Gpedia:Bybrunnen

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Gpedia
Frågor
Kontakt
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Gpedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Gpedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Gpedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Gpedia:Bybrunnen/Arkiv

Månadens artiklar

Det blev rymden och Norden som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under december månad. Finlands justitieminister och Artemisprogrammet (av Herr Overall respektive Rasmus 28) delade på priset som bästa nya artikel, medan Nordmän (av Dan Koehl) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (111 stycken) respektive utökningar (29 stycken) under januari. Deryni respektive Hans Frörum stod även denna månad för dessa båda prestationer. Totalt listades under förra månaden 420 nya och 89 utökade artiklar i projektet.

I januarilistan inkluderades även, i listan över nya artiklar, minst en artikel från nästan alla inloggade skribenter som gjort minst en ny artikel på åtminstone 6 000 byte. Det blev totalt 63 skribenter, vilket förhoppningsvis hyfsat bra presenterar bredden i vårt samlade artikelskrivande.

Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 67 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 februari 2020 kl. 14.37 (CET)

Det är ett fint grepp att visa på bredden över skrivandet och redovisa alla (!?) skribenter med en artikel över 6 000 byte. Det blir en riktigt fin månadsutställning! SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 2 februari 2020 kl. 16.43 (CET)
Varför ligger gränsen så högt? Jag har för mig att det tidigare var 2 000. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2020 kl. 22.52 (CET)
@Tostarpadius: Hej! Titta gärna på denna diskussion från förra månaden. Som du ser är det samma grundregler för deltagande i projektet som vanligt. Jag har nu ovan lagt till det lilla ordet även (ledsen om jag förvirrade någon), för att förtydliga att detta är ett manuellt tillägg baserat på en genomgång av alla nya artiklar på svenskspråkiga Gpedia (över en viss storlek) under den här tidsperioden. Den som vill gå igenom (för att kunna sålla bort artiklar som inte har en enda källhänvisning eller är ifrågasatta för tveksam relevans) de flera tusen nya artiklarna under månadens lopp får gärna göra det. Men det tar en liten stund, gissar jag. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2020 kl. 19.32 (CET)
Jag bidrar sällan med artiklar med det omfånget utan oftast med kortare biografier, med vilka jag aldrig har ambitionen att få någon utmärkelse. De enda priser jag fått är gör flest artiklar över 2 000 byte en viss vecka eller månad, men det är längesedan. Vi behöver både långa, ofta mer övergripande, artiklar och korta. De senare kan givetvis kompletteras om någon har lämpliga källor. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 20.01 (CET)

Förslag: Källor/Noter finns i artikeln men behöver expanderas för att ses

Jag har nog pratat om detta förut MEN källor är viktiga men artikel bör inte drunkna i källor vilket jag är rädd för att det kan bli då det finns kyrkböcker, Runeberg, SBL, SKBL, Alvin...... En test med artikel Elisabeth Keyser. Fokus blir artikeltexten men med ett klick kan man enkelt se vilka källor som belägger innehållet i artikeln/ Faktamallen.

Kommentar? - Salgo60 (diskussion) 3 februari 2020 kl. 14.53 (CET)

