Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Tech ambassadors

Det finnes en side på Meta hvor en kan skrive seg på som Tech ambassadors and translators (list). I mangel av noen andre så satte jeg meg opp under "other", jeg kan ikke svensk, men kanskje det er flere som ønsker å stå på disse listene? Teknisk oversetting kan være litt krevende, for ofte vil en støte på ord og begreper som mangler entydig oversettelse. — Jeblad 27. okt. 2017 kl. 13:18 (CEST)

Poängtabeller hockey

Jag har gjort en ny tabellmall för hockeyn där även straffläggningsvinst/förlust redovisas. Dessutom finns det möjlighet att lägga in en referens till tabellen och en länk för att redigera tabellen om den ligger i en mall utanför artikeln. Så klart var jag beredd på någon synpunkt, men jag var inte beredd på att ett anonymt IP-nummer skulle återställa redigeringarna och vägra skriva på diskussionssidan. Av allt att döma är det en van Wikipediaredaktör som inte står för sitt beteende och därför inte loggar in. Mallen är inte fel som IP-numret påstår utan fungerar som tänkt och summorna är rätt (jag har dubbelkollat), jag har gjort ett exempel här. Kolumnen S är sammanlagda antalet matcher och summan av vunna, oavgjorda och förlorade matcher. Summan av övertidsvinster/förluster samt straffläggningsvinter/förluster är detsamma som antalet oavgjorda. Ip-numret summerar alla kolumnerna och menar att mallen är fel eftersom det inte blir 52, men med den metoden räknas de oavgjorda två gånger. Man kan förstås stryka kolumnen oavgjorda och föra in ÖV, ÖF, SLV och SLF i dess ställe eller göra något annat förtydligande grafiskt eller rubrikmässigt, det är mer en smaksak än rätt och fel. Hockeytabeller brukar inte mötas med någon enorm entusiasm här men kanske kan jag få några vettiga synpunkter från folk som står för sina åsikter här vid Bybrunnen. Machatjkala (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.59 (CET)

Flyttar hit tabellen för att se om jag kan få lite mer uppmärksamhet... //Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 07.29 (CET)

Nr Lag S V O F ÖV ÖF SV SF GM IM MS P
1 Mora IK 52 31 8 13 2 2 2 2 162 117 +45 105
2 BIK Karlskoga 52 27 9 16 4 2 3 0 161 110 +51 97
3 Västerviks IK (U) 52 25 10 17 2 4 3 1 138 117 +21 90
4 IK Pantern 52 22 16 14 5 4 2 5 136 124 +12 89
5 AIK 52 23 11 18 4 5 1 1 148 137 +11 85
6 Timrå IK 52 22 10 20 2 1 5 2 130 121 +9 83
7 Tingsryds AIF 52 22 10 20 2 4 4 0 139 121 +18 82
8 Almtuna IS 52 22 8 22 3 3 0 2 149 136 +13 77
9 IK Oskarshamn 52 16 15 21 5 4 1 5 123 140 −17 69
10 Vita Hästen 52 16 13 23 5 2 1 5 117 128 −11 67
11 IF Björklöven 52 20 6 26 1 3 0 2 137 181 −44 67
12 Modo (N) 52 16 11 25 3 2 4 2 133 155 −22 66
13 VIK Västerås 52 17 10 25 1 2 3 4 114 142 −28 65
14 Södertälje SK (U) 52 13 7 32 1 2 3 1 106 164 −58 50
[1]
Jag vet nästan ingenting om hockey-tabeller brukar skrivas ut idag och hur poäng räknas, men jag tycker ärligt talat mallen är i det närmaste omöjlig tolka om det blivit rätt kodat överallt. En modul-lösning som gjorde kalkylen en gång hade kanske varit lämpligare? -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2017 kl. 11.03 (CET)
De få synpunkter jag får in verkar hålla med dig. Man förstås återgå till S V ÖTV ÖTF F GM IM MS P om de är konsensus att den är lättare att läsa. Men det finns några andra saker också i tabellen. T.ex. ta den indata med straffläggningsvinter/förluster och det är något som jag starkt föredrar helt enkelt för att slippa slå ihop kolumnerna själv. Det är mycket jobb och risk för feltryckningar när man har många tabeller. Sedan föredrar jag att referensen och eventuell länk till att redigera tabellen ligger i tabellen och inte i länkar lite här och var runt tabellen. Någon som har synpunkter på det? Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 12.48 (CET)
Det är inte det att en annan ordning på kolumnerna skulle vara lättare att läsa som jag har synpunkter om (det handlar nog bara om vana och konvention), utan om att i princip samma kod är upprepad 20 gånger i mallen. Varje liten justering måste göras 20 gånger. Jämför med Modul:Poängtabell med övertid och straffar som använder exakt samma kodsnutt i en loop för att skriva varje rad i tabellen. Dessutom klarar modulen att skriva i princip hur långa tabeller som helst, utan att den behöver justeras. (Nej, modulen är varken rätt eller komplett ännu.) -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2017 kl. 12.56 (CET)
Det kanske finns en väg framåt med att ha en modul som läser data i enlighet med hur den ser ut i källan hos swehockey, men som presenterar den i enlighet med hur tabeller brukar se ut där ishockeyintresserade normalt läser dem? Boⅰⅵᴇ (🖉) 6 november 2017 kl. 13.13 (CET)
Innocent bystander: Du har rätt i att det är ett smidigare sätt att skriva på, men jag har utgått från den Ishockeytabell som ligger nu och ändrat i den, men det är mycket jobb att uppdatera alla parametrar. Funkar det du skrivit kan vi ta den istället, men vi måste likväl komma överens om utseendet. Jag har ett nytt förslsg och det är att vi bara visar visar vunna oavgjorda och förlorade matcher och att övertidsvintster/förluster samt strafläggningsvister/förluster bara visas om man klickar på de oavgjorda matcherna. Det gör att tabellen blir enkel, men att de som vill ha mer info kan få det om de klickar.Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 17.55 (CET)
Gpedia är ingen nyhetstjänst och jag ser inte att Gpedia måste tillhandahålla fullständiga tabeller eller tabeller under pågående spel, då uppdateringsfrekvensen kan vara låg och innebära föråldrade eller ofullständiga uppgifter. Dessutom är det enkelt att lägga in en extern länk till en uppdaterad tabell. Jag skulle själv aldrig kunna tänka mig att uppdatera sådana tabeller på Gpedia.
Bortsett från det håller jag med om att exemplet är svåröverskådligt, trots att jag är van vid att läsa tabelltypen. Jag föredrar luft eller vertikallinjer mellan kolumngrupper. Exempelvis använder Svenska Ishockeyförbundet luft i sin tabell. Den sista raden med fotnoten förfular och förvirrar. Jag föredrar att källan placeras i närheten men utanför tabellen i det här fallet. "Nr" (nummer) är jag inte så förtjust i som förkortning för "placering". Det går att spåna vidare på. Uppflyttad och nedflyttad tycker jag ska bort. Vad har det med aktuell tabell att göra, och vilka andra redovisar det? Att det läggs till sådant som är tämligen irrelevant bara för att det är praktiskt möjligt gör bara att jag tappar förtroende för sporttabeller på Gpedia. Sedan spelar det ingen roll om det är flest ligasegrar, antal år i ligan eller något annat. Ska vi ha den här typen av tabeller bör vi följa etablerade vad gäller innehåll, även om vi inte behöver ha exakt samma estetiska utformning. Annars är jag positiv till användningen av både färg och linjer i fetstil. Det underlättar nog för personer med försämrad syn eller försämrat färgseende. Bra också att man får förklaringar när man pekar på en förkortning. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 november 2017 kl. 04.22 (CET)
Jag håller med dig helt när det gäller att uppdatera under spelets gång. Det är onödigt arbete och själv länkar jag till aktuella tabeller istället. Tjockare vertikallinjer tror jag också på, det skulle fungera här, men inte göra tabellen mindre bara lite tydligare. Ett alternativ där man med ett klick få tabellen förenklad eller komplett är nog det bästa. Originaltabellerna har ÖTV/ÖTF/SLV/SLV längst till höger, men det gör det svårt att förstå var siffrorna hör hemma. När det bara är ÖTV/ÖTF lägger Gpedia dem oftast mellan Vunna och Förlorade och hoppar över Oavgjorda. Det är OK tycker jag så länge man inte avgör med straffar. Avgörs matcher även på straffar ger man en felaktig bild av hur spelet om man vara redovisar straffarna som sudden death. Ett alternativ är förstås att vara redovisa Vunna, oavgjorda och förlorade och strunta i hur de oavgjorda fördelar sig, men det gör det svårt att förstå poängfördelningen för den nyfikne. Kanske kan man göra som Svenska Ishockeyförbundet och redovisa vilka olika typer som oavgjorda fördelar sig på längst till höger, men då med vit bakgrund oavsett vilken rad. Då blir de inte lika synliga, men fortfarande lite svåra att se sammanhang i. Att fotnoten bör ligga i tabellen ser jag som en självklarhet. Standard på Gpedia tycks vara att navbar ligger i tabellhuvudet i kolumnen lag. Det blir då "Lag (Visa)". Det är så dumt så jag blir arg varje gång jag ser det. Helt obegripligt. Jag tror en sidfot skulle vara bra, men den bör vara lite mindre och det skulle gå om man kan länka en referens utan att den är upphöjd. Jag vet inte om man kan det och hur man i så fall gör. Att efter tabellen ha en radbrytning och sedan en siffra i klamrar är också en dålig referens. Om man kunde sätta den kant i kant är den väl möjligen acceptabelt. Alternativet är att skriva i klartext "Tabellens data är hämtade från Svenska Ishockeyförbundet.[y]" raden under tabellen. Det är begripligt och ser OK ut, men strider lite mot tanken med tabeller som ju är att komprimera data och det blir onödiga upprepningar i artiklar med många tabeller. Jag har svårt att tänka mig ett bättre sätt att göra referensen än i en tabellfot, sedan kan säkert någon designa den bättre, men det är en annan sak.Machatjkala (diskussion) 17 november 2017 kl. 13.39 (CET)

Referenser

  1. ^ ”Hockeyallsvenskan”. Svenska Ishockeyförbundet. http://stats.swehockey.se/ScheduleAndResults/Overview/7157. Läst 3 november 2017. 

