Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Gpedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Skall alltid alla Noter visas?

Jag skulle vilja ha en diskussion om skall alltid Noter visas default. Har vi Källor och Noter separerade så tycker jag att Noterna skulle kunna vara minimerade och bara visas då användaren expanderar detta eller gör "mouse over" på en fotnot, har för mig att Gpedia på Iphone fungerar så. Det jag ser komma är Gpedia blir bättre och bättre på att källbelägga saker dels pga att vi tycker det är viktigt men att mer och mer saker finns digitalt. Jag har nu tagit mig "friheten" att koppla kyrkboken för födelse och död till personer i Wikidata och används Mall:Faktamall biografi WD så dyker dom upp under referenser vilket jag gissar för den "normale" läsaren inte är intressant. För den som gillar källor så ger det trygghet plus att det visar sig att Riksarkivet har problem att peka på den församling som existerade vid tillfället vilket är frustrerande för den som vill forska vidare. Mer om fel och brister med SBL hittar ni här Användare:Salgo60/Source:SBL, min förhoppning är att Riksarkivet tar åt sig av dessa direkta fel och jag vet att dom tittar på hur Wikidata kan hjälpa dom att för att själva leverera bättre kvalitet - Salgo60 (diskussion) 7 juni 2019 kl. 08.06 (CEST)

Jag har märkt att "vanliga" människor faktiskt tittar efter noterna, just för att undersöka källan. Med vanliga människor menar jag framförallt yngre kollegor som inte själva redigerar på Gpedia eller ens reflekterar att de borde. Först värderar de antalet -ju fler desto bättre, därefter "verket" alltså avsändaren och därefter besöker de källan. Ofta är det så.
Jag tror, och tycker mig märka, att uttrycket "källa behövs" är otroligt etablerat i internetforum. Och då förväntas en not, inte ett verk. "-Källa på det?", "-Lagboken.", "-Den var ju värd mycket. Finns i sjön, alltså".
Jag tycker, tvärtom vad de flesta ovan verkar tycka, att vi bara - endast - ska ha noter (och att de kan ligga under rubriken Källor eller Referenser). Enda undantaget kunde vara när en källa står för många noter men på flera sidor, då kan det finnas poäng att bara förtydliga källan på ett ställe och sen hänvisa till den kortfattat i noten. Fast inte ens då tycker jag det är nödvändigt. Det funkar lika bra att göra en identisk not, som bara skiljer sig åt med sidnumret eller citate eller vad det är om diffar.
Vad menar ni att en generell källa innebär?
Källasnittet ligger sist, varför behöver det då kollapsas?
--LittleGun (diskussion) 7 juni 2019 kl. 12.01 (CEST)
Instämmer med LittleGun - noter är oerhört viktiga. Jag brukar använda rubriken "referenser" med underrubrik "litteraturhänvisningar" eller dylikt, där "referenser" / noter är i stil med "Andersson (2003) s. 41-50" eller en formaterad webbkälla. Är jag ambitiös kan jag göra en underrubrik för webbkällorna och referera likt jag gör till böcker i noterna (d.v.s. "Andersson (2003) ..."), men det orkar jag sällan. Formatering/disposition tycker jag dock är perifert (om man inte vill att artikeln ska bli utvald förstås, då kan man peta i sånt...). Huvudsaken är att det är lättöverskådligt och lätt att kontrollera uppgifterna (d.v.s. få eller inga "finns i sjön"-källor). Sigvid (diskussion) 7 juni 2019 kl. 20.00 (CEST)
Ja det är vanligt på t.ex. skolor som inte tillåter att man använder Gpedia som källa att man går längst ner i artikeln och läser alla noterna istället. Jag har själv gjort det när jag velat läsa in mig på ett visst ämne. Det händer också att artiklar uppdateras med korrigeringar efter att någon läst källan, så vi bör inte underskatta hur mycket de används. När det gäller konkreta faktauppgifter föredrar jag att fotnoten står direkt vid uppgiften. När de gäller mer övergripande resonemang tycker jag det räcker med fotnoten sist i stycket eller under referenser längst ner om artikeln är kort. Jag har inget emot att man lägger två eller fler källor på samma sak. Webbkällor kommer och går och vi vet inte från början vilken som blir kvar. Läsare har olika tillgång till bokkällor och kanske har den ena men inte den andra boken i hyllan. Däremot har jag ändrat mig lite om faktarutor. De fungerar utmärkt utan fotnoter om de är en sammanfattning av artikeln där all information finns källbelagd i artikeltexten. Machatjkala (diskussion) 8 juni 2019 kl. 08.08 (CEST)
"Källasnittet ligger sist, varför behöver det då kollapsas?" bra web design styr läsaren till det väsentliga ex Sixtus Janson har 7 rader som är det jag som läsare vill läsa. Visa det...och indikera att källa(or) finns med 1. Jämför Google map som har hur mycket information som helst om restauranger/recensioner/vilka du besökt/bilder på maträtter.. dom visar en punkt om restaurangen och klickar du får du mer info... Vi visar inte alla bilder på Wikicommons kopplade till en person utan de utvalda...
Använder du mobilen där man är ännu mera "duktig" på att visa det väsentliga så är
  • Gpedia Iphone appen
    • Faktamallen minimerad
    • Källor minimerad
  • Gpedia web i mobilvy
    • Faktamallen expandera
    • Källor minimerad (Verkar variera jmf sv.m.wikipedia.org/wiki/Sixtus_Janson men man kan minimera rubriken
      • jag gillar även mobilvyn med popup och gör bakgrunden mörkare plus att du är kvar på samma plats i sidan jmf vanliga vyn där du hoppar ned till källor (fördelen tycker jag är ännu mera tydlig på en lång artikel som Sofia Albertina av Sverige
Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 10.37 (CEST)
Som sagt, min erfarenhet är att läsare vill se hela artiklar inklusive källor. Annars stannar de på google, där de får 7 rader och hänvisning till Gpedia. Google gör sin grej, vi gör våran.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 11.42 (CEST)
jag tror att få stannar på Google utan man klickar vidare till en sida som Google presenterar i sitt sökresultatet som läsaren anser har bättre kvalitet/mer funktionell design... där jag tycker Gpedia skall sträva efter att bli det naturliga valet. Många skulle kunna döda för att ligga så högt i träfflistan. Min tanke ovan är hur kan vi göra läsupplevelsen bättre... Söker du Sixtus Janson tycker jag
Google är det nog ingen som jämför Gpedia med- Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.26 (CEST)
Avdelningen haltande jämförelser: Vi visar inte alla bilder som finns. Vi visar de som används i artikeln. Vi visar inte alla källor som finns. Vi visar de som används i artikeln.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 11.47 (CEST)
Många webbläsare till vanliga datorer är fortfarande inte anpassade för den teknik för kollapsning vi använder här. Sidorna hoppar och man kommer till fel del av sidan när man länkar till ett stycke eller ett annat "ankare". Jag skulle föredra att vi slapp kollapsning även här på Bybrunnen, men världen är inte alltid som man önskar sig den. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 13.27 (CEST)
det är ju en poäng men det kan man lösa genom att känna igen vilken webläsare som ansluter och visa olika vyer av en sida. Att designa en websida så enkelt att den skall fungera för alla gjorde vi på 90talet. Om du surfar till https://www.whatismybrowser.com så får du en URL ex https://www.whatismybrowser.com/w/A9KEXDS som säger vad din webläsare klarar av. Vore lite spännande att se om det är webläsaren eller inställngar... – Salgo60 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 13.47 (CEST)
Det är en utvecklargrej, inget som man kommer vidare med genom en diskussion här. Själv skulle jag dissa en app som inte visar källorna. Det är en av de viktigare delarna i artikeln om du frågar mig. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.04 (CEST)
Hela Salgo60:s poäng är att ytterst få, om ens någon annan än närmast sörjande, bryr sig om källorna. (Eller en trevligt skriven fullödig artikel, för den delen). Jag tror Salgo60 har fel i båda de åsikterna. Och jag menar att Wikipedias framgångssaga talar emot dem.--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 14.54 (CEST)
Nix det är att antal källor exploderar och vi behöver snyggare användargränssnitt/funktionellare gränssnitt än långa listor på slutet som alltid skall visas. Jag ser denna explosion på Wikidata (min reflektion där ex. Selma Lagerlöf (Q44519) har 13 refs för födelsedatum) och jag hoppas att verktyg som meta:Research:Identification_of_Unsourced_Statements vill hjälpa oss ännu mera att "explodera". Jag ställde även frågan till han som "skapade" Wikidata video och detta med källor/noter har en enorm potential men är även enormt svårt och min tanke med "Skall alltid alla Noter visas?" att fundera över hur detta kan göras bättre än idag men diskussionen försvann visst åt andra håll – Salgo60 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 06.53 (CEST)
Konsensus verkar vara att det är bra att ha en synlig källista på Gpedia, på den punkten tycker jag inte ämnet glidit. Ingen har förespråkat många källor för samma uppgift som generell regel och den frågan har heller inte varit uppe. Många källor för en uppgift brukar bero på att källa saknas, på Gpedia. (Till exempel "XX skriver mycket om invandring" och så källa till fem artiklar där XX skrivit om invandring. Vilket inte är källor som värderar antal eller procent vilket är vad som ska källbeläggas.)
Wikidata döljs källorna redan, och webbdesignen på Wikidata har ändå större problem om den ska anses vara läsupplevelse för mänskliga sinnen.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 07.21 (CEST)
FYI: Wikidata har även stöd för att visas som en lång lista med alla noter/källor om du föredrar det Selma Lagerlöf JSON ;–) Salgo60 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 09.35 (CEST)
Salgo60: Förstår du hur konstigt detta är: På Wikidata används gärna många källor för att källbelägga samma sak. Det gör att Wikidatasidor blir svårlästa om källorna visas expanderat. Därför ska källförteckningen vara dold på Gpedia. Jag måste väl ha missförstått något då? Du har väl någon annan tanke för att Gpedia ska dölja källor? Du nämnde ju webbdesign förut, och alltså att minimera det som visas för läsaren så att läsaren bara får se det vi tror läsaren är intresserad av. Där har du inte konsensus att dölja allt utom 7 rader, och inte ens att bara dölja källförteckningen.--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 10.50 (CEST)
De mallar vi använder för att hämta data från Wikidata har möjligheten att begränsa antalet källor för varje uppgift. Prova att lägga in WD-mallen i Selma Lagerlöf och förhandsgranska så ser du INTE tretton noter till Selmas födelsedatum. Att vi inte begränsar till bara en ska vi kanske vara glada för. För annars skulle vissa databaser med tveksamt rykte ofta stå som ensam källa. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 09.44 (CEST)
Det känns faktiskt inte betryggande. I Selma Lagerlöf borde det inte vara något problem, men hur är det med fall när det bara finns dessa tveksamma databaser? (Jag är inte ute efter att kasta sten, svwiki är ju knappast något föredöme med tanke på hur vi massimporterat Geonames-data utan att ha någon adekvat egen kvalitetskontroll. Men det vore skönt att kunna säga att vi lärt av misstaget).
andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 10.26 (CEST)
Då tycker jag vi inte ska dölja den saken, utan faktiskt visa att vi använder tveksamma källor. Det är fortfarande ett redaktionellt val att använda Wikidata för faktamallen eller inte. I Selma Lagerlöfs fall gör vi inte det. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 13.34 (CEST)
Min poäng är att om WD använder källor vi inte tycker håller tillräcklig kvalitet för att visa upp i artiklarna, så bör vi inte använda WD heller. andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 13.57 (CEST)
Paolo Macchiarini är publicerad i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Ska vi dissa dem enbart för den sakens skull? Nobelpriset har getts till folk som inte var förtjänta av det. Ska vi därför inte ange att Selma fick nobelpriset? Nja, vi behöver vara mer nyanserade än så. Använd Wikidata där de har väl källbelagd data! Välj bort övrigt. Samma sak med översättning av artiklar från andra språkversioner. Översätt det som är bra, dissa övrigt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 14.07 (CEST)
Det var du som ogillade de källor som finns i WD, och tyckte att det var vettigt att sätta antalet källor som visas till "få" för att slippa se det värsta. Om du nu istället menar att man för varje enskild artikel skall välja vad i WD man skall använda, så är det i många fall poänglöst att använda WD istället för att gå direkt på källorna. Skall vi hämta uppgifter direkt ur WD utan granskning så bör vi i alla fall vara säkra på att deras hantering av källor inte är sämre än det vi kräver i resten av uppslagsverket.
andejons (diskussion) 10 juni 2019 kl. 15.03 (CEST)
Anledning till att vi minskat antalet källor är delvis estetiska. Det ser galet ut att ha hysteriskt många noter för trivialiterer.[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20]. Sedan finns möjligheten att sortera bort källor vi inte gillar i de fall där det finns bättre källor. Vi tar alltså bort Gpedia som källa, när det finns annat. Vi tar bort vissa tveksamma databaser när det finns sådant som är bättre. Dvs (Anderson et al) istället för (Anderson et al, Tartariskspråkiga Gpedia, Geonames.) Sedan kanske Anderson et al inte heller är en bra källa, men det är omöjligt för en enkel algoritm att avgöra. Därför behövs alltid det redaktionella ögat. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 15.52 (CEST)
IP 62.20.170.74: Med "vi", menar du då "vi på Wikidata"? Men att det estetiska problemet bara finns på Gpedia?--LittleGun (diskussion) 10 juni 2019 kl. 16.12 (CEST)
@LittleGun: Funktionen att reducera antalet visade källor var något som efterfrågades här och utvecklades här på sv.Gpedia. Jag vet inte om den alls finns på något annat projekt, inte ens på WD. Jag tycker fortfarande att den fyller en funktion. För att visa 13 källor för sådant som födelsedatum fyller ingen vettig funktion här på Gpedia. Den funktionen går att stänga av för andra typer av data som kan vara mer delikata. IP 62.20.170.74 (diskussion) 10 juni 2019 kl. 20.01 (CEST)
Jag kan inte för mitt liv förstå hur den här diskussionen har kunnat bli så vidlyftig. Om noterna skall visas är en ickefråga, dvs det är självklart. Vi har redan tagit bort Wikipediainterna källor från Faktamall biografi WD och det är bra. Om WD använder källor som vi anser undermåliga är det alltså lätt att ta bort dessa i faktamallen - man kan också redigera WD och där ta bort undermåliga källor. När det gäller uppgifter som stöds av flera källor så brukar jag välja två eller tre av dessa och redovisa dem. Jag värderar inte källorna utan väljer helt enkelt de två eller tre som jag lagt in först. Om jag skulle värdera en källa som sämre skulle jag över huvud taget inte använda den. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2019 kl. 16.02 (CEST)
Tanken var aldrig att inte visa Noter utan mer som i denna bild ha texten som det centrala med expanderbara delar dvs. ungefär som mobil vyn m.wikipedia.org/wiki/Sixtus_Janson MEN att Källor by default är minimerade som i bilden... Salgo60 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 12.02 (CEST)

Syftet med Wikidata är väl alltid gott och vissa använder det säkert regelbundet utan problem. Bland annat brukar det vara många här i våra forum som talar om hur förträffligt det är. Tyvärr har det även ställt till det, bland annat i samband med källor. WD medför att det bildas som spöklänkar i artiklar. Alltså att det skapas källor som inte har lagts in i artikeln av någon användare eller bot. Många av källorna via Wikidata tycks vara mycket undermåliga. Och det åtgärdas inte, vad jag vet. Många användare känner nog inte till Wikidata, förstår inte hur det fungerar, tycker att det är för krångligt att lägga till eller ändra något, att det är för tidskrävande eller blir mer osäkra när det även påverkar andra språkversioner. Men hade det varit en undermålig källa som legat direkt i den svenska artikeln hade den troligtvis raderats eller ersatts ganska snabbt. Det i sin tur skapar stora bekymmer för användare som hanterar källmallar. Mallarna påverkar ju i sin tur även statistiken. Plötsligt känns den inte lika tillförlitlig för källor längre. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 juni 2019 kl. 20.12 (CEST)

Du behöver inte ha WD drivna mallar eller så kan du skriva över i mallen. Min tro är att kopplar vi mallar i Wikidata som kopplas till Riksarkivets SBL så ökas Wikipedias trovärdighet. Hade idag ett samtal med systemägaren hos Uppsala Universitet's system Alvin som vi kopplar ihop se T225522 och kombinationen Wikidata/Gpedia med artiklar på 300 språk är svårslaget. Men som sagt trovärdigheten i Öppen Fri kunskap ligger i dom källor vi refererar och där finns mycket att göra. Tyvärr är det svårt att diskutera konstruktivt på Bybrunnen det blir lätt raljerande som "Vi är inte Google". Hoppas några dyker upp i Berlin i oktober där samlas många med ideer / visioner och stor erfarenhet – Salgo60 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.21 (CEST)

Utformning av referenser vid översättning

Jag har under den senaste tiden uppmärksammat att en del användare vid översättningar kopierar länkar från till exempel engelskspråkiga Gpedia, men utesluter en del av länken. Ett exempel från svwp: <ref> "'Street art is political' - Thierry Noir". The Voice of Russia. 20 februari 2013. Hämtad 2013-03-13.</ref>

I enwp står det så här: <ref name="Voice 2013">{{cite news|title='Street art is political' - Thierry Noir|url=http://ruvr.co.uk/2013_02_20/Street-art-political-Thierry-Noir-Berlin-wall/|accessdate=2013-03-13|newspaper=The Voice of Russia|date=20 February 2013|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130627192159/http://ruvr.co.uk/2013_02_20/Street-art-political-Thierry-Noir-Berlin-wall/|archivedate=27 June 2013|df=}}</ref>

I svenskspråkiga Gpedia har alltså länken förenklats kraftigt och är inte klickbar. Borde inte alla webblänkar skrivas så att det går att klicka på länken och se vad det står i den? När länken inte är klickbar måste man först (som i detta fall) gå till enwp och klicka på länken där för att se vad det står. Detta är inte alls användarvänligt. När någon läser en artikel i Gpedia ska den kunna klicka på alla webblänkar för att se vad det står där. Dessutom har knappast den användare som gjorde översättningen tittat på länken i enwp, för då borde det ha stått "Hämtad 2017-03-04". Det skulle alltså kunna röra sig om en död länk (fast just i detta fall är det tursamt nog inte så).

I Gpedia:Källhänvisningar står bland annat "Artikeltiteln länkas ofta till en webbplats. Markera därför artikeltiteln ”Månens storlek”, klicka på ikonen "Länk" och ange webbadressen (URL:en), exempelvis http://www.scientificamerican.com/moonsize .". Alltså föreskrivs det att webbadressen ska skrivas ut, och det gör då länken klickbar. Jag tycker att alla användare som översätter artiklar från främmande språk borde bemöda sig om att de som läser artikeln dels ska kunna klicka på webblänkarna och dels också kunna lita på att översättaren inte har tagit med döda länkar. Alltså: Vi ska ha ett användarperspektiv och vara noggranna, inte bara tänka på att göra översättningarna så fort som möjligt.

Exemplet är alltså från 2017, men samma förfarande vid översättningar har även förekommit nyligen. Sjunnesson (diskussion) 11 juni 2019 kl. 09.27 (CEST)

I dom översättningar jag har gjort hittills så har jag bara tagit med källorna som dom är. Tanken har varit att det är artikeln som översätts och då borde även originalartikelns källor följa med. Men förvisso, då artiklarna troligen kommer redigeras vidare och då avvika från originalartikeln så borde man kanske på något sätt märka "översatta källor" så man enkelt ser skillnad mellan nytt och översatt? Hubba (diskussion) 11 juni 2019 kl. 09.50 (CEST)
Det är av yttersta vikt att man vid översättning för över de källor man själv kontrollerat och då skall de överföras intakta, med länk och allt. Källor som man själv inte kontrollerat skall inte föras över. Det skulle vara en falsk källa som ger intryck av att artikeln är mer källbelagd än vad som är fallet. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2019 kl. 10.20 (CEST)
Det här har diskuterats upprepade gånger och det finns ingen konsensus. Jag har förespråkat att man lägger in ett skilt avsnitt bland källorna för dem man inte kontrollerat (använd <ref group=en-wp> eller motsvarande). En "{{webbref|...}} genom [[en:Special:Permalink/oldid-parameter|engelskspråkiga Gpedia: Artikelnamn]]" torde uppfylla samma funktion. Då är det tydligt vilka källor man kontrollerat. Om man gör som Ascilto förespråkar här skall man inte heller ta med de uppgifter som hänför sig till de bortlämnade källorna. Det är inte ändamålsenligt att alla som redigerar i artikeln skall behöva söka upp motsvarande ställe i ursprungsartikeln för att jämföra med källan. (Se WP:Källhänvisningar#Översättningar från andra språkversioner.)
Till den ursprungliga frågan: visst skall man skriva källhänvisningen så komplett som möjligt, och det är i allmänhet lätt att bara kopiera den. Ibland saknas mallen på sv-wp, eller parametrarna har andra namn, och då förstås jag att inte alla tar med de delar de inte förstår. Om man lämnar kvar den som HTML-kommentar (<-- ... -->) är det lätt för någon förståsigpåare att göra ändringarna, så det skulle jag rekommendera om det är för jobbigt att "översätta" mallanropet.
--LPfi (diskussion) 11 juni 2019 kl. 10.39 (CEST)
Sådär, då har jag markerat alla källor i mina senast översatta artiklar med group=en-wp. Att kontrollera varenda källa blir lite väl mycket jobb så det garanterar jag inte att jag gör. Om det blir ett krav så kommer jag troligen inte översätta särskilt mycket. Hubba (diskussion) 11 juni 2019 kl. 13.51 (CEST)
Det är inte viktigt att ange varifrån källorna kommer. Däremot bör man alltid kontrollera länkar när de läggs in, översätta länkparametrar och månader ordentligt, ange datum samt ange språk när källorna är på andra språk än svenska. Där slarvas och glöms det ofta. Skulle en källa från en annan språkversion vara okontrollerad är det som med andra okontrollerade länkar. Det finns ingen anledning att misstro länkar från andra språkversioner och lita på länkar som läggs in direkt på svenskspråkiga WP. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 juni 2019 kl. 15.18 (CEST)
Ett tips är att du struntar i att översätta artikeltexten. Läs källorna och skriv en egen ny egen artikel istället. Jag har själv gjort så och det blev bättre! Du kan då också upptäcka att det finns mer än ett sätt att tolka en källa. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 16.24 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar Bra talat av Användare:Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra! /Ascilto (diskussion) 11 juni 2019 kl. 16.43 (CEST)
Det Kyllo skriver, att det inte finns anledning att misstro länkar från andra språkversioner, är alldeles riktigt. Men det jag menar är att för att lägga in en länk vid en översättning bör man kontrollera att länken verkligen finns kvar, att det inte med tiden har blivit en död länk. Sådant slarvas det en hel del med. Sjunnesson (diskussion) 11 juni 2019 kl. 17.38 (CEST)
Om man översätter eller när man skriver artiklar så skall man misstro allt som man inte har kontrollerat själv. Det är det enda sättet att vara trogen mot källorna. Länkar på andra språkversioner är källor serverade på ett silverfat. Det är bara förbannad lättja att i sådana fall inte gå till källorna och läsa in sig. Om man inte gör så förstår jag inte varför man intresserar sig för ämnet över huvud taget. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2019 kl. 17.45 (CEST)
Inte alltid så där jätteenkelt ändå. Jag har försökt hitta material till en artikel om en klass av kometer. Det enda jag kommer fram till genom länkarna är själva abstracten. Det är ofta gott nog, men inte så i detta fall. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 18.12 (CEST)
@Sjunnesson: Instämmer. Men något som kanske glömts bort är att källänkar och andra länkar bör kontrolleras regelbundet, oavsett om de är överförda, nyinlagda eller kontrollerade tidigare. Sådana kontroller sker också av bot. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 juni 2019 kl. 18.50 (CEST)

[indrag]
Det finns alltså olika åsikter om översättarens plikt att kontrollera källor. Det är inte "bara förbannad lättja" att inte skaffa en källa som fjärrlån, i synnerhet om man inte råkar vara knuten till ett universitet. En del tycker att man då skall lämna bort källangivelsen, en del tycker att man då skall lämna bort uppgiften källan använts för, en del tycker man kan lämna okontrollerade källor. Att hävda något av de tre utan att förklara att det är ens egen åsikt är förvirrande. Regelbunden kontroll av källor är en helt annan sak (utom regeln att kolla då man skriver). Den bör skötas av bot, för vi har inget system för fördelning av den uppgiften. Däremot är det bra att kolla källan när man har något med artikeln att göra, i synnerhet om uppgiften inte verkar självklar. När man ändrar en formulering vore det viktigt att kontrollera källan, men det låter sig inte alltid göras, och ibland är ändringen viktigare än källkontrollen. --LPfi (diskussion) 11 juni 2019 kl. 19.19 (CEST)

Om man översätter en artikel i ordets verkliga betydelse så går man inte igenom artikelns källor. Gå man igenom källorna och skriver en artikel på dem (vilket givetvis är mycket bättre) så skriver man en artikel, det är inte översättning./ Machatjkala (diskussion) 11 juni 2019 kl. 19.26 (CEST)
@LPfi: Hur ska en bot kunna kontrollera om en källa är rätt tolkad? IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 juni 2019 kl. 19.38 (CEST)
Det som Machatjkala skriver "översätter en artikel i ordets verkliga betydelse" ska vi väl inte ägna oss åt på Gpedia? Vitsen är väl att det går att lita på det som står, och då behöver man bland annat kontrollera att angivna webblänkar fungerar. Och för övrigt: översätter man inte hela webblänken, utan bara en del av den, så som jag visade i början av den här tråden, är det väl inte heller en ren översättning? För ett par veckor sedan såg jag också att en artikel på engelska hade en länk med anmärkningen "dead link". När artikeln hade översatts till svenska hade inte anmärkningen översatts, utan den döda länken hade bara lagts till i avkortat skick som övriga länkar. Eftersom inte länkarna var klickbara i den svenska versionen måste man gå till den engelska versionen för att få veta att det fanns en död länk. Sjunnesson (diskussion) 12 juni 2019 kl. 06.48 (CEST)
@Sjunnesson: Varför ska man absolut inte översätta en artikel? Och varför skulle en översatt artikel vara mindre trovärdig än originalartikeln om det står samma sak på olika språk? Jag tycker det är bättre att informationen även kan hittas på svenska wiki bara det markeras varifrån den kommer. Sen kan jag förvisso kolla att länkarna faktiskt fungerar. Hubba (diskussion) 12 juni 2019 kl. 08.21 (CEST)
Wikipediaartiklar uppfattas inte som översättningar. Svwp är inte en översatt version av enwp. Varje artikel är svwp:s egen skapelse. Vid en översättning av en lärobok kan man fundera på om tokigheter kommer från författaren eller översättaren. Det är antagligen från översättaren eftersom författaren kan antas kunna sina saker. Här på wp finns det inga signaler om bristen finns hos artikelskaparen eller hos översättaren. Så, använd enwp som inspiration, men gör inga formella översättningar. Edaen (diskussion) 12 juni 2019 kl. 08.36 (CEST)
@Hubba: Edaen har uttryckt bra vad jag också menar. Sjunnesson (diskussion) 12 juni 2019 kl. 09.04 (CEST)
Som flera påpekat kan ju en artikel aldrig vara någon översättning i egentlig mening. En artikel bygger ju normalt på att flera personer går in och redigerar. Någon kan hämta material från en annan språkversion, en annan skribent från en annan källa. Det behöver framgå vad som är vad. Att enbart en person skapat allt innehåll är ju undantag som vi normalt försöker undvika.FBQ (diskussion) 12 juni 2019 kl. 10.05 (CEST)
@Hubba: Det finns flera skäl att vi inte bör uppmuntra direkta översättningar, och att det är direkt oansvarigt att inte redovisa, kolla och bedöma de källor som läggs in i texterna. Det viktigaste skälet är kopplat till kvalitet och respekt för läsaren. En skribent som förstärker sin egen kunskap med gedigen research, genom sökande i litteratur, med jämförelser mellan olika källor och egna relevansbedömningar, gör helt enkelt ofta ett betydlig bättre jobb än den som förlitar sig på att någon annan skribent, som producerat en text på ett annat språk, under helt andra omständigheter och i andra kontexter. Detta är ytterst en fråga om det ansvar som vi som skribenter - publicister - tar på oss när vi väljer att sprida uppgifter och påstå saker som vi vill att andra ska ta till sig och lita på. Ju mer man vet själv, och kollar själv, och ju mindre man förlitar sig på att någon annan har gjort jobbet, desto bättre blir helhetsprodukten. Janders (diskussion) 12 juni 2019 kl. 11.12 (CEST)
Själv har jag aldrig förstått logiken bakom att förbjuda Gpedia som källa till Gpedia, men göra det helt ok med översättningar som inte blir något annat än just att vi använder en Wikipediaartikel som enda källa till en annan Wikipediaartikel (om inte källorna granskas, vilket de tyvärr oftast inte görs). De argument som används för att det ska vara ok med översättningar (skribenten på den andra spräkversionen har gjort jobbet med källgransnkning, och liknande) ser vi inte som ok argument för att använda svenskspråkig artikel A som källa i svenskspråkig artikel B, så vad, rent källkritiskt, är skillnaden? Varför är översättningar en så helig ko? (Jag skulle till och med kunna hävda att en översatt artikel med ogranskade källor är sämre ur källgranskningsperspektiv än om en artikel på samma språkversion använts som källa, då en läsare som vill kolla källan har lättare att själv göra granskningen när den blir på ett språk läsaren behärskar och inte i värsta fall på ett språk läsaren inte alls har tillgång till. )
@Hubba: I början av min egen bana som artikelskapare översatte jag flertalet artiklar pga att jag blev uppmanad av andra wikipedianer att göra det (det var ett bra sätt att lära sig att skriva på Gpedia, var argumentet), men jag kände mig tvungen att sluta med det efter ett tag, då samtliga artiklar jag översatte visade sig innehålla felaktigheter när jag jämförde artiklarna med de källor som de var byggda på. Om källorna inte granskas riskerar vi att överföra felaktigheter, helt i onödan, och helt enkelt försämra trovärdigheten för uppslagsverket. Att gå till en artikel på en annan språkversion, leta reda på källorna som använts (och eventuellt komplettera med någon källa på svenska) och sedan skriva utifrån källorna har visat sig gå snabbare, än att först översätta en artikel, granska källorna, upptäcka felaktigheter och vara tvungen att skriva om den artikel som man nyss översatt.
Skapar jag en artikel från scratch så går jag i god för att ange var jag hämtat min information ifrån (underförstått att jag läst de källor jag anger), skapar jag en artikel genom att översätta från en annan språkversion borde det iaf vara ett minimikrav att ange om källor granskats eller inte, annars blir själva Wikipediaartikeln de facto min enda källa och det blir falsk flagg om jag ger sken av att ha läst och angett andra källor och både Wikipedias kvalitet och trovärdighet sänks. //Vätte (diskussion) 12 juni 2019 kl. 15.36 (CEST)

[indrag]
Här pågår nu flera diskussioner samtidigt, vilket gör det svårt att hänga med i resonemangen: huruvida eller i vilken mån man bör översätta (eller de facto översätter) artiklar, hur källorna bör hanteras i samband med översättning (dels principiellt, dels praktiskt), hur döda länkar skall upptäckas och hanteras, och hur källor skall kontrolleras rent allmänt. Nästan ingen hänvisar till existerande konsensus. Jag tror inte vi kan bygga ny konsensus (eller etablera att existerande konsensus har starkt stöd eller allmänt ifrågasätts) med en så här spretig diskussion. (Min kommentar om botkontroll gällde döda länkar, inget annat.)

Jag hoppas att Sjunnesson fick bekräftat att källor skall tas med i så fullständig form som möjligt. För de övriga frågorna rekommenderar jag att den som vill ändra konsensus eller är osäker på var konsensus ligger börjar en ny diskussion om en begränsad fråga, och då hänvisar till existerande riktlinjer och de punkter som verkar oklara eller oändamålsenliga.

--LPfi (diskussion) 12 juni 2019 kl. 11.34 (CEST)

Diskussionerna hör ihop, att dela upp dem i underrubriker skulle i mina ögon leda till mer spretighet och göra det än svårare att hänga med. Den diskussion som startats har lett till följdfrågor, det är fullkomligt naturligt i diskussioner, att då avbryta diskussionen och säga att man måste skapa nya/andra, enskilda diskussioner om de olika följdfrågorna riskerar i många fall att strypa diskussionen helt. Att de här frågorna dyker upp mer och mer är ett tecken på att de behöver diskuteras, och i ett inledande skede mår diskussioner generellt bra av att få vara lite flytande. Sedan, när diskussionen pågått ett tag, kan det vara lättare att se vilka punkter (om några) som behöver tas vidare och utvecklas för sig. //Vätte (diskussion) 12 juni 2019 kl. 15.36 (CEST)
Det är många som skriver bra saker, men det känns hela tiden som att diskussionen går tillbaka till att man inte ska lita på andra språkversioner eller översättningar i samma grad som annat. Någon form av misstänksamhet att det är fel på länkar från andra språkversioner och så vidare. Det har sagts i tidigare diskussioner och de flesta är nog eniga om att det är bra att kontrollera länkar, och att mänskliga kontroller kan vara mer övergripande än en bots. Men det som verkar uppröra och väcka glöd hela tiden är när någon talar om det som att det är strängt förbjudet att översätta utan att kontrollera alla källor. Det värsta som kan hända om någon länk är felaktig är ju att källänken får plockas bort och att någon uppgift blir källös. Precis samma sak händer med andra artiklar som inte översätts. Det kommer aldrig någonsin att gå att garantera att allt som står i alla artiklar är korrekt och källbelagt så länge som Gpedia är öppet för alla att redigera. Enda gången det är allvarligt är om det rör exempelvis förtal eller sådant som absolut inte får förekomma i artiklarna utan källa eller med bristfällig källa. Sedan är det ett samarbetsprojekt där användare och botar hjälps åt och där det är tänkt att man ska komplettera varandra, inte att en användare ska känna sig tvungen att dra hela lasset själv. Att man ska ha märkningssystem för översatta länkar är verkligen som att göra en jättesak av ingenting och effekten blir praktiskt taget nada. De som tror att alla länkar som redan finns på svenskspråkiga WP är korrekta eller exemplariska lever i en fantasivärld. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 juni 2019 kl. 16.19 (CEST)
Lägg kraft och fokus på annat, där det verkligen behövs och ger effekt istället. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 juni 2019 kl. 16.24 (CEST)
Något som jag har reagerat på är när översättare helt okritiskt flyttar länkar vid översättningar utan någon som helst kontroll. Det har tillexempel hänt nyligen att en artikel har två länkar med texten Hämtad 2009-09-03. Det säger sig självt att sådana länkar bör kontrolleras, så att vi inte lägger in döda länkar i en helt nyskriven artikel. Jag hade förresten fel här ovan när jag skrev om en artikel att en "dead link" från enwp inte hade översatts. Vid närmare kontroll fick jag se att det faktiskt hade översatts, så vi har nu en artikel där det redan från början står att en artikel har en död länk. Det minsta man då kunde begära vore väl att översättaren försökte hitta en länk som inte var död, eller helt enkelt hade låtit bli att skriva dit en länk för det aktuella textavsnittet. Jag tycker att det har skrivits många kloka saker i den här diskussionen, bland annat det som Ascilto, Janders, Vätte och Edaen har bidragit med. Det finns nog ingen som tror att alla länkar som redan finns på svenskspråkiga WP är korrekta eller exemplariska, men det måste vara helt fel att skriva en ny artikel och medvetet lägga in en död länk. Det var sådana saker som har fått mig att starta den här diskussionen. Sjunnesson (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.41 (CEST)
Visst finns det flera problem med rena översättningar, men Gpedia accepterar det och till och med sammanfattningar av artiklar på andra språk. Det finns många artiklar som baserar sig enbart på artiklar på andra språk. Jag vet inte hur denna praxis uppstått, men jag antar att man sett värdet av artiklarna precis som med stubbar. Självklart är det tillåtet att ändra även artiklar som helt eller delvis översatts. Det kan bli ett problem med hur man sätter ut källorna, men har man som riktlinje att försöka göra det så tydligt som möjligt för läsaren varifrån källorna kommer så går det oftast att lösa. T.ex. kan man lägga till noter och behålla mallen "denna artikeln baseras sig på...". Det kan tyckas att det är fel att noterna inte följer med, men de finns i originalartikeln som man hänvisar till så de är inte helt ickeexisterande. Vi arbetar hela tiden med att höja kvalitet på artiklarna och de flesta artiklarna har haft en utveckling från stub eller översättning innan de blivit vad de är idag. Det är inte perfekt, men det är så Gpedia fungerar artiklar utvecklas och jag tycker det vore syndat kväva dem i sin linda. /Machatjkala (diskussion) 12 juni 2019 kl. 18.46 (CEST)
Det skulle aldrig gå att utforma en riktlinje som har effekt, för det finns inte en chans att avgöra om andra kontrollerar källor. Och att kontrollera hur många som förs över är tidskrävande och därmed troligtvis inte speciellt populärt. Om den översatta artikeln enbart innehåller en översatt-mall ska den dock anses källös, för det är inte tillåtet att använda Gpedia som källa på Gpedia. Och en helt källös artikel kan teoretiskt sett raderas. Alternativ till att föra över källor är för övrigt att lägga in nya på svenska. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 juni 2019 kl. 19.27 (CEST)
Om en artikel (eller en del av den) översätts tycker jag det är helt naturligt att ta med också döda länkar, och att man inte kontrollerar dessa är naturligt, på samma sätt som man mer sällan vid översättningar kontrollerar källor som inte finns på nätet. Om vi kan anta att källorna stöder det som skrivits gäller väl detta oberoende av om huruvida länken finns kvar. Då länken markerats som död är det en tydlig vink till andra att en bättre källhänvisning vore nyttig, men om det t.ex. gäller ett utländskt uppköpt företags bokslutsuppgifter så finns det dels ingen större orsak att misstro källan eller att källan användes korrekt då uppgiften infördes, dels ofta ingen lättillgänglig källa att ersätta den döda länken med. En död länk visar var källan funnits och kan ofta underlätta att hitta den på ny plats – och att avgöra dess trovärdighet. (Jag anser fortfarande att man i frågor som genererat spaltmetrar diskussion på något sätt bör ta hänsyn till de främsta argumenten i de diskussionerna, inte framföra sina åsikter som om de aldrig bemötts. Det gäller alltså främst dem som minns eller borde minnas diskussionerna.) --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.06 (CEST)
Allt det här faller på att Wp inte är en översättning. Det är ett samarbetsprojekt. Artiklarna utvecklas ständigt. Översättningar var ett bra sätt att få volym på svwp i början. Nu finns det inte längre någon anledning att tillåta det. Edaen (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.10 (CEST)
För korta faktaoriterade alster tycker jag översättning är ok, liksom att översätta fakta stycken, inklusive kontrollerade källor. Det finna sedan större artiklar som är översatta ambitiöst som jag också tycker är OK, men det finns också halvstora och större som bara är slarvöversättningar och utan kontrollerade källor. Och dessa är jag mer och mer irriterad på. Läsaren får i dessa fall en bättre kunskap om hen läser artiklan på originalspråk (=engelska) än den taffliga svenska (som ju då är skämmiga). Jag skulle vilja utöka riktlinjen om att radera mskinöversatta till att även inkludera taffligt översatta, halvstora/större artiklar.Yger (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.33 (CEST)
Jag antar att du bland annat syftar på artiklar som Islamofobi i Sverige (som vi båda tittade till igår) och ja, just den artikeln är under all kritik, kunde nästan lika gärna ha varit maskinöversatt. Jag stöder att sådana skämmiga artiklar raderas. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2019 kl. 12.53 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Att översättningen ser bra ut riskerar att leda läsaren till felaktiga slutsatser angående trovärdigheten. En slafsig artikel inbjuder till faktakoll. En välformulerad artikel ger ett sken av auktoritet som kanske inte egentligen har fog för sig. Att det med hjälp av översättningar är lätt att skapa snygga artiklar är faktiskt ett problem. Våra artiklar ska ha trovärdigt innehåll. Formen ska stå i bakgrunden. Edaen (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.38 (CEST)
Vi måste skilja på översatt material och översatta produkter. En översatt produkt (artikel, bok, etc.) är något helt annat än vad som det finns möjligheter till på Gpedia: då har man en ursprungstext och en översättare vars roll är att i enlighet med god översättarsed överföra texten till det nya språket. Översättaren kan bara hållas fullt ansvarig om den nya texten inte motsvarar ursprunget, men om ursprunget är felaktig är det mesta översättaren kan göra att lägga in ett förord eller en not. Här har vi översatt material, vilket kan vara allt från en mening till en hel text. Oavsett hur långt det är bör man ställa samma krav på detta som man ställer på vilka andra meningar som helst: har de en källhänvisning förväntas den som lägger in den ha läst och förstått den. Det finns inget sätt att göra detta till ett hårt krav vare sig för översättare eller de som skriver nytt, men det går att ha det som norm och förväntan på seriösa författare. Egentligen borde vi, om vi skall vara strikta, inte markera översättningar i artikeltexten, utan i sidhistoriken. Övertagna källor behandlas på samma sätt som när man citerar i andra hand i andra sammanhang.
andejons (diskussion) 13 juni 2019 kl. 15.39 (CEST)
Min inlägg kanske inte tillför så mycket, eftersom så många här ovan redan har formulerat många goda skäl för att vi bör vara mycket restriktiva med icke källgranskade och -redovisade översättningar. Jag har dock kanske en ännu mer ortodox syn på frågan. Det finns nämligen en faktor som för mig väger tyngre än allt annat: Bidragsgivarens eget ansvar att det som hen vill att andra ska ta till sig som kunskap är av så god och kontrollerad kvalitet som möjligt. Ingen, inte ens en wp-användare, har i något sammanhang rätt att sprida något till andra, utan att man själv har försäkrat sig om att uppgiften verkligen stämmer. Detta är helt enkelt något man måste förhålla sig till om man, som våra volontärer, ger sig in i rollen att agera publicist. Allting annat – wp-interna processer och rutiner, tekniska grundförutsättningar samt bidragsgivarens personliga uppfattning och preferenser – väger lättare.  Även om man är amatör måste man alltså försöka att agera som om man vore proffs. Därför är det enligt min mening självklart att alla källor som man lägger in kollas och redovisas, samt att man förhåller sig källkritisk även till det som man, vid översättningar eller research, hittar någonstans i den jättelika och flerspråkiga wp-världen. I praktiken innebär det att man antigen kollar och redovisar alla källor, och kompletterar där de saknas, eller helt enkelt låter bli att översätta och istället skriver en egen, kontrollerad, text. Janders (diskussion) 13 juni 2019 kl. 16.03 (CEST)
@Janders: "Ingen, inte ens en wp-användare, har i något sammanhang rätt att sprida något till andra, utan att man själv har försäkrat sig om att uppgiften verkligen stämmer." Det låter som en lagtext, men jag undrar om det är det. I den bästa av världar är detta självklart, men det är inte där vi lever just nu. Vi försöker nog ändå göra det bästa av situationen… Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 14 juni 2019 kl. 13.13 (CEST)
@Paracel63: Ha... du har naturligtvis rätt om man ser till vad som är möjligt. Jag syftar (som du säkert förstår) på den grundläggande principen att man ska göra allt som man kan för att inte ska fara med osanning, i alla fall inte när sanningen finns inom räckhåll. Om jag sprider felaktigheter till någon annan, är det till en del mitt ansvar att den personen tror sig veta något som egentligen inte stämmer. Det är en grundläggande princip som står som ledstjärna för alla som arbetar seriöst med att sprida kunskap till andra. Jag menar att samma princip bör gälla även för arbetet här. Men samtidigt är jag naturligtvis realist. Även proffsen misslyckas ofta, så det kommer säkert wp-redigerarna också fortsätta att göra. Nej, det är mer som ett mindset, där bidragsgivaren bör ställa sig frågan "Har jag verkligen gjort allt som jag kan för att försäkra mig om att allting blir korrekt, och har jag gjort allt som jag kan för att verifiera detta?". Ett bra sätt att skaffa sig lite bättre koll på det är att inte översätta och acceptera källor rakt av, utan göra egen research och skriva en egen text. Ha det bra! Janders (diskussion) 14 juni 2019 kl. 17.03 (CEST)
@Paracel63: Den ursprungliga lagtexten är givetvis det åttonde budet.[1] Detta bud finns omsatt i andra lagar och koder som till exempel den vetenskapliga etiken. Sådana allmänna grunder gäller oss också, man ska göra en källkritisk granskning för att minska risken att föra vidare felaktigheter. Edaen (diskussion) 16 juni 2019 kl. 08.56 (CEST)
Orsaken till att jag kommenterade var ju att jag har haft lite svårt för att översättningar redovisar källor som att de var de man använt. Om jag använder en bok så skriver jag ju ut den som källa - inte de källor den boken i sin tur använt sig av. Särskilt när artiklar som översatts ofta blev markerade som utvalda artiklar, trots att de källor som angavs i själva verket inte alls hade varit källor. Om man använt den andra språkversionen bör den anges som källa. Sedan är jag inte emot allt användande av andra språkversioner, så länge man är medveten om att det är en ganska dålig källa. Jag upplever att det är ett problem att det blir alltför komplicerat att skriva på wikipedia. Idag sjunker nytillskottet av användare och antalet nyskrivna artiklar sjunker. Alltfler artiklar blir också liggande kvar ouppdaterade. Tröskeln till att komma in här får inte vara för hög. Det är möjligt att det även handlar om annat som bemötande med mera, men jag är beredd att fortsätta acceptera översättningar på svenskspråkiga wikipedia.FBQ (diskussion) 16 juni 2019 kl. 21.35 (CEST)

Lärdomar av att lägga in Wikidata objekt för administrativa enheter och koppla upp Gpedia artiklar mot dessa

Jag är nu klar med det fjärde av dessa projekt, som involverat svenska kommuner, församlingar, socknar, naturreservat, tingslag, domsagor med mera, sammanlagt nära 13 000 artiklar och Wikidata objekt, och mina viktigaste lärdomar är:

  • tekniskt har det fungerat fint och går lätt (även om det tar tid). Men ungefär sex olika botar på Wikidata har förstört helt korrekt objekt jag skapat (två helt olika objekt med samma koordinater har mergats, detsamma med två med samma geokod, där det andra getts detta felaktigt etc) Jag tänker här under något år följa upp detta med listerialistor, för att ogöra felaktiga merge och också se om dessa dumheter bara är en barnsjukdom.
  • Resultat och möjligheter är mycket beroende av hur basdata ser ut. Naturvårdsverket har en ordenlig databas, men har så stora problem med datat, att jag anser mitt arbete med naturreservaten blivit "misslyckat". De och länsstyrelserna, som formellt ansvarar för datat är inte överens, varken över hur reservaten skall klassas eller benämnas, och visar olika värden på sina respektive sidor I något fall var t.o.m. det korrekta något som ingen visade, det fanns bara på interna anteckningar. Och noll intresse från dem att göra sitt data mer stringent. För socknar, församlingar och tingslag har det fungerat OK, men det finns oklarheter vad som gäller före omkring 1650. Dess oklarheter är lättare beskriva i text än att representera i Wikidataobjekt. Kommuner och tingsrätter har fungera helt bra, men det är också mer nutida, men nog är det fascinerande med hur hantera källor. En regeringsbeslut säger AA tingsrätt uppgått i YY 15 december, men arkivdata visar detta faktisk skedde 25 januari..
  • Wikidata och Gpedia. Mitt arbete har gjort mig helt besjälad av tron i styrkan av kombinationen Wikidata och Gpedia Det är som Wikidata är armeringsjärnen och Gpedia cementen, det är de två sakerna tillsammans som ger otroligt starka byggnader, inte bara det ena eller det andra.