Min magkänsla säger att många är starkt emot det där, men det finns inget som hindrar dig från att dölja eller fälla ihop referenserna med hjälp av Special:Min sida/common.css och/eller Special:Min sida/common.js. Nirmos (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.11 (CET)
Jag har sett något liknande som jag tror på frwp. Men då visades xx rader med noter där man fick scrolla frö att se resten, dvs inte dölj/visa.Yger (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.19 (CET)
Kollar man i Gpedia appen Iphone blir det väldigt snyggt med att man klickar fotnot och källorna visas en popup som man kan bläddra mellan - 3 februari 2020 kl. 15.30 (CET)
Tackar jag är nog mer mån om att det blir "renare" för den "vanliga läsaren" och artikeln och dess innehåll blir fokus dvs. jag ser hällre att det är minimerat och dom som vill ha expanderat använder eget css... Även att vi försöker källbelägga så gott vi kan och att det inte skall begränsas av att det "ser fult ut" i artikeln. Jag har snurrat runt på Europeana ex. målaren Carl Larson och där finns inga källor vilket känns som 2002 - Salgo60 (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.30 (CET)
Roten till att artikeln Elisabeth Keyser drunknar i källor till triviala fakta finns i Wikidata. Man behöver inte belägga ett påstående med länkar till alla databaser man kan hitta. Lös problemet där det uppstod! Plumbum208 (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.33 (CET)
Nästan längst ner i denna artikel syns en sådan scrollbar lista jag nämnde.Yger (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.34 (CET)
@Plumbum208: Vår modul för att göra noter av källorna till Wikidatas referenser begränsar antalet noter per påstående till tre stycken som default. 62 osv (diskussion) 3 februari 2020 kl. 15.39 (CET)
Tack för upplysningen, det hjälper något. Jag har tittat närmare på den franska lösningen. Antalet noter i exemplet, France, är extremt stort och notapparaten är strukturerad på ett ganska avancerat sätt. Noter av typ textkommentar är märkta med group=N och placerade i en särskild grupp som visas först. Sedan kommer 14 bokverk (och ett statistikinstitut) med många hänvisningar, var och en med sin egen grupp. Övriga 344 hänvisningar, som inte är märkta med någon grupp, hamnar i den scrollbara listan som det finns en särskild mall för.Plumbum208 (diskussion) 3 februari 2020 kl. 16.34 (CET)
PS. Man behöver naturligtvis inte dela in noterna i olika grupper utan kan ha alla i den scrollbara listan. Plumbum208 (diskussion) 3 februari 2020 kl. 16.41 (CET)
Det exempel som Yger gav ser trevligt ut, dels slipper man se alla referenserna på en gång och dels kommer man automagiskt till rätt ställe i listan när man klickar på godtycklig notsiffra i artikeln, alltså utan att behöva skrolla i listan. Mallen som används, fr:Modèle:Références nombreuses, används i 4 715 artiklar i frwp, även i ett antal artiklar där den inte är befogad eftersom antalet referenser är litet.
Här är en lista, i fallande artikelstorleksordning, på alla frwp-artiklar som använder mallen. Listan toppas av fr:Histoire du communisme som har mer än 1 000 noter i listan.
--Larske (diskussion) 3 februari 2020 kl. 16.38 (CET)
Frwikis lösning är ett härke. Att ha två olika listor med noter, och dessutom två olika scrollistor i artikeln är faktiskt riktigt usel design. Försöker man skriva ut sidan blir resultatet obegripligt. Som sagts tidigare: tycker man det är ett problem med många noter, så är första lösningen att fundera på varför man har så många noter, inte att trixa med layouten.
andejons (diskussion) 3 februari 2020 kl. 19.58 (CET)

Det bästa vore om vi utelämnade alla noter från Wikidata och istället underlättade redigering där med hjälp av en penna efter uppgifterna i faktarutan. Då skulle mitt motstånd mot den senare eroderas. Tostarpadius (diskussion) 4 februari 2020 kl. 00.44 (CET)

Jag ska först säga att jag är skeptisk till olika metoder för att "gömma" källor. Källor ger ett oerhört mervärde till våra artiklar och bidrar utöver verifierbarhet till kontext, stadga, vidare läsning och utvecklingsmöjligheter. Vad gäller det här specifika förslaget, ger den grå rutan ett tungt uttryck och bidrar inte till läsbarheten (om man inte har den grå rutan blir det dock omöjligt att hitta notapparaten för att expandera den).
Det finns flera anledningar till att artiklar som just denna kan kännas överrumplade av källor. Först och främst är brödtexten ganska kort, vilket gör att noterna ser ut att ta mycket plats. Det finns även vissa källhänvisningar, i synnerhet kyrkböckerna, som kan kännas långa och svårlästa. Att samma källa ges olika formatering på Wikidata leder också till vissa problem, vilket lett till att samma artikel i "Svenskt porträttgalleri" fått tre separata noter. Här är användningen av "hämtdatum" för trycka källor ett gissel (men även användandet av två speglar för samma källa). Jag hade nog helst sett att i övrigt identiska källor med olika hämtdatum slås samman i källvisningen så att upprepningarna minskas. Väsk 4 februari 2020 kl. 12.39 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det är bra som det är. Det är viktigt att alla referenser syns tydligt vid verifiering, för nybörjare etc. Källor har redan en placering långt ned så att inte läsningen ska störas. Det går även att skapa spalter om källorna tar upp mycket plats eller underavsnitt om det är svårt att hitta bland dem. Dessutom finns det vanligtvis en innehållsförteckning om man skulle vilja hoppa direkt till senare avsnitt utan att behöva scrolla igenom källavsnittet. Särskilt i korta artiklar är det vanligt att proportionerna är ojämna, men sådant brukar ofta jämna ut sig när artikeln växer. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 februari 2020 kl. 22.27 (CET)