Gemenskapens önskelista 2017

Hej, m:2017 Community Wishlist Survey är en process för att bestämma vad Wikimedia Foundations m:Community Tech-team skall arbeta på under det kommande året. I två veckor finns nu chansen att lägga tekniska förslag. Sedan putsar man på dem, och sedan blir det en omröstningsfas. Det här är ett av de mest effektiva sätten för etablerade användare att få upp verktyg och fixar på Wikimedia Foundations radar. Kika in, och föreslå gärna om det är någonting ni tycker att ni saknar. /Julle (disk.) 6 november 2017 kl. 21.30 (CET)

Sista helgen att lämna förslag nu! /Julle (disk.) 18 november 2017 kl. 02.20 (CET)

Länkarna i vänstermarginalen

(hitflyttad från Wikipediafrågor)

Hej! Jag ser att det hänt något i vänstermarginalen. Den andra länken ovanifrån är inte längre "Skriv en ny artikel" utan "Nybörjarkurs". Det tycker jag är ett utmärkt byte, eftersom vi då antagligen får färre nybörjare som skriver nya artiklar utan att ha lärt sig våra grunder. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 6 november 2017 kl. 21.00 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar Skottniss (diskussion) 6 november 2017 kl. 23.00 (CET)
Jag tror alltjämt på learning by doing. Att skriva en ny artikel är dock inget man bör börja med. Det är först när man redigerat i de befintliga en tid som man får sinne för hur det skall se ut. Men kursen har säkert ett värde för en del. Jag har aldrig studerat den, så jag kan inte uttala mig om dess kvalitet. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2017 kl. 07.47 (CET)
Det första man bör göra på Gpedia, som skribent, är nog aldrig att skriva en ny artikel. Och det blir tydligare med den här ändringen. Nybörjarna blir nog gladare om deras nya artiklar inte raderas för att de inte lärt sig var "spakarna sitter". Sedan kan man lära sig resten allteftersom. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 9 november 2017 kl. 04.47 (CET)

Mapping Japanese Hiragana and Katakana for On-Wiki Search

Hallå—sorry for posting in English. (Hjälp till att översätta till ditt språk.) I am working on enabling a mapping between Japanese hiragana and katakana for searching on English-language wikis. For example, this would allow おおかみ and オオカミ (both "wolf") to match each other in a search. This is something that would probably be easy to enable for all Swedish-language projects as well. Is this something that you would find useful? Tack! TJones (WMF) (diskussion) 8 november 2017 kl. 16.02 (CET)

I don't see why not, unless it would actually take some time and effort to introduce it here too. /Julle (disk.) 8 november 2017 kl. 21.10 (CET)
It should not be too much effort. There's always some testing to make sure nothing accidentally gets broken. It would also take a while to actually take effect because it requires re-indexing all Swedish-language projects, which has to be scheduled, but that is the usual level of effort for these kinds of changes. TJones (WMF) (diskussion) 8 november 2017 kl. 23.03 (CET)
Tack! Since the consensus here and on Wiktionary is positive, I've opened a ticket to enable this for Swedish-language projects. T180387 TJones (WMF) (diskussion) 13 november 2017 kl. 20.06 (CET)

Magiska länkar

Som en del redan vet håller magiska länkar på att fasas ut från MediaWiki. Magiska länkar är de länkar som uppstår med ISBN, PMID och RFC utan att några hakparenteser är inblandade. Det jag har gjort nu är:

  1. Gått igenom alla sidor i Kategori:Sidor som använder magiska ISBN-länkar med NirmosBot2 (Larske hjälpte till)
  2. Lagt till {{ISBN}} bland redigeringsverktygen (Special:Diff/41948289)
  3. Skapat en modul (Modul:ISBN) till Mall:ISBN. Modulen validerar ISBN-nummer och lägger till Kategori:Sidor med felaktigt ISBN om numret är fel. Om kategorin läggs till felaktigt får det gärna diskuteras på Kategoridiskussion:Sidor med felaktigt ISBN – jag har redan lagt in en fråga där. Jag kan försöka ändra modulen efter bästa förmåga om gemenskapen kan komma fram till vad som är rätt och fel där.

Annars tror jag att min del är klar i det här projektet. Det svåraste som är kvar ligger nog på de artikelskrivare som behöver vänja om sig, men jag har som sagt lagt till {{ISBN}} bland källmallarna i redigeringsverktygen för att avhjälpa det. Nirmos (diskussion) 9 november 2017 kl. 02.15 (CET)

Nu är även alla magiska RFC-länkar fixade, så det är bara magiska PMID-länkar kvar. Nirmos (diskussion) 9 november 2017 kl. 03.38 (CET)

rubrik bättre parameternamn än titel?

flyttad till Wikipediafrågor (timmen är sen…)
Innocent bystander (diskussion) 9 november 2017 kl. 08.38 (CET)

Nya texter producerade av Bläck & Co

Idag las stora ändringar och tillägg in i artiklen Växjö med ovanstående kommentar. Jag har återställt med kommentar på diskussionssidan, men det är en första gång för mig att se en reklambyrå skapa text i Gpedia åt en kommun! Och nog var texten i mycket en förbättring och mer lättläst, men de kunde inte hålla sig från lite reklamjargong och när det som stod var för svårt för dem (tex adm historia) så tog de dels bort korrekt källbelgad info och dels ersatte text med korrekt info med något som låter bättre men är sakmässigt fel!Yger (diskussion) 9 november 2017 kl. 14.35 (CET)

Är det inte ganska vanligt att kommuninformatörer och turistbyråer försöker redigera artiklar med intressekonflikt och högst blandat resultat? Själv har jag under året korrigerat och kommunicerat med två aktörer i dessa kategorier, Partille kommun, se Användardiskussion:193.19.146.10 och Visit Jönköping AB, se Användardiskussion:Marknaddjab. Jag tycker att man kan kräva av professionella skribenter att de tillägnar sig ett encyklopediskt skrivsätt och låter bli att strössla med reklampjuck. /Ascilto (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.35 (CET)
Har sett något liknande för länge sedan i Hultfreds kommun. -- Innocent bystander (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.48 (CET)
Det här vet säkert Jardenberg något om, med tanke på Mittköping.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 17.05 (CET)
När det gäller kommunikatörer från stat och kommun så vill de sällan illa, men de har inte full koll på vad wikipedia kräver/räknar som god sed. Min uppfattning, efter att ha jobbat både i kommun och med SKL, är att man kommer längre med att försöka hjälpa dem och omvandla dem till en god resurs, snarare än att slå dem i huvudet med att de är idioter. Vi behöver fler som vill bidra, inte färre. Men vad tänkte du på speciellt om Mittköping, @Hannibal? Jardenberg (diskussion) 9 november 2017 kl. 18.28 (CET)
Så var min tanke med bytet av tonfall från det första meddelandet till det andra. /Ascilto (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.01 (CET)
Min tanke var mer att det här kan vara något som du kanske ville känna till, men jag håller såklart med om vad du skriver.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 20.57 (CET)
Att ta bort förstärkningsord, påfågeltermer och fluff ingår i standard. Här var det dock frågan om mycket stor text där delar förvridit korrekt info och tagit bort korrekta fakta, ungefär osm om de skulle göra en lättilgänglig broschyr, där exakta fakta inte var så viktiga. Här skulle det krävts för att rädda att gå igneom det nya mening för mening och se vad som var förbättringar mot det existerande, och bara ta in det som är bra. Det är närmast som att utgå från en kommunbroschyr och lägga in valda delar själv (som arbetsmässigt vore enklare).Yger (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.10 (CET)

Svensk Filmdatabas flyttar

I dagarna har Svensk Filmdatabas flyttat, från adresser under http://www.sfi.se… till http://www.svenskfilmdatabas.se… Det verkar som om film-ID fortfarande är samma, och här har länkningen i {{Filmfakta}} uppdaterats (tack, ÖrjanSvensk!). Men det finns säkert andra länkar i olika artiklar som kan behöva fixas. Går det att fixa det här med bot, tro?--Paracel63 (diskussion) 9 november 2017 kl. 16.53 (CET)

Är det bara för min dator som det tar mer än 45 sekunder(!) att ladda den nya startsidan www.svenskfilmdatabas.se? Även undersidorna för "Filmer", "Personer", "Bolag" och så vidare tar cirka 30 sekunder att ladda. Det är minst en tiopotens för mycket för att sajten ska vara användbar. --Larske (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.06 (CET)
Den var extremt tungladdad även för mig. Jag antog att tjänsten precis var presenterad, med buggar och barnsjukdomar. Hoppas att det snart är löst.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2017 kl. 14.45 (CET)
37 sekunder för startsidan och 47 s för en undersida... --JohanahoJ (diskussion) 9 november 2017 kl. 19.43 (CET)
Det var värst vad långsam den var. Det finns en enkät för den som vill tycka till.//Hannibal (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.03 (CET)
Nu verkar problemet med extremt långa svarstider vara borta. --Larske (diskussion) 10 november 2017 kl. 03.01 (CET)
Jag har uppdaterat mallen {{Faktamall film WD}} med den nya adressen, men det är bara 88 artiklar som använder den mallen.
Det finns mer än 16 000 länkar till www.sfi.se från svwp som alla behöver uppdateras. Här är de 5 000 första. --Larske (diskussion) 9 november 2017 kl. 21.46 (CET)
Några tusen länkar kom via mallen {{Infobox Skådespelare}} som nu också är uppdaterad. Kvar är nu 11 849 länkar. --Larske (diskussion) 10 november 2017 kl. 04.49 (CET)

Jag har email kontakt med Per Sundfeldt som säger att dom har prestanda problem och därför stängt av redirect han säger även att Kärnan i varje URL är ett ID-nummer som är fortsatt detsamma, både för film- och personposter, i vår nya webb, vilket kanske kan vara bra att känna till. känns som vi alltid borde länka med mallar... - Salgo60 (diskussion) 13 november 2017 kl. 11.15 (CET)

Ja, nu är det långsamt igen. Inte lika långsamt som i förra veckan, men fortfarande alldeles för långsamt för att vara användbart. Det får helt enkelt inte ta mer än ett par sekunder att ladda startsidan för en sajt. Nu tar det 15 sekunder.
När man klickar på någon av ikonerna för undersidorna verkar det som om sajten laddar upp alla filmer, personer etc och det kan den ju vänta med tills man har sökt på något. Om alla besökare som "ströklickar" för att komma till dessa undersidor för att se vad som finns där drar igång stora databassökningar kanske det inte är så konstigt om de får prestandaproblem. Väldigt få besökare förväntar sig, eller är särskilt betjänta av, en lista med de 15 första personerna av mer än 360 tusen, från -f- till ANT-T, när man klickar på ikonen med gubben på.
Jag sökte på "Bullerbyn" och fick, efter drygt 20 sekunder 19 träffar. Vad som är en rimlig tid för en sökning beror förstås av hur stor databasen är så det är kanske inte så mycket att säga om, vi är väl bortskämda av Google Search som hittar 148 000 resultat på 0,63 sekunder när man söker på orden Bullerbyn och film.
När man sedan presenteras resultatet som består av 11 filmer, 5 personer osv och erbjuds att "Förfina sökningen" så blir man ju lite besviken när det tar lika lång tid, drygt 15 sekunder, att vaska ut de 11 filmerna. Nåja, man får titta på en snurrande rosafärgad cirkel under väntetiden, men bara för den första förfiningen. Om man därefter klickar på andra "förfiningar" är sidan helt "livlös" (ingen snurrande cirkel) under de 15 sekunder man får vänta. Den vanliga besökaren sitter knappast och väntar 15 sekunder på en "död sajt" utan fortsätter att klicka och generera ytterligare last, eller lämnar sajten som "inte fungerar".
Längst ner under söklistan finns texten "+ Visa fler". Den texten finns även i slutet av listan när det inte finns några fler att visa. Osnyggt.
Rätt mycket "buggar och barnsjukdomar" på den där sajten tycker jag. Den har antagligen driftsatts utan något godkänt systemprov. Jag undrar vad det står i kravspecifikationen för den nya sajten om förväntade/acceptabla tider för att generera dynamiska webbsidor och för söktiderna i databasen för olika testfall.
En gissning är att det är genereringen av sidorna som är problemet eftersom länkar med "itemid" som den här rimligen borde leda "rakt på rätt post" i databasen utan en massa sökningar. Men även den sidan tar mer än 15 sekunder att få fram. Såna externa länkar kan vi inte ha i Wikipedias artiklar om du frågar mig. Så vi får verkligen hoppas att de lyckas komma till rätta med problemet.
(Mina observation ovan gäller med såväl Mozilla Firefox som Microsoft Edge, senaste versioner.)
--Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 15.15 (CET)
Nu verkar något ha hänt! Allt som jag skrev om ovan som tog 15-30 sekunder tar nu 1-2 sekunder. Det är bara den uteblivna snurrande cirkeln vid alla förfiningar av sökningar utom det första som kvarstår. Med svarstider på någon sekund är det inte något praktiskt problem, men alla förfiningar av sökningarna kanske inte går så snabbt. --Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 16.46 (CET)
Osnyggheten med "Visa fler" trots att det inte finns något mer att visa kvarstår också. --Larske (diskussion) 13 november 2017 kl. 16.52 (CET)

Pinyin i titel?

Jag noterar att här på svenska wikipedia så tycks namn på pinyin inte skrivas ut med toner, och detta skiljer sig från engelska wikipedia där dessa generellt finns med. Är det en idé att börja lägga in sådana, eller skall vi hålla oss till det mer enkla att skriva utan? Exarchon (diskussion) 11 november 2017 kl. 22.42 (CET)

Pinyin utan toner är ju fullständigt oläsbart. Det vore ett argument för. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 02.57 (CET)
Tontecken skivs inte ut generellt på engelska wikipedia i titlar. Jag kan ge oändliga exempel på detta (ex: 1 2 3 4 5). Enligt min bestämda åsikt ska tontecken användas i sammanhang där man lär ut språkets uttal, men inte i rubriker eller i löpande text. Typfallet där tontecken används är i glos-listor i läroböcker. (Däremot har vi många artiklar på svenska wikipedia där tontecken tillsammans med de kinesiska tecknen finns förklarade inom parantes efter uppslagsordet, vilket jag stödjer.) (ex: 1 2 3 4 5). Jag är stark motståndare till att införa tontecken i rubriker (eller i löpande text). Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 06.13 (CET)
Var det gäller om pinyin är fullständig oläsbart utan toner så tror jag att en dominerande del av våra läsare inte kan utläsa tonmarkeringarna. T ex tror jag att de flesta uppfattar Mao Zedong som mer lättläst än Máo Zédōng. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 06.52 (CET)
Tontecknen bör alltid skrivas ut i ingressen, men inte i rubriken eller brödtexten. Så har jag även uppfattat praxis på enwiki. Däremot anser jag att det bör finnas omdirigeringar från namnen med tontecken. / Reddarn (diskussion) 12 november 2017 kl. 13.04 (CET)
Jag tror inte att det behövs omdirigeringar från namnen med tontecken då det tycks som att sökmotorn hanterar detta ändå. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.54 (CET)
Jag ser det som en fullt rimlig service mot läsare som vill veta hur pinyin uttalas att ange tonerna i artikeln, då lämpligtvis i ingressen. Uppriktigtvis förstår jag inte riktigt det starka motståndet mot en en sådan åtgärd. Den utgör väl ingen nackdel mot andra läsare? Stavningen utan tontecken finns ju där ändå. / TernariusD 12 november 2017 kl. 18.50 (CET)
Jag undrar om vi inte talar förbi varandra – några talar generellt om brödtexten, andra om ingressen, utan att det alltid framgår. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 18.54 (CET)
Om det gick att missförstå det jag skrev så försöker jag förtydliga att jag stödjer att tonerna skrivs ut i en beskrivning inom parantes efter artikelordet i ingressen: ex Li Si (李斯; Lǐ Sī). Jag är däremot starkt motståndare till att artikelnamnet har tontecken. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 november 2017 kl. 19.46 (CET)
Jag delar Bairuilongs uppfattning. Tontecken hör hemma i förklaringar, inte i titlar eller löpande västerländsk text. När pinyin används på skyltar i Kina är det alltid utan tontecken.
Sedan behöver artikeln om pinyin ses över. Jag började revidera "ungefärligt svenskt uttal" men är inte färdig och har inte svar på alla frågor. Diskussion:Pinyin] är platsen för vidare diskussion om detta ämne.
En tredje fråga är vilka namn, som inte romaniseras efter pinyin-systemet utan efter äldre norm enligt POMMF. En sådan lista blir helt kort och kan gärna inkluderas i pinyin-artikeln. Chiang Kai-shek, Sun Yat-sen, Peking och Yangtsekiang (eller Yangtze) är de jag omedelbart kommer på. Roufu (diskussion) 13 november 2017 kl. 10.24 (CET)
Nanking bör definitivt räknas dit, liksom enligt min mening Mao Tse-tung. I de fallen stämmer inte nuvarande artikelnamn med POMMF. Tostarpadius (diskussion) 13 november 2017 kl. 19.31 (CET)
Jag håller definitivt inte med om Nanjing och Zedong, men det är en fråga för respektive artiklars diskussionssidor. Taipei hör däremot rimligtvis till listan (北 är samma bĕi som i Beijing (Peking)). Tao (däremot Daodejing). Mencius. Konfucius, om man skall vara sådan. /Julle (disk.) 14 november 2017 kl. 19.42 (CET)

Veckans tävling gäller Asien

Loggo för Wikipedias Asien-månad 2017.

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling, som vecka 46 heter Asien-vecka 2017. Tävlingen vill uppmärksamma det internationella skrivprojektet Wikipedias Asien-månad 2017 och uppmuntra till deltagande där, men också öppna på bredden. Wikipedias Asien-månad har tämligen krävande regler. Asien-veckan 2017 är däremot oerhört generös med poängen och med priserna! Den gör det dessutom möjligt att hjälpa de tappra kämpar som ger sig på det internationella projektet.

Välkommen med att utöka, eller skriva nya, artiklar om vad som helst som har koppling till Asien! Deryni (diskussion) 12 november 2017 kl. 10.02 (CET)

Mycket musik

Som en uppföljning på höstens Wikipedian in Residence-projekt, där Alicia var hos Musikverket och laddade upp bilder och data, kommer personalen på myndigheten ägna måndagen och tisdagen åt att redigera Gpedia. En del av vad dom kommer att ägna sig åt finns på projektsidan, men dom kommer att dyka upp på andra sidor också. Om någon med kort varsel vill vara med på plats (Bonnierhuset, Torsgatan 19, Stockholm) och hjälpa till går det bra och är välkommet. Kontakta mig i så fall. I övrigt gäller som vanligt att var snälla mot nybörjare, håll koll så att vad som helst inte slipper igenom, och pinga mig om det blir tokigheter så tar jag upp det på plats. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 november 2017 kl. 11.37 (CET)

@Axel Pettersson (WMSE):, hur gick det? Adville (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.29 (CET)
Det ser ut som att det gick väldigt bra! Ainali diskussionbidrag 15 november 2017 kl. 16.50 (CET)
Det är kul när projekt går bra och det tillkommer mycket nytt i områden som ej hade så bra täckning innan. Kul också att se att användare fortsätter, somMarianne Seid Musikverket. MVH Adville (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.22 (CET)
Kanske den bästa av liknande som genomförts. Tillskotten var kvalitativt goda och de verkade förstå själva idén med Wikipediaartiklar. Natuligtvis ett stort behov av puts men det kändes meningsfullt att göra när själva substan~sen var så god.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.45 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar... och håller tummarna för att de fortsätter på Gpedia! Jag har läst några av de nya artiklarna, och tyckte det var intressant. :-) // Zquid (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.31 (CET)

Att skriva tal

Frågan om HUR man skriver

I våra skrivregler rekommenderas att använda   för att få blanksteg som tusentalsavgränsare i tal, t ex 12 345 för att visa talet 12 345. Jag tycker att det blir svårläst kod när man använder  . Ett alternativ är att använda det magiska {{formatnum|}}, vilket t ex lsjbot gjort i alla artiklar, t ex {{formatnum|12345}} för att visa samma tal. I mitt tycke blir det mer lättläst kod när talet skrivs i en följd. Det är juupp till var och en att välja det skrivsätt som känns lättast, så länge man följer Gpedia:Skrivregler#Stora tal. Men min fråga är: Skulle det vara möjligt och lämpligt att lägga till {{formatnum|}} i "redigeringssnabbvalen" under redigeringsfönstret. Det skulle underlätta för oss som arbetar med geografiska artiklar med invånarantal som ju oftast behöver skrivas med antingen   eller {{formatnum|}}. Kitayama (diskussion) 12 november 2017 kl. 20.18 (CET)

Jag har aldrig märkt av några problem med att skriva t.ex. 12 345 utan vare sig   eller {{formatnum|}}, som nu. - Ser det fel ut på något sätt? /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 21.25 (CET)
Vid radbrytning kommer 12 på en rad och 345 på nästa rad om man skriver med vanligt mellanslag. Därför bör man använda en av de båda metodena för att hålla ihop talet. Kitayama (diskussion) 12 november 2017 kl. 21.29 (CET)
Jag förstår. Detta var ny info för mig. /Ascilto (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.55 (CET)
Jag använder ofta {{formatnum:}}, och tycker det är smidigt, särskilt när man använder kod för att formulera text. Ntera dock att för decimaltal måste decimalpunkt användas {{formatnum:3.1416}} ger 3,1416 medan {{formatnum:3,1416}} ger 3 1 416 vilket kan vara lätt att missa om man använder det bara ibland. Taxelson (diskussion) 12 november 2017 kl. 22.42 (CET)
Man kan också använda {{nowrap}}, men då måste man själv sätta ut mellanslagen: {{nowrap|3,141 6}} och {{nowrap|3,1416}} ger 3,141 6 respektive 3,1416.
andejons (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.00 (CET)
Har någon kontrollerat om formatnum verkligen ger ett hårt mellanslag som tusenavgränsare? -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.13 (CET)
Formatnum gav hårt mellanslag när jag testade. --JohanahoJ (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.33 (CET)
Jag brukar ofta använda {{formatnum:}}, i synnerhet när det kommer en enhet efter som man också vill knyta ihop med ett &nbsp;. För matematiska uttryck som inte kräver <math> brukar jag föredra <nowrap>, men då måste man komma ihåg att = måste skrivas som {{=}}. /ℇsquilo 13 november 2017 kl. 09.51 (CET)

Frågan om VAD som ska skrivas i brödtexten

En relaterad fråga är om vi verkligen ska hålla på och skriva ut siffror i brödtexten som mycket snabbt blir gamla? Höjden på berg och sjöars djup och area förändras inte så ofta, men folkmängden är redan gammal när siffrorna publicerats. Infoboxar är lätta att uppdatera med bot eller mjukvara, brödtext är inte riktigt lika lätt. -- Innocent bystander (diskussion) 13 november 2017 kl. 08.13 (CET)

Invånarsiffror bör stå i brödtexten, gärna flera stycken, med tydlig datering. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 00.04 (CET)
Sedan finns det gott om tal som inte ändrar sig som t.ex. innevånare. Antal stupade i ett slag, antal röster i ett val, antalet hästkrafter i en motor, storleken på en sjö eller åldern på ett fossil. /ℇsquilo 15 november 2017 kl. 09.31 (CET)

Ursprungsfrågan

Intressant diskussion, men ingen har besvarat eller diskuterat min fråga: "Skulle det vara möjligt och lämpligt att lägga till {{formatnum:}} i "redigeringssnabbvalen" under redigeringsfönstret?". Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.01 (CET)

Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Kan till exempel Nirmos verifiera att det är sidan MediaWiki:Edittools som behöver uppdateras för att åstadkomma detta. I så fall är det bara att skapa konsensus här, eller kanske på MediaWiki-diskussion:Edittools för att stoppa in {{formatnum:+}} (obs: kolon, inte pipa) på lämplig plats. --Larske (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.37 (CET)
Som Larske.--LittleGun (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.11 (CET)

Fixat. Nirmos (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.44 (CET)

Tack Nirmos! Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.10 (CET)

Lsjbot

Det är nu precis ett år sedan boten slutade skapa artiklar. Min bild är att av de knappt 1,8 miljoner skapade från Geonames, så har ungefär 16 000 raderats (Admin Stats) och minst lika många tagits bort genom att ersätta med omdirigeringar, det ger 2-3% av de skapade som rensats bort. Sedan har många fixats till att bli helt OK, också i storleksordningen 10-tusentals. Så kanske (drygt?) 5% åtgärdats. Jag har också sett att det skett mycket bra i rensningsprojektet, vilket borde innebära att betydligt fler sortiment har bedömts Ok ligga som de skapades. Jag har också sett en minskande aktivitet de senaste två månaderna vilket jag tolkat som att det "värsta" nu är åtgärdat? Genom att slumpa fram artiklar (34st) fann jag en (3%) som var manuellt åtgärdad, 30 (90%) helt OK, 3 lite tveksamma (bla en kulle) och bara en tveksam (sumpmark). Det tycker jag är ett mycket bra utfall, och jag får intrycket de som jobbat med detta lyckats, en svårartad gröt har rensats och gjort att vi nu kan se även dessa artiklar som värdefulla tillskott.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.03 (CET)

Lsj har också uppmärksmmat mig på att det finns ett förslag att stänga ner ceb pga de många botskapade artiklarna och att de även nämner att stänga ner svwp.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 13.15 (CET)
Cebuanowikin har jag ärligt talat ingen åsikt om, men det vore en katastrof att stänga ner svwp. Dessutom har mycket här åtgärdats precis som Yger nämner. YesDi (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.43 (CET)
Jag har varit väldigt lite aktiv i arbetet med dessa artiklar, pga tidsbrist och massa andra orsaker, så om mina tankar redan arbetas efter kan ni bortse från detta… Men i min värld vore det absolut smidigaste att skapa små (frivilliga) team som betar av land efter land, utifrån vilka problem som finns i varje specifikt fall. Jag har bott till och från i Belgien, vet hur landet är strukturerat och ungefär vad som borde åtgärdas för att se till att botartiklarna om belgiska byar ska bli hanterliga, men 1. jag har inte raderingsmöjligheter (det innefattar att radera en hel del artiklar) och jag har ingen bot eller teknisk kompetens (jag tror att ganska mycket skulle kunna lösas på åtminstone semiatuomatisk väg). Men min bedömning är att om 3-4 personer med dessa kvalitéer inräknat hjälps åt skulle, t.ex., Belgien kunna lösas relativt snabbt. Har vi skapat en projektsida där det går att göra undersidor för olika länder, med sammanställningar vad som behöver göras? Betar man av land efter land går det ju också att prioritera vilka länder som vore viktiga att "fixa till", kanske utifrån hur många som läser artiklar relaterade till dem e.dyl. (ser ingen poäng att kommentera det urbota förslaget på Meta) Tanzania (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.55 (CET)
Här är projektsidan. YesDi (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.57 (CET)
Diskussionsbidraget på Wikimedia som nämner att stänga ner svenska och nederländska Gpedia tolkar jag mer som ett utropstecken mot rasism, och inte som en anmärkning i sakfrågan. --Nordelch För Gpedia - i tiden 15 november 2017 kl. 16.00 (CET)
@YesDi: Tack för länken. Jag är för dålig på att Gpedia-söka snabbt. Där har ju också uppenbarligen t.ex. Belgien redan diskuterats. Dock skulle jag föreslå att göra undersidor för respektive land med tydligare sammanställning av problemen och vad som behöver lösas, än att ha det samlat på diskussionssidan som det verkar vara nu (eller som oerhört långa listor som för Island och Finland). Tanzania (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.03 (CET)
Förutom diskussionen på meta, så har det ifrågasatts på Wikidata om en sida där kan anses relevant om den bara har en länk till cebwiki. Problemet är, eller har åtminstone varit, att arbetsbelastningen varit för hård, både för de som sammanfogar objekt OCH för Wikimedias servrar att skapa denna stora mängd nya objekt. Att skapa en ny sida på Wikidata är en resurskrävande sak och det har gjort att Wikidata tidvis stängts ner för vissa typer av redigeringar. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.19 (CET)
Det vore en skandal att stänga cebwp. Det är illa nog att den diskrimineras i den globala gemenskapen. Därmed inte sagt att jag ignorerar de problem den stora mängden artiklar på ett så litet språk (inom vars utbredningsområde jag faktiskt tillbringat en vecka) innebär. Jag är imponerad över de insatser som gjorts här för att förbättra och komplettera de botskapade artiklarna och delar bedömningen att det värsta är åtgärdat men att mycket återstår. Rom byggdes dock inte på en dag. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.25 (CET)
Jag delar inte uppfattningen att det värsta kring lsjbot:s geografiartiklar är fixat. De områden som har åtgärdats har helt klart blivit bättre, men varje oåtgärdat land är en minerad Pandoras ask. Jag arbetar mig genom Danmark och noterar dels en noterbar mängd Geonames-fel, dels en noterbar mängd lsjbot-fel. De algoritmer som använts för att tolka Geonames-data har i många fall medfört att korrekt Geonames-data förstörts. Min uppskattning är att för ett land är kanske 10% av artiklarna behäftade med något fel (då räknar jag inte in klimatdatat i den uppskattningen). Koordinater, namn, avstånd, höjder, folkmängd - allt detta har vi problem med. Därtill kommer artiklar som inte på något sätt kan anses relevanta. Lika lite som vi accepterar ej relevanta personer och företag så bör vi inte ha ej relevanta platser. Ett backkrön har namnsatts - oj, där fick vi en kulle. Relevant? Knappast. Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.42 (CET)
Under alla omständigheter är felprocenten betydligt lägre än det antyddes för ett år sedan. Då gav de alarmistiska tongångarna intrycket att 90 % var fel och att antalet raderade artiklar skulle behöva överstiga miljonen. Så kommer det uppenbart inte att bli. Projektet har tillfört mycket gott och det bör Lsj ges beröm för, även om också jag erkänner att det hade tjänat på att boten (eller snarare dess husse) avvaktat ytterligare med att dra igång det. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.11 (CET)
Jag är fortfarande av uppfattningen att 90% av de artiklar som skapades av lsjbot innehöll felaktiga faktauppgifter, främst felaktig position och höjd över havet. Ungefär 10% gick att behålla som de var medan mellan 5-10% var snabbraderingskandidater. I takt med att städprojektet har framskridit har siffrorna förbättrats, men vi hade sluppit oerhört mycket arbete om alla robotskapade geografiartiklar hade raderats för att eventuellt återskapats från mer pålitliga källor. Jag är av den bestämda uppfattningen att robotprojektet allvarligt har skadat svwp:s kvalitet och därmed också dess trovärdighet. /ℇsquilo 18 november 2017 kl. 09.57 (CET)
Volymerna innebär ju att det är många fel kvar i absoluta tal, men faktum kvarstår att när jag gjorde mitt stickprov såg det bra ut. Gör gärnã en sådan själv för att bilda er en uppfattning.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.39 (CET)
Tostarpadius påpekar något väsentligt - projektet har tillfört mycket gott. Efter städning av ett land så har vi bra täckning och en bra grund för de geografiska artiklarna. T o m i ett så närbeläget och välomskrivet land som Danmark har boten skapat många artiklar för klart intressanta och relevanta objekt. Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.56 (CET)
För att lösa problemet med cebwiki och Wikidata skulle det kanske gå att skapa en egen namnrymd för botskapade artiklar som inte är synlig för den "ovetande" besökaren och som inte behöver ha ett Wikidataobjekt. Så diskrimineras inga reala personer som skriver på Cebuano. När det sedan visar sig att ingen vill städa upp i namnrymden kan det ett-två år senare diskuteras om den ska vara kvar. --Nordelch För Gpedia - i tiden 15 november 2017 kl. 17.58 (CET)
@Nordelch: Efter vad jag förstått så är projektet avslutat? De akuta server-problemen är därmed borta. Att nu flytta sidor som redan har WD-objekt till en namnrymd som inte ska ha det, vore ytterst kontraproduktivt och bara orsaka än mer strul för WD. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.33 (CET)
Är det verkligen så att "vi nu kan se även dessa artiklar som värdefulla tillskott"? Det tog mig två slumpartiklar att hamna på Mimulus Creek (Den första var en annan Lsjbot-artikel om någon insekt).
I artikeln om Mimulus Creek finner vi att det är ett vattendrag i Kanada i provinsen British Columbia. Mimulus Creek ligger hela 3500 km väster om huvudstaden Ottawa, och vid sjön Garibaldi Lake. Trakten kring Mimulus Creek är permanent täckt av is och snö, och årsmedelstemperaturen in trakten är -2 °C. I Augusti är medeltemperaturen 12 °C. Vi får också veta en mängd nederbördsdata, bland annat att den regnigaste månaden är December.
Problem: 1) "huvudstaden Ottawa"? Är detta provinsens eller Kanadas huvudstad? Oavsett vilket, kan det nog vara ointressant att veta vilken stad som ligger 350 mil öster om en punkt på kartan. 2) Ett vattendrag ligger rimligtvis inte vid en sjö, utan vi kan gissa att det rinner ut i sjön, men vi får inte veta säkert. 3) Klickar man på GeoNames länken ser man en satellitbild som tydligt visar mark som inte är täckt av is och snö i motsats till påståendet i artikeln. 4) Om medeltemperaturen i Augusti är 12 °C är det väl närmast ett mirakel om is och snö permanent täcker marken? 5) Enligt artikeln är den genomsnittliga maxtemperaturen i December -11 °C. Men det regnar?
Om ett vattendrag skulle man rimligtvis minst kunna kräva av ett upslagsverk att få veta hur långt det är. Helst också "bifloder" i brist på bättre ord. Vilka andra vattendrag, sjöar eller hav det det rinner upp i. Finns det några dammar? Om några städer ligger utmed vattendraget skulle också kunna vara trevligt att veta. Man skulle också kunna tänkas vara intresserad av genomsnittliga, maximala och minimala vattenflöden. Vi har helt enkelt inte lärt oss något av värde om Mimulus Creek, och funnit tillräckligt med orimligheter och märkliga ointressanta "fakta" för att kasta misstankar om kvaliteten av andra artiklar på svenska Gpedia. Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.00 (CET)
Risken finns att Mimulus Creek dessutom har ett namn på franska också, och att det skapats en egen artikel om det franska namnet på samma vattendrag. Eller att samma vattendrag har täckt mer en än kartbild, och det därför finns en artikel varje gång namnet har skrivits ut på en karta. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.33 (CET)
Vi kan referera till objektet i andra artiklar och får med artiklen rätt koordinater för var den ligger, båda oerhört bra tillskott. Vi kallar dessa fröartiklãr vilket innebär att ingen har sett dessa som uttömmande. Och när det gällt andra lsjskapade artiklar har dessa fröartiklar varit mycket bra bas att utgå från när man vill läögga in mer info. Du verkar inte vara så aktiv på svwp, så du är kanske inte medveten hur många tunna artiklar vi har hä jämfört med enwp. Vi har 1/30 del så många bidragsgivare och får lov acceptra lite "fattigare" artiklar än man är van vid på enwp.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.31 (CET)
Jo, men det är ju precis det jag menar. Det lilla värdet kanske ligger i att det finnse en artikel med koordinater. Men allt annat i artikeln är ju antingen orimligt eller så utan värde att det (enligt min åsikt) förtar den fördelen.‎ --Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.52‎ (CEST) (Signering gjord i efterhand av Allexim)
Det tråkiga är ju att koordinaterna lite för ofta är fel, och är grovt avrundade. Det var när jag upptäckte att stora delar av Färöarna ligger på Atlantens botten som jag började bli tveksam till det här projektet. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.55 (CET)
Koordinater kan ju också vara ganska missvisande för ett vattendrag även om de är korrekta. Det är aldrig klart om koordinaterna pekar på var vattendraget mynnar ut, eller rinner upp, eller någonstans mittemellan. Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.00 (CET)
IB det problemet är för rensningsprojektet att bedöma och ta tag i, och i mina stickprov dök inget sådant upp. HD: i vilken sitation förtar det värde för dig, hur ofta har du kommit frma till en sådan artikel. Jag skriver ofta artiklar om geografi, och då saknas ofta uppgifter om saker som floder (som det dessutom är svårt skapa artiklar om). Och koordinater gör nytta även om de bara pekar på en del av vattendraget. Att det är litet fluffigt gör mig noll, det tycker jag är en estetisk sak inte fråga om rätt eller fel och än mindre om nytta. När man är fattig får man nöja sig med det som erbjuds. Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.03 (CET)
OCh att prata ner artiklar är lätt. Det skulle vi kunna göra med det mesta vi har i svwp om vi sätter oss på höga hästar och inte bryr oss om nytta.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.05 (CET)
Det var först med Färöarna som problemet blev tydligt. En felaktig koordinat där hamnar ofta i vattnet. I Sydsudan hamnar de istället på ett annat berg eller en annan kulle eller en annan sjö och vi kan inte verifiera vad artiklarna säger, för vi har inga goda kartor att jämföra med. Men nu är det bäst att jag inte säger mycket mer illa om den här artikelmängden, för det är tydligen tillräckliga skäl för att få egen rubrik på KAW. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 20.54 (CET)
Det kunde ju vara intressant att välja ut 100 slumpartiklar som alla kan se så att man inte talar förbi varandra. Tror kanske inte nödvändigtvis det ger en rättvisande bild av problemen eftersom de tenderar att vara samlade i orelbundna kluster men dels kommer vi att tala om samma artiklar dels kommer vi kanske att upptäcka nya problemkluster som kan åtgärdas. Men det passar kanske bättre för städprojektsidan än bybrunnen.FBQ (diskussion) 16 november 2017 kl. 09.36 (CET)
Slumpning eller stickprov gör inte att man upptäcker en enda av dessa! -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2017 kl. 09.53 (CET)
Det är alldeles sant, men med det förslag som FBQ har skulle vi till exempel kunna få fram siffror som visar i hur pass hög grad botartiklarna för olika länder har bearbetats. Kanske skulle helst 1000 artiklar slumpas fram. Rimligtvis är det en kraftig snedfördelning mellan vilka länder som bearbetats. Lättast för svenskar är rimligtvis de länder som ligger närmast Sverige, som de nordiska och baltiska länderna, Brittiska öarna, Centraleuropa m. fl. Däremot måste det vara mycket svårare att hantera t.ex. Indonesien med över 100 000 botartiklar. Sjunnesson (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.25 (CET)
Ja, jag måste helt uppenbart dra mig ur den här diskussionen. Men först vill jag medge att med eftertankens kranka blekhet inser jag att kommentaren om regn i December var både onödig och orättvis. Jag skäms över den och skulle helst vilja att jag aldrig hade gjort den. Hipster Doofus (diskussion) 16 november 2017 kl. 14.33 (CET)

Det viktigaste är att våra wikipediaartiklar har korrekta faktauppgifter. Det är mycket viktigare än relevans, fluff, språkvård mm. För att bedömma kvalitén på de geografiska Lsjbot artiklarna räcker det inte med en snabb läsning för att se om artikeln ser okay ut, och inte heller en jämförelse med otillförlitliga Geonames, utan man måste jämföra uppgifterna med oficiell statistik och officiella kartor. Sådana kontroller har ej gjorts sytematiskt med några få undantag. Två undatag är orter och berg i Nicaragua. Ortsariklarna hade i genomsnitt 1.5 faktafel per artikel, och 93% hade minst ett faktafel (dessa fel har korrigerats manuellt). Bland bergsartiklarna hade 89% fel höjduppgift och det fanns i genomsnitt 2.1 faktafel per artikel (dessa fel har ej korrigerats). Jag befarar att det finns ungefär lika många faktafel i Lsjbotartiklarna för de flesta av världens länder. Lsjbotdiskussionen bör handla om det är okay att svenska wikipedia har så många artiklar med rena faktafel. Min åsikt är att det är värre att ha en artikel med faktafel än tio artiklar som saknar relevans. Faktafel leder folk fel och ger dåligt rykte medan irrelevanta artiklar är ganska irrelevanta. Martinogk (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.30 (CET)

Samtliga Lsjbots artiklar om de engelska kanalöarna har minst ett faktafel, eftersom de påstår att de ligger i Storbritannien.
Sedan tycker jag i och för sig att relevansargumentet också är viktigt här: om vi inte ens har de relevanta uppgifterna för en viss typ av objekt (t.ex. längd och vattenflöde för en flod), varför skall vi då lägga energi på att kontrollera att en massa andra, mindre relevanta uppgifter är korrekta? Lsjbot har skapat en ohygglig mängd substubbar.
andejons (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.53 (CET)
Lsjbot-artiklar borde nog hanteras som utkast, tills de åtgärdats eller godkänts manuellt. Det har föreslagits förut att de skulle tas undan från artikelnamnrymden, och jag är böjd att hålla med, om man kan hitta en lösning där de ändå hittas via sökfunktionen. --JohanahoJ (diskussion) 16 november 2017 kl. 11.30 (CET)
@andejons: Det håller jag helt med om! @JohanahoJ: Bra förslag. Martinogk (diskussion) 16 november 2017 kl. 12.43 (CET)
En av de största fördelarna är att det går länka till dessa artiklar, det går inte om de ligger i annan rymd. Jag vill också påminna detta är nu tredje gången detta diskueras, med precis de olika alternativ som nu förs fram.Yger (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.13 (CET)
Det går alldeles utmärkt att länka till andra namnrymder från den vanliga. Och anledningen till att frågan dyker upp på nytt igen och igen är kanske att det dels upplevs som ohållbart att vi har ett artikelbestånd där mer än hälften av artiklarna potentiellt är opålitliga och aldrig har setts av människoöga, samtidigt som det inte finns något rimligt sätt att åtgärda dem. Nu har vi till exempel upptäckt att över 250 av Montreals parker fått samma koordinater. Detta innebär att det enda korrekta med artiklarna är namnet och avståndet till Ottawa. Jag tvivlar inte på att vi skulle hitta liknande problem om vi skulle börja gräva i något annat lands artiklar.
andejons (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.21 (CET)
Eftersom koordinaterna förmodligen är fel är risken mycket hög att avståndet till Ottawa också är fel. Då återstår bara namnet; som ofta är "småfel" i Geonames. Varför kom jag att tänka på Mäster Skräddare? Det går an i länder där vi kan hitta källor, t ex Danmark, och det är en rimlig artikelmängd att gå igenom. Men Indonesien med 103 430 artiklar? Kitayama (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.49 (CET)
Jag har gått igenom tusentalts botskapade geografiartiklar och kan konstatera att de alla saknar källor, innehåller sakfel och fluff samt i många fall har felaktig interwiki. Jag kan inte se någon annan lösning för Indonesiens 103 430 artiklar än att vi måste lyfta ur de ur artikelnamnrymden. För de länder som fått en mänsklig genomlysning är ju saken en annan, där har Lsjbot:s projekt inneburit en välbehövlig breddning av artikelbeståndet.--Gotogo (diskussion) 16 november 2017 kl. 14.56 (CET)
Ja, absolut att man borde lyfta ur artiklar ur artikelnamnrymden, åtminstone Indonesienartiklarna. Man måste ju, beträffande botgenererade artiklar, som Martinogk skriver här ovan, "jämföra uppgifterna med officiell statistik och officiella kartor". Då gäller det att hitta sådant, och om man skulle arbeta med Indonesienartiklarna så får man hoppas att alla källor finns på engelska, för indonesiska är det nog få svenskar som kan. Lägg därtill mängden, 103 430, och det skulle inte vara gjort i brådrasket. Sjunnesson (diskussion) 16 november 2017 kl. 16.10 (CET)
Jag delar helt Ygers uppfattning att fördelarna med att ha detta i artikelnamnrymden överväger eventuella nackdelar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 01.10 (CET)
Nackdelar som att vi har artiklar som inte ens har den absolut mest grundläggande uppgiften korrekt, nämligen vad det handlar om? Hade en vanlig användare skapat artiklar där idrottsanläggningar och shoppingcenter kallades parker hade både personen och artiklarna åkt ut med huvudet först (och här går det inte ens att skylla på att Geonames är en usel källa). Dags att rensa detta Augias stall!
andejons (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.18 (CET)
@Andejons: Jo, det är helt rätt att skylla på källan här. Om du tittar i källan Geonames så ser du att de två exempel som du tar upp är taggade som L.PRK, se Subiaco Municipal Oval Reserve och Festival Place. Att de skulle vara idrottsanläggning respektive shoppingcenter framgår inte av källan.
Att dessa "felaktigt presenteras som parker" i de robotskapade artiklarna är därför orättvist att beskylla Lsjbot för. Lsjbot har helt enkelt använt källan. Att denna källa har visat sig vara av mycket skiftande kvalitet är ett problem som är lätt att konstatera i efterhand. Det man bör kritisera projektet för är att inte ha utvärderat Geonames som källa för olika typer av platser tillräckligt noggrant innan massproduktion av artiklar genomfördes. --Larske (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.20 (CET)
Det ska gå att radera med hjälp av AWB. Någon admin som vågar sig på att radera alla botskapade parker? -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.37 (CET)

Jag lägger in länk till den närmast föregårende diskussionen i samma ämne och inriktning Gpedia:Bybrunnen/Arkiv_2017-06#Lsjbot_sex_månader_senare, där många som då uttalade sin ståndpunkt upprepar den nu. För att den konnsensus som då blev resultatet (försök organiserat åtgärda de (värsta) bristerna) behövs att några som då var positiva till alterantivet "försök fixa till" byter ståndpunkt. Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.50 (CET)

Jag stöder inte flytt till annan namnrymd. Det gör det bara rörigare. Däremot stöder jag starkt massradering av vissa kategorier, tex parker som nu visat sig vara en helt genomkorrupt kategori. PPL'er som inte kan bekräftas av nationella eller regionala statistik-byråer är jag också öppen för att massradera. -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.57 (CET)
Ja här har jag principiellt samma ståndpunkt. Helvissna kategorier vore bäst helt radera. Och saker som parker ger extremt litet mervärde och kan ju också lätt upphöra (bli bebyggda tex). Och jag är även helt emot flytta bort från artikelrymden, det innebär i praktiken radering, och bör då diskuteras som just radering.Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.05 (CET)
Jag motsätter mig inte en radering av artiklar i utvalda kategorier. Men vill samtidigt påtala att jag ganska ofta flyttar ut artiklar (av typen: Användare:Lsjbot/Dubletter/Rahumäe) i artikelnamnrymden efter att den fått en upputsning och adekvata källor. Om någon i framtiden vill skriva artiklar om Indonesiens alla öar t.ex. är ju mycket vunnet om Lsjbot:s artiklar finns nedsparade i någon form. Men som sagt, motsätter mig inte en radering förutsatt att den genomförs genomtänkt och strukturerat.--Gotogo (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.45 (CET)
Jag skulle vilja ifrågasätta Ygers antagande om att en minskande aktivitet i städprojektet skulle innebära att det 'värsta' har åtgärdats. Kanske är det bara så att en del användare har tröttnat på det oändliga arbete som det skulle innebära att gå igenom alla botartiklar i geografiprojektet. Källan Geonames har ju visat sig ha mycket skiftande kvalitet, som Larske skriver. Det gäller då att hitta och förstå sig på andra källor än Geonames (statistikuppgifter, kartor o.s.v.) för varje enskilt land. Om man ser till exempel Asien som helhet med finns det minst 200 000 artiklar att gå igenom, vilket kräver stort engagemang, omfattande kunskaper och mycket tid. Sjunnesson (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.30 (CET)
Jag är helt övertygad om att det ursprungliga antagandet håller streck. Visst kan det krävas ytterligare några raderingar, men inte alls i den omfattning som nu föreslås. Mitt motstånd mot att enstaka artiklar flyttas till en annan namnrymd är inte kompakt. Det är bättre än att de raderas helt, det Gud förbjude. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.40 (CET)
Jag är lika övertygade om att vi har 100000-tals artiklar som är så undermåliga och så svårverifierade att det bara är att radera. Större delen av dem skulle dessutom inte ens klara en lågt satt relevansribba. Det finns otroligt mycket skräp mellan lsjbot-artiklarna. Det är skadligt för oss att behålla dem. Samtidigt så finns bland artiklarna en enorm guldgruva till bra artiklar. Det är skadligt för oss att radera dem. Denna sorteringsprocess - förbättra till en riktig artikel eller radera - är en mycket svår uppgift. Så länge vi inte har konsensus för att vi ska genomföra en sådan sortering på ett kontrollerat sätt så kommer vi aldrig att komma någonstans med denna soptipp med guldnuggets bland soporna. Kitayama (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.59 (CET)
Kitayama har självklart rätt. Det finns flera tusentals artiklar som det aldrig kan bli något av. Den som säger något annat talar mot bättre vetande.--Gotogo (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.09 (CET)
Ja jag tycker också K uttrycker det bra, det finns både mycket skrap och många guldkorn. Kanske förslaget "hur genomföra sortering" borde diskuteras vidare? Ju mer vi jobbar med dem ju mer kännar vi till skillnaden. Ett första steg kunde vara att markera de tveksamma med skarpare varningsmall (om vi inte vill radera direkt) och de som är någorlunda OK med svagare varningmall. Och om detta ses över säg årligen, kunde dessa markeringar om något/några år användas för ett "slutgiltigt" beslut?Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.17 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag har aldrig förnekat att det finns tusentals artiklar kvar som bör raderas. Kanske går de att räkna i tiotusental, kanske i hundratusental. Det är inte det viktiga. Vem motsätter sig den sovring som Kitayama förespråkar? Inte jag i varje fall. Jag står bakom den till hundra procent. Det jag är emot är förhastade åtgärder. Väl genomtänkta projekt har mitt fulla stöd. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.29 (CET)

För att svara på Innocent bystanders fråga ovan (Special:Diff/42118683) så är jag bekväm med att radera sidor med bot utifrån en kategori, så länge alla är överens om vad som ska göras. Jag har använt API:t för att göra ca. 1 miljon redigeringar med bot, och jag har skrivit MediaWiki:Gadget-DeletePage.js som raderar via API:t, så jag har redan kod för det här, som jag vet fungerar. För min del är det inte mer komplicerat än att ge NirmosBot eller NirmosBot2 administratörsrättigheter och säga vad som ska göras. Nirmos (diskussion) 17 november 2017 kl. 12.41 (CET)

Radering med bot hör till de åtgärder jag motsätter mig, såvida det inte handlar om väl avgränsade kategorier där allt är skräp. Men jag tvivlar på att dylika existerar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 16.13 (CET)
@Nirmos: Tack för det beskedet. Givetvis är det bara fråga om väldefinierade artikelmängder, och dessa diskuteras och avgränsas givetvis först på projektsidan. Jag har själv suttit och raderat när det varit fråga om några hundra redan identifierade felaktiga/olämpliga/irrelevanta, och det är ett rätt tröstlöst arbete vill jag lova. Handlar det artikelgrupper om några tusental är det inte görligt utan bothjälp. Botskapade parker med grovt avrundade koordinater och utan mänsklig åtgärd i vissa länder, för att ta ett aktuellt exempel, torde kunna vara en sådan grupp. Detaljdiskussionen hör dock inte hemma på BB. Taxelson (diskussion) 17 november 2017 kl. 18.51 (CET)
Jag har fått ett visst rykte om mig som en humleexpert. Även om jag inte är (eller varit) en yrkesentomolog, så är det sant att jag har skrivit många artiklar om humlor, och att vi har artiklar om världens alla humlor (varav 22 dock är stubbar). Vad ryktet emellertid inte förmedlar, är att nästan alla artiklarna om de mer "exotiska" humlorna är baserade på Lsjbots stubbar, och att jag inte skulle ha hunnit med tillnärmelsevis så många biartiklar (både humlor och andra bin) om jag inte hade haft Lsjbots stubbar som grund. Jag tycker därför det var mycket synd att Lsj såg sig tvungen att lämna Gpedia, och tycker nog att han kunde ha behandlats bättre. När det är sagt måste jag tyvärr medge att de geografiska botartiklarna inte håller samma standard. Källan är erkänt dålig, och urvalet kunde ha varit mer konservativt – kullar och backkrön är kanske inte helt relevanta. Det är i ett sådant läge som nackdelarna med en bot visar sig: Tack vare den höga takten så har Lsjbot producerat ett mycket stort antal stubbar som, det måste vi nog erkänna, skulle ha raderats omedelbart om någon nytillkommen, okänd användare producerat dem. Precis som Kitayama tycker jag det är skadligt för oss att behålla dem. Givetvis finns det vad K kallar guldkorn, och de bör vi behålla, men så länge vi inte kommer överens och sätter igång en ordentlig städning kommer situationen inte att förändras, och att ha kvar alla dessa "fulstubbar" riskerar att skada vårt anseende.
Det nyss sagda förändrar inte min åsikt att Lsj borde ha behandlats bättre. Kritiken var i de flesta fall rättvis, men sättet den framfördes på lämnade i allt för många fall stora brister. Förmågan till att framföra kritik här på svwp är nog inte alltid optimal... / TernariusD 17 november 2017 kl. 19.28 (CET)
Kritiken mot GeoNames ångrar jag inte ett ögonblick. Den enda kritik jag kan se ligger Lsj till last här, är att han med tiden allt mindre tog till sig av kritiken mot hur artiklarna utformades. På ett sätt kan jag förstå det sättet att reagera. För ju större artikelmängden blev, desto svårare blev det att åtgärda allt som påpekades. 1000 artiklar som behöver justeras i efterhand tar kanske 1000 sekunder att åtgärda. 100,000 artiklar tar 100,000 sekunder, och under den tiden hinner nya saker som behöver justeras dyka upp. Med flera miljoner artiklar blir det närmast ogörbart att justera något alls. Och det är definitivt inte lättare att göra det för hand. Varje projekt av den här typen måste ha en gemenskap som kan matcha den. Har vi en enda användare här som kan städa Sydsudan-artiklarna? Har landet ens en motsvarighet till SCB och Lantmäteriet? -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 20.04 (CET)
Ja, Sydsudans motsvarighet till SCB finns på www.ssnbss.org. Ett annat problem med botartiklarna är att det finns många dubbletter, t ex platser som har namn på flera språk och större objekt som floder som har fått flera koordinater. Thoasp (diskussion) 17 november 2017 kl. 20.31 (CET)
Min bild är den rakt motsatta än Innocent bystanders: Lsj var riktigt duktig på att anpassa sig efter gemenskapens önskemål. Det var den tilltagande osakliga kritiken som skrämde iväg honom och just därför har efterarbetet försvårats. Biologiartiklarna bearbetades av boten i olika omgångar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 22.32 (CET)
Jag tycker problemet var att kritiken inte togs på allvar från början. De som var för att skapa så många artiklar som möjligt tillät inre kritik mot hela projektet, utan allting skulle lösas av boten. När fler och fler problem visade att kritiken var riktig så blev robotens uppgift ogenomförbar. Då kan man förstå att botföraren tröttnade när så många okritiskt hejade på roboten i början. 90.227.175.244 17 november 2017 kl. 23.41 (CET)
@Tostarpadius: När mindre av det som påpekades, kom att åtgärdas, blev frustrationen bland gemenskapen också större. Tex avrådde jag å det bestämdaste från att använda ASCII-versioner av svenska tecken i grensidor och omdirigeringar. (typ Goteborg, Orebro) Det kom att åtgärdas, men av andra användare efter att Lsj lämnat projektet här. Och som 90.227 påpekar ovan så var det för Lsj väldigt viktigt att det gick undan. Det skapade ännu mer frustration å båda lägren! Jag rådde också att skapa ADM-artiklar och vänta med PPL'er. Det gjordes aldrig, och är idag källan till mycket av våra bekymmer i de artiklar som jag intresserar mig för. -- Innocent bystander (diskussion) 18 november 2017 kl. 08.32 (CET)
Jag har aldrig uppfattat situationen så att vi har olika läger här på svwp. Vi har en gemenskap där vi som enskilda användare har olika åsikter i vissa frågor och då kan bilda tillfälliga koalitioner, därför att vi argumenterar på likartat sätt. Vi gjorde flera pauser för utvärdering och Lsj tog hela tiden hänsyn till den sakliga kritiken. Det blev bättre och bättre dag för dag. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2017 kl. 13.37 (CET)
Exakt hur vi skall karakterisera Lsj:s attityd spelar inte längre någon roll, eftersom han lämnat oss. Det är viktigare att vi bestämmer oss för vad vi skall göra med allt det han lämnat efter sig.
andejons (diskussion) 18 november 2017 kl. 14.05 (CET)
Kan väl bara kort kommentera mitt förslag ovan - jag var väl medveten om att 200 slumpartiklar inte kan fånga upp alla problemartiklar. Däremot var min tanke att vi kanske upptäcker några nya dittills oupptäckta och dessutom får ett diskussionsunderlag för fortsatt arbete. Men om exempelvis artiklar om Indonesien är ett angeläget arbetesfält så kanske 200 slumpmässiga Indonesienartiklar skapade av boten kan vara en utgångspunkt. Jag har inte haft så mycket tid över för städprojektet men har förstått så mycket som att det kommer att behöva arbeta intensivt under många år framöver. Vi har ju redan beslutat om radering av inte bara vissa artiklar utan vissa artikelgrupper, och det är troligt att det kan behövas fler. Men jag tycker nog att det är bra om det tas via projektsidan och därefter med behandling på sffr, så att vi ändå kan försöka rädda det som räddas kan.FBQ (diskussion) 18 november 2017 kl. 21.08 (CET)

Ny tjänst för att hitta fler artiklar

För er som skriver om nyhetsrelaterade saker, eller er som helt enkelt bara vill ha fler källor har jag nyss fått veta att det finns en enkel tjänst för att få en översikt över liknande artiklar. Tjänsten kallas Vryfi (för "verify") och kräver att man har ett Messengerkonto från Facebook. Vad man gör är att koppla ihop sitt konto med tjänsten, klistrar in en URL och får en sortering av artiklar som liknar den man skickade. Det fungerar även med engelskspråkiga källor, och de utvecklar den kontinuerligt (fast på fritiden). De har pratat om en integrering med Gpedia, så att man skulle kunna lägga till den som en finess, men än så länge fungerar den inte så. Testa gärna. Och vill du diskutera den finns det en tråd i gruppen Digital Samhällskunskap på Facebook om Vryfi där skaparna är med.//Hannibal (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.02 (CET)

Vetenskapligt områdesträd baserat på wikipedias artiklar för översikt

Hej,

Jag är nyfiken om hur alla vetenskapliga områden hänger ihop.

Vet någon ifall man kan använda wikipedias datastrukturer/hierarkier och hämta ut ett massivt träd på hur varje specifik artikel hänger ihop i sin enhet till det vetenskapliga området?

//2-face

Skrivet på uppmaning av mig som ej kunde svara på ddt själv via mail. Adville (diskussion) 19 november 2017 kl. 18.27 (CET)
Kategoriträdet för artiklar på svenskspråkiga Gpedia startar i Kategori:Artiklar. Därifrån kan man klicka sig vidare för att undersöka trädets struktur. Trädet är inte strikt "utgrenat", det händer ofta att en nod är en underkategori till mer än än överkategori. Det finns därför inte en "unik sökväg" från toppkategorin ovan till varje enskild artikel och en artikel kan därmed sägas tillhöra flera huvudområden.
Det går också bra att klättra runt i kategoriträdet på den här sidan (bara kategorier) eller den här sidan (med artiklar). --Larske (diskussion) 19 november 2017 kl. 18.46 (CET)
Vad avses med det "det vetenskapliga området" i det här sammanhanget? Man kan nog få ut den största delen (gissningsvis runt 80%) av artiklarna och hur de hänger ihop via Wikidata (de resterande artiklarna saknar antingen koppling till Wikidata eller har ingen egenskap alls tillagd på sig där). Ainali diskussionbidrag 19 november 2017 kl. 19.55 (CET)

Att ignorera aviseringar

Vi är ju här för att skriva ett uppslagsverk. Ibland behöver man därför interagera med andra användare.

Tycker man att det finns vissa interaktioner som stjäl mer uppmärksamhet och energi från arbetet med uppslagsverket än det bidrar till att kunna arbeta med det kan man välja att under Inställningar > Aviseringar (nästan längst ned på sidan) lägga till användare från vilka man vill slippa se aviseringar. Det innebär huvudsakligen tack och när man blir omnämnd någonstans. /Julle (disk.) 19 november 2017 kl. 22.33 (CET)

Värt att nämna är att listan man skapar är helt privat, ingen annan kan se vilka du lägger till på den och de som blir tillagda kommer att få notifiering för "Genomfört omnämnande" om de har valt den inställningen och nämner dig i en diskussion. Ainali diskussionbidrag 19 november 2017 kl. 22.50 (CET)
Tack för dessa upplysningar! Jag skulle själv aldrig komma på tanken att undanbe mig ett tack (funktionen är något av det bästa som utvecklats här), men det är bra att veta hur det går till. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2017 kl. 23.00 (CET)

Folkpartister

Lessen om det här är gammal skåpmat. Såg att Allan Widman tillhör kategorin Svenska Folkpartister. Ni måste väl ha tröskat igenom detta men jag har inte hittat någon generell rekommendering. Svenska Liberaler låter ju inte så bra, tänker att de flesta i SVWP känner sig så oavsett vad man röstar på. KlasHass (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.09 (CET)

Kategoriseringen bör ändras efter namnbytet. Däremot bör inga anakronistiska formuleringar tillåtas i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.18 (CET)
Himla dumt att byta namn. Och loggan blev ju inte jättebra. KlasHass (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.30 (CET)
Så tyckte nog de flesta om Högerpartiet 1970... Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 02.02 (CET)
Samtidigt kan vi inte gärna kalla kategorin för personer verksamma i partiet Liberalerna för Kategori:Svenska liberaler, som redan fyller en funktion – "liberal" är en bred benämning som omfattar långt fler än medlemmarna i det forna Folkpartiet och vi har tidigare haft partier som Liberala riksdagspartiet och Liberala samlingspartiet, lite som Kategori:Svenska kommunister inte kan vara förbehållet medlemmar i Kommunistiska Partiet. Men ta det på Kategoridiskussion:Svenska liberaler? /Julle (disk.) 20 november 2017 kl. 02.25 (CET)
Eller Kategoridiskussion:Svenska folkpartister kanske är rätt plats om vi behöver prata mer om det. Se även Gpedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-12#Folkpartiet -> liberalerna. /Julle (disk.) 20 november 2017 kl. 02.29 (CET)
Det är bra att diskussionen förs på Bybrunnen, då jag ser frågan som särskilt viktig. Kategori:Svenska liberala politiker borde vara reserverad för politiker inom Liberalerna, och de andra liberala partierna bör samlas under Kategori:Svenska liberaler. Det är hur som helst fel att kategorisera politiker som "Svenska folkpartister" om de har engagerat sig i partiet efter namnbytet. / Reddarn (diskussion) 20 november 2017 kl. 07.28 (CET)
Eftersom det enbart rör sig om ett namnbyte och ingen partisplittring eller sammanfogning kunde man kanske ha ett dubbelnamn som fungerar för både Folkpartiet och Liberalerna, t. ex. Svenska folkpartister/liberaler. Edaen (diskussion) 20 november 2017 kl. 07.46 (CET)
Jag ställer mig bakom Edaens förslag. Det är klumpigt, men någon mer elegant lösning tror jag inte finns. Jag funderade själv på "Svenska liberalpartister", men det är inget etablerat begrepp. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 08.49 (CET)

Elegant förslag av Edaen. Det låter begreppet ”liberaler” kvarstå för den bredare gruppen liberaler, ungefär som socialister, kommunister eller konservativa normalt tolkas/har tolkats brett. Boberger (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.08 (CET)

Kan vi kalla den "kategori:Svenska folkpartister, frisinnade och liberaler" istället? Då täcker vi in partisplittringen, och slipper snedstrecket. Nackdelen är att det är ett rätt otympligt namn.
andejons (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.25 (CET)
Varför inte "Politiker tillhörande Liberalerna" och motsvarande för övriga partier? Det blir otvetydigt och riskerar inte att förväxlas med en ideologi. /Grillo (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.47 (CET)
Vi bör nog tänka igenom ett mer heltäckande system så att alla partier kategoriseras på ett likartat sätt. Att vara konsekvent är viktigt i ett kategoriträd. Jag ser att tex bondeförbundare kategoriserars i Kategori:Svenska centerpartister och högerpartister i Kategori:Svenska moderater osv. så det känns fel att börja göra undantag och speciallösningar av typen "Folkpartiet och Liberalerna". Grillos förslag är det klart bästa. En annan lösning är att vi gör som i artikelrymden och lägger en särskiljning inom parentes: kategori:Svenska liberaler (L). Fem5 (diskussion) 20 november 2017 kl. 17.05 (CET)
Jag tycker också Grillos förslag låter bra. Det är allmängiltligt, kort, men den lilla detaljen med ett versalt "L" visar ändå att det är fråga om en partitillhörighet och inte en allmänpolitisk / samhällsvetenskaplig beteckning. / TernariusD 20 november 2017 kl. 17.09 (CET)
Jag stöder något liknande Edaens, "liberaler / folkpartister". Snedstrecket är fult, men uppslaget med folkparti och liberaler är bra. Kanske någon kan hitta på en bättre sammanfattning? --Janwikifoto (diskussion) 20 november 2017 kl. 22.53 (CET)
Varför duger inte "Svenska liberala politiker" som kategorinamn för personer inom Liberalerna? Den kategorin är åtskild från Kategori:Svenska liberaler, som istället bör omfatta personer inom ideologin liberalism. Alla artiklar i Kategori:Svenska folkpartister borde också istället kategoriseras som liberaler, då det inte är praxis att dela upp partikategoriseringen efter historiska namn. Jarl Hjalmarson är t.ex. kategoriserad som moderat, trots att partiet hette Högerpartiet då han var partiledare. / Reddarn (diskussion) 20 november 2017 kl. 23.11 (CET)
Därför att numera (sedan folkpartiet bytte namn till Liberalerna) begreppet "liberal" kan stå för en allmänt liberal politiker. Idag misstänker jag att både Centerpartiet och Liberalerna, f.d. Folkpartiet hör hemma i den fållan. För att inte lämna den icke-globala fållan; i USA kan "liberal" stå för allt som i Sverige skulle motsvara en åtminstone vänstersinnad moderat till en moderat socialdemokrat. "Kategori:Politiker tillhörande Liberalerna" visar däremot att det är politiker som tillhör ett specifikt politiskt parti – just tack vare versaliseringen av "Liberalerna" som visar att det är ett egennamn (ett partinamn) och inte en sociologisk/partipolitisk beteckning. / TernariusD 20 november 2017 kl. 23.32 (CET)
Det finns en direkt motsvarighet i Kategori:Amerikanska demokrater. Kategorin har ingen förtydligande text, men den ingår i överkategorin för demokratiska partiet. --LA2 (diskussion) 21 november 2017 kl. 00.32 (CET)

Man undrar ju om ingen i partiet tänkte på vad Gpedia-kategorin skulle heta, innan de beslutade om namnbytet... --LA2 (diskussion) 21 november 2017 kl. 00.29 (CET)

I mitt förra inlägg blev det ett "inte" för mycket. Därav strykningen. / TernariusD 21 november 2017 kl. 05.24 (CET)
Jag tycker i enlighet med LA2 att konsekvens med andra kategorinamn är viktigare än språklig exakthet. Vill vi tala förväxlingsrisk bör vi börja med "Svenska folkpartister" - där har vi synnerligen ett tvetydigt kategorinamn!
andejons (diskussion) 21 november 2017 kl. 08.11 (CET)

För tydlighets skull, och för enhetlighet, borde kanske alla 18 kategorier inom Svenska politiker efter parti innehålla partinamnet, alltså vara på formen "Svenska politiker inom <X-partiet>". Möjligen kan ordet "Svenska" utelämnas där det handlar om ett parti som är helt unikt för Sverige.

  • Svenska politiker inom Centerpartiet
  • Svenska politiker inom Feministiskt initiativ
  • Svenska politiker inom Folkpartiet
  • Svenska politiker inom Liberalerna
  • och så vidare...
  • Svenska politiker inom Vänsterpartiet

Då slipper vi förvirringen med kategorisering när det finns partinamn som är samma som namnet på en ideologi. Politiker som varit aktiva såväl före som efter namnbytet från Folkpartiet till Liberalerna hamnar givetvis i båda kategorierna.

Vill man föra in det här med "ideologi" så går det bra att införa en ny överkategori "Svenska politiker efter ideologi" med underkategorier som Svenska politiker inom feminism/kommunism/liberalism och så vidare, men de är kanske inte lika lätta att populera som partikategorierna eftersom det verkar svårt att komma överens om vilken/vilka ideologier som alla svenska politiska partier företräder. Jag tycker därför att vi tills vidare nöjer oss med "Svenska politiker efter parti" och med underkategorier som innehåller partinamn och inget annat. --Larske (diskussion) 21 november 2017 kl. 08.56 (CET)

Jag tycker att Larskes (på Grillos ursprungliga tanke baserade) förslag ser utmärkt stringent, konsekvent och otvetydigt ut. /FredrikT (diskussion) 21 november 2017 kl. 10.07 (CET)
Jag gillar också förslaget, men jag tycker "svenska" blir lite redundant (och eventuellt tvetydigt, tänk "kurdiska politiker inom Sverigedemokraterna") när man skriver ut partinamnet. Jag skulle föredra: "Politiker inom Liberalerna", "Politiker inom Socialdemokraterna (Sverige)" etc, med samma särskiljningsled som på artiklarna. Boⅰⅵᴇ (🖉) 21 november 2017 kl. 13.16 (CET)
Förresten, det kanske går att hitta någon bättre preposition än "inom"? Det finns redan två kategorier som i stället har "i": "Politiker i Lantmannapartiet" och "Politiker i Sveriges pensionärers intresseparti". Boⅳⅰᴇ (🖉) 21 november 2017 kl. 13.20 (CET)
"i" går lika bra som "inom" i mina öron. Men det bör vara konsekvent. Jag valde att ta fasta på överkategorins namn. Det är "Svenska politiker efter parti". Den skulle kunna vara något annat, men om överkategori säger att det som ingår är "Svenska politiker" så är det nog bra om underkategorierna har samma form på namnet. Sen kan man ju diskutera om politiker som inte är svenska medborgare i(nom) politiska partier i Sverige är "svenska politiker" eller ej. På över-överkategorisidan Kategori:Svenska politiker står det dock tydligt att "Svenska politiker" avser "Politiker verksamma i Sverige". Kanske detta förtydligande borde finns även på underkategorisidorna.
"<nationalitet> politiker i(nom) <X-partiet>" är alltså något annat. --Larske (diskussion) 21 november 2017 kl. 13.58 (CET)

Barnet

Följande diskussion flyttad från Gpedia:Begäran om åtgärder.

  • Flytta High Barnet till High Barnet (tunnelbanestation) och Användare:Lsjbot/Dubletter/High Barnet (del av en befolkad plats i Storbritannien) till High Barnet ([1]/[2]. Swave 2 (diskussion) 20 november 2017 kl. 08.08 (CET)
    Avvaktar Avvaktar Artikeln London Borough of Barnet finns redan, och beskriver bättre vad det är frågan om (nämligen en stadsdel i London). Ev. diskussion om saken (hänvisning i stadsdelsartikeln, sammanslagning, gemensam grensida?) kan kanske tas på den senare artikelns diskussionssida? / TernariusD 20 november 2017 kl. 09.17 (CET)
    De är fortfarande olika. Swave 2 (diskussion) 20 november 2017 kl. 09.21 (CET)
    Ja, det är de. Det finns flera olika "Barnet", som alla tycks vara förbundna med varandra (delar av varandra?). Ett exempel Barnet, England som felaktigt(?) pekar på en:Chipping Barnet (som har synonymen High Barnet, men uppenbarligen är något helt annat än Lsj:s artikel [helt olika invånarantal]). Fler exempel finns, men det kan vi inte diskutera här – BOÅ är ingen diskussionssida. Flytta diskussionen till någon av de ingående artikeldiskussionerna, eller, kanske bättre med tanke på att det är flera artiklar involverade, till Bybrunnen, men var snäll och fortsätt den inte här. / TernariusD 20 november 2017 kl. 10.05 (CET)

Så långt begäran på BOÅ. Frågan är: Hur gör vi? Dels beträffande grundfrågan, hur många Barnet finns det egentligen? Alla tycks vara knutna till varandra, men på vilket sätt? Är de delmängder av varandra? Här hade vi nog behövt hjälp av någon/några som kan Londons geografi/historia bättre än jag. Flera problem finns:

  • London Borough of Barnet är en borough (kommun) i London som har 329 700 invånare.
  • Lsjbots High Barnet anges vara en "befolkad plats" och uppges ha 7 062 invånare. Uppgifterna är hämtade från Geonames (vilket emm gör att vi bör ta dem med en nypa salt).
  • Det finns även en artikel Barnet, England som anges vara en ort i Greater London med 30 000 invånare. Motsvarande iw-länk pekar på enwp:s artikel en:Chipping Barnet, som emellertid har 111 973 invånare. Extra problematiskt är att enwp:s artikel synonymiserar Chipping Barnet som alltså är samma namn som Lsj:s High Barnet (men uppenbarligen ett mycket större samhälle). Även "Barnet, England" hämtar sina uppgifter från Geonames.

Dels anknyter begäran till problemet med Lsjbots geografiska artiklar. Hur många enskilda orter bör vi ta med? När är det rimligt att ha skilda artiklar om en ort, och när är det lämpligt att slå ihop ett större antal orter med liknande namn som uppenbarligen hör intimt ihop? Jag har inga svar, men tycker frågan bör diskuteras. / TernariusD 20 november 2017 kl. 10.50 (CET)

PS. Medan jag skrivit det här, har Swave 2 dragit tillbaka begäran på BOÅ. Emellertid tycker jag frågan är allmängiltig, så jag låter den stå kvar. Missmatchen mellan artikeln "Barnet, England" och motsvarande artikel på enwp "Chipping Barnet" är ju ett problem (som iofs kanske bättre sorterar under Lsjbot-diskussionen). / TernariusD 20 november 2017 kl. 10.55 (CET)

Ny tävling

Idag startade tävlingen För informationen uppåt. Den beskrivs så här: "De flesta som skriver på Gpedia gör det i enskilda artiklar snarare än att fylla på ett helt ämne samtidigt. Det betyder att information som skulle kunna ligga i flera artiklar enbart ligger i enstaka artiklar. Ofta sker det författandet i ganska detaljerade artiklar (såsom enskilda personer) medan artiklar om övergripande ämnen är förhållandevis korta (till exempel århundradeartiklar, basartiklar och skolämnesartiklar). Denna veckas tävling går ut på att hitta och förbättra "överartiklar" och huvudartiklar genom att återanvända information från underartiklar. Extra poäng ges om nyfunna källor återanvänds till flera artiklar." Gå gärna med i tävlingen.//Hannibal (diskussion) 20 november 2017 kl. 23.55 (CET)

Hantering av hashtaggar

Påbörjade en diskussion angående artikelrubriken på Diskussion:Me too. Eftersom det, som Adville påpekade, handlar om ämnet hashtaggar i stort, tar jag upp det här också.

Artikelnamn

Det går som bekant inte att inleda ett artikelnamn med #, men vilket skrivsätt funkar bäst? Dessa finns på andra Wikipediors artiklar om hashtaggen #metoo:

  • Me too
  • Me Too
  • MeToo

I inledningen skriver engelska Gpedia "Me Too" med citationstecken, vilket är intuitivt eftersom det ju är "me too" man säger. Jag har i stället valt – det vill säga, föreslagit – att kursivera Me too, vilket är den generella strategin för inslag av andra språk i svensk text. Hashtaggen #prataomdet:s artikel heter dock helt enkelt bara Prataomdet och det enda fetstilta uppslagsordet i textens inledning är #prataomdet. Kanske är den rimligaste strategin att hashtagartikelrubriker alltid är hashtaggen minus nummertecknet och eventuell kamelnotation, medan det uppslagsord som sedan används i texten är den fullständiga hashtaggen? /--Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.43 (CET) (Signering gjord i efterhand av Genomlysning)

Jag skulle föredra att artikelnamnet är samma som hashtaggen fast utan hashtag, dvs i nämnda fall metoo. /ℇsquilo 22 november 2017 kl. 13.42 (CET)
Ja, jag tycker också det känns intuitivt. /Genomlysning (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.39 (CET)

Hashtaggar i löpande text

I löpande Wikipediatext har jag valt (föreslagit) att kursivera hashtaggar, eftersom jag upplevde att det blev lite mer lättläst att hantera dem mer som ett slags titlar eller "främmande inslag" än som vanliga ord. Tål att diskutera, det också, men jag tycker bl.a. att det är lämpligt att kursivera ord och fraser som inte ska eller kan inordnas i syntaxen i övrigt. Ungefär som när man framhäver ord man nämner snarare än använder, till exempel: "Kan vara vara ett bra ord?" / "Kan 'vara' vara ett bra ord?" /--Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.43 (CET) (Signering gjord i efterhand av Genomlysning)

Ny huvudartikel: Hashtag

Jag fixade en kort huvudartikel för ämnet hashtaggar, som ni gärna får se över, förbättra och utöka. Det är väl egentligen den som är mest encyklopediskt intressant på området hashtaggar. /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 11.52 (CET)

För resonemang om termen hashtag och den nuvarande möjligheten till stavningsnormalisering (hashtagg) och/eller översättningslån (fyrkantstagg), se Diskussion:Hashtag#Angående artikelrubrik. /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.43 (CET)

Botarkivera länkar när de är fräscha

Jag vill återuppliva ett förslag som kom upp när vi senast diskuterade Internet Archive Bot. @Larske: Det handlade om om att starta en bot som arkiverar hemsidor på Internet Archive så fort de blir länkade från en artikel på svwp. På så sätt skulle vi förebygga framtida döda länkar och framtida länkröta. Är detta genomförbart? Och finns det någon som har kunskapen och viljan att driva en sådan bot? /Ascilto (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.20 (CET)

Det här var ett av önskemålen i m:2016 Community Wishlist Survey/Results. WMF:s Community Tech-team har som mål att titta på det. /Johan (WMF) (diskussion) 22 november 2017 kl. 18.28 (CET)
Som jag förstår den här beskrivningen av InternetArchiveBot är IAB redan förberedd för att arkivera levande länkar. Det handlar om att skriva in "en 1:a" på lämpligt ställe i konfigurationsfilen för IAB på svwp under förutsättning att utvecklarna av Wayback Machine ger sitt godkännande.
  • archive_alive – Submit live URLs not yet in the Wayback Machine for archiving into the Wayback Machine. Set to 1 to enable. Requires permission from the developers of the Wayback Machine.
Utvecklaren av IAB kan säkert svara på om denna funktion är aktiverad på någon av de 14 språkversioner där IAB är aktiv. --Larske (diskussion) 23 november 2017 kl. 09.55 (CET)

Good job with the Tidy fixes!

Hello everyone! In July 2017, the Wikimedia Foundation announced the intention to replace Tidy with RemexHTML across the Wikimedia cluster by July 2018. In order to make this switch, a number of broken wikitext patterns was identified that required fixing on wikis, highlighted via the high priority categories in the Linter extension.

I'd like to acknowledge the fast, important progress that volunteers at this wiki have achieved with the fixes related to the Tidy parsing library replacement. Several of the relevant issues in the Article (main) namespace have been fixed in just a few months: this is a remarkable result, and on behalf of the Parsing team, I'd like to thank everyone who made this possible here.

We plan to finish turning off Tidy in July 2018, and doing early switches of wikis from Tidy to Remex will let us identify any lingering issues that are not already caught by the linter categories and our QA testing. We are encouraging big wikis that have worked hard to switch sooner: the German and the Italian Gpedia are likely switching in just a few weeks. Looking at the current scale of high priority linter issues, we think that this wiki may also be ready to switch from Tidy to Remex soon-ish. So keep up the good work! And please do let us know how we can support you to help you get to the finish line. All the best, --Elitre (WMF) (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.56 (CET)

The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.