Sedan vill jag också framföra mitt tack till det goda stöd jag gått av kollegor, främst Laske, utan honom hade det inte lyckats, men även Salgo60, och André på kansliet (och Lavellen) och andra har gett värdefullt stöd.Yger (diskussion) 12 juni 2019 kl. 16.48 (CEST)

Du ska ha stort tack för ditt enorma arbete! Jag undrar vad det är för slags botar som gjort felaktiga ändringar? Är det andra språkversioners botar eller kommer de från vår språkversion? Beror kanske felen på språkliga eller kulturella missförstånd? Någon skrev nyligen någonstans att en rysk användare på WD hade svårt att acceptera att en tätort kunde höra till flera administrativa enheter. /Ascilto (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.12 (CEST)
@Ascilto: Det är inte bara en enstaka rysk användare som har det problemet. När egenskapen P131 skapades så bestämdes att man bara skulle lägga in den minsta administrativa enhet som en ort befinner sig i. Det funkar dåligt i Sverige, där vi inte har den typen av hierarkier som man kanske har i federala stater. Och det är just medborgare i federala stater (Tyskland, USA, Ryssland) som utgör kärnan bland WD-användarna. I fallet Göteborg skulle det ge att orten ligger i Sverige, för det finns ingen mindre administrativ enhet som hela tätorten ryms inom. I USA finns det exempel på städer som ligger över delstatsgränserna. Det som händer då är att staden har två borgmästare, två lagstiftande församlingar etc. Det betyder att juridiskt så är det i själva verket två städer, som var och en ligger i bara en enda delstat. (Sedan samarbetar de om mycket, men det är en annan historia.) Men så funkar det inte med svenska tätorter. De är inte juridiska personer som lyder under en högre administrativ myndighet. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 juni 2019 kl. 08.36 (CEST)
Jag tycker faktiskt att den modellen fungerar väldigt bra även för Sverige, men det förutsätter man man kan ange flera kommuner som administrativ enhet (dvs egenskapen är inte singelvärde). Tyvärr medför det att folk ibland lägger till allt möjligt som administrativ enhet. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 16.32 (CEST)
Bra jobbat! Det finns så mycket dåligt data i världen. (Just nu håller jag på med att rensa upp på jobbet.) Per W (diskussion) 12 juni 2019 kl. 18.04 (CEST)
Bra att du sammanfattar det hela. Jag har svårt att tro att Sverige skall bli bäst i världen på Öppen Data om inte mer Larske/Yger team dyker upp... tycker mig se dessa problem att öppna upp på många fronter där tyvärr LIBRIS som starta 2012 samtidigt med Wikidata inte tar fart och kulturarvet som har Digisam som också starta 2012 har bränt många skattepengar utan att man ser något avtryck. #Wikidata imponerar dock men har sina barnsjukdomar. 3 nya egenskaper skapade sedan igår se lista lista som med alla kids så det växer så det knakar men måste man se till att WD växer åt rätt håll ;–) Tack Yger/Larske jag skall försöka få Uppsala Universitet att inse att dom skall bli mer kompis med Wikidata Salgo60 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.44 (CEST)
Jag upplever nog att problemen snarare är att problemet är att i många av dessa länder existerar ännu städer som verkliga. Om vi tar Göteborg som nämndes ovan står på wikidata som "city in Sweden", trots att det som sagt inte längre finns några städer i Sverige - enbart ett antal kommuner som kallar sig städer, men de har då egna objekt på wikidata. Ann-Sofie Hermansson står som "head of government" i Göteborg, trots att det inte finns någon som styr Göteborg. Den räknas som urban area of Sweden (Q12813115), men även som "big city (Q1549591)", där det i högsta grad beror på vilken definition som används, på flera av de språk som omnämns förutsätts city betyda att det finns någon form av regionalt styre som omfattar just det här området.FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 14.46 (CEST)
Mmmmm, försökte bli av med sådana avarter för ett tag sedan. Det är ett Sisyfos-arbete. Försökte då också få bort vänorter från tätorterna, då det är kommuner och regioner som har sådana. Vänorter är ofta lätta att lägga in, svårare att få bort och nästan alltid omöjliga att källbelägga. Ofta har de "italienska Gpedia" som källa. Men det står nästan aldrig något på itwp om vänorter. IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 juni 2019 kl. 15.25 (CEST)
Samma här. Det bästa är nog att ersätta sådana påståenden med "inget värde" i stället för att bara ta bort dem. Fast å andra sidan Står Karin Wanngård som regeringschef i Stockholm. Kombinerat med påståendet regeringschefens ämbete (P1313) => borgmästare (Q30185) blir det faktiskt rätt. regeringschefens ämbete (P1313) för Stockholms kommun (Q506250) är ju kommunstyrelsens ordförande i Stockholms kommun (Q41768107). /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 15.50 (CEST)
Ja, det kan ställa till med rejäla problem när källorna inte är överens med varandra (eller verkligheten) om vad som är vad. Det fick jag erfara förra månaden när Gpedia:Projekt Kustvatten importerade drygt 600 kustvattenförekomster i Wikidata. Toppen, tänkte jag. Nu kan en massa objekt som saknar ligger vid sjö eller vattendrag (P206) få något att peka på. Problemet var att många av objekten fanns som dubbletter, tripletter eller till och med kvadrupletter (från Projekt Kustvatten, från GeoNames, från svenskspråkiga Gpedia och från någon annan språkversion). Det är bara att börja slå ihop dem tänkte jag. Projekt Kustvatten hämtar sitt data från VISS och det har ju varit en mycket pålitlig informationskälla för Gpedia:Projekt Sveriges sjöar. Det jag inte insåg var att VISS inte är lika entydig för kustvatten som den är för sjöar där varje sjö har en unik post i VISS med undantag för de allra största sjöarna som Vänern och Mälaren som är uppdelade i ett fåtal objekt. För kustvatten är VISS-objekt mer att betrakta som mätområden. Ofta stämmer de överens med geografiska objekt som fjärdar och vikar (i synnerhet om man tar hänsyn till att det ofta är ganska otydligt var en fjärd slutar och nästa börjar), men inte alltid. Så efter att ha slagit ihop ett hundratal objekt insåg jag att det faktiskt inte gick jämnt upp och fick ogöra alla ändringar igen. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 16.28 (CEST)
Esquilo - problemet är ju att det blir fel hursomhelst, artikeln Stockholm handlar om tätorten som ju omfattar flera kommuner och faktiskt flera städer, inte Stockholms stad. Men jag ser ju nu att problemet även finns på wikipedia, då artikel Stockholm säger att Stockholm var kulturhuvudstad och miljöhuvudstad. Det var ju Stockholms stad som var kulturhuvudstad, inte den här tätorten. FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 17.20 (CEST)
Nja, problemet är snarare att det inte är definierat VAD artikeln Stockholm egentligen handlar om. Tätorten avhandlas ju i artikeln Stockholm (tätort), kommunen i Stockholms kommun och det gamla överståthållarämbetets ansvarsområde i artikeln Stockholms stad (stadskommun). Det enda som blir kvar är "huvudstaden", vilket blir den plats där riksdag och regering har sitt säte. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 19.25 (CEST)
Ok, hade missat att det i Stockholmsfallet fanns en separat artikel om tätorten, såg bara att det var dess innevånaramtal som redovisades. Frågan är väl då vad "huvudstaden" innebär och vilka områden som ingår i den.FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 19.32 (CEST)
Ja, just när det gäller Stockholm är problemet helt och hållet vårt eget. Det är vi som inte kan särskilja olika begrepp. Stockholm borde behandlas precis som Malmö och Göteborg och andra kommunöverskridande tätorter. Tätorten har företräde till huvuduppslagsordet. Det finns bara å ena sidan Stockholms kommun, den gamla stadskommunen Stockholms stad, det tidigare överståthållarämbetet samt tätorten Stockholm. Någon annan enhet föreligger inte. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2019 kl. 20.02 (CEST)

Gamla träffar i resultatet

Sök resultatet från Sök på Gpedia uppdateras inte alltid. Den 1 juni 2019 ändrade jag anledningen av en referenslänk, i artikeln 484 Pittsburghia från http://link.springer.com/ till https://link.springer.com/, jag lade alltså till ett s. Den 12 juni 2019 ger Sök på Gpedia fortfarande träff på http://link.springer.com/. Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.18 (CEST)

@Voyager85: Jag kan inte se att 484 Pittsburghia finns med i sökresultatet här. Däremot finns den med här som den ska. Så vad/var ser du något problem?
--Larske (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.46 (CEST)
@Larske: När jag använder sökrutan som heter Sök på Gpedia hamnar jag på en sida som heter Sökresultat. Dina sökresultat kommer från en sida som heter Sök externa länkar. Hur hittar man den söksidan? Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 17.52 (CEST)
@Voyager85: Här: Special:Länksökning --Larske (diskussion) 12 juni 2019 kl. 19.11 (CEST)
Nu ser det bättre ut. Var det någon cache som behövde tömas? Voyager85 (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.44 (CEST)

@Larske: I de fall där den berörda länken inte ligger direkt i artikeln, utan i Wikidata, så släpar även ditt exempel på sökfunktion efter. I skrivande stund får jag 41 träffar här. Jag har åtgärdat större delen av dessa för minst 12 timmar sedan. Finns det någon cache man kan töma? Voyager85 (diskussion) 15 juni 2019 kl. 12.33 (CEST)

Om du inte vill vänta till servern själv gör jobbet, kan du göra en "nulledit" på de artiklar som är berörda. Gå in i redigeringsläge och spara utan att göra några ändringar. Det får artikeln att försvinna från listan. --Larske (diskussion) 15 juni 2019 kl. 12.52 (CEST)
@Larske: Tack. Det förklarar varför det inte finns någon händelse i artiklarnas historia, fast det plötsligt hänt saker i sökresultatet strax efter man nämnt det på Bybrunnen. Voyager85 (diskussion) 15 juni 2019 kl. 13.16 (CEST)

Teckenstorlek

Jag ser lite sämre med åren och undrar om det finns någon inställning där man som inloggad kan förvälja teckenstorleken i redigeringsrutan. När jag börjar redigera en annan artikel återgår dessutom ofta storleken till default. -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.26 (CEST)

Pröva med att trycka ner ctrl-knappen på ditt tangentbord samtidigt som du rullar med hjulet på musen. Edaen (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.38 (CEST)
Tack för den, fast jag tänkte mer på enbart texten i redigeringsfältet, alltså den man ändrar med teckenstorleksknappen. -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 10.55 (CEST)
@KlasHass: Om du bara vill ha större fontstorlek i redigeringsfältet kan du prova att lägga in följande tre rader i din personliga css-fil
.wikiEditor-ui textarea {
	font-size: 130%;
}
Du kan välja en storlek som passar dig bra. --Larske (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.05 (CEST)
Tusen tack! -- KlasHass (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.41 (CEST)
Motsvarande inställning borde kunna göras i webbläsaren. Om man redigerar från olika datorer men alltid svenskspråkiga Gpedia är det förstås enklast att göra enligt ovan. --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.46 (CEST)

Sångerska om det är kvinna

Jag trodde det var ganska vedertaget vi här på Gpedia skriver sångerska om det är en kvinna och inte sångare. Har det tagits ett nytt beslut? Författare och skådespelare brukar vi kalla både kvinnor och män. Är min bild av gällande praxis felaktig? Jag ser användare som ändrar från sångerska till sångare i artikel efter artikel./Pontuz (diskussion) 13 juni 2019 kl. 16.56 (CEST)

Uppfattat att det är skillnad om det handlar om sångare inom klassiska stämmor eller om popartister. Hursomhelst har jag nog också uppfattat att det även funnits viss frihet att själv avgöra vad som passat bäst i register däremellan.FBQ (diskussion) 13 juni 2019 kl. 17.29 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Jag har uppfattat att konsensus är: Sångare är alltid OK, om sångare sjunger i ett tonregister typsikt för en kvinna är sångerska OK. Att massändra ogenomtänkt till sångare är inte bra.Yger (diskussion) 13 juni 2019 kl. 17.31 (CEST)
Jag delar FBQ:s och Ygers uppfattning att det skiljer sig något mellan klassiska och populära utövare eftersom klassiska sångare har helt olika register för män och kvinnor. Men detta är också en sådan fråga där det råder väldigt olika meningar och då är det inte okej med ändringar för ändringens skull, särskilt inte massändringar. Kan återställas tycker jag, iallafall om det rör sig om klassiska sångerskor. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2019 kl. 17.34 (CEST)
Yger beskriver väldigt bra det jag uppfattar är nuvarande konsensus. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 20.02 (CEST)
Hm: kontratenorer skall nog inte beskrivas som sångerskor. --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 20.47 (CEST)
Jag instämmer med Yger. Massändringar kan återställas.--Historiker (diskussion) 13 juni 2019 kl. 21.13 (CEST)
Tack! /Pontuz (diskussion) 14 juni 2019 kl. 10.09 (CEST)
Det här är ju något vi diskuterat massvis med gånger, men ändå hittade jag inget dokumenterat i någon riktlinje. Gjorde därför ett tillägg på Gpedia:Skrivregler. Fritt fram att förbättra det. (Jag tänker lägga till en hänvisning till den här diskussionen också, när den blivit arkiverad.) /NH 18 juni 2019 kl. 17.54 (CEST)
Eftersom kvinnliga sångartister alltjämt, i de allra flesta fall, kallas sångerskor oavsett genre, kan man knappast göra åtskillnad mellan klassiska sångerskor och andra sångartister i detta avseende. Jag uppfattar det inte heller som att det skulle finnas konsensus för detta. /Annika (diskussion) 18 juni 2019 kl. 18.10 (CEST)
Jag är också tveksam till att avråda från feminina former av mannens titel. I historiska sammanhang har väl en ställning som hustru till en person med titel ofta varit avgörande för ens sociala ställning. Att inte uppge att makan till en greve är grevinna är väl snarast vilseledande. I modern tid eller då makan hade en självständig ställning har förstås sådana titlar mindre betydelse (att någon är gift med en prins är förstås fortfarande en väsentlig uppgift). --LPfi (diskussion) 18 juni 2019 kl. 19.42 (CEST)

Mall:Landsdata IrlandMall:Landsdata Irland (ö), Mall:Landsdata Republiken IrlandMall:Landsdata Irland?

Finns där någon nackdel att "flytta" Mall:Landsdata Irland (länkar till Irland) till Mall:Landsdata Irland (ö) (som existerar och som länkar till Irland (ö)) och flytta Mall:Landsdata Republiken Irland (länkar till Irland) till Mall:Landsdata Irland? I fall man vill skriva skriva ut landets namn istället för landskod (IRL), i exempel fotboll, så måste man skriva {{hff|Republiken Irland}}, för att få rätt flagga och länk ( Irland), skriver man {{hff|Irland}} länkar man till "gamla" Irland ( Irland). Jag tänker nämligen att det hade varit bättre att skriva {{hff|Irland (ö)}} för att få "gamla" Irland ( Irland) i fall man vill använda "hela namnet" och {{hff|Irland}} för att få dagens Irland, landskoderna EIR resp. IRE skulle givetvis pekas om till mall:Landsdata Irland (ö) isf. Staten Irland borde väl egentligen ändå ha någon sorts typ av "företräde" till mall:Landsdata Irland?

Att behöva skriva "Irland (ö)" (om man använder "hela namnet") i andra sporter, som i t.ex rugby union ({{hruf|Irland (ö)}}/ Irland), landhockey ({{hlhf|Irland (ö)}}/ Irland) och förmodligen några andra sporter till ser jag inte som ett problem, utan som ett "dolt" förtydligande för de som redigerar att det är ön Irland som tävlar som ett landslag. Eftersom både mall:Landsdata Irland och mall:Landsdata Republiken Irland länkar till Irland, så är det inte troligt det skulle bli något större länkproblem. Men jag kanske missar något i mina funderingar? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 14 juni 2019 kl. 11.13 (CEST)

Varför behöver de över huvud taget vara två olika mallar? Om det finns några situationer där ön Irland benämns som en nation borde det räcka med att kunna anropa den som {{Flagga|Irland|ö}}. /ℇsquilo 14 juni 2019 kl. 21.05 (CEST)
Det går inte, då ön Irland spelar i en hel del sporter som ett landslag. För tillfället sköter mall:Landsdata Irland automatiskt specialflaggorna i landslagsmallarna, där ön Irland tävlar som ett landslag, jämför {{mqf|Irland}}/{{mqf|Republiken Irland}} ( Irland/ Irland). Frågan torde egentligen vara, varför behöver Republiken Irland två mallar, Mall:Landsdata Irland och Mall:Landsdata Republiken Irland? (se {{flaggbild2|Irland}}/{{flaggbild2|Republiken Irland}} (Irland Irland/Irland Irland, båda länkar till Irland) \\\D.S.Skåningen (diskussion) 14 juni 2019 kl. 21.53 (CEST)
Hade visst fel, det verkar som att det funkade att stoppa in (ö) i koden {{#if:{{{altvar|}}}|Irland|{{#if:{{{variant|}}}|Irland (ö)|Irland}}}}, används {{flagdeco|Irland|landhockey}} länkas det rätt och med rätt flagga Irland (ö) Irland → länkar till Irland (ö), medan {{flagdeco|Irland}} → länkar till Irland. varken {{flygvapen}}, {{OS-land}} m.fl verkar drabbas, dock får man fortfarande skriva {{hff|Republiken Irland}} \\\D.S.Skåningen (diskussion) 16 juni 2019 kl. 15.37 (CEST)

Vart är vi på väg LIBRIS har Gpedia som källa i utbildningsvideo

LIBRIS XL släpper en video hur man skall skapa nya auktoriteter i nya LIBRIS XL och

  • dom använder sv:Gpedia som källa länk
    • dom länkar inte tillbaka till Gpedia
  • I wikidata använder vi LIBRIS som källa för nationalitet undrar om LIBRIS även där har Gpedia som källa ;–) etc...

För en Länk data nerd så blir man väldigt ledsen att dom sitter och skriver titlarna i stället för att länka vid 11:20 något borde dom lärt sig 7 år in i projektet. Borde inte en auktoritetsgrupp på ett nationalbibliotek kunna leverera riktiga källor och länka till boken, skapa riktig citering av Gpedia som "källa" eller är det början på att bibliotekarier hamnar i samma låda som frimärksgravörerna gjorde då email kom.... – Salgo60 (diskussion) 14 juni 2019 kl. 16.30 (CEST)

Ja, det var ju trist. Det vore bättre om de angav ett specifikt Wikidataobjekt som källa än en hel Wikipediaspråkversion som har flera miljoner artiklar. Ett plus i kanten dock att hon angav ett "hämtdatum".
Att det är upplagt för att bli fel när man skriver in textsträngar demonstreras ju utmärkt i videon där hon stavade fel till Grönvall, det blev Grövall, se efter 3:45. --Larske (diskussion) 14 juni 2019 kl. 22.25 (CEST)
Larske ditt indiannamn skulle varit "hököga" ;-). Dom har fixat detta till Grönvall se t43cf9s2rg2strdm man saknar Wikipedias versionshistorik och kunna se när ändringar gjordes och av vem... bara iden med att ha signaturer i text och inte klickbart känns som före 1989 och internet. Verkar vara som det gnälls lite internt men ingen verkar våga styra upp det. Synd om alla bibliotekarier som vill göra ett bra jobb och inte ha verktyg tur att dom har Google som ofta har scannat böckerna... – Salgo60 (diskussion) 15 juni 2019 kl. 12.13 (CEST)

Palmemordet

Hur ska Gpedia förhålla sig till "Palmemordet"? Det finns ju fler teorier än det finns tankar kring denna händelse. Förra året kom en bok av Claes Hedberg, En oväntad vändning, som påstår att det var inget mord där i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Jag tänker bara så här, har vi någonsin sett en bild på en död Olof Palme, vad jag vet har det aldrig publicerats något i den vägen. Jag avser inte att misskreditera någon teori men vet Gpedia att det var ett mord? Det finns ju ingen dömd för mord. Logogryf (diskussion) 14 juni 2019 kl. 16.15 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Vi skall skriva vad det finns trovärdiga källor till. Dit hör inte de mest bisarra konspirationsteorierna. Att Palme fördes död till Sabbatsberg är väl dokumenterat och det fanns flera av varandra oberoende vittnen på Sveavägen. /Ascilto (diskussion) 14 juni 2019 kl. 16.18 (CEST)
Jaså, det var något nytt! Vad avser du med dokumenterat och vilka är dessa oberoende vittnen. Märk väl att i sammanhanget tycker jag som du, det är så många dårfinkar som spekulerar i detta mord. Logogryf (diskussion) 15 juni 2019 kl. 00.19 (CEST)
Nu hör din fråga kanske i första hand hemma på Bybrunnen, inte i ""Anmäl ett fel". Det är inte upp till Gpedia att försöka reda ut vad som är sant eller fel beträffande Palmemordet, eller någon annan omstridd händelse heller för den delen. När det finns stridande åsikter och teorier, som i Palmemordet, får Gpedia koncentrera sig på att redovisa sådant som det finns konsensus kring, samt de mest uppmärksammade (alternativa) teorierna. Man får nog ändå, trots Claes Hedbergs bok, hävda att det råder konsensus kring det faktum att Palme blev mördad. Jag har inte läst Claes Hedbergs bok, men jag konstaterar att det är en egenpublicerad bok och jag kan inte påminna mig att den har uppmärksammats i någon omfattning i massmedia. Därför ser jag inte att det finns någon anledning att lägga någon vikt vid hans teorier i Wikipedias artikel. Stigfinnare (diskussion) 14 juni 2019 kl. 16.39 (CEST)
Jag håller med om att detta spörsmål bör flyttas till Bybrunnen. Att boken är egenpublicerad, har det någon betydelse? Just det att den inte uppmärksammats har väl heller ingen betydelse, vem vet vad orsaken till det är? Det har ju hittills publicerats allt för många böcker om detta av så kallade konspirationsteoretiker. Logogryf (diskussion) 14 juni 2019 kl. 19.41 (CEST)
Jag måste lägga in en tanke här om Gpedia och ni andra som engagerar er. Det har ju sagts att Gpedia kan redigeras lite hur som helst, framför allt för att i ljuset göra en person "bättre" och ses i en positiv ton. Men den diskussion som ni alla för här är på intellektuell höjd, så jag säger bara: jag är imponerad över att ni har distans till varje ämne! Alla vet att det finns uppslagsord som innehåller medvetna felaktigheter och försköningar av verkligheten men det är väl därför vi finns till, för att avslöja ljuget. Logogryf (diskussion) 16 juni 2019 kl. 00.30 (CEST)
Ovanstående hitflyttat från Gpedia:Anmäl ett fel. --Allexim (diskussion) 17 juni 2019 kl. 20.30 (CEST)
Du har ju redan fått svar ovan, men jag upprepar. Gpedia skriver inte vad som är rätt/sant eller ljug, Gpedia återger bara vad trovärdiga källor skriver. Och egenpublicerade alster är inte trovärdiga källor. Men om det finns trovärdiga källor med motstridiga uppgifter är det vår sak presentera alla dessa.Yger (diskussion) 17 juni 2019 kl. 20.56 (CEST)
Nu hade jag inte tänkt mig ge mig in i den här diskussionen igen, det var förmodligen ett misstag att starta den. Men mitt svar tilll Yger ifall Gpedia "återger bara trovärdiga källor", jaså, så är det, är Gpedia inte en slags ordbok/lexikon för även andra som inte är professorer och forskare, även om jag ser dessa lärda som de mest kunniga och tillförlitliga. Vad avses med "egenproducerade alster", är det endast källor från universitet och kända förlag. "Trovärdiga källor", torde även det definieras, vad avser du med det? Logogryf (diskussion) 17 juni 2019 kl. 22.51 (CEST)
Nej, Gpedia är ingen publiceringstjänst för allsköns idéer. Om du skulle hitta en sajt på internet som hävdar att jorden är ihålig och befolkad på insidan, skulle du då tycka att det vore lämpligt att skriva om den i artikeln Jorden? Detsamma gäller egenutgivna böcker: Där finns inget bakomliggande bokförlag eller någon annan faktagranskare, bara ett publiceringsföretag som tar betalt för tjänsten och ger ut precis vad som helst. Läs gärna Gpedia:Källhänvisningar eller Gpedia:Ingen originalforskning. De är riktlinjer på Gpedia. Råden ovan stöder sig på dem, och jag tycker nog du bör acceptera dem nu. / TernariusD 17 juni 2019 kl. 23.32 (CEST)
Jorden och böcker. Skämtar du? Logogryf (diskussion) 18 juni 2019 kl. 00.27 (CEST)
Jag tror faktiskt det är du som "skämtar". Om inte, läs WP:Trovärdiga källor och WP:OR och WP:Vad Gpedia inte är till att börja med.--LittleGun (diskussion) 18 juni 2019 kl. 00.49 (CEST)
Nu viker jag mig så klart. Där var jag igen ute och cyklade. En man kan inte alltid ha rätt. Logogryf (diskussion) 18 juni 2019 kl. 00.58 (CEST)
Jag tycker att Wikipedias syn på egenutgivning är för tuff. Egenutgivning är inte någon garanti för att det är fel på en bok eller musik är okänd. Det blir allt vanligare att man ger ut sitt eget material bara för att tekniken tillåter det. Gpedia behöver ett annat sätt att värdera material på än om det är egenutgivet. Machatjkala (diskussion) 18 juni 2019 kl. 07.14 (CEST)
Det är inte ett totalförbud använda sådant material, men det är inte en trovärdig källa, och kan därför inte användas för att föra in "konstig" eller kontroversiell info. Men för okontroversiell info har jag ofta använt tex privata hemsidor, i sockenartiklar för att ange hur många soldatrotar det funnits i en socken.Yger (diskussion) 18 juni 2019 kl. 07.35 (CEST)
Personligen är jag nog mera restriktiv än så. Jag kan använda en "icke-officiell" källa som Wildbienen när jag skriver om bin, men bara för att jag sett den refereras i många sammanhang (inte bara Gpedia), och bedömt den vara en pålitlig källa. Privata källor med ordentlig faktabeläggning kan jag också använda mig av. Huvuddelen av mina källor är dock kopplade till universitet eller andra expertstyrda organisationer. (Nu skriver jag om djur, bin, framför allt; jag inser att kraven kan modifieras när det gäller andra ämnesområden.) En gång använde jag mig av en egenutgiven bok om hajar, utan att kolla ordentligt att den verkligen var egenutgiven, men där fick jag verkligen ångra mig. Det visade sig att författaren, som presenterade sig som hajexpert trots att hen bara gått ut gymnasium, använde boken för att lansera egna åsikter en masse, och jag fick snabbt hitta en annan källa. Emellertid, som Yger påpekar, gäller den här tråden ett högligen kontroversiellt ämne. Använder en sig av ett egenutgivet verk i ett sådant fall saknar en inte bara all kontroll över faktat från verket; när en som här redogör för konspirationsteorier, saknar en helt kontroll över hur spridd konspirationsteorin är. Det kan mycket väl bara vara författarens egen åsikt, och då är den givetvis fullständigt irrelevant – vi kan inte redovisa varenda konspirationsteori från varje person som över huvud taget har en sådan.
För att se litet mera generellt på frågan: Pappersbaserade encyklopedier har redaktionskommittéer som svarar för kvalitetssäkringen, som gör att läsarna kan lita på vad som står. Vi har ingen sådan möjlighet. Vår kvalitetssäkring är vårt krav på seriösa källor. Ger vi efter på den punkten, förlorar vi all vår trovärdighet. / TernariusD 18 juni 2019 kl. 08.54 (CEST)
Precis, och är eget utgivet material kvalitetssäkrat eller uppmärksammat på annat sätt i andra källor hamnar vi också i ett annat läge. Artisten Z.E till exempel, som gett ut allt sitt material på eget bolag. Men som ändå prisats och på andra sätt uppmärksammats utanför WP. Så visst finns undantag. Fallet som är beskrivet är dock ett klockrent exempel på varför vi är restriktiva.--LittleGun (diskussion) 18 juni 2019 kl. 09.02 (CEST)
Jag menar inte att denna bok var lämplig som källa till Palmemordet. Det finns för många hemmagjorda idéer där. Däremot är det många här som avfärdar allt egenutgivet som irrelevant för en artikel på ett sätt som närmast liknar totalförbud. Det är helt orimligt. /Machatjkala (diskussion) 18 juni 2019 kl. 11.45 (CEST)
Varför skulle det vara orimligt? Hela Gpedia ide är ju att återge fakta från trovärdiga källor. Och egenpublicerade källor är för det mesta inte att se som trovärdig. I mina exempel har jag bedömt och värderat dessa källor noggrant och mest använt när de publicerat okontroversiell primärinfo.Yger (diskussion) 18 juni 2019 kl. 11.55 (CEST)
@Machatjkala: Med de rika möjligheter till egenutgivning som finns idag, är det i princip ingen skillnad mellan en egenutgiven bok och en personlig, källös hemsida på internet. De kan möjligtvis bli relevanta om de skulle bli accepterade av en enig kritikerkår (analogt, omnämnda i ett vetenskapligt verk). Personligen skulle jag aldrig använda mig av ett nypublicerat, egenutgivet verk. Jag kräver givetvis inte att du skall hålla med mig utan vidare. Men då vill jag nog ha litet mer handfasta argument än "helt orimligt" och "liknar totalförbud". / TernariusD 18 juni 2019 kl. 13.05 (CEST)
Inom astronomin finns det otaliga exempel på fall där jag använt opublicerade artiklar, helt enkelt för att det finns inget annat. Vardagsobservationer som att småplanet 123456789 observerades och fanns vara platt och att lilla stjärnan 987654321 blinkade till på en tisdag i april 1947 är i sig inget som når in i vetenskapliga tidskrifter. För det krävs att observationen påverkar vår bild av kosmos. Tom astronomiska observationer gjorda av amatörer finns det hänvisningar till i våra artiklar. MEN det rör sig då inte om kontroversiella idéer som konkurrerar om sanningen med någon annan. IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 juni 2019 kl. 13.19 (CEST)
Eftersom jag misstänker att mitt kanske litet väl dunkla uttryck ovan, "omnämnda i ett vetenskapligt verk" riskerar att misstolkas: Med uttrycket menar jag inte "omnämnda i ett faktagranskat vetenskapligt verk" som Nature, Lancet och många, många andra, i olika ämnesområden. Jag menar ett verk (inklusive en webbsida) som berör vetenskapliga ämnen, som, exempelvis (nu håller jag mig inom zoologin, som jag kan bäst; det innebär givetvis inte att det är bara sådana verk jag avser): Artdatabanken, Birdlife Sverige (f.d. Sveriges ornitologiska förening), Animaldiversity (drivs av Michiganuniversitetet), Bugguide (det folkliga namnet till trots administrerat av Iowa State University), m.fl., m.fl. / TernariusD 18 juni 2019 kl. 15.14 (CEST)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── @Ternarius: Att en bok eller låt är egenutgiven betyder bara att någon givit ut den själv utan ett förlag. Det betyder inte att den är personlig, inte heller att den är källös. Det är precis lika lätt att ge ut opersonliga källförteckningar om man vill. Skillnaderna i bok och hemsida är uppenbara, men det finns många bra hemsidor med bra källor eller autentiska vittnesmål. Jag kan inte heller se att egenutgivna böcker skulle behöva större enighet i kritikerkåren än en bok utgivet på förlag. Det är ju inte så att förlagsutgivna böcker är garanterat korrekta. Förlagen beslutar om utgivning baserat på försäljningspotential och korrekthet kan vara ganska irrelevant för dem. Även nypublicerade förlagsböcker med massor med uppmärksamhet kan snabbt förkastas när någon granskar dem lite noggrannare. Egenutgivning är inte ett särskilt bra argument, möjligen ett indicium på att något ska undersökas lite mer, men det är allt. Det är andra saker som spridning och acceptans som är viktiga. Wikipedias fokus på källornas status är överdriven. Även lågstatuskällor kan vara helt korrekta. Text skrivet på ett toapapper kan vara lika korrekt som det som står i halvfranska band med guldsnitt. Det är textens innehåll som avgör – inte utgivningen eller presentationsformen. Väldigt ofta är ord som utgiven på eget förlag diskussionsdödare fast det mer är ett misstänkliggörande än ett sakligt argument./Machatjkala (diskussion) 18 juni 2019 kl. 22.55 (CEST)

Det var kloka tankar. Jag har själv varit i kontakt med etablerade förlag och när det kommer till granskning av vad vi kallar "fotnötter" är det si och så med det, förlagen vill ha det bara för att det ser mer vederhäftigt ut då men vem granskar varje fotnot? Logogryf (diskussion) 18 juni 2019 kl. 23.35 (CEST)
@Machatjkala: Om du verkligen inte kan se skillnaden mellan en egenutgiven bok (som författaren inte lyckats få ett förlag att finansiera) utan något stöd av recensenter, och en förlagsutgiven d:o, ja då vet jag inte vad jag ska skriva för att övertyga dig. Lägg märke till att jag talar om nypublicerade, egenutgivna verk – dina ord om att "andra saker som spridning och acceptans […] är viktiga" slår alltså in öppna dörrar. Eftersom du framhärdar med att komma med personkritik mot mig ([argumenten är] diskussionsdödare, misstänkliggörande, osakliga argument) kanske jag kan få komma med litet grand av samma slag i gengäld? Jag har länge kämpat för att artiklarna skall ha vederhäftiga källor, och kan nog säga att jag – förutom några beklagliga "ungdomssynder", för 13 år sedan var synen på källor här på svwp helt annorlunda – alltid försett mina artiklar med sådana. Allt fler har också insett vikten av vederhäftiga källor, vilket inte minst de citerade riktlinjerna visar. Vårt enda konkurrensmedel gentemot etablerade, redaktionskommittéledda encyklopedier som NE är vår ständiga strävan efter god källbeläggning av artiklarna – varför tycker jag att jag redan har förklarat ovan. Då är det sorgligt att se hur en administratör så energiskt arbetar för ett synsätt som påtagligt riskerar att motarbeta denna strävan och minska en hög kvalitet på källorna. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 00.55 (CEST)

Nja, nu försöker jag ta på mig en medlarroll här. Är ni egentligen, Machatjkala och Ternarius, så särskilt långt ifrån varandras ståndpunkter här. Vi alla anser väl att Wikipedias strävan givetvis ska vara att uppnå så hög kvalitet det bara går angående källhänvisningar, allt annat vore ju "döden". Definitionen om vad en källa är, är komplicerad, jag avser inte bara dess trovärdighet utan även när blir en källa en källa? Visst, något som skrivits på en servett 1963 eller gått i tryck redan 1601 kan likväl vara en trovärdig källa. Logogryf (diskussion) 19 juni 2019 kl. 01.51 (CEST)

Det viktiga med källor vi använder är att dess faktainnehåll granskats av flera inte bara sv skaparen. För en bok utgiven på förlag vet vi att så skett, för något skrivet på en servett vet vi detta ej skett.Yger (diskussion) 19 juni 2019 kl. 06.19 (CEST)
@Logogryf: Ledsen men jag tror inte dina teorier passar i Wikipediaartikeln. Det är de vanligaste mest etablerade teorierna som bör beskrivas där. @Yger granskningen av (även av faktalitteratur) sträckers sig oftast till stavrättning och bedömning av ifall titeln kommer sälja. Förlag håller inte vetenskapliga seminarium och vägrar inte att ge ut konspirationsteorier eller antivaccinationsböcker. Tvärtom! Säljer det så ger de ut det. / Machatjkala (diskussion) 19 juni 2019 kl. 07.34 (CEST)
Självklart är inte egenutgivna böcker helt uteslutna, men det är en klar varningsflagg. Det är inte en fråga om ja/nej, utan även vilken typ av förlag. Böcker som ges ut på etablerat akademiskt förlag har generellt högre trovärdighet än de som ges ut på ett allmänt bokförlag, som generellt har högre trovärdighet än egenutgivna. Men en egenutgiven bok av en erkänd expert som rör sig på eget område bör inte ses som utesluten. Jag äger t.ex. en skrift av Peter Sawyer som jag är rätt säker på är egenutgiven, men som jag använt som källa.
andejons (diskussion) 19 juni 2019 kl. 08.35 (CEST)
@Machatjkala även om ett förlag inte granskar allt innehåll, har de gjort en värdering av författarens seriositet (om det handlar om ett seriöst ämne). Och när det är ett oseriöst ämne blir det inte automstiskt en trovärdig källa bara för boken getts ut på ett förlag.Yger (diskussion) 19 juni 2019 kl. 08.47 (CEST)
Det här är en lika viktig som intressant fråga, livsviktig för vårt existensberättigande. Hela vår trovärdighet vilar på hur vi hanterar källor. Rent principiellt håller jag med dem som hävdar att förlagsgranskade böcker har större trovärdighet än egenutgivna böcker. I verkligheten är det inte lika enkelt och mängder av källor befinner sig i en gråzon. Jag skall här utgå från mitt eget bruk av källor. Jag har själv gått ut i strid mot en källa som uppges vara faktagranskad, nämligen Bonniers stora bok om hundar. Det är en bok som är full av faktafel och min generella uppfattning om illustrerade populärvetenskapliga böcker från framförallt den anglosaxiska sfären ofta främst är skrivna som underhållning och utan noggrannare förhållande till fakta. Detta gäller iallafall böcker om hundar och hästar, som är de jag har erfarenhet av i den här genren. Jag har inte tillgång till boken ifråga så jag kan tyvärr inte ge konkreta exempel, men om jag minns rätt behandlar den t.ex. snörpudel och pudel som två olika raser. Jag brukar också gå till strid mot privata hemsidor, men jag kan erkänna att jag själv ibland använt privata hemsidor som jag bedömt som trovärdiga. Om vi håller oss kvar vid temat pudlar så är Poodle History Project en viktig källa i den utvalda artikeln Pudel. Källan är trovärdig för att den är extremt omfattande, skriven i en resonerande stil och med ett källkritiskt förhållningssätt till den stora mängden källor. Jag har främst använt källan till att hitta primärkällor, men även till en handfull påståenden. Å andra sidan har jag gått till strid mot andra privata hemsidor som Tacitus.nu, World Statesmen.org och Bengans historiesidor som tidvis varit populära källor här på svwp. Av dessa bedömer jag Bengan som mest vederhäftig, men faktum är att han är den enda som inte redovisar några källor; Tacitus och World Statesmen har vidlyftiga källförteckningar - [2] respektive [3], men man kan alltså inte hitta den enskilda källan till ett enskilt påstående. Sådana källor är alltså av lägre trovärdighet än vad Gpedia självt är. Man kan givetvis använda sådana källor för att orientera sig i ett ämne, på samma sätt som man kan använda andra språkversioner. Hos Tacitus har jag inte hittat några faktafel men som exempel på hur låg trovärdighet World Statesmen har kan jag hänvisa till att den svenska kungalängden börjar år 73 med Harald "Hildetand" [4]. I artikeln Ålesundsolyckorna är huvudkällorna två referat av en egenutgiven bok. Men huvudfakta i referaten har stöd i andra oberoende källor, dock har jag inte skaffat tillgång till själva boken, så jag vet inte vilka källor författaren själv använder sig av. Därmed är vi inne på det särskilda kapitlet hembygdslitteratur som i princip också är egenutgiven utan något granskande förlag. Ett exempel är boken Skepplanda socken (beställd och utgiven av Ale kommun) som är en av källorna till lokalhistoriska artiklar, t.ex. avsnittet om roteskolornas historia i artikeln Skepplanda socken. Jag känner inte närmare till författaren Bror A. Andersson, det enda jag vet är att han anlitats för att skriva ett antal lokalhistoriska verk [5]. Det som stärker dessa böckers trovärdighet är att han är väldigt noga med fakta och redovisar sina källor i form av olika arkivfynd utan att dra några vidlyftiga slutsatser. Å andra sidan har vi erkända historieauktoriteter som Dick Harrison som jag i ett fall tror gett upphov till rundgång i förhållande till Gpedia. Det stod tidigare i artikeln Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken att den tidigare polske kungen Stanisław Leszczyński under en period var svensk generalguvernör i hertigdömet. Närmare faktagranskning visade att detta var fel, se Diskussion:Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken#Dubbla guvernörer?. Men Dick Harrison upprepar alltså detta påstående i sin historieblogg [6] och min misstanke är att han fuskat och använt Gpedia som källa utan att redovisa det. Lärdomen av det är att man alltid måste vara källkritisk även när man hämtar uppgifter från erkända auktoriteter. Hur trovärdiga källor vi än använder oss av så bryts till syvende och sidst alltid allt ner till varje användares personliga omdöme. (Ursäkta att det blev en essä, hoppas nån har energi, tid och intresse att läsa allt...) /Ascilto (diskussion) 19 juni 2019 kl. 09.51 (CEST)
@Ascilto: Att populärvetenskapliga verk många gånger kan ha allvarliga brister håller jag fullkomligt med om, ibland har jag känslan att de faktagranskande experterna i dessa verk är så få jämfört med de egentliga, mer journalistiskt inriktade författarna att uppgiften blivit dem övermäktig. Precis som du påpekar kan även forskare göra direkta fel – i zoologiska sammanhang brukar jag ofta komma dragande med Kai Curry-Lindahl, som trots att han på sin tid var en internationellt flitigt anlitad expert, flera gånger kunde vara påtagligt slarvig när han sysslade med populärvetenskap. De närmare intresserade kan exempelvis se på Diskussion:Gråsiding. Men, och jag ska skynda mig att påpeka att du aldrig har hävdat något annat heller, det faktum att etablerade forskare också kan göra fel, minskar knappast att vi bör (skall?) vara väldigt försiktiga med att använda nyligen egenutgivna verk som källor (något som även gäller okända, källösa webbsidor). / TernariusD 19 juni 2019 kl. 13.10 (CEST)

Radera information från sin användarsida samt diskussionssida

Svenska Wikipedias policy är inte kristallklar men consensus är ändå att användarna inte får radera text från sina egna sidor (tömma eller blanka sidorna). Jag föreslår att vi ändrar detta, och att policy istället klargör att arkivering rekommenderas, men att det är tillåtet att tömma/blanka sina egna sidor.

Det vill säga att vi lägger oss nära engelska Wikipedias policy:

Policy does not prohibit users, whether registered or unregistered, from removing comments from their own talk pages, although archiving is preferred. If a user removes material from their user page, it is normally taken to mean that the user has read and is aware of its contents. There is no need to keep them on display, and usually users should not be forced to do so.

https://en.wikipedia.org/wiki/Gpedia:User_pages#Removal_of_comments,_notices,_and_warnings

(Notera undantagen. Jag föreslår självklart inte att svenska wikipedianer ska få radera en nekad avblockeringsbegäran för pågående avstängning etc.)

Notera det självklara i att om jag tar bort en kommentar anses jag ha läst den. Detta tycker jag är utmärkt, och jag ser inget tungt vägande skäl för att svenska Gpedia ska skilja ut sig i denna fråga.

Det tyngst vägande skälet för att ändra nuvarande policy är att förbudet mot att radera information från sina egna sidor är... hur ska jag uttrycka mig... helt onödigt. Sidhistoriken finns ju alltid kvar. En tydligare illustration än att engelskspråkiga Gpedia klarar sig utan lär inte behövas.

Mvh, CapnZapp (diskussion) 19 juni 2019 kl. 10.38 (CEST)

PS. Jag vill särskilt be om att du inte avfärdar förändring med att "det har alltid varit så" eller "detta har varit uppe förut". Diskussionen förtjänar bättre. Har vi inga tungt vägande skäl (och "det har alltid varit så" är verkligen inget sådant) skall vi naturligtvis inte behålla vår restriktion!

Vi tillåter redan borttag av klotter och personangrepp och vissa botskapade saker. I övrigt ser jag det som viktigt utomstående kan ta del av vad som diskuterats. Om jag tex vill påpeka att personen använder källor fel är det av stort värde kunna se om liknande kritik framförts tidigare etc.Yger (diskussion) 19 juni 2019 kl. 10.43 (CEST)
Gpedia är på flera sätt en meritokrati. Vi är ett litet antal användare som är välkända bland varandra, genom att vi varit verksamma länge och synts i diskussioner som den här. Men de flesta aktiva är inte kända och ibland stöter man på en redigering som känns svårbedömd. Då är det viktigt att kunna gå till användarens diskussionssida för att få en hint om hur andra användare bedömt dennes trovärdighet. Om en användare upprepade gånger blivit ifrågasatt på sin diskussionssida, så är det värdefull information för den som försöker bedöma dennes alster. Och det är nog just sådana användare som kommer att använda sig av möjligheten att tömma diskussionssidan om vi öppnar för det. M.a.o. Användardiskussionen skall inte få raderas i andra fall än de som Användare:Yger tar upp. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2019 kl. 10.50 (CEST)
Som Ascilto. Det är väldigt viktigt för att kunna hålla bra koll. Vi behöver det verktyget med. Det underlättar mycket. Adville (diskussion) 19 juni 2019 kl. 11.30 (CEST)
Instämmer med ovanstående tre inlägg. /FredrikT (diskussion) 19 juni 2019 kl. 11.49 (CEST)
Att gå igenom historiken, speciellt om det finns material som raderats, är krångligt jämfört med att titta på en oretuscherad diskussionssida. Det finns de som arkiverar material redan ett par veckor efter att en diskussion avslutats, och ingen protesterar mot detta. Vill man ha en kort diskussionssida så är det redan möjligt med de regler som finns. Instämmer därmed med övriga svar på det ursprungliga inlägget.
andejons (diskussion) 19 juni 2019 kl. 11.51 (CEST)
Även jag tycker att det är tydligare transparens och viktig del av "meritokratin" att vi är restriktiva med radering. Jag skulle gärna vilja få några skäl till att kunna radera användardiskussionen som står på egna ben. Alltså inte för att man gör så på enWP och för att det ändå finns kvar i historiken. Varför vill man radera delar av användardiskussionen (när den nu ändå finns kvar i sidhistoriken, men minskar transparensen till exempel)?--LittleGun (diskussion) 19 juni 2019 kl. 12.01 (CEST)
Det känns som den där regeln ibland har använts som något att slå folk i huvet med. Klotter och påhopp kan raderas, men vad upplevs som ett påhopp? Kan inte just sådana påpekanden som att din redigering X i artikel Y inte var särskild bra, kan upplevas som ett sådant påhopp? När jag jobbat på projekt där man varit mindre restriktiv med dylika raderingar, tycker jag atmosfären varit lugnare. Tvisten mellan användare A och användare B kan aldrig haka upp sig på sådant som raderade inlägg. Och den där hopplösa tvisten mellan A och B ebbar ut när trådarna bara försvinner. När veden tar slut slocknar elden. IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 13.26 (CEST)
Min erfarenhet är den rakt motsatta: Om vi tillåter att användare raderar i sina egna användardiskussioner hamnar vi i ett väldigt dåligt läge gentemot en viss typ av mlm rättshaveristiska användare som ibland poppar upp. De raderar ideligen all kritik på sina användardiskussioner och blockerar därmed effektivt fortsatt diskussion (något som ju är huvudsyftet med en användardiskussion). Försök att förklara för dem att huvudsyftet med användardiskussionen är att möjliggöra en kommunikation mellan dem och andra användare leder ofta till långa, ofruktsamma diskussioner. Jag kan omöjligtvis inse att det syftet underlättas om vi tillåter en fri förfoganderätt över användardiskussionen, inte heller kan jag se att diskussionerna blir lättare med användare som missbrukar en sådan rätt och raderar all kritik. Med dagens system är det mycket lättare att förhindra den typen av agerande.
Det kanske även bör påpekas att det som hävdades i inledningen av den här tråden, att det skulle vara förbjudet att radera i någon av användarsidorna inte stämmer. Det är bara användardiskussionen som berörs. Rubrikens ord om "Radera information från sin användarsida samt diskussionssida" ger alltså inte helt rätt intryck. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 13.52 (CEST)
Tro mig, det finns rättshaverister även bland de som utser sig till granskare av andras redigeringar också. IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 14.12 (CEST)
På vilket sätt är det relevant till den här diskussionen? / TernariusD 19 juni 2019 kl. 14.35 (CEST)
Utan att namedroppa, så har vi (åtminstone haft) användare här som älskat att hacka på användare så fort det inkommit bidrag de inte gillat på sidor i deras bevakningslista. Det har lett till utnötande inlägg på användarsidor, långa diskussioner som inte lett någonstans alls. Tvister som pågått år efter år, med kb efter kb med samma typ av träta gång på gång. Genom att ta udden av sådant, tvingar vi sådana diskussioner till platser där fler är inbjudna att delta. Handlar det om rent rättshaveri, så tvingas det att rinna ut i sanden eller haveristen plockas bort härifrån. IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 14.49 (CEST)
Ingen betvivlar att det finns fler rättshaveristiska användare än de som ideligen raderar sina användardiskussioner och argumenterar in absurdum för sin rätt att göra så. Men på vilket sätt är det relevant för den här diskussionen? Gör det problemet med sådana som tar sig rätten att censurera sin användardiskussion mindre? Är det ett argument mot mitt förrförra inlägg? Jag tror faktiskt inte att den typen av argument tillför särskilt mycket till debatten, de riskerar bara att få den att spåra ur. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 15.07 (CEST)
För att det faktiskt finns projekt som arbetar annorlunda än svwiki i detta avseende. Där det fungerar alldeles utmärkt. De slipper vansinniga bråk om småsaker, om helt onödiga formalia. IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 15.17 (CEST)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Jag har läst och försökt förstå, men tror jag misslyckas. Vad är motiveringen till att man vill radera delar av användardiskussionen i inläggen ovan?--LittleGun (diskussion) 19 juni 2019 kl. 15.36 (CEST)
Själv bevakar jag inga användarsidor så jag har ingen aning om vilka rättshaveristiska evighetsdiskussioner det här skulle handla om. Min uppfattning är att principiella ämnesdiskussioner skall flyttas till allmänna diskussionssidor och att personstrider skall avhandlas på KAW. Så om man blir uppmärksam på rättshaveristiska excesser tycker jag man har ett personligt ansvar att flytta dessa från användardiskussioner till vart de nu hör hemma. Om någon användare börjar punktmarkera någon annan användares redigeringar så är det allas ansvar att ingripa och flytta diskussionerna till rätt plats. Så inget av detta kan vara argument för att det skall bli tillåtet att radera användardiskussioner. Och om det är så att någon blir orättvist punktmarkerad så faller ju isåfall skuggan på rättshaveristen och inte på innehavaren av diskussionssidan. Det är alltså värdefullt att det är dokumenterat att någon blivit orättvist påhoppad. Således ett argument för att arkivera diskussionssidorna, inte radera dem. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2019 kl. 15.46 (CEST)
Det finns olika sätt att se på saken. Att bevara gamla trätor så att de inblandade hela tiden påminns om dem är ju också ett sätt att hålla trätorna vid liv. I de fallen är det en välgärning om de raderas och glöms bort när saken agerats ut. Däremot är det ett omoget beteende att bara radera inlägg på diskussionssidan för att slippa ta tag i problem. Till det kommer också fördelen med att kunna läsa hela diskussionssidan utan att skrolla. Alla enorma diskussioner här på wikipedia kan bli lite tröttande och det kan vara skönt med diskussionssidor som är överskådliga. Men jag håller med tidigare inlägg om att arkiveringsfunktionen fungerar utmärkt. En annan lösning skulle kunna vara att man får radera inlägg som är mer än ett år gamla. Principiellt viktiga diskussioner kan (bör) också flyttas till bättre platser som diskussionssidor för artiklar eller policys. Sedan får jag erkänna att jag var totalt omedveten om att man inte fick radera på sin egen diskussionssida. Det är nog inte den mest välkända regeln vi har och när det gäller användarsidan ser jag inget skäl att man inte skulle få ta bort information från den. /Machatjkala (diskussion) 19 juni 2019 kl. 17.20 (CEST)
Användaren som startade denna tråd har några rubriker som jag förstår hen vill ha bort från sin diskussion. Hade det arkiverats hade det varit borta och bara setts om något hade hänt. Så som det brukar vara. Jag har flera gånger sagt till personer som haft lite olycklig start att de kan arkivera det så de får en nystart. Det hat fungerat bra. Inget svårt eller konstigt med det. Att radera däremot är inte ok. (Vissa diskussioner kan flyttas till andra platser, med en hänvisning dit, men det är en annan sak). Adville (diskussion) 19 juni 2019 kl. 17.43 (CEST)
Bra talat, Användare:Adville! Detta borde jag ha tagit med i beräkningen. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2019 kl. 17.52 (CEST)
@Machatjkala: Nu börjar jag snart ana halmdockor. Ingen, utom CapnZapp själv i hens första inlägg har påstått att det skulle vara förbjudet att ändra i sin användarsida. Tvärtom har det påpekats motsatsen i den här debatten. Vi har redan fått uppleva ovidkommande kommentarer. Inte skall vi dessutom behöva debattera påhittade förbud? Litet grand debattdisciplin, snälla, innan den här diskussionen urartar helt. Börja t.ex. med att läsa inläggen innan ni svarar på dem... / TernariusD 19 juni 2019 kl. 18.45 (CEST)
@Ternarius: Jag har läst inlägget fram och baklänges. VAR skriver Machatjkala om raderingar på användarsidorna? Du kan inte ogiltigförklara varje argument emot möjligheten att ta bort diskussionsinlägg, bara baserat på en felaktighet i det första inlägget i tråden. IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 18.54 (CEST)
Efter att ha läst endast de översta inläggen i denna tråd: Jag kan förstå om en majoritet föredrar rådande arkiveringspraxis, den må ha vissa fördelar, men hur mycket jag än respekterat den de senaste 10 åren kommer jag förbli mycket skeptisk till den – se bl.a. denna diskussion för snart 3 år sedan. /Mvh Vostok (disk.) 19 juni 2019 kl. 19.23 (CEST)
@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: "och när det gäller användarsidan ser jag inget skäl att man inte skulle få ta bort information från den. /Machatjkala (diskussion) 19 juni 2019 kl. 17.20". Som sagt: Börja t.ex. med att läsa inläggen innan ni svarar på dem... / TernariusD 19 juni 2019 kl. 19.45 (CEST)
@Ternarius: Jag ser dig här ogiltigförklara varje argument som stödjer en idé du inte gillar. Jag kan köpa om du inte tycker argumenten är tillräckliga för en förändring. Men jag köper inte att de blir idiotförklarade bara för att du inte kan sätta dig in i deras fördelar. Låt gemenskapen värdera de argument de ser och komma till sin slutsats! Vi har en Meritokrati där ord från erfarna användare som Ternarius, Yger, mfl väger väldigt tungt. Men Ditt sätt att bemöta argumenten nu sänker dina meritpoäng ganska rejält i mina ögon. Låt processen ha sin gång och låt gemenskapen i stort göra sin värdering. Det är så vi skapar konsensus, inte genom att härska över diskussionerna! IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 20.07 (CEST)
Har läst alles hier och finns inget att behöva lämna osagt (om ditt senaste var riktat mot mig, Ternarius?)… /Vostok (disk.) 19 juni 2019 kl. 20.15 (CEST)
Nej, Vostok, jag beklagar om du uppfattade det på det sättet, det var inte meningen. Det var riktat mot IP 62.20.170.74. Se nedan.
@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Du påstod i ditt förrförra inlägg att jag hade fel när jag hävdade att Machatjkala faktiskt hade skrivit det jag påstod att han hade skrivit. När jag bevisade att du hade fel genom att presentera ett citat där Machatjkala verkligen skrev det jag hävdade, så ignorerade du inlägget helt för att i stället använda brösttoner mot mig ("idiotförklarade [andras argument] bara för att du inte kan sätta dig in i deras fördelar"). "Ditt sätt att bemöta argumenten nu sänker dina meritpoäng ganska rejält i mina ögon", skriver du. Var det för att jag visade att du faktiskt inte hade läst debatten ordentligt? Den sortens meritpoäng kan jag vara utan. Och nu avslutar jag debatten med dig. Att bolla mellan varandra vems fel det var tror jag inte för debatten framåt. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 20.59 (CEST)
@Ternarius: Motargument likt det NH anför nedan är mycket mer konstruktivt för diskussionen än inlägg som "På vilket sätt är det relevant till den här diskussionen?" och "den typen av argument tillför [inte] särskilt mycket till debatten". Du pratar om halmdockor, men den som mästrar är först och främst du. Den tid när jag duckar när jag blir illa behandlad här är över. Vill få in fler rättshaverister till Gpedia, så är du på helt rätt väg! Ett tips till @alla: här är att säga sin mening om Ternarius diskussionsstil här inom kort! IP 62.20.170.74 (diskussion) 19 juni 2019 kl. 21.22 (CEST)
Ursäkta, men nu tycker jag det räcker med tjafs! Kan vi inte hålla oss till ämnet som är radera eller arkivera användardiskussioner? Har en uttömt sina argument för det ena eller andra så bör en lämna ordet fritt och se vilken riktning diskussionen tar. /Ascilto (diskussion) 19 juni 2019 kl. 22.08 (CEST)
Inför administratörsomval tycker jag det är praktiskt att veta att alla meddelanden som den nominerade fått finns enkelt tillgängliga på diskussionssidan eller i dess arkiv. Klagomål på raderingar etc brukar ju dyka upp där. Att bläddra i diskussionssidans historik är klart besvärligare. Så jag ser gärna att vi fortsätter låta bli ta bort inlägg från användardiskussionssidor. /NH 19 juni 2019 kl. 20.19 (CEST)
Varför behöver det vara så självklart/nödvändigt att spara allt utom klotter – som WP:Arkivering säger – var finns den encyklopediska vikten/relevansen i detta? På det viset är det snarare ett tvång/krav än en rekommendation att arkivera, inte minst med tanke på hur vissa erfarna på ett tämligen otrevligt/arrogant sätt upplyst nybörjare och/eller andra seriösa användare som är/varit obekant med arkiveringsrutinen. Kan det inte räcka med att arkiv återfinns på Bybrunnen, KAW, artikeldiskussionssidor och dylika platser, och låta användare själva bedöma vilka inlägg (utöver en befogad konstruktiv kritik) på sin personliga användardiskussionssida som torde bli encyklopediskt användbara framöver (tillräckligt betydelsefulla för att arkiveras) och kunna stryka resten – åtminstone inloggade [seriösa] användare, efter exempelvis 6–12 månaders deltagande...? /Mvh Vostok (disk.) 19 juni 2019 kl. 21.29 (CEST)
På användarsidan och i den personliga sandlådan är en sak. Men det är viktigt att användardiskussioner finns kvar för att kunna hantera problemanvändare, för att kunna hjälpa ovana användare och för att kunna följa upp något. Att exempelvis gå igenom en diskussion via sidhistorik kan vara en plåga, särskilt om den är utdragen. Eller att hitta något specifikt i sidhistoriken när användare inte skrivit redigeringskommentarer. Om bara vissa saker får raderas kräver det ytterligare kontroller. Användare som är mest angelägna om radering brukar också vara de som inte har rent mjöl i påsen eller inte vill stå för vad de har gjort. Att någon råkar radera av misstag är förstås förlåtligt. Men ofta har användaren varit aggressiv, gått till attack och visat ett beteende som tyder på att den tycker sig ha full rätt att göra precis vad den vill, även efter att man vänligt upplyst användaren eller länkat till information om hur det fungerar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 19 juni 2019 kl. 22.07 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Därför att det ökar byråkratin. Dels blir det svårare att hantera de som jag ovan kallat för rättshaverister. De letar alltid efter minsta kryphål (och nu menar jag inte bara användardiskussioner, utan alla frågor där det har en annan mening om vad som är tillåtet). Har vi en enda, bestämd regel, så är det lättare att hindra dem. Har vi emellertid en mängd undantagsregler, vilket vi måste ha för att stoppa de användare som fullständigt vägra att kommunicera (du nämner ju själv seriositet och en viss längd på närvaron), kommer de att diskutera in absurdum varför just deras editeringar skall falla under dessa undantagsregler. Tro mig, jag har sett det hända flera gånger, långt ifrån bara rörande användardiskussioner.
Dels måste vi vid åtgärder mot problemanvändare gå in och leta i historiken, vilket blir betydligt klumpigare än att bara titta i arkiven.
Det är alltså inte på grund av några encyklopediska relevanskrav, utan för att underlätta det administrativa arbetet med problemanvändare. Det är förresten iögonfallande hur ofta det är just problemanvändare som framhärdar i att radera sina användardiskussioner. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 22.26 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Kanske det, men det finns ju folk med sunt förnuft också! Som det varit upplagt hittills upplever jag rutinen som ett krav/tvång, och inte en rekommendation. Anser att det rimmar aningen illa med att man samtidigt ska ha möjligheten att strunta i reglerna… (Jag tackar för mig för ikväll...) /Mvh Vostok (disk.) 19 juni 2019 kl. 22.38 (CEST)
Jag redigerar mycket på engelska Gpedia, och min erfarenhet är att det blir svårare att bekämpa klotter. Det är lätt att missa att en användare har fått flera varningar tidigare och därmed borde veta bättre, vilket betyder att man då inte hanterar användaren på det sätt som är bäst för Gpedia. Jag stöder alltså nuvarande regler om raderingar. Enda undantaget jag kan tänka mig är om någon vill rensa flera år gamla varningar från en dynamisk IP-adress. Sjö (diskussion) 19 juni 2019 kl. 22.42 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
@Vostok: Ja, vår "strunta i reglerna"-paragraf skär sig ibland mot våra regler. Jag översätter den väl som så, att de användare med sunt förnuft som du nämner, och som självfallet finns, tack och lov, gott kan struta i reglerna. Men samtidigt finns det problemanvändare, som till varje pris vill ha sin vilja fram. När det gäller användardiskussionerna, givetvis, men även så mycket mer. Därför är det på sätt och vis synd att vi bara diskuterar användardiskussionerna här – sett i ett större perspektiv borde vi diskutera alla frågor som rör fri debatt i dessa sammanhang. Samtidigt inser jag självfallet att det inte hade fungerat – det var ju jag som varnade för att sväva ut för mycket i just den här diskussionen. Men skall jag koka ihop alltihop tror jag det är viktigt att nå fram till en fungerande kompromiss: Dels med tillräcklig frihet för de djärva, samtidigt med tillräckligt mycket regler för att inte den friheten skall missbrukas.
Även jag märker emellertid att det har blivit sent, min argumentation känns inte precis kristallklar, så också jag tackar för ikväll. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 23.08 (CEST)
"Strunta i reglerna" handlar om att vi ska strunta i regler om Wikipeida blir bättre, inte att vi alla lägen kan strunta i alla regler, t ex (n)etikettregler. Är konsensus att radering av inlägg på användardiskussioner i allmänhet försämrar Gpedia (transparens t ex), ja då ska inte inlägg på användarsidor i allmänhet raderas. Helt enkelt.--LittleGun (diskussion) 19 juni 2019 kl. 23.20 (CEST)
Tack, LittleGun! Du lyckas förklara det bättre, och med färre ord, än vad jag gjorde. Ytterligare ett skäl att jag bör gå till sängs. / TernariusD 19 juni 2019 kl. 23.55 (CEST)
Är då vår ambition att förbättra ett uppslagsverk, eller rota i användarnas arkiv och förflutna för en bekväm jakt på troll och problemanvändare? Jag anser att det behövs ett allmänt encyklopediskt värde i att arkivera användardiskussioner, som det är på alla andra diskussionsplatser. Därför ställer jag mig helt bakom CapnZapps inledande inlägg här ovan. /Mvh Vostok (disk.) 20 juni 2019 kl. 12.48 (CEST)
Vostok: Du blandar lite äpplen och päron, även om du såklart har all rätt att tycka att varje användare vid varje tillfälle ska ses som ett oskrivet blad och/eller kan förändra sig, vilket jag tror är ungefär vad du far efter.
Ambitionen är att skapa en encyklopedi med artiklar som har ett encyklopediskt värde. Det görs av oss gemensamt i en gemenskap. Gemenskapens interaktion har inget encyklopediskt värde och inget behov av att ha ett encyklopediskt värde. Så det finns inget encyklopediskt, bara ett administrativt, behov att arkivera både användarsidor och diskussionssidor eller överhuvudtaget vårda gemenskapen.--LittleGun (diskussion) 21 juni 2019 kl. 07.45 (CEST)
@LittleGun: Äpplen och päron är precis vad jag varvar mellan till mellanmål, så kanske inte är så konstigt då... ;) Skämt åsido.
Det stämmer mycket riktigt att jag vill påpeka att det finns användare som kan förändras (speciellt unga, som kan "växa upp" efter något/några halvår). Flera i den här tråden hävdar att användardiskussionsinlägg ofta presenterar användarna mer än användarsidorna och utgör på så sätt en bättre/trevligare gemenskap, vilket mycket väl kan stämma. Däremot vill jag påstå att det för nya/ovana användare som blir bemötta med arrogans och/eller en obefogad (eller "överdriven") kritik kan vara minst lika obehagligt att tvingas spara (i arkiv), som vad effekten skulle kunna bli av att få styra alla sina användarsidor själv som enligt Vätte nedan. Det behöver nödvändigtvis inte vara typiskt för "problemanvändare", eller handla om att dölja något, samtidigt som denna praxis kan utgöra själva provokationen för ett problematiskt beteende. Somliga wikipedianer kanske saknar erfarenhet av sociala medier, där man får styra allt i sina egna konton (förutom olagliga och/eller kränkande ting, förstås!), och det blir en rätt så stor omställning för sociala medieanvändare som tittar in på WP där allt man säger och gör plötsligt ristas i sten. Därtill har aldrig WP:Arkivering varit vare sig någon policy, riktlinje, essä eller supplement under mina drygt 11 år som skribent (och det mesta i dess nuvarande innehåll är det jag själv som skrivit utifrån diskussionen för tre år sedan)…
Det påstående som jag dock anser väger klart tyngst av alla som uttryckt sitt stöd för nuvarande praxis, är "vetskapen om att saker man häver ur sig inte raderas i en handvändning kan göra att man månar mer om hur man formulerar sig" av Vätte nedan. :-) /Mvh Vostok (disk.) 21 juni 2019 kl. 18.13 (CEST)
Gott så! Och päron och äpplen är gott, var för sig och tillsammans. Det betyder inte att de är samma sak. Jag är ovan vid sociala medier, men har följt lite instagrammare och debatter där på sistone. Ofta tas obekväma inlägg bort, vilket är en stor källa till irritation för alla inblandade och den pajar trådarna fullständigt. Tack och lov skulle historiken finnas kvar på WP, men det är ändå ett gott argumnt till varför vi inte ska tillåta redigering av användardiskussioner. Titta på instagram vad ovegripligt det kan bli, och vad skönt det är att slippa vara tvungen att kolla historiken i varje användardiskussion för att vara säker på hela bilden, och att sen slippa pussla ihop diskussionstrådar för att förstå vad som skrivits.--LittleGun (diskussion) 22 juni 2019 kl. 08.48 (CEST)
Ja, där har du faktiskt alldeles rätt i en sak: En incident för längesedan här på WP när en e-postdialog mellan en admin och nykomling skulle offentliggöras för andra, och publicerades först bara delvis av admin vilket nykomlingen långt ifrån uppskattade!
God fortsättning på midsommaren! Långkalsonger och mössa på utanför min bostad... SMirC-thumbsup.svg /Mvh Vostok (disk.) 22 juni 2019 kl. 16.35 (CEST)

Jag ställer mig bakom nuvarande praxis. Visst skulle det kunna vara skönt att slippa arkivera ibland, men det är inte ett hållbart argument för en förändring. Osakliga påhopp kan man redan få dolda i historiken. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2019 kl. 02.01 (CEST)

Jag stöder också nuvarande praxis. Helhjärtat. Den har ingenting med encyklopedisk tänkande att göra, som någon påstår ovan. Användardiskussionen ger (ofta) en bättre presentation av användaren än vad användarsidan gör. Den är också, som Yger påpekat viktig, när man vill nå användaren i en ny diskussion om något, så att man inte slår in redan öppna dörrar. Klotter får raderas. Bra. Osakliga påhopp kan raderas och döljas permanent för den vanliga användare. Bra. Vad finns det då mer att radera? Övrigt kan gå till arkivet. Själv arkiverar jag en gång om året och föredrar att det inte sker typ var fjortonde dag, för då måste man ner i arkiv, för att se att man inte slår in den berömda öppna dörren med sitt tänkta inlägg. Deryni (diskussion) 20 juni 2019 kl. 12.35 (CEST)
Även jag vill uttrycka mitt stöd för nuvarande praxis. Utöver att det ökar transparensen och underlättar visst arbete och kommunikation skulle jag även vilja påstå att det har en positiv påverkan på diskussionsklimatet och stämningen hos gemenskapen. Att veta att saker man häver ur sig inte raderas i en handvändning kan göra att man månar mer om hur man formulerar sig. Trådstartaren anger en.wp som exempel på när det fungerar att användare själva raderar sina diskussionssidor efter eget tycke. Jag skulle kunna använda samma språkversion som exempel för att visa att det är ett betydligt sämre diskussionsklimat på diskussionssidorna där, med mer personliga påhopp och grova ord. På användardiskussionssidor på en.wp har jag sett såväl antisemitism, rasism och sexism som hot om våld och andra nedrigheter, något som förekommer i ytterst begränsade fall på sv.wp och något vi ska vara väldigt glada över. //Vätte (diskussion) 20 juni 2019 kl. 13.33 (CEST)
@Vätte: Jag deltar endast på sv. och har bara hört "rykten" om klimatproblem på enwp, men du har helt klart en stor poäng i dessa ord! Tack så mycket! :-) /Mvh Vostok (disk.) 20 juni 2019 kl. 14.02 (CEST)

En aspekt som inte framkommit i diskussionen, som jag anser är viktig, är framtida forskning om wikipedia och hur det vuxit upp. Med raderade inlägg och bara möjligheten att hitta via historiken och så så försvårar det för forskningen. Adville (diskussion) 22 juni 2019 kl. 17.02 (CEST)

Är det något som skulle kunna förtydligas, i förslagsvis WP:Arkivering? /Mvh Vostok (disk.) 22 juni 2019 kl. 17.28 (CEST)
Det tycker jag, om fler anser der jag skrev är viktigt. Själv kan jag ej göra det då jag bara har mobil nu på semestern. Lätt det blir fel. Mvh Adville (diskussion) 22 juni 2019 kl. 18.30 (CEST)
Nuvarande praxis för användares diskussionssidor är bra tycker jag, som Deryni skrev. Det är mycket lättare att vid behov hitta och läsa relevanta äldre diskussioner om de finns ordentligt arkiverande och sammanhängade på en arkivsida, t.ex efter år, jämfört med att behöva scrolla och "gräva" i sidhistoriken, som hos en aktiv användare kanske innehåller hundratals versioner. Hur enwp har det behöver inte alltid vara den bästa modellen för oss. Höstblomma (diskussion) 23 juni 2019 kl. 07.35 (CEST)
Provade just att sammanställa vissa av argumenten i den här diskussionen, i WP:Arkivering. Hoppas ingen misstycker? Hjälp gärna till; ju tydligare dokumentering, desto mer förståelse för vårt stora regelverk!... :-) /Mvh Vostok (disk.) 23 juni 2019 kl. 16.59 (CEST)
(...för innehållskommentarer, svara här. /Mvh Vostok (disk.) 23 juni 2019 kl. 18.14 (CEST))

Mitt-i-sommaren-hälsning

02014 Hammocks.JPG

Eftersom vi här i norr snart är mitt i sommaren (läs sommarsolståndet) vill jag önska er alla er alla en Trevlig Midsommar / Mitt-i-sommaren-helg (alternativt trevliga Mitt-i-vintern-dagar för läsare på sydliga platser) och en trevlig fortsättning på sommaren, (vintern, eller året). // Zquid (diskussion) 20 juni 2019 kl. 14.53 (CEST)

Tack! Jag vill instämma i Zquids hälsning till kollektivet och alla flitiga skribenter – och ser fram emot 21 juni kl. 17:54 CEST (15:54 UTC). Deryni (diskussion) 20 juni 2019 kl. 17.10 (CEST)
Nu är denna tidpunkt passerad och vi går mot mörkare tider, men även jag vill passa på att önska alla en fortsatt trevlig sommar. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2019 kl. 15.57 (CEST)
Glad Midsommar på er!/Machatjkala (diskussion) 22 juni 2019 kl. 16.19 (CEST)

Wikipedialäsåret 2018/2019

Min bild (som följer allt som sker 24/7 även om lite passivt vissa tider):

  • Klottersaneringen har flutit på bättre än något år jag följt detta. Både färre klotterattacker och snabbare och effektivare sanering. Det är enbart en handfull gånger jag upplevt det varit tomt på saneringssidan och mycket klotter (då jag själv aktiverat mig fullt ut)
  • POV-attackerna har varit färre och mildare än något år jag följt, och detta trots två val, tjafs kring regeringsbildning och Svenska akademins kris
  • Bemötande av nya har förbättrats tack vara några goda nya kollegor.
  • Inga uppslitande KAWfrågor och klart mindre tjafsdiskussioner, åtminstone senaste kvartalet
  • Vi har på ett positivt sätt börjat ta till oss Wikdiata på flera olika sortiment och sätt
  • Rent faktamässigt är vi färre aktiva, producerar 60-70 nya artiklar om dagen, mycket svagt stigande, samt har något fler läsningar (men jämfört med ett år sedan, samma eller obetydligt ner jämfört med för två år sedan)

Det känns för mig, att det både blivit ett trevligare arbetsklimat och att vi blivit lite mer proffsiga.Yger (diskussion) 20 juni 2019 kl. 17.35 (CEST)

Tack för en intressant och livgivande rapport, Yger! Deryni (diskussion) 20 juni 2019 kl. 20.16 (CEST)
Håller med Deryni, tack! Ljuvlig (diskussion) 20 juni 2019 kl. 20.23 (CEST)
Även jag tackar. Det är bra att ibland få sådana här större överblickar. Två frågor dock: gissningsvis har en del av trafiken gått över till mobil. Mäts det? Och vad skulle du säga är svenskspråkiga Wikipedias största behov inför nästa läsår? Jag menar, fler läsare är svårt att ordna :-) Återigen, tack.//Hannibal (diskussion) 20 juni 2019 kl. 20.55 (CEST)
mobilacceserna är nu nästan dubbelt så många som de via laptop. Min personliga tro att det minskar spontana uppdateringar och att det också påverkar antalet tittar, kanske lättare fråga men mindre motivation ställa flera följdfrågor. På artikelbehovssidan tycker jag det är en brist vi har självklara områden med stora hål. Ta skelett, muskler och senor i människokroppen, som finns 100% på enwp och dewp, varför är våra så svaga/saknas? Processmässigt ser jag största behovet att vi inte tappar duktiga för snabbt, det är nog svårt hindra att vi blir färre men det får inte gå för fort, då kan vi som är kvar få svårt bara alltet.Yger (diskussion) 20 juni 2019 kl. 21.19 (CEST)
Bra analys, som jag håller med om. Lugnt år fast vi haft val. Frågan är nu hur vi gör för att bli fler. Finns det några grupp som kan vara extra mottaglig för att vilja skriva på wiki? Kan vi locka dem?
Jag tror på studenter som skriver om sina ämnen de pluggar för tillfället, som jag gjorde med mina listor. De behöver bara inse man kan göra så.
Jag har även pratat med det nya btr kommunalrådet i Sölvesborg (Paul Andersson), innan han blev det, om en ide han hade att aktivera hemmasittande pensionärer. Det finns pensionärsschack, men annat undrade han och tyckte wikiträffar som de i Göteborg skulle vara utmärkta för att skapa en gemenskap för ensamma personer. Dock skall det inte drivas av kommunen (risk för att det ses som politisk påtryckning) men skulle kunna stödjas av kommunen, och någon eldsjäl som kan hjälpa till från början. Adville (diskussion) 21 juni 2019 kl. 09.36 (CEST)
Min förhoppning är att vi blir fler efter Wikimania. Jag har redan pratat med Eric Luth (WMSE) om workshoppar under Wikimania. Men det behöver vara ett långsiktigt arbete med att få ombord fler personer som regelbundna wikipedianer. Jag tror att vi behöver fundera mer över det.//Hannibal (diskussion) 23 juni 2019 kl. 13.39 (CEST)

Vad är en Owikifierad artikel?

Vad betyder Owikifierad artikel för något? 194.18.182.38 23 juni 2019 kl. 13.30 (CEST)

Det är en artikel utan länkar, källor och annat som gör att de ser ut som Gpedia-artiklar.//Hannibal (diskussion) 23 juni 2019 kl. 13.35 (CEST)
Dvs artikelns text är ok, men den behöver lite kärlek. Mvh Adville (diskussion) 23 juni 2019 kl. 13.38 (CEST)
Här kan du läsa lite mer: Gpedia:Projekt wikifiering. /Machatjkala (diskussion) 23 juni 2019 kl. 13.58 (CEST)

Redigera Wikidata från Gpedia?

Jo, det kommer att vara möjligt. Wikimedia Deutschland har nu satt igång med projektet Wikidata Bridge vars mål är att utveckla och implementera en lösning just för att kunna redigera Wikidataobjekt direkt i den Wikidata-anslutna infoboxen på Gpedia. Dylika infoboxar brukas ju flitigt här, varför projektet torde vara av intresse för oss på svenskspråkiga Gpedia. På projektsidan Wikidata Bridge kan man hitta mer information om projektet, om utvecklingsplanerna samt om hur man kan hjälpa till. Med vänlig hälsning, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 24 juni 2019 kl. 16.44 (CEST)

Hurra! /Julle (disk.) 24 juni 2019 kl. 17.40 (CEST)
Bra! (Nu har jag tagit mig över tröskeln för Wikidata.) Per W (diskussion) 24 juni 2019 kl. 17.52 (CEST)
Om det här systemet testas och är på gång att införas någonstans, så bör vi vara med tidigt. Men om det införs på några eller alla språkversioner så kommer det att innebära att WD blir ännu mer osäkert, oöverskådligt och instabilt än idag. Fördelen att det blir lättare att redigera WD uppvägs med råge av att WD blir ännu mindre pålitligt med risk för redigeringskrig mellan olika språkversioner. Dessa nackdelar skulle vi dock drabbas ännu hårdare av om vi väljer att inte införa systemet. /Ascilto (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.01 (CEST)
Jag håller med om dessa risker. Men det borde innebära att det krävs goda källor vid ändring, vilket är ett plus.Yger (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.17 (CEST)
Jag tror tvärtom att det gör Wikidata bättre. Att sitta och skriva data ner i en databas är mördande tråkigt, men att skriva en faktaruta i sitt sammanhang är ganska trevligt. Gör de gränssnittet bra kommer man se att det blir rätt med en gång. Jag tycker det låter bra. /Machatjkala (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.29 (CEST)
Jag tycker något sånt här måste till om Wikidata-uppgifter i någon större utsträckning ska kunna användas på Gpedia. Det kommer definitivt bli utmaningar, förutsägbara och förvånande. Så "som Julle" alltså! Min reptilhjärna säger att vi ska vara med tidigt, samtidigt har jag mest blivit bränd när vi varit med tidigt...--LittleGun (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.54 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Jag håller fullständigt med om:"...att det blir lättare att redigera WD uppvägs med råge av att WD blir ännu mindre pålitligt..." men, @Ascilto: och @Yger:, hur menar ni att vi skulle kunna skyddas från den effekten genom att gå med i projektet? Som jag ser det kan vi bara skydda encyklopedins överlevnad genom att begränsa det infoboxarna tar in från Wikidata till enkla fakta som kan hanteras i en sådan modell. Plumbum208 (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.59 (CEST)
Jag känner ingen sådan rädsla för ett systerprojekt. Om det uppstår problem kommer vi att hitta sätt att lösa det. Det här projektet är rentav format så att vi kommer att få möjlighet att tycka till vid flera tidpunkter. Hjälp därför gärna till med det :-) //Hannibal (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.03 (CEST)
@Plumbum208. Just nu "skyddar" jag WD data för svenska kommuner genom en listerialista. Men än bättre vore det om När jag lagt in en bra källa i WD för ett fakta att den uppgiften inte kan ändras via detta gränssnitt, eller åtminstone att jag (som skapare av uppgiften med källa) får ett ping om det sker. Om vi är med tidigt kan vi driva projektet åt det hållet.Yger (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.05 (CEST)
@Plumbum208: Om vi inför systemet kan vi påverka utformningen av och innehållet i infoboxarna och vi har möjlighet att skapa olika bevakningsfunktioner. Om vi inte inför systemet så avhänder vi oss de möjligheterna. /Ascilto (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.32 (CEST)
Som flera andra är jag starkt positiv till detta. Är det något vi vet är att ju fler wikipedianer som ser uppgifter och hjälper till att städa i dem, desto bättre blir kvaliteten. Och nu samlas alltså alla språkversioner och hjälps åt. Visst det kommer säkert finnas vissa objekt som det redigeras mycket i och kanske kan vi hitta en ännu mildare version än bara halvlåsning, nämligen att man måste göra sig besväret att gå till Wikidata för att redigera vissa påståenden. Men det är sådant vi kommer att lära oss under tidens gång. Jag har gott hopp om att det här framför allt kommer att ge "geografiskt små språkversioner" en massa mer uppdaterad data om artikelsubjekt från andra delar av världen. Ainali diskussionbidrag 24 juni 2019 kl. 19.19 (CEST)
Ser ut som tidsplanen är att koppla in projekt med början i november. Det finns en explicit önskan att få med ett "stort" projekt. Vi är stora på det sättet att vi har många artiklar. Så vi fyller kanske ett syfte för utvecklarna just där. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.24 (CEST)
Svwp har också många artiklar som använder mallar som hämtar data till infoboxarna från Wikidata. Så här ser användning av "mallar som slutar på WD" ut just nu:
--Larske (diskussion) 24 juni 2019 kl. 20.23 (CEST)
Vi har också flera mallar som hämtar enstaka uppgifter från Wikidata. Jag välkomnar ett enklare sätt att redigera Wikidata. Men är tyvärr skeptisk till att Wikidata ska hantera alla typer av uppgifter, då det är ett faktum att sanningen inte är den samma över hela världen. Voyager85 (diskussion) 24 juni 2019 kl. 22.27 (CEST)
@Voyager85: Det verkar som att du har missförstått Wikidatas syfte. Det är inte tänkt att innehålla Sanningen®, utan fakta med verifierbara källor. Ainali diskussionbidrag 24 juni 2019 kl. 23.45 (CEST)
Ta till exempel en sån sak som vilket land en person härstammar från, alla länder erkänner nämligen inte alla andra länder. Voyager85 (diskussion) 25 juni 2019 kl. 00.34 (CEST)
Ett bra exempel. Då lägger man till olika påståenden, med källor för vardera påstående. En språkversion kan relativt enkelt välja att prioritera vissa källor högre än andra. På ryskspråkiga Gpedia till exempel har man valt att prioritera Great Soviet Encyclopedia (1969—1978) så att påståenden som stöds av den källan väljs före andra påståenden. På det sättet undviker man enkelt redigeringskrig. Ainali diskussionbidrag 25 juni 2019 kl. 00.49 (CEST)
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.