Mallen för "Marknadsföring"

Eftersom diskussionssidor FORTFARANDE inte blir exponerade för den stora massan så får jag väl ta här istället. Som jag skrev i Malldiskussion:Marknadsföring i januari förra året: "Borde inte denna mall breddas och gälla all marknadsföring? I nuvarande skick så pekar den bara på en produkt och ett företag, idag finns det andra saker man kan marknadsföra för att gagna en finansiellt. DIEXEL (diskussion) 29 januari 2019 kl. 14.12 (CET)"

Marknadsföring

Välkommen till Gpedia! Det är bra att du vill bidra till Gpedia, men artiklarna måste uppfylla relevanskriterierna för företag. Artikeln X verkar vara utformad helt eller delvis för att marknadsföra en produkt eller ett företag. Företagsartiklar är tillåtna på Gpedia, men de måste uppfylla de tidigare nämnda relevanskriterierna, och dessutom vara skrivna ur en neutral synvinkel. Texten du skrivit kommer nu att granskas och eventuellt raderas. Du är dock välkommen att skriva i andra artiklar!


DIEXEL (diskussion) 4 februari 2020 kl. 12.26 (CET)

Syftet med detta är att mallen är alltför specifikt formulerat mot företag. Det finns som sagt andra saker man kan marknadsföra idag. DIEXEL (diskussion) 4 februari 2020 kl. 13.47 (CET)
Mall:Spam och Mall:Reklam kan kanske användas istället. Thoasp (diskussion) 4 februari 2020 kl. 18.29 (CET)
Ja, det finns som sagt andra mallar att använda vid fråga om marknadsföring. Värt att påpeka i sammanhanget är att {{spam}} är avsedd för användardiskussionssidor, medan {{reklam}} är avsedd för artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 februari 2020 kl. 22.42 (CET)
Det händer dock ibland att upplysningsmallar är för snäva i definitionen, svårtolkade eller ouppdaterade, så det är bra att vara lite observant när man använder dem. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 februari 2020 kl. 22.42 (CET)

Symboler före namn

Jag är inte förtjust i flaggor etc före namn, men har inte gett mig i någon diskussion eller återställning. I redigeringen av Gustav Kasselstrand är det inte bara att ha symbol överhuvud taget jag reagerar på ,utan även att den inte syns, ser på min skärm ut som en (tre) flugskit, dvs ogiltig symbol. Är detta ändå något vi vill ha?Yger (diskussion) 6 februari 2020 kl. 18.07 (CET)

För att förtydliga, eftersom jag inte förstod vad det handlade om utan att gräva i historiken: det rör sig alltså om den lilla symbolen för partinamnet Alternativ för Sverige i politikerinfoboxen.
Rimligtvis bör vi vara konsekventa. Det är en mall med mallat utseende. Skall Kasselstrand ha en partisymbol före partinamnet borde alla politiker som använder mallen ha det. Vilket jag tror är en dålig idé, som gör det mer svårläst än enkelt att läsa. Det finns ingen riktig enhetlighet i partisymboler och hur bra de gör sig som visuella hjälpmedel i dylika sammanhang. /Julle (disk.) 6 februari 2020 kl. 18.14 (CET)
Tycker landsflaggor för födelseplats är trevligt men ikoner/logor för partier, företag etc. känns mest jobbigt. Den lilla bilden före partinamnet i Gustav Kasselstrand fungerar för mig, inte ogiltig symbol (datorversion, Chrome som webläsare). Dubbeltänk (diskussion) 6 februari 2020 kl. 18.17 (CET)
Jag gjorde två stickprov av andra politiker (Stefan Löfven och Ulf Kristersson) och båda har partisymbol i mallen. Mvh --Bairuilong (diskussion) 6 februari 2020 kl. 18.19 (CET)
Inga av mina stickprov hade det, men i det ljuset är det ju en förståelig och rimlig redigering att lägga in även hos Kasselstrand. Frågan är väl då om de skall bort hos de som har, eller över tid läggas till hos de som saknar. /Julle (disk.) 6 februari 2020 kl. 18.23 (CET)
Medan jag känner igen psrtisymbolen för S och M är jag helt obekant med den för AfS Och den stjälper då mer än hjälper mig som läsare, när jag alltså även uppfattar det som något annat än partisymbol.Yger (diskussion) 6 februari 2020 kl. 18.26 (CET)
Men vi kan väl inte godtyckligt själva försöka avgöra vad som är tillräckigt välbekant och inte? Jag har svårt att se hur det skulle kunna leda till någonting annat än redigeringskrig och uppslitande diskussioner när det inte finns en klar, allmänt hållen, linje att luta sig mot. Är partiet relevant nog att ha artiklar på Gpedia, och partiets företrädare är relevanta nog att ha artiklar på Gpedia, bör det rimligtvis hanteras som andra partier – även om M och S förstås är betydligt mer allmänt bekanta än vad AfS är. /Julle (disk.) 6 februari 2020 kl. 18.33 (CET)
Min enda ledstjärna är att ge mervärde till läsarna, principer är för mig sekundärt. I detta fall ger den enligt mig inte mervärde, då symbolen inte är brett känd.Yger (diskussion) 6 februari 2020 kl. 18.45 (CET)
Avskaffa alla inline-ikoner är min radikala hållning. Partisymboler kan presenteras i partiartikeln med en hyfsat stor bild. Allt annat blir bara plottrigt. --Caztorp (diskussion) 6 februari 2020 kl. 19.15 (CET)
Parti Bildanvändning
MP v1.svg Miljöpartiet 1 sida
Feministiskt initiativ logo.svg Feministiskt initiativ 3 sidor
AlternativforSverige.jpg Alternativ för Sverige 3 sidor
Logo-sd-large.jpg Sverigedemokraterna 4 sidor
Vänsterpartiet logo.svg Vänsterpartiet 5 sidor
S v1.svg Socialdemokraterna 6 sidor
Centerpartiet Teillogo.svg Centerpartiet 7 sidor
Liberals (Sweden) logo.svg Liberalerna 9 sidor
Kristdemokraterna logo.jpg Kristdemokraterna 32 sidor
Moderaterna ljusbla logotyp 2019.png Moderaterna 73 sidor
Se även Gpedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-07#Önskvärd(?) mall. Användningen av partiloggorna varierar en hel del. Moderaternas används på klart flest sidor varav de flesta är politikerbiografier, medan Miljöpartiets bara används i partiartikeln. Sedan kan man fråga sig om Miljöpartiets maskros är så enkel att dem är PD eller om Användare:KingAdolphus är skaparen av Sverigedemokraternas blåsippa och har rätt att licensiera den. Jag tycker det finns många goda skäl till att inte ta med småloggor i politikers faktarutor. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 februari 2020 kl. 19.39 (CET)
Observera också att symbolerna till höger är 20px medan det före partinamn i politikers faktaruta bara är plats för 15px.Yger (diskussion) 6 februari 2020 kl. 20.06 (CET)
Jag skulle inte sörja om "15px-ikonerna" med partiloggorna togs bort. Men vill samtidigt passa på att rekommendera alla som inte redan har gjort det att bocka för "Aktivera mediavisaren" under avsnittet FilerInställningar. Sen kan man enkelt klicka på en ikon, eller vilken bild som helst på sidan, och få se den i "fullformat". Detta utan att behöva lämna Gpedia och hamna på bildbeskrivningssidan i Commons. Det går också bra att snabbt "bläddra igenom" alla bilder som finns på sidan med pilarna till höger/vänster. Ett klick på krysset uppe till höger, eller tryck på Esc-knappen, och man är blixtsnabbt tillbaka i artikeln. En mycket trevlig funktion, inte bara för att se plottriga ikoner utan även för att njuta av vackra bilder som gör sig bäst i stort format.
--Larske (diskussion) 6 februari 2020 kl. 20.23 (CET)
Egentligen skulle jag inte vilja chansa på att flera av loggorna går att betrakta som fria. Men oavsett det tycker jag som Caztorp att vi överhuvudtaget inte bör ha en massa små ikoner i mallarna. De ger onödig grafisk tyngd åt vissa rader, och bidrar inte mycket till tydligheten. I värsta fall så förvirrar de snarare, eller är direkt osmakliga, som att lägga in hakkorsflaggan för personer som föddes 1944 i Tyskland.
andejons (diskussion) 6 februari 2020 kl. 20.37 (CET)
Instämmer. Symbolerna gör att informationen i rutan blir svårläst, det blir för plottrigt. Avskaffa dem i faktaboxen.-Wvs (diskussion) 6 februari 2020 kl. 21.06 (CET)

JAg uppfattar att redan efter kort tid är konsensus att plottriga (och oläsliga i 15px storlek) partisymboler, bredvid partinamnet, inte skall finnas i faktarutor. Och påbörjar borttag.Yger (diskussion) 7 februari 2020 kl. 08.58 (CET)

Det gick väldigt snabbt! Jag har inte varit inne sedan igår kväll och därför inte kunnat yttra mig. Jag beklagar borttagandet, men jag kan acceptera det om det sker av upphovsrättsskäl. Är logotyperna fria bör de finnas kvar/läggas tillbaka (och på sikt införas i stor skala). Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2020 kl. 13.45 (CET)
Även jag beklagar borttagandet. Jag tror att de gör nytta för läsarna. Yger och Larske deklarerade konsensus och tog bort symbolerna efter bara 12 timmars diskussion. Detta är alldeles för kort tid för att låta folk yttra sig. Även användare som är väldigt flitiga på Gpedia måste ta hänsyn till majoriteten, och majoriteten är inte inne många timmar varje dag. Dessa hastiga och inte ordentligt diskuterade beslut gör att många inte får chans att yttra sig. Egentligen borde symbolerna läggas tillbaka (inte minst för att uppmuntra fler till att yttra sig) i avvaktan på genomtänkt konsensus eller svar om upphovsrättsskäl, men jag kommer inte att göra det då jag föredrar diskussion framför redigeringskrig. Men vänligen tänk på det i framtida diskussioner på bland annat Bybrunnen.
Utopiantos (diskussion) 7 februari 2020 kl. 14.23 (CET)
Instämmer, jag agerade för snabbt. Det var när jag såg hur missvisande det blev med KDs logga, där texten KD alls inte går att se som jag kände lite otålighet, ber om ursäkt.Yger (diskussion) 7 februari 2020 kl. 14.44 (CET)
Exempel på hur det såg ut Kristdemokraterna logo.jpg Kristdemokraterna som blev än mer förvirrande i sin omgivning i faktamallen där svenska flaggan precis ovanför syns väl
Om den vidare diskussionen kommer fram till att de små (15 px) partiloggorna bör finnas framför partinamnet i faktarutan bör dessa läggas in i mallkoden, inte som tidigare som en del av parametervärdet i mallanropet i en delmängd av artiklarna. En av fördelarna med mallar är att de kan ge en enhetligt utseende och i princip allt som har med formatering och liknande, och dit kan man räkna dessa loggor, bör styras av mallkoden. På detta sätt är det också enklare att byta ut vilken bild som ska användas i mallen genom att ändra på ett enda ställe. Det slår då igenom i samtliga artiklar som använder mallen på en gång.
--Larske (diskussion) 7 februari 2020 kl. 15.00 (CET)
Jag har varken kunskap eller åsikt huruvida de ska ligga i mallkoden eller som del av parametervärdet. Kanske har du rätt i att det blir bättre (i så fall, bra förslag), vad vet jag. Men även detta är något som fler än ett fåtal personer bör ha möjlighet att yttra sig om, inte minst eftersom det i allra högsta grad involverar pågående diskussion. Det bryter mot god etik och uppmuntrar till redigeringskrig att radera den information som det pågår en diskussion om, innan fler fått chans att yttra sig. Utopiantos (diskussion) 7 februari 2020 kl. 15.20 (CET)
Ok, för att alla ska se vad diskussionen gäller har jag nu, genom ändring i mallkoden för {{Infobox politiker}}, lagt in partiloggorna för alla kristdemokrater och moderater, se till exempel Ebba Busch Thor och Carl Bildt. Det var mest i artiklar om moderater som loggan var inlagd manuellt och det var i en artikel om någon kristdemokrat som fick Yger att tycka att det "blev för plottrigt".
  • Om diskussionen utmynnar i att vi inte vill ha dessa symboler är det enkelt att backa min mallredigering.
  • Om diskussionen utmynnar i att vi vill ha (och får använda) dessa symboler är det enkelt att komplettera med övriga partiers loggor. Då behöver vi också göra något åt de få fall då mer än ett parti har angivits som parametervärde, något som det nuvarande hacket i mallkoden inte klarar av.
--Larske (diskussion) 7 februari 2020 kl. 15.54 (CET)
Ja, så bör det se ut. Tostarpadius (diskussion) 7 februari 2020 kl. 16.03 (CET)

[indrag]
Jag hör till dem som tycker att sådana här symboler ger ett plottrigt intryck och gör artiklarna mer svårlästa. En del symboler kanske går att känna igen vid 15px, men som exemplet med KD ovan visar så gäller det inte alla. Att förstora utrymmet vore olyckligt, då faktarutorna redan tar mycket stor plats och plottrigheten snarare framhävs med större bilder.

Vad gäller upphovsrätt så är en del enkla eller gamla nog att inte omfattas, medan andra är skyddade och inte kan användas. Om alla råkar vara fria så finns ändå ingen garanti för att inte nästa parti har en upphovsrättsskyddad symbol. Om vi använder sådana bilder kan vi alltså inte räkna med att kunna vara konsekventa. Jag ser inte heller någon möjlighet att använda alternativa bilder.

--LPfi (diskussion) 7 februari 2020 kl. 16.44 (CET)

Jag upprepar vad jag sagt ovan. Symbol gör infon svårläst och det blir ännu plottrigare om det finns flera. Texten i boxen ska ha enhetligt utseende och formatering. Ser dessutom ganska töntigt och påträngande ut och ger inget mervärde.-Wvs (diskussion) 7 februari 2020 kl. 17.00 (CET)
Då finns det fler saker som är plottriga; nationsflaggan, det heraldiska vapnet och namnteckningen i faktarutan. Ska vi ta bort även dessa? Nej, det tycker jag inte. Däremot så tycker jag att födelse- och dödsplats i ingressen ska tas bort. Det tar betydligt större plats, är mycket mer irrelevant än var personen bodde och vistades, gör ingressen svårläst och det räcker att det likt på engelska Gpedia står i faktarutan. Det har vi redan haft en diskussion om. Min poäng är att partisymbolen i princip tar noll plats i anspråk och att det finns fler "plottriga" symboler. Dessutom är det lättare för ögat att med hjälp av partisymbolen snabbt lokalisera partitillhörighet. Det underlättar och ger struktur bland havet av monoton text. Utopiantos (diskussion) 7 februari 2020 kl. 18.42 (CET)
Jag delar uppfattningen att partisymbolerna gör att det blir plottrigt utan att det tillför någon information. Av den orsaken anser jag att de inte bör finnas med framför partinamnet i infoboxen. Jag håller med om att det finns annat man kan ifrågasätta, men just nu diskuterar vi bara partisymbolerna så jag ber om att vi håller diskussionen till ämnet. Sjö (diskussion) 8 februari 2020 kl. 08.45 (CET)
Jag håller i grunden med Sjö vad gäller vad som bör vara i fokus i detta samtal, men kan ändå inte tiga när något så viktigt som fullständiga födelse- och dödsdata i början av biografiska artiklar ifrågasätts. I princip bör ingen information i den typen av artiklar finnas endast i faktarutan. Man skall kunna bortse från den och ändå få alla uppgifter om personen. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2020 kl. 13.04 (CET)
Vad är det som gör just de uppgifterna så viktiga? Jag tycker det läggs orimligt mycket stort fokus på vad det står i personens pass just i ingressen! Skriver vi en encyklopedi om människors gärningar i livet eller sköter vi en gränskontroll? 62 osv (diskussion) 8 februari 2020 kl. 15.56 (CET)
Nu gäller detta samtal inte den frågan, men uppslagsverk som saknar de uppgifterna i ingressen ser jag som ofullständiga. Det är en av Ugglans stora förtjänster att man ofta, om än inte alltid, har med den informationen nästan först i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2020 kl. 17.12 (CET)
Jag absolut tycker att födelse- och dödsplats ska finnas i själva texten, men inte i ingressen, utan i den allra första meningen under den första rubriken (uppväxt), som på engelska Gpedia. Men nog om detta för min del. Partisymbol underlättar för ögat när man ska lokalisera partitillhörighet, och ger välkommen struktur i havet av text. Utopiantos (diskussion) 8 februari 2020 kl. 17.54 (CET)

Upphovsrätt

Jag har anmält SD:s och AFS:s loggor till radering på Commons. Det är möjligt att de kan vara PD för att de är så pass enkla, men uppladdaren har åtminstone ingen rätt att släppa dem under en öppen licens. Om inte dessa partiers loggor kan vara kvar på Gpedia gäller nog detta för övrigt även åtminstone C:s och S:s. /Grillo (diskussion) 8 februari 2020 kl. 13.33 (CET)

Summering

  • ta bort (plottrigt och ger ej mervärde) - 89 (Andejons, Caztorp, F.d. 82.212.68.183, Julle, LPfi, Sjö, Wvs, Yger + Janders)
  • behåll (lättare för ögat att lokalisera partitillhörighet) - 2 (Utopiantos, Tostarpadius)
  • oklar - Larske (skulle inte sörja om partiloggorna togs bort), Grillo (anmält SD:s och AFS:s loggor till radering)
  • uttalat sig om annat än ta bort/behåll: Dubbeltänk, Bairuilong, 62 osv

dvs åtta för ta bort och två emot, samt som två neutral/ta bort. Jag låter detta ligga 1-2 dygn för att se om något ändras, men tolkar det annars som konsensus för att ta bort.Yger (diskussion) 10 februari 2020 kl. 10.38 (CET)

Jag uppfattar det som att det nu finns konsensus för att ta bort partiloggorna, även de med annan storlek som 20px eller 23px, i direkt anslutning till partinamn i politiker-infoboxen. Är det rätt uppfattat?
Det finns idag partiloggor i ett mindre antal artiklar, 163 av de nästan 6 000 artiklar som använder {{Infobox politiker}}. Se till exempel Anders Borg (1 partilogga, 15px), Wen Jiabao (1 partilogga, 20px), Heinrich Himmler (1 partilogga, 23px) och Deng Xiaoping (2 partiloggor, 20px).
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 09.36 (CET)
Jag delar din uppfattning. De kan även ses falla inom plottriga och saknar mervärde och är mindre kända, så längre ifrån lättare för ögat att lokalisera partitillhörighet. Jag har nu tagit bort de sju som primärt varit uppe till diskussion, men anser du kan ta bort även de fall du tar upp, men kan låta det vänta några dagar så fler kan ha synpunkter på det. Jag tycker även symboler som Flag of the People's Liberation Army.svg framför armenamnet är ytterst tveksam, hur många känner igen den? Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 10.11 (CET)
Man kan kanske gissa att den hör ihop med Kina, men principen kan ifrågasättas. Likaså ordensbanden i mallen för Himmler, speciellt som de är så breda att de tvingar fram extra radbrytningar och liknande. Det ser mycket osnyggt ut. I den artikeln finns för övrigt även följande flagga (troligen inkorrekt använd): Merchant flag of Germany (1946–1949).svg. Hur många kan utan att tjuvkika säga vad det är för flagga?
andejons (diskussion) 11 februari 2020 kl. 10.25 (CET)
Vill man ha flaggtävling så kan man förstås ha det. Om man kan rätt svar så är det naturligtvis bra för ens egen skull. Men om man inte kan det så kan man bara hoovra muspekaren på flaggan för att få upp text nere till vänster. Annars kan man trycka på den, eller på de geografiska områdena som står omedelbart efter. Mycket enkelt. De flesta av våra läsare är inte akademiker som inte har något emot massiva textväggar. För oss som är vana vid att läsa och skriva stora mängder text kan det tyckas ovidkommande, men vi bör tänka på den stora majoriteten som jag tror föredrar en läsvänlig layout. Många har även lättare former av siffer- och bokstavskombinationer som jag tror vilopunkter för ögat underlättar för.
Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 13.33 (CET)
I läsvänlig layout ingår bland annat jämn vänstermarginal och att inte lägga in färgpluttar som inte går att känna igen.
andejons (diskussion) 11 februari 2020 kl. 13.51 (CET)
Jag tycker att man bör vara återhållsam med både partisymboler och flaggor. Text har betydligt högre informationsvärde än små och otydliga symboler, speciellt om symbolerna är svåra att tolka (vilket de flesta flaggor är). Janders (diskussion) 11 februari 2020 kl. 14.50 (CET)
Vänstermarginalen (längst till vänster) i faktamallen är jämn och fin, vilket jag också tycker att den ska förbli, eftersom det ju är den marginalen man navigerar efter. Säg att man letar efter informationen om hans död. Då ögnar man förbi kansler, företrädare, efterträdare och född innan man snabbt och enkelt kommer till död. Väl där finns det de som har nytta av flaggan, och de som inte har det. De sistnämnda lider ingen skada av det, annat än att de kanske tycker att det inte ser helt stilrent ut. Notera flaggan för politiskt parti hos Heinrich Himmler. Nationalsocialistiska, vad betyder det, tänker en del, särskilt kanske de med lässvårigheter. Sedan tittar de på flaggan. Jasså, nazisterna, tänker de då. Användbart.
Ja, de som har sämre syn har svårt att se svastikan, men den går utmärkt att se för de med normal syn. Kanske kan vi även byta ut den mot en tydligare svastika. Men hos många andra flaggor i andra artiklar är det betydligt lättare att urskilja.
Janders, vi är nog alla överens om att text har större informationsvärde än små symboler i våra artiklar, men det ena utesluter inte det andra. En bild säger mer än tusen ord, och kan det bidra till ökat läsvärde för en del så tycker jag inte att vi ska ta ifrån dem den möjligheten. Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 15.09 (CET)
Lägger man in bilder stör man marginalen, speciellt om man gör det för vissa uppgifter men inte andra. Artikeln om Himmler är ett bra exempel på det: SS-märket är smalare än det för tyska hären, vilket i sin tur är högre än andra och stör radavståndet. Ordnarna blir bara en gröt av textplacering. Detta stör definitivt läsningen. De grafiska markeringarna drar också ögonen till sig, vilket också stör läsning. Det finns vad jag kan se ingen god anledning till att t.ex. födelseort skall betonas framför andra uppgifter.
andejons (diskussion) 11 februari 2020 kl. 15.55 (CET)
Den marginal som är av betydelse när man navigerar i faktamallen, alltså den längst till vänster, störs inte. Att SS-symbolen ligger en tiondels millimeter för nära symbolen för tyska hären ser jag inte överhuvudtaget hur det kan störa någon människa. Finns det verkligen någon annan i denna diskussion som känner sig störda av att specifikt dessa två symboler ligger en tiondels millimeter för nära varandra? Däremot så har jag full förståelse för att de 13 symbolerna under "utmärkelser" blir alltför grötigt och stör läsningen. Men detta är en helt annan diskussion. Förvisso skulle vi enligt mig kunna diskutera även detta här, men jag upplever inte att diskussionen ovan alls har handlat om det, utan bara om flaggorna i "född", "död" och "politiskt parti". Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.36 (CET)
Jag vill bara påpeka att denna din syn har du redan framfört tidigare och jag har noterat den i summeringen ovan. Men också att det är nio som inte delar din syn, utan anser den skall bort. Och enligt våra beslutsprinciper utifrån konsensus är frågan avgjord.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.44 (CET)
Han inte innan Yger. Krummelurer blir vanligare med fler och fler mojos. För att hålla textkanten jämn kan krummeluren vara efter texten och om det är fler texter "br" mellan varje (gör det i vilket fall lättare att läsa). I Gustav Kasselstrand och andra borde inte flaggan för personartiklar var i Nationalitet eller "br" flagga Sverige? