolut inget till en konsensusprocess eller ett policyuppbyggande. Vissa avfärdanden är dessutom av sådant slag att det endast kan betraktas som personliga politiska åsikter än sakargument som sådana. Det kan inte heller ses som relevant för konsensus och är en lika extrem position som ett enögt försvar av användandet av hen oavsett om det fyller en påkallad språklig och saklig funktion. dnm (d | b) 7 september 2017 kl. 20.56 (CEST)
Ska man tolka det som att alla som inte delar dina argument ska diskas? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 21.32 (CEST)
En argumentationspolis skulle verkligen kunna infektera diskussionen och reta upp användare. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 21.38 (CEST)
Det finns användare på båda sidor som bara uttryckt sig med enradingar. Om man vill räknas i diskussionen så har man också ett ansvar att föra den framåt och inte förvandla den till tjafs. /Ascilto (diskussion) 7 september 2017 kl. 22.01 (CEST)
Suck! Diskvalificera varandras åsikter och argument hjälper inte den här diskussionen vidare! Får jag be alla parter stoppa ner revolvrarna i hölstren igen och ta tre steg tillbaka! -- Innocent bystander (diskussion) 7 september 2017 kl. 22.20 (CEST)
"Det där är inte ett giltigt argument!" brukar de som läst ett par poäng filosofi häva ur sig... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 7 september 2017 kl. 22.27 (CEST)
Ascilto: Ja, det stämmer säkert. Jag syftade dock på det andra som dnm skrev där alla(s) argument inte ska räknas som argument. Att någon med starka åsikter ska agera domare luktar mygel. Jag tror att det är bättre att bara låta allt vara. Diskussionen känns rent formellt avslutad. Den kommer inte att leda längre. Det behövs ingen statistik för att man ska kunna konstatera att det finns starka åsikter och en tydlig splittring i frågan. Däremot förmodar jag att frågan kommer att väckas på nytt i framtiden. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 september 2017 kl. 22.38 (CEST)
I den nyligen utgivna Svenska skrivregler 2017 nämns inte pronomenet hen överhuvudtaget, däremot i "Myndigheternas skrivregler" [1] från 2014. Där anges hen som ett av flera alternativ att använda om man vill skriva könsneutralt. Kollar man i "frågelådan" är det dock fortfarande ett av de mest sökta orden. [2] Anar en viss osäkerhet hos Språkrådet, typ jämnt skägg. Tore Danielsson (diskussion) 7 september 2017 kl. 23.21 (CEST)
@Kyllo: Jag har inte sagt att någon ska diskvalificeras men jag står vid uppfattningen att personliga politiska åsikter ska inte vara styrande för hur vi ska agera eller skriva på Gpedia. Skulle vi börja med det istället för att följa auktoritativa källor med mera är vi ute på hal is gällande bland annat neutralitet. Vi ska inte hitta på egna skriverier heller. Accepteras och rekommenderas användningen av hen av exempelvis svenska myndigheter i deras riktlinjer för hur man ska skriva och media även använder hen i sin rapportering och så vidare ska det mycket till att vi ska förbjuda att skriva på accepterat vis. Med detta sagt vill jag påpeka igen att jag själv undviker bruket av hen så långt det går och skriver hellre om meningar så att könspronomen inte används alls. Det är något jag kommer fortsätta med även framöver, men bara för att jag har denna privata inställning till hen anser jag inte att den har relevans här. Frågan måste tittas på utanför sig själv, något jag tycker att många misslyckats med. Sett till allt externt som påverkar ordets relevansgrund så kan jag inte säga att ordet inte ska användas. Tvärtom. Jag hoppas dock att det används restriktivt och endast när det är påkallat. dnm (d | b) 8 september 2017 kl. 00.45 (CEST)
Det går dock inte alltid att förenkla och generalisera. Exempelvis kränkningar kan vara personliga men nog så allvarliga ändå. Totalförbjuda ordet kan vi knappast om det anses etablerat. Men att ett ord är etablerat eller har ett gott syfte innebär inte per automatik att det är okontroversiellt och problemfritt att använda. Och kontroversiella ord behandlar vi med stor försiktighet. Nyord behandlas för övrigt också med försiktighet på Gpedia.
Privatliv och Gpedia som offentlig encyklopedi är som sagt olika saker. Även om man uttrycker personliga åsikter kan man uttrycka sakliga argument också, i samma inlägg. Ibland gör man på ett sätt privat och förespråkar ett annat på Gpedia och andra gånger är det samma linje (oavsett om det finns något samband). I det sistnämnda fallet uppfattade jag det som att du drog ett likhetstecken mellan det personliga och sakliga och ogiltigförklarade argumenten. På Gpedia argumenterar jag inte utifrån mitt privatliv och jag brukar inte ens nämna min personliga/privata uppfattning. I den här diskussionen nämnde jag min personliga syn på ordet i samma inlägg som mina sakliga argument med anledning av Gpedia som encyklopedi.
Om ordet varit helt okontroversiellt och fyllt en viktig språklig funktion hade min inställning varit en helt annan till användning på Gpedia. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 8 september 2017 kl. 03.04 (CEST)
Stödjer ett sparsamt användande. Försök till omformuleringar är att föredra. --Allexim (diskussion) 8 september 2017 kl. 03.48 (CEST)
Ett försök att sammanfatta igen: Om "hen" hade varit så okontroversiellt som det av vissa användare påstås, så hade knappast de själva tagit till de retoriska knep de ovan använt. Den nivån som vi sett på inläggen ovan hade tex knappast dykt upp i en diskussion runt "jos" och "dom". Trots det, jag ser ovan brett stöd för att använda "hen" i artiklar om svensk grammatik, artiklar om genus och runt andra ämnen associerade med alternativ könsidentitet. I citat och liknande är det också fritt fram. Jag ser samtidigt ovan en ännu större aversion emot användande av "han/hon" eller "han eller hon". Och en liten not till: Försök till rösträkning i sådana här diskussioner tenderar att förenkla saker lite för mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 8 september 2017 kl. 09.38 (CEST)
Konstruktioner med snedstreck ("han/hon") avråds direkt från i Svenska skrivregler. Det är nästan så att de borde eftersökas och bytas ut. Vill man inte använda "hen" eller skriva om helt torde "han eller hon" vara acceptabelt för de flesta. (På liknande sätt bör "och/eller" bytas ut mot "eller").
andejons (diskussion) 8 september 2017 kl. 11.24 (CEST)
Ja. Jag tycker att det är självklart att vi kan beskriva ordet (i artiklar där det är relevant) och använda det i citat och liknande. Därtill antar jag att det finns konsensus om att använda det i diskussioner kring genus och i biografier om icke-polära personer (och möjligen också där de nämns i andra artiklar, men det är mer problematiskt). Om någon är av annan åsikt hör jag det gärna. Det vi diskuterar är väl huruvida man kan använda det i andra artiklar, för att undvika "han eller hon" (som jag ser som en acceptabel formulering så länge den används mycket sparsamt, i motsats till "han/hon"). Jag antar att den ca 2/3 majoritet vi talar om vill ge artikelförfattare och språkvårdare rätt att vid behov använda ordet i sådana sammanhang, medan få vill att någon börjar införa "hen" systematiskt (ens i artiklar man redigerar av andra skäl). --LPfi (diskussion) 8 september 2017 kl. 14.46 (CEST)
Jag vill egebtligen inte ge någon uppmuntran använda ordet, bara få stöd att vid patrullering inte vara "tvungen" ta bort det om jag ser det använt på ett korrekt sätt, dvs tolerera det med tvekan inget mer.Yger (diskussion) 8 september 2017 kl. 15.20 (CEST)
Vid patrullering bör ordet om möjligt ersättas med en omskrivning. Jag har dock förståelse för om en enskild användare inte vill ta på sig ansvaret för detta. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 05.52 (CEST)
Det finns ett problem med 'hen' att det används i olika betydelser. Dels istället för han/hon, dels som pronomen för personer med könsöverskridande identitet. Språkriktigthetsboken (Svenska språknämnden 2005) rekommenderar att man använder 'den' som i uttrycket 'Till den det vederbör'. Invändningen är ibland att detta vore oförskämt, men jag tror att man då tänker på den andra betydelsen inte istället för han/hon. Vi säger hela tiden "den som vill" t.ex. Språkriktighetsboken har viss normerande ställning iom att den kommer från Språknämnden (fast den fick nog inte riktigt det genomslag de hoppades på) och det går inte att säga att man gör fel om man följer den, däremot finns det givetvis inga krav på att följa den. Detta är hur som helst ett sätt att undvika han/hon och hen.Machatjkala (diskussion) 10 september 2017 kl. 15.03 (CEST)

Ordenslistor

Diskussion utbruten ur #Vapen i infoboxar ovan. -- Innocent bystander (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.49 (CEST)
Du får tycka som du vill men det finns flera användare parallellt som lägger in dessa listor, och de är dessutom standard och populära på engelska Gpedia. Men visst, om du nu tycker de är så störande så får det väl stå för dig men jag ser inte relevansen till att det tas upp här. /Portunes (disk) 7 september 2017 kl. 18.53 (CEST)
Det där handlar om information som betraktas som irrelevant i alla traditionella uppslagsverk, såväl Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok som Nationalencyklopedin. På Gpedia, har däremot i vissa fall tillfogats långa ordenslistor, så att de i vissa korta artiklar dominerar helt, som i till exempel i artikeln Adolf Hamilton (generaldirektör). Jag anser definitivt att detta handlar om otillbörlig vikt; det handlar trots allt inte om utmärkelser som utdelades på grund av framstående prestationer, utan vad som utdelades rutinmässigt på grund av personens tjänstegrad. /Annika (diskussion) 7 september 2017 kl. 19.07 (CEST)
(Redigeringskonflikt)? Vad vi diskuterar här är väl vapen i geografiska infoboxar, eller har jag missuppfattat något? - Listor över utmärkelser ser onekligen överlastade ut om de både innehåller obegripliga symboler för diverse ordnar plus flaggor. Det finns tyvärr många inslag på svwp som är vidhäftade av rojalistiska vurmer. /Ascilto (diskussion) 7 september 2017 kl. 19.24 (CEST)
En del av ordnarna har utdelats av republiker, så detta har inget med rojalism att göra. Vi har inte utrymmesbrist och därför kan vi bjuda läsaran på detta, vilket är synnerligen glädjande. Tostarpadius (diskussion) 7 september 2017 kl. 22.54 (CEST)
Artiklarna får ett snedvridet perspektiv om detaljinformation, som i andra encyklopedier betraktas som irrelevant och knappast är av intresse för andra än ett fåtal entusiaster, tillåts dominera helt i artiklarna och dra uppmärksamheten från den väsentliga informationen./Annika (diskussion) 8 september 2017 kl. 09.17 (CEST)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Tvärtom hade ordensinnehav länge en självklar plats i kortfattade levnadsbeskrivningarna i biografiska handböcker som t.ex.Vem är Vem?. När man ska datera porträtt och fotografier, och identifiera de som är avbildade i dem, är det till stor hjälp att veta när någon fått emot en viss orden. Jag känner inte till någon annan källa som redovisar ordensgrad, årtal och bandfärger på det sätt som WP gör. Jag minns t.o.m. att jag hört WP få beröm för ordenslistorna i en historie-podd. Dessutom placeras dessa listor längst ned i artikeln. Nationsflaggorna kan man förstås diskutera om de behöver vara med, men jag ser en mycket stor nytta med de ordenslistor som Portunes m.fl. lagt till. /Elzo 90 (diskussion) 8 september 2017 kl. 10.02 (CEST)
Det är skillnaden på den typen av uppslagsverk och encyklopedier. De ligger närmare matriklar. Ordensinnehavet redovisades för övrigt ofta mindre fullständigt, om någon var en julgran, som kusinbarn kallade Isak Collijn. Det är givetvis olyckligt om listan över utmärkelser dominerar artikeln fullständigt, men i motsats till Annika menar jag att de säger något väsentligt om personen. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2017 kl. 15.44 (CEST)
Att dessa ordnar helt utelämnas i uppslagsverk, oavsett ålder på detta, beror med största sannolikhet på att författarna var medvetna om att ordnarnas betydelse som meriter var obefintligt. De svenska, var direkt kopplade till tjänstegrader och de utländska utbyttes av rent hövlighetsskäl i samband med utlandskontakter. En del personer, som kallades ordensjägare, var också beredda att betala betydande summor på att köpa ordnar. Till skillnad från exempelvis vetenskapliga och litterära priser handlar det således inte alls om framstående prestationer. /Annika (diskussion) 8 september 2017 kl. 16.11 (CEST)
Jag är helt övertygad om att det enbart var det begränsade utrymmet som gjorde att man valde bort dem. Även priser och ledamotskap i akademier redovisas sparsamt. För övrigt förändrades reglerna för utdelande av de svenska ordnarna med tiden. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 05.54 (CEST)
Det är inte något argument för att Gpedia skall ge obegränsat utrymme åt denna typ av uppgifter och låta dem dominera i biografiska artiklar. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 06.05 (CEST)
I de flesta fall dominerar de inte. Fullständighet är inte nödvändig, men jag ser ingen anledning att avlägsna dessa uppgifter när de lagts in. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 08.06 (CEST)
Du har inte heller kunnat presentera något argument till varför uppgifter som anses irrelevanta i andra encyklopedier skall ges så stort utrymme här att det drar uppmärksamheten från den väsentliga informationen. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 08.15 (CEST)
Du har inte lyckats påvisa att de verkligen ansågs irrelevanta. Det är Ditt antagande. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 16.44 (CEST)
Jag håller helt med Tostarpadius! Gpedia är inget traditionellt tryckt uppslagsverk, och vi har heller ingen utrymmesbrist. Jag anser verkligen inte att dessa uppgifter är irrelevanta. / Reddarn (diskussion) 9 september 2017 kl. 17.46 (CEST)
Problemet är att dessa förteckningar över i många fall blir helt dominerande i artiklarna och drar uppmärksamheten från den väsentliga informationen. Det blir ett snedvridet perspektiv genom att rutinmässigt utdelade ordnar, som inte har något med framstående prestationer att göra, framstår som det viktigaste i hela artikeln. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 18.16 (CEST)
Inte ens i det fall Du lyft fram dominerar ordnarna. De flesta som hade många har utförliga biografier. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 18.38 (CEST)
@Annika64, Tostarpadius: Skulle den här lösningen kunna vara acceptabel för er båda? --Larske (diskussion) 9 september 2017 kl. 20.35 (CEST)
Jag funderade själv över en kompromiss av liknande typ som denna; det är betydligt bättre än tidigare. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 20.39 (CEST)
Nej, det är en mycket dålig lösning. Varför dölja viktig information? Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 22.46 (CEST)
Det handlar som sagt om NPOV; att inte ge uppgifter som i andra encyklopedier m.m. bedöms som irrelevanta sådan otillbörlig vikt att dessa framstår som det viktigaste i artikeln. Vi kan inte låta artiklarnas utformning styras av önskemål från politiska kampanjgrupper. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 23.03 (CEST)
Vad har detta med politiska kampanjer att göra? NPOV är att förmedla fakta, inte att undanhålla dem från våra läsare. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 23.25 (CEST)
Var god läs [3] om du inte gjort det tidigare. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 23.31 (CEST)
Jag kan inte se att den är tillämplig i detta fall. Det är ett politiskt ställningstagande att avlägsna eller gömma uppgifterna, inte att behålla dem väl synliga. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2017 kl. 23.34 (CEST)
Nu får du ge dig. Att på det som du förespråkar lyfta fram uppgifter som i de andra encyklopedier anses irrelevanta är ett mycket tydligt politiskt ställningstagande. JA har också öppet gått ut på Facebook och uppmanat sina fans att använda Gpedia som kampanjforum. /Annika (diskussion) 9 september 2017 kl. 23.41 (CEST)
Vem eller vad är JA? /Portunes (disk) 10 september 2017 kl. 02.18 (CEST)
Jag ställer samma fråga. Att lägga in information om gångna tider är inte en politisk handling. Det må existera kampanjer om återinförande, men det får inte hindra oss från att sakligt redovisa ordensinnehav. Vi skall aldrig ge vika för påtryckningar, men de får inte heller hindra oss från att förmedla fakta. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 05.30 (CEST)
Du har inte kunnat svara på min grundläggande fråga: Av vilken anledning du att skall Gpedia ge så stort utrymme åt uppgifter som i andra encyklopedier bedöms som irrelevanta att det framstår som att det är det viktigaste i hela artikeln? Det är knappast av intresse för andra än ett fåtal entusiaster och drar uppmärksamheten från den väsentliga informationen. /Annika (diskussion) 10 september 2017 kl. 06.24 (CEST)
Jag undrar, liksom en annan seriös bidragsgivare, vad JA är. Det har Du inte förklarat. Läs gärna detta, om Du inte gjort det förut! Där finns svaret på Din fråga! Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 07.50 (CEST)
Du är ju medlem i den kampanjgrupp som JA driver på Facebook, så då känner du rimligen till vem han är. Du försöker slingra dig undan från den fråga som jag inledningsvis ställde i denna diskussion. Börja du med att svara på den! /Annika (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.05 (CEST)
Det Du nu skrev kan föranleda blockering. Det var ett försök till outning. Om jag är medlem eller inte i en kampanjgrupp är helt irrelevant för det vi diskuterar här. Jag är emot varje agenda, politisk, religiös eller av vad slag den vara månde, som driver användare här. Det enda som skall vara vår drivkraft är viljan att förmedla kunskap. Det gör listan över ordnar som tilldelats personer i det förflutna. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.13 (CEST)
Att du befinner dig i intressekonflikt är uppenbart och så kommer du och anklagar mig för att bedriva politisk kampanj när jag vill upprätthålla neutraliteten. /Annika (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.17 (CEST)
Jag tror att Din strävan efter neutralitet är uppriktig, men Du är förblindad av Ditt hat mot ordnar och drivs dessutom av en obefogad rädsla för att dessa listor i sig är del av en kampanj. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.24 (CEST)
JA är en ordensvurmare som skaffat en liten men hängiven anhängarskara. Han försöker utnyttja det faktum att frågan om ordnar inte diskuterats på många år. Få känner numera till den kritik som förr riktades mot det gamla systemet och fältet ligger därigenom öppet för honom att, i syfte att bedriva kampanj för att återinföra det system som ingen ville behålla för 45-50 år sedan, gå ut med vilseledande och direkt felaktiga uppgifter. Förvisso har han inte lyckats få något nämnvärt stöd hos politikerna, men det vore djupt olyckligt, och strida mot NPOV, om hans idéer kommer att prägla Gpedia./Annika (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.28 (CEST)
Jag håller med om det sista Du skriver. Gpedia får inte bli en plattform för någon grupp, varken för HBTQ-aktivister, invandringskritiker eller ordensvurmare. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 08.41 (CEST)
Vill bara flika mig inom en sak och det är att till skillnad från NE så har vi inte brist på plats, se Gpedia:Vad_Wikipedia_inte_är#Inget_traditionellt_uppslagsverk. Jag tycker det framförs ett väldigt svensk perspektiv på kritiken mot ordnar: de är regel i flera europeiska länder för att bara nämna några: Danmark, Estland, Finland, Norge, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland, Nederländerna, osv. Att vilja ha med ordnar som finns källbelagda i Svenskt biografiskt lexikon (oftast i de äldre artiklarna), Sveriges statskalender, Vem är det och Adelskalendern betyder inte att man vill gå tillbaka till hur det såg ut förr. /Portunes (disk) 10 september 2017 kl. 12.39 (CEST)

Ordenslistor är vanliga på andra språkversioner. Det kan man se t.ex. på hur ofta bilden för Dannebrogordens högsta grad används: 662 gånger på 32 språkversioner. Några axplock visar att listorna ser olika ut, och oftast saknas nationsflaggor, men de ses helt klart som relevanta. I jämförelse kan jag tycka att listorna på svWP tenderar att bli lite mycket. Några förslag: 1) Vi använder bilder på bandet utan den lilla rosetten som visar graden. Det är i de flesta fall anakronistiskt. 2) Grader av samma orden läggs på samma rad, ex. "Kommendör 2000 (Riddare 1990)". 3) Nationsflaggorna tas bort om det inte finns särskilda skäl. /Elzo 90 (diskussion) 10 september 2017 kl. 10.28 (CEST)

Var det gäller den binära frågeställningen är jag överlag positiv till att utdelade ordnar redovisas, och även med grafisk symbol. Argumentet att detta ger otillbörlig vikt tycker jag inte är relevant om artikeln i sig har annan information med substans. Skulle en biografi till dominerande del handla just om utdelade ordnar skulle det vara mer relevant att diskutera otillbörlig vikt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 10 september 2017 kl. 10.45 (CEST)
Som Bairuilong. Men, ofta dominerar en sån lista artikeln och då tycker jag att de ges otillbörlig vikt. Därför gillar jag Larskes förslag att kunna dölja listorna precis som vi gör med navboxar ibland.--LittleGun (diskussion) 10 september 2017 kl. 10.50 (CEST)
Som Bairuilong och Tostarpadius. Mikrodomskojare (diskussion) 10 september 2017 kl. 23.24 (CEST)

Utomlands

De här ordenslistorna ser ut att bruka ha en rubrik för "Utländska ordnar". Vad är "utländskt" i ett globalt uppslagsverk? -- Innocent bystander (diskussion) 10 september 2017 kl. 09.12 (CEST)

Retorisk fråga gissar jag, men: Antagligen felaktig rubricering baserad på ett svensk perspektiv och då ska den tas bort. Men ordnar kan vara nationella. Så det skulle kunna vara utländsk i relationen till artikelsubjektet. För en svensk mottagare är en fransk orden utländsk, för en fransk mottagare är en svensk orden utländsk. Vissa ordnar kan bara delas ut till utlänningar.--LittleGun (diskussion) 10 september 2017 kl. 09.24 (CEST)
Ordenslistor brukar vara ordnade efter rang. Det egna landets utmärkelser kom alltid före utländska, därav uppdelningen. /Elzo 90 (diskussion) 10 september 2017 kl. 10.28 (CEST)
Det är jag som har redigerat klumpigt när jag lagt in och inte tänkt på Gpedia:Globalt perspektiv. Rubriken skulle ju kunna ligga kvar med annat namn (t ex Övriga ordnar, andra ordnar), eller tas bort helt. /Portunes (disk) 10 september 2017 kl. 12.29 (CEST)
Tanken var att redovisa de ordnar som var kopplade till personens nationalitet, men i efterhand kan jag ju se att det blev galet! /Portunes (disk) 10 september 2017 kl. 13.27 (CEST)
Ja, detta går att ordna med hänsyn till det globala perspektivet. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 13.51 (CEST)

På dawp framhävs elefantriddare på ett alldeles särskilt sätt. Det ser jag inte som nödvändigt här. Men på snart sagt alla språkversioner finns ordnarna med, ibland i form av tillägg direkt efter namnet, vilka jag inte heller förespråkar. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2017 kl. 13.55 (CEST)

Var hittar jag lämpliga "småfixar"?

Jag tycker om att leta källor och ta mig an mindre polering när jag har tid. Finns det några listor man kan beta av på någon sida? (OBS! Vill inte ha saker som tar för lång tid!) 💕Iziabel (diskussion) 8 september 2017 kl. 22.49 (CEST)

Det finns några kategorier som har sådant som man kan fixa när man har en stund över, men inte vill sätta sig ned och skriva en stor artikel. Kategori:Förvirrande-samtliga, Kategori:Fluff-samtliga och Kategori:Gpedia:Språkvård-samtliga, till exempel. Kategori:Ej uppdaterad-samtliga är också viktig att göra någonting åt, om man har tid nog att gräva lite i det som skall uppdateras. /Julle (disk.) 8 september 2017 kl. 23.04 (CEST)
Och förstås Kategori:Alla artiklar som behöver källor om man känner för att gräva efter källor. /Julle (disk.) 8 september 2017 kl. 23.05 (CEST)
Jag har lagt några sådana saker i länken Gpedia:Göra, som länkar till en sektion på Deltagarportalen med förslag på saker att göra. Den som hittar sådana enkla saker att göra får gärna lägga till dem där - och förstås, skicka fler dit :-) //Hannibal (diskussion) 8 september 2017 kl. 23.15 (CEST)
Ett tips är Citation Hunt också. Få ett slumpvis utvalt påstående som behöver en källa och möjlighet att fixa eller klicka vidare till nästa. Lycka till! /Haxpett (diskussion) 9 september 2017 kl. 15.34 (CEST)
Det finns cirka 7 500 trevliga reptiler som väntar på att deras robotskapade artiklar får städning. Städning för en artikel tar vanligen 2-3 minuter och ett fåtal krångliga artiklar kanske upp till 10 minuter. Fråga gärna här eller på min diskussion hur städningen går till. --Nordelch För Gpedia - i tiden 10 september 2017 kl. 11.45 (CEST)
Tack så mycket alla! 💕 Iziabel (diskussion) 11 september 2017 kl. 12.06 (CEST)
@Iziabel: Småpyssel som jag gör titt som tätt: 1/ lägger in {{Auktoritetsdata}} i en artikel om en författare eller känd person. Förvånansvärt många artiklar om känt folk saknar fortfarande den "basmallen". Motsvarande för växter och djur heter {{Taxonbar}}. 2/ Samtidigt brukar jag putsa i artikeln, lägga in saknade rubriker i den biografiska texten eller snygga till sidfoten så att den mer stämmer överens med wp:Disposition. Såna saker tar aldrig mer än 1-2 minuter.--Paracel63 (diskussion) 18 september 2017 kl. 19.13 (CEST)
Och vill du ha listor att beta av kan du alltid titta på kategori:Författare (vad gäller Auktoritetsdata). Och vad gäller källor, så finns bland annat den här listan. Kanske kan det locka? SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 18 september 2017 kl. 19.16 (CEST)
Och tycker du att {{Auktoritetsdata}} verkar kul, så kan du hjälpa både Gpedia och Wikidata genom att leta reda på saknade katalogdata. Allt finns nämligen ännu inte på Wikidata. Här ser du hur jag lade in saknade länkar. Länkarna hämtade jag från det här stället. När artikeln väl har länkarna i botten, kommer en bot om ett tag och importerar dina inlagda länkar till Wikidata (till nytta för alla Gpedia-versioner).--Paracel63 (diskussion) 18 september 2017 kl. 19.22 (CEST)

Hockeytabeller

När man lägger upp poängtabeller för hockeyserier använder jag en mall som heter ishockeymall. Den är snygg och bra, men passar bara för säsonger som inte har oavgjorda matcher. Vissa säsonger har vi i Sverige tillåtit förlängningar som slutar i oavgjort utan att det går vidare till straffar. Jag skulle altså behöva en modifierade variant för detta ändamål, men har ingen aning om det kanske redan finns eller hur man själv gör en sådan mall. Någon som har tips? Machatjkala (diskussion) 10 september 2017 kl. 14.02 (CEST)

mall:Poängtabell används om man bara räknar vinster, oavgjorda och förluster, mall:Poängtabell är egentligen standard tabellen och mall:Poängtabell ishockey är en modifierad variant av den. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 10 september 2017 kl. 14.06 (CEST)
Jo, man jag vill ha Vinst, Oavgjord, Förlust, Övertidsvinst och Övertidsförlust. Jag kan lista oavgjorda matcher som övertidsförlust för att få rätt poäng, men det är inte helt korrekt. Machatjkala (diskussion) 10 september 2017 kl. 14.10 (CEST)
OK. Jag har tittat runt lite och hittade info om tabeller på Wikimedia. Jag har försökt skapa en som passar och om någon vill testa sså ligger den på: Användare:Machatjkala/sandlåda/Mallar. Det är Ishockeytabell men med fälten V, O, F, ÖTV, ÖTF, GM, IM, XP. O är totala antalet oavgjorda inkl. ÖTV och ÖTF. ÖTV och ÖTF uppdaterar alltså inte antalet matcher. XP är extra poäng som delats ut av någon anledning. Är det OK att använda denna mall? Machatjkala (diskussion) 10 september 2017 kl. 19.03 (CEST)
Jag tog en kopia av den gamla mallen och ändrade i den. Resultatet blev: Mall:Poängtabell ishockey med övertidsvinst. Jag har använt den för Allsvenskan i ishockey de år man hade förlängning, men inte straffläggning, för att avgöra vinst. Det verkar fungera, men ställer den till med något så hör av er så ska jag försöka fixa det (om du inte kan själv).Machatjkala (diskussion) 24 september 2017 kl. 14.35 (CEST)

Draft strategy direction. Version #2

Flyttat till Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden. /NH 11 september 2017 kl. 16.26 (CEST)

Fotosafari Kiruna 2017

Vill bara tala om att jag tycker det är väldigt bra bilder som dykt upp på Commons efter Fotosafari i Kiruna 2017! Jag säger bara "Mera, mera!" :-) // Zquid (diskussion) 11 september 2017 kl. 14.05 (CEST)

"Fördjupningsartiklar"

Som en rest av hur artiklar togs fram i svwp ungdom finns ett antal artiklar som sedan anges som fördjupningsartiklar, fast det som står i huvudartiklen ofta är bättre. Det blir ju så att tilkommande skribenter hellre förfinat det som står i huvudartiklen är det som står i "fördjupningsartiklen". Ölands historia saknar helt källor och är lite slarvigt skriven och jag kan bara finns en mening eller två har mervärde jämfört med huvudartiklen Öland#Historia. Artikeln Smålands historia är bättre men där saknas å andra sidan mycket av det som står i avsnittet Småland#Historia. Bör vi försöka avveckla denna typ av fördjupningaartiklar, eller bör vi sträva efter att förkorta det som står i huvidartikeln?Yger (diskussion) 12 september 2017 kl. 08.45 (CEST)

Det där har jag också lagt märke till. Senast stötte jag på det det i flera artikel, där det inte ens fanns någon text, utan bara länkar till underartiklar. Anledningen till att jag tar upp det är att bägge handlar om att ge information via så få klick som möjligt. Varje klick läsaren får göra, ökar risken för att några läsare missar informationen. I det fallet du nämner skulle jag därför ta bort fördjupningsartikeln tills den blir längre och mer källbelagd - om inte huvudartikeln är olämpligt lång.//Hannibal (diskussion) 12 september 2017 kl. 09.09 (CEST)
Ölands historia må vara bedrövligt fri från källor, men den har inte Ölands vankelmod mellan att handla om ön och landskapet. -- Innocent bystander (diskussion) 12 september 2017 kl. 09.13 (CEST)
Först en liten varning för förväxlingsrisk i nomenklaturen i diskussionen då det som jag tror Yger avser med "fördjupningsartikel" brukar länkas till som Huvudartikel.
Jag tycker frågan är svår, och jag tror inte vi har något generellt svar. Min åsikt är att om ämnet som helhet är stort nog för att det ska vara relevant med en fördjupningsartikel, så bör informationen i den övergripande artikeln vara kortfattad, dvs jag tycker att det är relevant att "flytta ner" information till fördjupningsartikeln. Dock tror jag att vi har ganska många ämnen som sannolikt inte växer sig större än att t ex XXXs historia även får plats i den övergripande artikeln, och då är jag för en sammanslagning. T ex var det någon form av konsensus för detta gällande Kinesiska murens historia som är ett relativt stort ämne, och slogs samman till Kinesiska muren. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 september 2017 kl. 09.29 (CEST)
@Bairuilong: Brukar och brukar… Själv länkar jag i regel till en sådan artikel via mallen {{fördjupning2}}. Den har både en kort och tydlig förklaringstext och ett namn som är "enkelriktat". Problemet med "Huvudartikel" är att det inte är klart om det är den specialiserade artikeln som är huvudartikel eller den allmänna.
Angående kvaliteten, är nog enda lösningen att engagera sig i ett ämne/artikel och återkomma regelbundet. Det handlar ju både om att balansera ingress med artikelns huvudtext, liksom huvudtexten med fördjupningsartikeln till ett avsnitt av huvudtexten. Mina två ören…--Paracel63 (diskussion) 22 september 2017 kl. 03.40 (CEST)
Smålands historia verkar för lång för att infogas i Småland. Jag tycker att en välutvecklad huvudartikel bör bibehållas, medan korta stubbar utan vidare bör infogas (om man inte har planer på att utvidga dem). Ibland har huvudartikeln betydelse för flera artiklar (eller global-problem), och då kan det vara bättre att bibehålla också en kort huvudartikel. Hur man skall hindra avsnittet och artikeln från att utvecklas parallellt och i olika riktningar är en skild fråga. Jag tror att bästa medicinen är att hålla avsnittet mycket kort, kanske som huvudartikelns ingress, och se till att alla källbelagda uppgifter omgående läggs till huvudartikeln. Kortheten och avsaknaden av källor i avsnittet som sammanfattar huvudartikeln tror jag att båda bidrar till att man lättare klickar på huvudartikeln både som läsare och då man har information att tillföra. --LPfi (diskussion) 13 september 2017 kl. 17.54 (CEST)
Vi bör sträva efter att förkorta avsnittet i huvudartikeln och förbättra/utöka det i fördjupningsartikeln. Det gör jag ofta själv i dylika fall. Det kniviga kan då vara hur man hanterar källorna, om man flyttar över information. Det bör dock gå att dokumentera på ett användbart sätt. LPfis synpunkter är värda att beakta i sammanhanget, varvid bör observeras att vederbörande kallar fördjupningsartikeln "huvudartikel". Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.16 (CEST)
Efter att lagt in denna tråd har jag följt noggrannare hur det ser ut. Och det är nästan konsekvent så att när ny information läggs in, görs det bara i texten i artiklen om begreppet inte fördjupningsartikeln. Och det betyder att det inte främst är en stilfråga utan kvalitetsfråga. exempel från idag där detta absolut bör in i artiklen Rosenlund (och jag gjort så).Yger (diskussion) 16 september 2017 kl. 10.15 (CEST)
Här var ju sammanfattningen av Rosenlund, Jönköping kort, men jag tror att det gäller att just konsekvent kolla upp ändringar i sammanfattningarna och se till att de motsvarar huvudartiklarna. Det finns inte mycket vi kan göra för att hindra att nybörjare (eller andra i brådska) ändrar i sammanfattningarna, men frestelsen är mindre om sammanfattningen är kort och tydligt stämmer överens med huvudartikeln. --LPfi (diskussion) 16 september 2017 kl. 12.30 (CEST)

Förbättrad politikmetamallkategoristruktur

Jag har lagt in ett förslag till klarare struktur för vissa mallkategorier i Kategoridiskussion:Politikmetamallar. Den som orkar läsa det:-) och har synpunkter är välkommen att diskutera detta där. Jörgen B (diskussion) 12 september 2017 kl. 16.30 (CEST)

Byta namn på artikel?

Hej,

Om ett företag har bytt namn, går det att ändra artikelnamnet eller måste man skapa en ny artikel?

Strongline123 (diskussion) 12 september 2017 kl. 16.36 (CEST)

Man byter namn på artikeln, det är samma sak som att flytta en artikel. Det görs under "Mer" fliken uppe till vänster bland flikarna. Har man haft användarnamnet registrerat några dagar (fyra?) så finns vallet "flytta" där.--LittleGun (diskussion) 12 september 2017 kl. 16.41 (CEST)
Man kan också skriva in namnet på artikeln man vill flytta efter texten "Special:Flytta/" i sökrutan. Exv Special:Flytta/Portal:Huvudsida. (Som bara admins kan flytta.) -- Innocent bystander (diskussion) 12 september 2017 kl. 16.53 (CEST)
Stort tack! Hittade nu! Strongline123 (diskussion) 13 september 2017 kl. 11.46 (CEST)
Vad bra! Ser att jag skrev "uppe till vänster", det sk ju vara "uppe till höger"...--LittleGun (diskussion) 13 september 2017 kl. 12.18 (CEST)

Fotoutställning i Spånga, Stockholm

Besökare och bilder.

Från igår, och två veckor framåt, hänger den utställning som Wikimedia Sverige, Wikimedia Italia och UNESCO tagit fram som en del av Kopplat Öppet Kulturarv på församlingshemmet i Spånga för allmän beskådan. Bilder på hotat kulturarv från hela världen, med korta texter om vad som finns på bilderna och lite extra information om projektet och #Unite4Heritage är det som visas. Dels rekommenderar jag allas om har möjlighet att ta sig dit och kolla på utställningen, men dessutom undrar jag om det är någon eller några som kan tänka sig att åka dit och svara på eventuella frågor om Gpedia och Wikimedia Commons under tiden utställningen pågår. Dom tider som främst är intressanta är onsdagkvällarna (17-20) då dom har soppservering, och nu på söndag (9-11 och 13-20) då församlingshemmet är vallokal under kyrkovalet, men även dagtiderna är det tacksamt om någon är på plats. Intresserade får gärna höra av sig till mig, eller skriva upp sig på listan som finns på wikiträffarsidan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 september 2017 kl. 17.08 (CEST)

Den volontär som skulle vara på plats i Spånga församlingshem i samband med kyrkovalet idag har fått lämna återbud, så om det finns någon eller några som kan tänka sig att spendera någon eller några timmar under dagen på plats för att svara på frågor om Gpedia och Wikimedia Commons, och kanske någon fråga om utställningen också vore det lovvärt. Är det någon som kan tänka sig att ställa upp men känner sig osäker på frågor om utställningen, eller nånting annat, går det utmärkt att ringa mig så kan jag berätta mer. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 september 2017 kl. 09.50 (CEST)

Sportlexikon

Nu har jag scannat alla 6 banden (dock inte supplementet) av Nordisk familjeboks sportlexikon (1938-1946). I vilken mån upphovsrätten är tillräckligt fri för Gpedia (alltså ren kopiering av text och bilder), får ni diskutera utan min hjälp. Men att ange verket som källa duger ju, hur som helst. --LA2 (diskussion) 12 september 2017 kl. 22.39 (CEST)

Tack! /Julle (disk.) 13 september 2017 kl. 07.33 (CEST)
Jag misstänker starkt att detta kan vara ett av de mest mansdominerade uppslagsverken någonsin. Någon som orkar räkna efter? --LA2 (diskussion) 13 september 2017 kl. 23.54 (CEST)

Skriva artiklar om böcker

Det finns en drös med både gamla och nya faktaböcker om Albanien på engelska och undrar om man får skriva en artikel om varje bok här på svenskspråkiga Gpedia? --Vannucci (diskussion) 13 september 2017 kl. 20.00 (CEST)

Frågan är nästan alltid om det finns tillförlitliga källor. Alla böcker kommer troligen aldrig att kunna få en egen artikel, så fokusera på dem som blivit omskrivna, standardverk etc.//Hannibal (diskussion) 13 september 2017 kl. 20.15 (CEST)
Även om du inte skriver artiklar om den så kan du i alla fall skapa Wikidata-objekt av dem så att de går att använda som referenser i Wikidata. /ℇsquilo 16 september 2017 kl. 08.25 (CEST)

Surikov

Jag läste ett blogginlägg om ryskt och västerländskt, och som exempel användes konstnären Surikov. Jag kollar upp honom i Gpedia, men vi har ingen artikel om Vasilij Surikov! Detta är ju ett trivialt konstaterande, en artikel som saknas, lägg till i önskelistan, det kanske löser sig med tiden. Men nu var det så, att blogginlägget handlade om att västerlänningar har svårt att se storheten i Surikovs verk, medan han av ryssar är högt beundrad. Så hur kommer det sig? Beror det på att en nationell historiemålare är osynlig utanför sitt lands gränser? Det har alltid varit och är fortfarande svårt att resa till Moskva för att se hans verk, och de avbildar rysk historia, som kanske ändå inte väcker några känslor hos svenskar. Inte ens uggleupplagan av Nordisk familjebok har någon artikel om denne Surikov, trots att hans levnad (1848-1916, samtidig med August Strindberg) var sådan att han var högaktuell just när "ugglan" kom ut. Danska Salmonsens konversationsleksikon ger honom 13 rader, men anger fel dödsår. I hela Projekt Runebergs textmassa nämns han bara på några få ställen, däribland en artikel om Tretjakovgalleriet i Ord och bild från 1932. Svenska Wikipedias artikel om Tretjakovgalleriet är mycket kort, nämner inte Surikov, och har i stort sett legat oförändrad sedan den skapades 2007. Den tryckta Nationalencyklopedin (1989-1996) har bara 5 rader om Surikov. Kanske är rysk konst helt enkelt ett svagt område i svenska Gpedia? Eller överlag i svenskt medvetande? Finska, estniska och nynorska Gpedia har artiklar om honom, liksom tyska, franska och engelska, men inte danska, bokmål och svenska. Vår översiktsartikel om rysk konst var superkort fram till hösten 2015 och är fortfarande ganska mager. Nå, meningen var inte att lägga upp en rödlänk för just Surikov, utan att väcka funderingar runt vilka andra blinda fläckar (polsk skulptur? argentinsk arkitektur? boliviansk sport? koreanskt jordbruk?) som vi kan ha och hur vi får ögonen på sådana områden? --LA2 (diskussion) 14 september 2017 kl. 03.49 (CEST)

Vi styrs ju mest av vad som är populärt och uppmärksammat, inte vad som borde finns med utifrån mer absoluta kriterier. Jag tog upp i augusti hur vi innan lsjbot hade nästan inga artiklar om orter i Kazakstan, som utfrån objektiva krititerier vore självklart ha med, liksom baketspelare från Brasilien jag också nämnt tidigare (där vi har mindre än 1% mot vad andra språkversioner har). Även om vi just nu har ett miniprojekt som satsar på att fylla på med artikler relatered till Angola, så drivs vi i mycket liten utsräckning av var vi borde få fler artiklar. Och om det var flera som var intresserade fylla i tomrum, så finns det mcyekt kvar i ämnen relaterade till Sverige. Varför har vi inte artiklar om alla runstenar, om alla naturreservat, om alla personer i SBL etc?Yger (diskussion) 14 september 2017 kl. 08.53 (CEST)
Jag drog iväg ett mejl för någon vecka sedan till Malmö konstmuseum då jag har ett intresse för att söka vad som finns representerat i "våra" svenska museers samlingar. Malmö konstmuseum arbetar på en databas som (eventuellt/förhoppningsvis) blir sökbar på webben nästa år. Nu var inte Surikov omnämnd i deras "Ryska samling" [4] men väl flera andra konstnärer där några saknar artiklar på svenska Gpedia. Det är klart att man ibland undrar vilka konstnärer och vilka verk som finns representerade i Sverige och "motorn" för hela den överblicken tror jag inte museerna själva har incitament att skapa. Den enda lösningen i nuläget för detta är, tror jag, Wikidata.Tore Danielsson (diskussion) 14 september 2017 kl. 09.45 (CEST)
Jag säger nog som jag tidigare under ett flertal år - konstnärer som uppmärksammats efter 1935 är nog det område där svenskspråkiga wikipedia är svagast. Det går givetvis att hitta en mängd andra områden där det saknas biografier och Surikov kan väl absolut få en artikel men jag tycker fortfarande att de artiklar som vi saknar ur NE bör vara en av de främsta prioriteringarna.FBQ (diskussion) 14 september 2017 kl. 10.26 (CEST)
FK: Jag håller på med ett projekt (fn pausat) med biografier om internationellt betydande teaterregissörer och dramatiker efter andra världskriget. Jag har gått systematiskt tillväga och på ungefär ett år har jag lyckats knåpa ihop ungefär 225 stycken av olika nationalitet.[5] När projektet fortsätter så småningom kommer jag att komplettera med fler från Afrika, Asien och Sydamerika. För att fylla liknande hål inom olika ämnesområden tror jag det måste krävas att just enskilda användare med specialintressen tar tag i sitt specialområde. Gpedia byggs ju av en mängd olika specialintressen och det finns därför inget system i vad som är väl täckt och vad som är försummat. Väldigt många befintliga biografier är tyvärr också närmast av typen substubbar, så vi behöver inte bara skapa nytt utan även höja standarden på det som redan finns. /Ascilto (diskussion) 14 september 2017 kl. 11.11 (CEST)
Nej så är det ju. En och annan kanske vill bidra generellt eller där det saknas men i allmänhet är det ju både enklare att hitta källor och få informationen i artikeln korrekt om man skriver om områden mam själv känner bättre. Och att vi har bättre täckning av exempelvis biografier över personer från svenskspråkiga områden eller områden där svenskspråkiga är eller har varit aktiva ser jag egentligen inte som ett problem även om slagsidan inte hade behövt vara så markant som den nu är.FBQ (diskussion) 14 september 2017 kl. 12.46 (CEST)
Om slagsidan är till fördel för svenskspråkiga författare relativt icke-svenskspråkiga författare, så är det en helt OK slagsida med tanke på det POV som faktiskt är både tillåtet och motiverat här, dvs det svenska språket. -- Innocent bystander (diskussion) 14 september 2017 kl. 14.05 (CEST)
Att begränsa sig till Nationalencyklopedins urval är definitivt för snävt. Dess styrka är inte antalet biografier. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.09 (CEST)
En sådan slagsida är ingen katastrof, men jag tycker vi bör sträva efter att täcka viktiga författare oberoende av språk och kulturkrets. Det relativt globala perspektivet är en av Wikipedias styrkor. Jag välkomnar alltså projekt kring författare från andra kulturkretsar, också om det inte är mitt område. --LPfi (diskussion) 16 september 2017 kl. 12.34 (CEST)
En intressant sak i sammanhanget är att Ugglan å ena sidan visserligen saknar en artikel om Surikov, men å andra sidan har många artiklar om författare från andra språkområden som idag inte ens finns på den egna språkversionen på Gpedia. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 15.37 (CEST)
Jag tycker inte det är förvånande att Ugglan har artiklar som saknas på de egna språversionerna. Om vi helt struntar i problemen med Ugglans urval är det ju så att wikipedias urval är helt slumpmässigt och styrt av vilka som råkat engagera sig och deras intressen. Det blir tydligare på mindre språkversioner men är tydligt observerbart även på engelskspråkiga wikipedia.FBQ (diskussion) 17 september 2017 kl. 16.32 (CEST)

Gäller nya rekommendationer för hur wpöversättningar dokumenteras?

En relativt ovan användare har översatt ett par matematikartiklar med hjälp av innehållsöversättningsverktyget mw:Content translation. Detta är i sig utmärkt, och det är ju också bra att detta framgår av historiken - om man är van att söka i denna - som här. Emellertid har hen inte lagt på någon {{översatt}}, vilket har stora nackdelar för både vanliga läsare och våra egna redaktörer, när man enkelt vill se vad texten kommer ifrån. Av detta skäl, och för att göra det enklare att följa upphovsprocessen, brukar jag tycka att man bör lägga på en sådan mall.

Jag hittar dock ingenting om denna mall på verktygssidan; överhuvud taget står där väldigt litet om hur man rekommenderas använda verktyget i praktiken. Innan jag lägger till översattmallar i de här artiklarna, skulle jag därför vilja veta om det finns några förslag eller rekommendationer för dokumentation av översättningar med innehållsöversättningsverktyget som skiljer sig från den äldre praxis jag beskrev ovan (och tycker är vettig). Jörgen B (diskussion) 14 september 2017 kl. 20.43 (CEST)

Aha, nu förstår jag varför det i nya artiklar har börjat dyka upp rubriken Se också istället för Se även. Alla översättningar kräver efterbearbetning, och för komplicerade saker som här blir det många fel när man översätter termer som teorem, teori och sats etc. Det är nästan så att de artiklarna borde få en egen gömd kategori kopplad till sig av översättningsverktyget.Yger (diskussion) 14 september 2017 kl. 20.50 (CEST)
Jag gillar det där verktyget, men jag brukar alltid översätta till en sandlåda först och ta bort några av de rester som verktyget lägger in. Och jag tycker att det borde lägga in en hänvisning till sidan man översatt automatiskt. Men det är under utveckling, så det kommer säkert.//Hannibal (diskussion) 14 september 2017 kl. 21.14 (CEST)
Så till dess tycker du alltså tydligen att vi kan hjälpa användare genom att lägga in översattmallar för hand? Jag gör så. Jörgen B (diskussion) 14 september 2017 kl. 21.18 (CEST)
Ja, det skulle jag ha gjort, om jag hade stött på dem. Risken är att det blir en överfull åtgärdskategori till. De "vanliga" översatta artiklarna hamnar här (just nu drygt 8000 artiklar), så kanske borde de ligga i en underkategori till den. De artiklar jag översatt har nog inte kollats så noga, får jag en känsla av. Men det är nog olika om man är etablerad också. //Hannibal (diskussion) 14 september 2017 kl. 21.29 (CEST)
De "vanliga" översatta artiklarna finns främst i Kategori:Enwp med över 31000 artiklar. Nirmos (diskussion) 15 september 2017 kl. 15.52 (CEST)

@Yger: Om man kan nöja sig med att hitta de senaste innehållsöversättningarna behövs ingen kategori. Om du tittar i historiken för Paris-Harringtons sats så ser du ett märke som säger "Innehållsöversättning". Du kan söka på märken på bland annat Special:Senaste ändringar. På SÄ ser du att det står "Filter för märken:". Där kan du välja "Innehållsöversättning" och sedan klicka på "Visa" (direktlänk). Det här fungerar bara så länge som SÄ sparar redigeringar. Vill man hitta alla innehållsöversättningar får man hålla reda på dem manuellt, t.ex med en kategori. Nirmos (diskussion) 15 september 2017 kl. 15.28 (CEST)

@Nirmos: Men!! Jag använde mallen "översatt" (se ovan), vilket jag oftast gör. Det finns där ingen information om att mallen skulle vara olämplig att använda, eller föråldrad, därför att den lägger in artiklarna i Kategori:Översatta artiklar i stället för i exempelvis Kategori:Enwp. Jag ögnade också då igenom översättningsessän, men där såg jag överhuvud taget inget om dokumentationsmallarna. Det här ser ut som ett typiskt exempel på hur (samma eller olika) användare vid olika tillfällen gör parallelljobb utan att göra det rimligt överblickbart för andra (eller ens sig själva) hur de olika verksamheterna hänger ihop.
Oavsett vilket av de parallella modellerna man väljer, bör man inte se de här kategorierna i första hand som något slags åtgärdskategorier. Även om en översättning från en systerwikipedia är språkgranskad och faktagranskad och utvidgad till en "utmärkt" artikel, så bör EMRÅ översattmallen (oavsett vilken av de parallella varianterna som väljs) vara kvar, som en upplysning till läsarna (och som en del i en litet mindre otydlig upphovsmärkning). Jörgen B (diskussion) 15 september 2017 kl. 16.29 (CEST)
Jag har inte sagt att någon mall är olämplig eller föråldrad, men du har helt rätt i att det finns parallella kategoriträd. Det skulle vara jättebra om någon tog tag i det. Enklaste lösningen kanske är att Kategori:Enwp (och motsvarande för andra språk) är en underkategori till Kategori:Översatta artiklar i stället för Kategori:Gpedia-källor. Då är saken klar med 32 redigeringar, och ingen mall eller artikel behöver redigeras. Nirmos (diskussion) 16 september 2017 kl. 05.05 (CEST)
Kanske kan den ligga där också, men som jag förstår det betyder Mall:Översatt att artikeln är helt igenom en ordagrann översättning av hela eller delar av en annan språkversions motsvarande artikel, medan Mall:Enwp med flera enbart indikerar att det finns material från motsvarande artikel. Den senare är därför att föredra i de flesta fall och särskilt efter att artikeln genomgått bearbetning här. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.06 (CEST)
Mall:Översatt och Mall:Enwp bygger på samma mall, {{Artikelursprung}}, så jag kan inte se hur de skulle kunna signalera olika saker. Om vi har artiklar som är "ordagranna översättningar" så bör dessa kanske skrivskyddas så ingen går in och ändrar något i dem. Så, nej, det kan inte heller vara syftet, även om det åtminstone funnits användare här som gärna sett en sådan praxis. -- Innocent bystander (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.20 (CEST)
Ja, jag blev också lite brydd över slutsatsen, särskilt som texten som skapas är den samma: Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från... Sen verkar specialmallarna för respektive språk vara mer utvecklade, men det kanske är val från {{Artikelursprung}}.--LittleGun (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.27 (CEST)
Om de betyder samma sak förespråkar jag en avveckling av Mall:Översatt, då den är missvisande. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 11.20 (CEST)
För ursprungsfrågan från JoergenB, "Gäller nya rekommendationer för hur wpöversättningar dokumenteras?", så trodde jag inte att det fanns konsensus för att mallarna tvunget ska användas, utan att det räcker att skriva i sammanfattningen när artikeln skapas. Jag tror inte ens det finns konsensus för var den ska ligga om den läggs dit. En del vill ha det under källor, andra sist i brödtexten och någon på diskussionssidan har jag för mig. Själv tycker jag den ska läggas dit, och det högst upp under i avsnittet "Källor". Sen gör jag det inte om jag bara använder engelskspråkiga Gpedia som stöd för att hitta källor och sen skriver en artikel utifrån källorna.--LittleGun (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.35 (CEST)
I sistnämnda fall anser jag att det är direkt missvisande att använda någon av dessa mallar. Tostarpadius (diskussion) 16 september 2017 kl. 11.22 (CEST)
Det håller jag definitivt med om. Själv översätter jag aldrig artiklar, men lägger rutinmässigt in t.ex. "Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på tyskspråkiga Gpedia" eftersom jag när jag skriver biografier brukar utgå från andra språkversioner. Jag strävar alltid efter att skriva en bättre biografi än de som finns på andra språkversioner och i huvudsak bygger artiklarna på genuina auktoritativa källor. I själva verket finns det oftast inga spår alls av den andra språkversionen. Så det där med att hänvisa till en annan språkversion är till syvende og sidst bara en formsak. Ändå har jag varit med om att andra användare gått in och lag till Kategori:Enwp vilket jag utan krusiduller genast tar bort. /Ascilto (diskussion) 16 september 2017 kl. 12.26 (CEST)
@Ascilto: I fallet du beskriver är ju Kategori:Enwp nonsens; men det vore kanske befogat att lägga till Kategori:Dewp. Det beror på vad syftet med dessa kategorier egentligen är; vilket vi kanske borde reda ut. Kategori:Dewp har den förklarande texten
Dessa artiklar är helt eller delvis baserade på material från tyskspråkiga Gpedia
och det stämmer ju rätt bra med vad du själv tydligen skriver dit i artikeln. Å andra sidan har Kategori:Översatta artiklar förklaringen
Den här kategorin listar artiklar som är översatta från andra språkversioner av Gpedia.
@Innocent bystander, LittleGun: Det finns som ni påpekat inget i mallarnas effekter (utom kategorisering) som skiljer dem åt; båda anger att artiklar helt eller baseras på en artikelverson på ett annat språk, som man också länkar till. Det finns inte heller någon principiell skillnad mellan dokumentationerna; båda anger att de är tänkta för artiklar som översatts från annan språkversion. Emellertid finns det en skillnad i kategoribeskrivningarna. Det verkar också som om åtminstone två rutinerade användare gör skillnad mellan att en artikel vore "översatt från" en version på ett annat språk, eller "helt eller delvis baserat på" denna version. Möjligen har jag inte helt fattat Tostarpadius och Asciltos distinktioner, och möjligen är också deras distinktioner något distinkta, men jag fortsätter utifrån det jag fattat.
@Tostarpadius: Det kan finnas skäl att fixa till det här, så att det verkligen blir så och syns att mallarna {{Xywp}} blir "specialfall" av {{översatt}}. Mallarna borde också förses med korsreferenser. Däremot behövs mallen {{översatt}}, eller någon mall med liknande funktion, därför att vi inte har Xywp-mallar från exakt alla wpspråkområden, och förmodligen inte får dem heller.
Bör vi skilja på "helt eller delvis baserad på" och "översatt från"? En artikel som från början är mycket lik en artikel från en annan språkversion kan sedan komma att ändras rätt mycket. (Innocent bystanders smått ironiska kommentar var adekvat; vi varken kan eller vill förhindra detta.) Själv skulle jag nog föredra att vi tonar ned "översättningsbiten" litet i både malldokumentationerna och kategoriförklaringarna, och kanske också byter namn på mallen översatt och dess kategori. Samtidigt finns förstås åtskilliga artiklar som bara är rätt dåligt översatta, exempelvis med våra nya översättarverktyg, och som behöver åtgärdas. Detta handlar dock mer om åtgärdsmallar och -kategorier än om källdito.
Jag tror att vi redan har en del verktyg för att ange att artiklar är "maskinöversatta". Det kan möjligen upplevas som litet pinsamt för våra programutvecklare om vi börjar malla dåliga översättningar gjorda med deras verktyg på liknande sätt som "Google-translate"-översättningar; men de kan ju trösta sig med att det inte är för att någon använt deras verktyg, utan för att de använt verktygen utan att fullfölja det efterarbete samma utvecklare förespråkar. Jörgen B (diskussion) 16 september 2017 kl. 15.17 (CEST)
@JoergenB: "Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på tyskspråkiga Gpedia" och Kategori:Enwp var bara två exempel och avsåg inte samma artikel. Artiklar jag skriver är ALDRIG "helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Gpedia" eller någon annan språkversion, därför använder jag heller inte den standardformuleringen. Det händer ibland att min formulering byts ut mot standardformuleringen men eftersom det inte är sant byter jag alltid tillbaka, det är lika mycket nonsens som att lägga artiklar jag skrivit i Kategori:Dewp eller Kategori:Enwp eller någon motsvarande kategori. Så nej, det stämmer inte alls med vad jag skriver att någon artikel jag skrivit skulle vara "helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Gpedia" eller någon annan språkversion. /Ascilto (diskussion) 16 september 2017 kl. 16.49 (CEST)
@Ascilto: Om Du endast låter Dig inspireras av en annan språkversion ser jag ingen som helst anledning till att Du ens nämner det. Möjligen kan Du lägga in en notis på diskussionssidan eller i en redigeringskommentar. Att skriva på det sätt Du gör skapar enbart förvirring. Tostarpadius (diskussion) 17 september 2017 kl. 08.30 (CEST)
Utan att ha kollat exakt hur du formulerar dig, så ser inte heller jag att det behövs någon not i artiklarna. Sedan blir artiklar ibland lika varandra, för att man har tillgång till samma käll-material och skriver utifrån ungefär samma mall. -- Innocent bystander (diskussion) 17 september 2017 kl. 09.10 (CEST)
@Ascilto: Om man å andra sidan kollar exakt hur du formulerar dig (enligt vad du skrivit ovan) blir verkligen skillnaderna ytterst subtila. Du skriver att du rutinmässigt lägger in t.ex.
"Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på tyskspråkiga Gpedia"
men ALDRIG skriver en artikel
"helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Gpedia".
För dig är detta tydligen en väsentlig formuleringsskillnad. Jag har läst dina förklaringar, och tror att jag förstår vilken faktisk skillnad du ser i vad du gör, jämfört med översättningar rakt av; men jag kan inte se att detta skulle motsvaras av en skillnad i de två formuleringarna i sig. Båda formuleringarna använder "baserar sig på"; ingendera anger att artikeln i sitt nuvarande skick skulle vara en ren översättning. Jörgen B (diskussion) 17 september 2017 kl. 13.56 (CEST)

TemplateStyles

Det finns ett nytt MediaWiki-tillägg som heter TemplateStyles. Det tillåter användare att skriva extern CSS i mallnamnrymden, ungefär som det nu skrivs CSS i användar- och MediaWiki-namnrymden. Med TemplateStyles skulle vi kunna flytta en del CSS från MediaWiki-namnrymden till mallnamnrymden, och bryta ut en del CSS som just nu är skriven inline i mallar. Det finns många fördelar med detta:

  • Det separerar innehåll och presentation
  • Det finns mycket som kan göras med extern CSS som inte går att göra inline. En av dessa saker är mediaförfrågningar, som kan användas för göra så att mallar ser bra ut även på andra enheter, som mobiltelefoner
  • MediaWiki-namnrymden har implicit hellåsta sidor. Detta är inte nödvändigt i de allra flesta fall. De nya CSS-sidorna kan halvlåsas eller t.o.m hellåsas individuellt, om så skulle behövas.
  • Det för mallarna och deras CSS närmare varandra, vilket gör stilarna lättare att hitta.
  • Det kan vara en prestandaförbättring i vissa fall. Just nu laddar vi in all CSS för alla mallar vid varje sidladdning. Med TemplateStyles laddas stilarna in bara om mallen i fråga finns på sidan.

För att tillåta vem som helst att skriva extern CSS är TemplateStyles-CSS begränsad till innehållsytan på sidan (.mw-parser-output). Det går alltså inte att ändra eller dölja något i användargränssnittet med TemplateStyles, vilket går med CSS skriven i MediaWiki-namnrymden.

WMF letar just nu efter två projekt som skulle vara intresserade av att tjuvstarta med TemplateStyles, innan det sjösätts överallt. Jag tänkte att svenskspråkiga Gpedia är lämpligt i det här fallet, bland annat eftersom jag har förberett en del finesser som kan göras om till TemplateStyles (se MediaWiki-diskussion:Gadgets-definition#TemplateStyles), men kanske främst för att jag har följt utvecklingen sedan i mars, så jag är ganska insatt. Det går att testa TemplateStyles på bland annat mediawiki.org. På mw:Help:TemplateStyles står det hur det går till rent praktiskt. Pinga gärna mig om något är oklart. Nirmos (diskussion) 16 september 2017 kl. 07.46 (CEST)

Det här är Ελληνική γλώσσα för mig, och sannolikt många fler. Därför vill jag höra initierade second opinions? @Johan (WMF), EnDumEn: mfl? -- Innocent bystander (diskussion) 16 september 2017 kl. 09.11 (CEST)
Jag är ingen CSS-kodare men känner igen flera av Nirmos argument från utvecklare på jobbet. Eftersom att Nirmos dessutom är villig att genomföra jobbet själv tycker jag gott att vi kan ställa upp. Om jag har fattat det rätt så kommer det inte heller att påverka någonting om vi inte stuvar om kod lokalt (d.v.s. om vi aktiverar funktionen men sedan inte utnyttjar den finns inga nackdelar), är det korrekt Nirmos? Ainali diskussionbidrag 16 september 2017 kl. 09.39 (CEST)
Innocent bystander: Du vet redan att att man kan skriva <span style="color:red;background-color:blue;">färgglad text</span> vilket ger resultatet färgglad text. TemplateStyles tillåter dig att i stället skriva <span class="prettyColors">färgglad text</span> i en mall, och i samma mall hänvisa till en CSS-sida som innehåller
.prettyColors {
	color: red;
	background-color: blue;
}
Varför det är bra har jag förklarat ovan i de två första punkterna.
Ainali: Stämmer. Det är ingen som måste göra något annorlunda på grund av detta. Inline-stilar kommer fortfarande fungera (tja, åtminstone så länge phab:T37704/phab:T89134 är olösta, men det är ett helt annat odjur). Nirmos (diskussion) 16 september 2017 kl. 10.04 (CEST)
@Nirmos: Exakt var skriver du css-magiken, om du inte skriver den i MW-namnrymden? Hur påverkar det modulers påverkan på mallar, och är css-magiken redigerbar genom mallar och moduler?
Du skriver att vi inte själva kan skriva över med egna finesser i personliga inställningar längre. Hur påverkar det de personliga inställningar som tar bort bilder ur sidor som beskriver massakrer och liknande? -- Innocent bystander (diskussion) 16 september 2017 kl. 10.24 (CEST)
Innocent bystander: Det förklaras ganska tydligt på mw:Help:TemplateStyles. Säg att vi tar Mall:Faktamall till exempel. Du kan skapa Mall:Faktamall/styles.css (det exakta namnet är oviktigt, men sidan måste vara i mallnamnrymden och sluta på ".css") med de stilar som just nu finns på MediaWiki:Gadget-infobox.css. I Mall:Faktamall lägger du sedan till <templatestyles src="Mall:Faktamall/styles.css"/> eller bara <templatestyles src="Faktamall/styles.css"/> (namnrymdsprefixet är frivilligt). Klart. Det enda viktiga är att templatestyles-taggen inte får vara på en egen rad, eftersom det då läggs till en oönskad radbrytning, men det är inget unikt för TemplateStyles, utan har att göra med hur parsern tolkar extension-taggar. Du kan se mitt vackra exempel på mw:User:Nirmos/Sandbox och mw:Template:Sandbox/Nirmos/styles.css.
Moduler påverkas inte, men om en modul (som Modul:Rollista) definierar en massa inline-stilar i en loop så kan man med fördel göra om den så att stilarna definieras på ett ställe i stället för n ställen.
Mallar och moduler har inget att göra med hur du redigerar CSS:en. Det finns naturligtvis en kodeditor, men det är JavaScript. Du redigerar TemplateStyles-CSS på samma sätt som du redigerar Special:Min sida/common.css.
Det där sista är något grovt missförstånd. TemplateStyles tar över huvud taget inte bort någon funktionalitet. Nirmos (diskussion) 16 september 2017 kl. 11.02 (CEST)
(Eftersom jag pingades.) Jag håller med Nirmos och Ainali. Det finns en rad bra saker med den här lösningen, som påepkat. Om/när vi skulle komma till det läget att phab:T37704/phab:T89134 införs finns det bara fördelar för oss med att Nirmos har påbörjat den här processen redan nu.
Det finns några fördelar med att ha kvar wikitext och CSS tillsammans också, för den delen, viss enkelhet och flexibilitet som försvinner, men fördelarna överväger och som Nirmos påpekar – den möjligheten försvinner inte. /Johan (WMF) (diskussion) 16 september 2017 kl. 14.17 (CEST)
@Nirmos: Vad gäller moduler, så finns inga problem med att transkludera från en modul så här?
Return mw.text.tag('templatestyles', {src = "Mall:Faktamall/styles.css"})
Att jag ställer frågan beror på att mycket i Lua inte alltid fungerar intuitivt!? Textsträngen:
Return "{{Hinken och spaden|titel = Hello World!}}"
ger tex inte alls det man kanske kunde förvänta.
Vad gäller frågan om möjligheten att "köra över" templatestyles så lät det först på dej som det inte var möjligt med denna? När jag klottersanerade så hade jag filter i mina .cs/.js-filer som tog bort vissa "vuxna" bilder, för att jag skulle slippa få mardrömmar av misstag. Det låter som det kanske inte längre är möjligt? -- Innocent bystander (diskussion) 16 september 2017 kl. 14.31 (CEST)
Innocent bystander: Jag har ingen aning om huruvida det går att lägga till templatestyles-taggar med moduler. Är det något som hindrar dig från att testa det på mediawiki.org? Även om det fungerar kanske kan ska vara lite försiktig dock. Som du ser på mw:Help:TemplateStyles#How does it work? så står det
The <templatestyles> tag should be placed before the content that is styled, e.g. at the top of the template, to avoid a potential flash of unstyled content if the page is partially rendered while being loaded.
Även om det går bör du alltså inte returnera wikitexten först, och sedan templatestyles-taggen.
Och nej, TemplateStyles skulle inte hindra någon från att dölja otäcka bilder. Nirmos (diskussion) 17 september 2017 kl. 08.14 (CEST)
I moduler fungerar
return frame:extensionTag( 'templatestyles', '', { src = 'Faktamall/styles.css' } )
alternativ kan man lägga taggen i mallen som använder modulen
<templatestyles src="Faktamall/styles.css" />{{#invoke:faktamall}}
Att templatestyles skulle orsaka allvarliga tekniska problem verkar inte så troligt. Men jag har inget emot att någon annan stor wiki testar det först. Annars är nog största riskerna att det kan bli för enkelt att skapa för färgglada mallar, fast det går ganska lätt redan nu. Det finns också större möjlighet att en mall påverkar andra mallars utseende på nya sätt om man inte tänker igenom vilka css-klasser och -regler man använder. EnDumEn 17 september 2017 kl. 09.49 (CEST)
Symbol support vote.svg! -- Innocent bystander (diskussion) 17 september 2017 kl. 09.07 (CEST)
Jag ser bara fördelar med TemplateStyles och jag håller med Nirmos om att vi kan vara ett av projekten som provar tillägget. Det är en bra lösning och egentligen är det konstigt att den inte implementerats tidigare. Tidigare har vi behövt välja mellan att skriva inline-kod eller att skriva kod som infogas på alla sidor, vare sig det behövs eller inte. Det är inte modernt. Jag stödjer förslaget och kan tänka mig att hjälpa till om det behövs. /Frisko (dis.) (bid.) 17 september 2017 kl. 12.50 (CEST)
De stora riskerna här, ser ut att främst kunna härstamma från ogenomtänkta importer från andra projekt. Just det problemet kommer dock knappast att vara ett problem under en utvärderingsfas. -- Innocent bystander (diskussion) 17 september 2017 kl. 15.13 (CEST)

Veckans tävling – om Finland och Irland

Fintopo1.jpg Ireland (MODIS).jpg

Hej! Den här veckan arrangeras Gpedia:Veckans tävling/Finlir – ska uttolkas FINL-IR – på temat Finland och Irland. De båda länderna (i fallet Irland kan vi skriva om hela ön) är gästländer på nästa veckas bokmässa Göteborg. Välkomna att lära dig själv och andra om ett land i norr och en ö i väster. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 18 september 2017 kl. 11.26 (CEST)

Strategi inför valet 2018

Om drygt ett år (den 9 september 2018) är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Nu håller de politiska partierna på att positionera sig och börjar snart att göra offensiver. Gissningsvis kommer Gpedia att bli en av de platser där de försöker få igenom sina respektive bilder av verkligheten, inklusive presentationer av politiker. Vi har en guide för att skriva om politik, men min fråga är om vi är redo för vad som kommer att hända. Vi har nyligen haft en diskussion om ett parti som bara har tusen medlemmar och mycket liten medianärvaro, som redan har blivit så lång att den har fått arkiveras en gång. Samma argument tas upp gång på gång, med nya användare, något som sliter på dem som tar hand om mycket av klottersaneringen, och som riskerar att vi betraktas som motsträviga och ickeneutrala snarare än neutrala. Likadant har det varit i Facebookgruppen Svenska Gpedia, där det gick lite längre i språkbruk, och jag till slut blev tvungen att låsa tråden, eftersom samma argument bara upprepades. Sammanfattningsvis klarade vi situationen, men bara med nöd och näppe. En större aktion från en större organisation skulle kunna resultera i panik, blockeringar och skrivskydd, något som jag tror att ingen här är intresserad av. Tvärtom verkar det göra att många användare drar sig för att diskutera i sådana frågor, eftersom diskussionerna växer snabbt, känslorna går högre än i andra diskussioner och det snabbt blir hänvisningar till tidigare positioneringar och källor som veteraner som inte varit inblandade tidigare inte är bekanta med. Det sätter ännu mer press på "det gamla vanliga gänget" som får ta de frågorna.

Idag publicerades en artikel i KIT, som beskrev hur situationen var för bibliotekarier, som utsattes för systematiska och hotfulla påtryckningar. Vi är inte bibliotekarier, men det finns överlappningar, och det finns särskilt en passus som känns relevant för oss:

– Vi har haft en lång tid bakom oss då bibliotekarier har upplevt sig neutrala, men det har varit en falsk trygghet. Den upplevelsen har bottnat i att samhället levt i konsensus om vad som är rätt och fel, vad som är sant och falskt. Alla var överens om att nazism var ont, och att säga nej till nazism upplevdes därför som något neutralt.
– Men nu lever vi i en tid där saker ifrågasätts, där gårdagens sanningar inte längre är självklara. Där vi igår kom undan med att kalla oss neutrala, funkar det inte idag. Igår behövde inte biblioteken ta ställning mot rasism och vit makt-rörelsen, för ingen krävde att de skulle ha någon plats i biblioteksrummet.
– Men tyvärr, den tiden är borta. Och det spelar egentligen ingen roll vad bibliotek och bibliotekarierna själva anser. Att vara neutral idag blir att ta ställning. Om man släpper in vem som helst eller låter vem som helst synas i biblioteksrummet, då blir effekten ändå att man tar ställning.
– R. David Lankes, professor vid South Carolinas School of Library and Information

Min fråga är hur vi kan agera för att a) undvika att våra klottersanerare tvingas jobba övertid med att bemöta samma argument gång på gång, b) bemöta de som kommer hit med en agenda på ett smart sätt som får dem att förstå att det ligger i deras intresse att artiklarna är neutrala och kanske till och med bidra på ett produktivt sätt till Gpedia, c) dämpa känslorna i de diskussionerna och sprida kunskaperna om subtila försök att ändra artiklar, så att fler användare vill/vågar ge sig in i dem, d) föra ut det här budskapet även utanför Gpedia. Jag har inga färdiga idéer, men jag tror inte att ett bra sätt är att "blunda och hoppas på det bästa". Det är lätt att tänka att mallar eller informationssidor löser saken, och de kan säkert ha en del i vår strategi, men finns det fler saker vi kan/borde arbeta med för att nå de fyra målen ovan?//Hannibal (diskussion) 19 september 2017 kl. 10.21 (CEST)

Jag tycker du berör två frågor. Den första att i dagens samhälle är begreppet neutral lite obsolet och inte fullt gångbart. Här upplever jag vår arbetsmodell fungerar bra, när vi kommer ihåg vad vi är till för. Samtidigt behöver vi vara lite öppna för att begrepp med tiden kan få förändrad innebörd och vi kan behöva justera ordval (jag tänker tex på att vi för Nyheter idag ändrade från högerextrem till invandrarkritisk och högerpopulistisk). Den andra delen är att dessa diskussioner är väldigt energikrävande. Jag kände väldigt "suck ännu ett tradigt varv" när i Diskussion:Nordisk Ungdom (2000-talet) argument framförs vi redan diskuterat över 30 gånger. För denna senare tror jag faktiskt på nya mallar (innehållande text som besvarar återkommnde frågor/påståenden) att använda när frågor återkommer, så vi själva inte behöver dra samma argument. Jag funderar också på om vi kan sätta upp någon sida där vi nogsamt bemöter vissa alltid återkommnde frågor ("Expo är en undermålig källa för den är vänster") och då lätt referera dit. Och den första frågan hur vi själva lär oss navigera i det nya samhället där subjektivtet ges stor plats, ser jag som en stimluerande utmaning och läroprocess för oss alla (och det är inte bara genom att hugga efter vad vi ser som sant/falskt och neutralt). Den andra tycker jag bara är tjatig och demoraliserande, och ser gärna vi gör något tilsammans för att hjälpa och minska belastningen när attackerna kommer.Yger (diskussion) 19 september 2017 kl. 11.06 (CEST)
Jag anser inte att "invandringskritisk" är ett neutralt ord eftersom det är en försköning av "främlingsfientlig" i syfte att mörka och manipulera så att främlingsfientligheten framstår som rumsren. /Ascilto (diskussion) 19 september 2017 kl. 11.21 (CEST)
Min avsikt var inte att diskutera det ordet eller hur Nyheter idag bör beskrivas, bara att ordet högerexterm fått lite ändrad underton och betydelse som gör den mindre lämligt använda idag än för fyra år sedan i vissa sammanhang.Yger (diskussion) 19 september 2017 kl. 11.24 (CEST)
Invandringskritisk och främlingsfientlig är två helt skilda saker. Den som är invandringskritisk kritiserar generös invandringspolitik, vilket kan göras av olika anledningar. Den som är främlingsfientlig är avogt inställd mot främlingar/utlänningar oavsett om de är invandrare eller inte. Däremot är främlingsfientlig en förskönande omskrivning för rasistisk. /ℇsquilo 19 september 2017 kl. 17.39 (CEST)
En informationssida som förklararvarför expo är en bra källa skulle vara jättebra, och sedan en mall dit somär kort. Vid diskussioner om expo kan man då snabbt hänvisa dit och sedan ignorera den delen av diskussionen och hålla sig till eventuella huvudfråga. Adville (diskussion) 19 september 2017 kl. 18.10 (CEST)
När jag tänker mer på detta så tror jag frågan är mer utamande än att de förslag av energieffektiviseringskaraktär vi tagit upp räcker. MED kampanjen och dagens inlägg påminner om utmaningen av massinlägg som är av karaktären att vara provocerande och att förstöra vår diskussionsprocess. Och i de fallen är det möjligt det blir nödvädigt med adminstrativa åtgärder (inklusive återställning av inlägg av flejming karaktär) för att vi skall kunna fungera med hjälp av sedvanliga disksioner.Yger (diskussion) 20 september 2017 kl. 13.31 (CEST)
Du har rätt. Effektivisering är vra för atr vi skall orka, men administrativa åtgärder och blockeringar, som i MED, är även ett måste när det urartar. Vi måste kväva dem i sin linda (pov-provokatörerna), och de som inte brukar vara i diskussioner av det slaget bör förstå att vi i land känner igen troll som tidigare varit i liknande diskussioner och därför kan det se "lite hårt ut" mot några... Men det är nygamla som återkommer. Adville (diskussion) 20 september 2017 kl. 20.52 (CEST)
Jag har vid några tillfällen tidigare lyft att vi borde göra en sida (kanske undersida till Trovärdiga källor, eller en sida som om ugglan) där vi tar upp om Expo. Beskriver källan och varför den är trovärdig och kan användas på Gpedia. Ifall man kan ta de vanligaste invändningarna och bemöta dem under en separat rubrik är det också bra. Då kan man snabbt hugga av många extremt tunggrodda diskussioner, för frågan om Expo återkommer hela *** tiden. Aldrig är det något nytt och det är samma gamla nötande. Vidare bör vi uppdatera även andra WP-sidor som handlar om hur vi ska tänka när vi skriver om politik. Flera formuleringar som idag ligger är i sig politiserande och har som utgångspunkt att det skulle vara neutralt att underlåta att skriva ut vissa etablerade fakta eller fakta från trovärdiga källor ifall den faktan är något som kan uppfattas negativt sett från artikelsubjektets håll (tolkningen ifall det kan uppfattas som negativt är i sig dessutom egen forskning, vilket skapar ytterligare problem). Den typen av hänsyn kan inte uppslagsverk ha.
Det första jag skrivit om skulle underlätta avsevärt trycket och tyngden på oss som möter POV-användarna. Det andra jag tar upp om att omarbetning behövs är något som också skulle underlätta då missbruk och medvetna missförstånd av enskilda paragrafer i våra WP-dokument används som slagträn. dnm (d | b) 20 september 2017 kl. 22.22 (CEST)
Jag tycker att det är lite olyckligt, och kanske även känsligt, att göra en speciell skrivning om just Expo. Ja - vi betraktar med all rätt generellt Expo som en vederhäftig, initierad, trovärdig och seriös källa. Men samma regler och samma grundsyn gäller ju egentligen för alla medier som möjligen skulle kunna användas som källor: De ska klara en källkritisk granskning. Om man då kommer fram till att det finns anledning att godta en uppgift, så kan den uppgiften också användas som stöd för hur artikelns utformas. Den källkritiska granskningen ger alltså generellt Expo och annan seriös journalistik en hög trovärdighet, men inte för att de heter eller är just Expo, SR/Ekot eller DN, utan för att de helt enkelt tillämpar professionella rutiner som är förankrade i en medveten publiceringsetisk tradition. Och man måste ändå fundera över om sakuppgiften håller i det enskilda fallet. Vi bör dessutom undvika risken att vi ger bilden av att vi särbehandlar Expo. Jag skulle därför hellre se ett mer allmänt, men exemplifierande resonemang, som man skulle kunna hänvisa till och kan försöka skissa på något sådant. Lindansaren (diskussion) 21 september 2017 kl. 11.26 (CEST)
Det finns inget som hindrar från att skapa en essä om Expo som källa. Det låter faktiskt tämligen exakt som vad essäer är tänkta att vara.
andejons (diskussion) 21 september 2017 kl. 13.38 (CEST)

Allmänt men med exempel låter bra. Ezempeltexten nedan är bra skrivet. Adville (diskussion) 21 september 2017 kl. 17.12 (CEST)

Blockeringsförslag

Klottersanerare och "övertid". Se Ygers rubrik här under om skolblockeringar. Den visat visserligen vi gör ett bra arbete för att hindra klotter, men idag är det 19 september, 10 dagar efter valet nästa år... Risken är stor att vi kommer att ha stora skolstartsklotteeproblem samtidigt som det kommer politiska attacker. Det kan bli för mycket för oss. Jag föreslår att vi förlänger alla skolårsblockeringae detta år till 10:e september nästa år för att undvika allt extra klotter under valupptakten. Adville (diskussion) 19 september 2017 kl. 18.14 (CEST)

Bra och konstruktivt förslag!Yger (diskussion) 19 september 2017 kl. 18.16 (CEST)
Instämmer med Yger. // Zquid (diskussion) 19 september 2017 kl. 18.25 (CEST)
Håller också med. Sjö (diskussion) 22 september 2017 kl. 07.29 (CEST)

Ett konkret förslag

Jag håller med om att det vore bra om vi kunde peka på någon form av grundprincip som det råder konsensus kring, men vill - so m jag skriver ovan - gärna att den bör formuleras så generellt som möjligt. Här är ett försök att i allmänna ordalag förklara denna grundprincip. Vad säger ni?

Vilka källor är "godkända"?
Det finns ingen lista över medier som alltid är godkända som källor för information som presenteras i Wikipedias artiklar. Grundprincipen är istället att de medier som följer professionella journalistiska rutiner i sin produktion allmänt sett har en högre tillförlitlighet än medier som inte tillämpar sådana grundläggande publicistiska rutiner.
När skribenten gör sin granskning av mediets allmänna tillförlitlighet finns det därför anledning att se i vilken mån som det strävar efter en tydlig uppdelning mellan å ena sidan åsikter och värderingar (normalt framföra på ledarsidor, krönikor och annan subjektivt präglad journalistik) och, å andra sidan, sakligt beskrivande och åsiktsneutral nyhetsförmedling. Andra egenskaper som kan vägleda är i vilken mån som det finns en journalistiskt utbildad o/e erfaren redaktion, och om hur mediet uppfattas och värderas av andra seriösa samhällsaktörer.
I praktiken innebär det att det råder konsensus om att etablerade medier som traditionella morgontidningar och etablerade landsortstidningar, public service och andra publicistiskt inriktade etermedier samt professionell fack- och branschpress i normalfallet bedöms ha en hög tillförlitlighet när det gäller den delen av deras produktion som gäller nyhetsförmedling, allmänna reportage/feature, personporträtt m m. Varje uppgift som publiceras måste dock källvärderas individuellt.
Bland titlar som efter diskussioner i WP-gemenskapen betraktas ha hög trovärdighet finns storstadstidningarna DN, SvD, GP och Sydsvenskan, etermedier som SR, SVT och TV4, fack- och branschtidningar som Dagens Samhälle, Resumé, Läkartidningen, Expo och Forskning och Framsteg. Som stöd för bedömningen av andra medier kan skribenten fundera över vad som utmärker dessa och liknande medier, och jämföra om/hur den publikation som man vill använda som källa kan ses som ungefär likvärdig med dessa, sett till tillämningen av de publicistiska grundprinciperna.
Även relativt nyetablerade webbpublikationer kan i vissa sammanhang tillmätas en relativt hög tillförlitlighet, under förutsättning att de följer de grundläggande principer som även råder för traditionella tryckta medier, etermedier och andra publicistiskt seriösa publikationer.
Praxis vad gäller dessa grundprinciper ligger relativt fast, och det krävs en tydlig ny konsensus om den ska ändras. Lindansaren (diskussion) 21 september 2017 kl. 13.50 (CEST)

Bra förslag. Ingen expoövervikt, utan som ett exempel bland andra... gör därför att man kan hänvisa hit. Adville (diskussion) 21 september 2017 kl. 17.11 (CEST)
Välskrivet förslag, tycker jag. /Ascilto (diskussion) 21 september 2017 kl. 17.26 (CEST)
Intressant förslag! Jag föreslår, för formens skull, att diskussionen fortsätter på Wikipediadiskussion:Pålitliga källor med hänvisning härifrån. Riggwelter (diskussion) 23 september 2017 kl. 19.19 (CEST)
@Lindansaren: Ett mycket bra förslag. Texten är mycket efterlängtad och speglar det som varit konsensus i diskussion efter diskussion de senaste 7 åren. Det är inte en dag för tidigt! dnm (d | b) 24 september 2017 kl. 13.43 (CEST)
Jag sällar mig till Thumbup.svg för detta :) Riktigt journalistiskt/vetenskapligt arbete och metoder måste ses som högt värderat. Då kanske vi mer sällan behöver se långdragna kampanjer för att en viss "källa" här ska acceptera som "neutral" och "trovärdig", fastän den "källan" faktiskt saknar allt detta. Höstblomma (diskussion) 24 september 2017 kl. 17.11 (CEST)
Jag tycker landsortspressen kan vara väl så bra som storstadspressen - det är dumt att bara nämna dem. Sedan har alla tidningar sin politiska slagsida, men kan man bara referera både för och emot i viktig politisk debatt så är det OK. Många gånger finns det också bloggar och hemsidor som är väl initierade, men det är däremot svårt att fastställa. Jag kan ändå tycka att Kalle Banans texter iblan kan vara väl så läsvärda om han i sin tur anger källor som går att kontrollera och det gäller ämnen som inte berörs på så många andra ställen. T.ex. lokal politisk debatt.Machatjkala (diskussion) 24 september 2017 kl. 17.29 (CEST)

Översyn av befintliga artiklar om småpartier

Ett sätt att minska trycket från nystartade och små partier som gärna argumenterar genom att peka på artikeln X borde vara att se över och eventuellt radera artiklar om småpartier. Jag ser flera artiklar om partier som inte uppfyller relevanskriteriet om representation, och där en stor majoritet av källorna i artikeln utgörs av länkar till partiets egna källor och till Valmyndigheten. Om det går att visa på relevans genom uppmärksamhet i oberoende källor är det utmärkt, och då bör artiklarna kompletteras eller tillföras en kommentar på diskussionssidan. Om det å andra sidan inte går att styrka relevans behöver artiklarna tas bort. Jag tänker bland annat på Spritpartiet, ArbetarInitiativet och Högerpartiet de konservativa men i Kategori:Politiska partier utanför riksdag och Europaparlament finns flera som åtminstone är tveksamma. Sjö (diskussion) 21 september 2017 kl. 14.09 (CEST)

Att för relevans kräva att partier uppmärksammats i flera oberoende trovärdiga publikationer vid flera olika tillfällen tycker vore rimligt, då kommer inte en enstaka återpublicering av samma pressmeddelande i flera tidningar eller en enstaka kompis på lokaltidning lika lätt att ge en felaktig bild. - Tournesol (diskussion) 21 september 2017 kl. 14.14 (CEST)
En genomgång behövs. Någon som kan göra en undersida med partier som den anser är tveksamma så vi tillsammans kan kolla upp dem lch vid behov föreslå för sffr? (Annars källbelägger vi dem bättre) Adville (diskussion) 23 september 2017 kl. 00.06 (CEST)

Fyra veckor efter skolstart

Har 1457 blockeringar av konton skett (utifrån fler än 2000 klotterredigeringar), dvs i snitt 100 klotter per skoldag. Det kan jämföras med 210 blockeringar totalt under fyra veckor under slutet av sommarlovet. Av de 1457 blockeringar som lagt har över 550 varit läsårsblockeringar. Före vårterminens slut fanns det omrking 670 läsårsblockerade konton, av dessa är nu över 400 återblockerade, och till dessa har tillkommit nära 150 "nya" läsårsblockerade (varav mer än hälften varit långtidblckierade annna tid än till läsårsslut). Så det finns nu 550-600 långtidsblockerade konton och det är kvar cirka 250 kontonsom var blockerade vid terminslutet men som (ännu) inte återblockerats. Heder åt mina kollegor: Luriflax (376 blockeringar), Larske (201), Tegel (107), Riggwelter (74), Stigfinnare (45), Papper (41), AleWi (25), Kitayama (22), Ternarius (20), Skivsamlare (19) Adville (12), Ma805 (9), Lindansarean (8), YesDi och Edaen (7) samt andra som gjort lite färre och de många som enbart rullar tillbaks klotter. Efter den värsta dagen som blev de 4 september då 44 långtidsblockeringar las, ser vi denna vecka arbetet börjar ge effekt och bara behov lägga 15-20 långtidsblockeringar/dag. Yger (diskussion) 19 september 2017 kl. 14.42 (CEST) (som själv lagt 422 blockeringar under perioden)

Det verkar som om läsårsblockeringarna var nödvändiga. Samtidigt tycker jag det är väldigt synd att mer eller mindre konsekvent blockera skolor. Jag undrar i vilken mån det är möjligt att låta skolbarn bidra konstruktivt. Är det så få högstadieelever som överhuvudtaget klarar att skriva på den nivå Gpedia förutsätter att det är onödigt att ta hänsyn till dessa (och låta de få arbeta hemifrån istället)? Finns det positiva erfarenheter från skolor som samarbetat med Gpedia? Har lärare tagit kontakt och bett om avblockering, har de avvisats direkt eller har dialog uppstått?
Jag antar att Gpedia används också medvetet i många skolor. Som lärare måste det vara frustrerande att berätta om Gpedia som är uppslagsverket alla kan redigera, utom vi. Gpedia:Använda Gpedia i undervisningen]] kunde ha litet mer information om hur problemet kan hanteras.
--LPfi (diskussion) 20 september 2017 kl. 12.23 (CEST)
Direkt efter att jag själv gjorde min första redigering 2006 så blev min gymnasieskola blockerad (vid det tillfället blockerades även inloggade användare). Jag tolkade felaktigt att blocken riktade sig mot mig och blev sur och det var nära att jag inte skulle kommit tillbaka. Jag tror att det fortfarande finns de som gör sina första redigeringar i gymnasiet och som kan bidra till WP. Jag vet inte hur det är nu men 2006 hade den kommunen jag bodde i inte så många publika ip-nummer så en blockring kunde slå både ett högstadie och ett gymnasium. Jag är därför fortfarande lite skeptisk till totalblockade av skolor. Om det görs blockeringar så tycker jag det är det viktigt att inte blockera inloggade och att tillåta kontoregistreringar.--Kruosio (diskussion) 20 september 2017 kl. 12.39 (CEST)
Ja om vi kan åtminstone tredubbla antalet som klotterpatrullerar så kunde vi ha friare regler, men nu är vi fyra som gjort fler än 100 på fyra veckor, och sju fler än 25, det är helt orimligt hela detta kvalitetssystemt hänger på såpass få. Det är också så att sifforna för mer fria regler än minst sagt nedslående. Jag har i princip inte hittat en enda vettig redigeing från renao skolIPnummer, bland de 100-tals klotterredigeringar som de gjort. Där det finns ett visst inslag av vettiga redigeringar är från Ip nummer från allmänna bibliotek och där en hel kommun delar på samma IP.Yger (diskussion) 20 september 2017 kl. 13.50 (CEST)
Jag har själv i tidigare perioder klottersanerat och inser att det är inte helt lätt och inte svart eller vitt. Senaste tiden har jag bara klottersanerat vid enstaka tillfällen och vid de tillfällena har jag knappt hunnit med att ta bort klotter jag hittat ty det har alltid varit någon annan som varit snabbare. Jag tycker man ska tänka sig för och göra ett ordentligt övervägande innan man väljer blockeringstid och typ av blockering. Ta till exempel det IP-nummer jag redigerade från när jag gick i gymnasiet: Special:Bidrag/148.136.141.172. Senast det var öppen för redigeringar gjordes 6 redigeringar. Av dem var 2 hyfsat vettiga redigeringar (på intet sätt ett fantastiska bidrag), två var ett gott försök men låg kvalité, en var ett test/klotter och en var ett grovt klotter. Detta resulterade i att IP-numret blev blockerat i ett år utan möjlighet att registrera konton och utan att inloggade kan redigera. Dessa redigeringar enskilt bidrar inte nämnvärt men hade IP-numret varit blockerat på detta sätt när jag började redigera hade jag nog aldrig börjat. Jag tycker den aktuella blockeringen är väl i överkant. Jag tycker det finns ett värde i att hålla så öppet som möjligt för att förbättra möjligheten till nyrekrytering. --Kruosio (diskussion) 20 september 2017 kl. 17.37 (CEST)
Jag stöder läsårsblockeringar av skolor, men anser i likhet med Kruosio att dessa blockeringar bör göras utan automatblockering och att kontoregistrering bör tillåtas. Jag klottersanerar själv en del när jag får tid över, och min erfarenhet är att den absoluta merparten av allt klotter kommer från oinloggade. En blockering av endast IP-adressen skulle därmed ändå sålla bort de flesta klottrare, då min tes är att klottrare sällan tar sig tid att registrera ett konto. Det gör däremot oftast de som vill bidra seriöst, och då skulle man med fördel kunna skriva en rad om kontoregistrering i mallen {{Läsårsblockering}}. På köpet skulle vi kunna värva fler nya seriösa skribenter, något som vi enligt min åsikt kan bli bättre på. / Reddarn (diskussion) 20 september 2017 kl. 17.42 (CEST)
När jag gör läsårsblockeringar brukar jag låta kontoredigering vara öppet (kan ha missat någon gång). Se förövrigt första underrubriken i tråden ovan om nästa år. Adville (diskussion) 20 september 2017 kl. 20.48 (CEST)

Lantmäteriets nästa Öppna data-satsning läggs på is

Det verkar som om Lantmäteriets tidigare annonserade satsning på en hel del frisläppande av material under 2018 läggs på is. Det är i alla fall så det meddelas från myndigheten, efter dagens presentation av regeringens höstbudget. Nåja, det som finns kan vi wikipedianer göra mycket med, som med Terrängkartan, Sverigekartan, Fjällkartan och den översiktsbaserade varianten av Topografiska kartan. Det kommer väl fler budgetpropositioner… Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 20 september 2017 kl. 22.10 (CEST)

Reseguide till #DivCon17

Wikimedia Conference Guide 2017

I höst, helgen 3-5 november, arrangerar Wikimedia Sverige Wikimedia Diversity Conference 2017 i Stockholm. Då deltagarna kommer att komma från runt 40 länder behövs en reseguide så att besökarna hittar rätt och vet hur bussar går och vilka kontakter som fungerar. Förutom att det behövs lite blandade volontärer (intresserade får gärna skriva upp sig) undrar jag om någon hjälte här kan tänka sig att ta fram en DivCon- och Stockholmsanpassad version av den (något överambitiösa) version som användes vid Wikimedia Conference i Berlin i våras? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 september 2017 kl. 17.03 (CEST)

Finns filerna som användes för att skapa WMCON-guiden tillgängliga (Och i så fall, i vilket format?)? Ainali diskussionbidrag 22 september 2017 kl. 23.30 (CEST)

"Personligheter" i kategoribeteckningar

Som jag uppfattara det, ligger det en positiv värdering, när ordet "personlighet" används om en person. Det ingår i kategorinamn i svenska Gpedia i två sammanhang: Om personer med religiös anknytning och om TV-personligheter. Om man inte är övertygad om att ordet unnehåller en värdering,, kan man pröva med till exempel "Personligheter dömda för brott" eller "Personligheter inom svensk nynazism".

Jag meenar att i kategoribeteckningar inte bör innehålla värderingar, och att ordet "personligheter" i kategoribeteckningar bör ersättas med "personer" på ett sätt som är språkligt och innehållsligt korrekt. Man slipper då reflektera över om den kategoriserade personen förtjänar att kallas personlighet eller inte.

Omkategoriseringen bör kunna göras med ganska enkla bot-körningar. De minsta kategorierna ändras troligen lättast manuellt. Jag menar själv att mitt förslag är okontroversiellt men vill gärna höra andras mening, innan jag sätter igång. Roufu (diskussion) 24 september 2017 kl. 20.09 (CEST)

Den återfinns på fler Kategori:Youtube-personligheter har också ett antal underkategorier.Yger (diskussion) 24 september 2017 kl. 20.20 (CEST)
Kan instämma i att man ska vara lite försiktig med ordet personligheter. Däremot vill jag inte att TV-personligheter rakt av ändras till TV-personer - det känns inte idiomatiskt. Personer kända från TV skulle i så fall vara bättre liksom Personer kända från Youtube. Machatjkala (diskussion) 24 september 2017 kl. 20.48 (CEST)

Här är listan med kategorier som innehåller "personligheter" i namnet:

--Larske (diskussion) 24 september 2017 kl. 21.17 (CEST)

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.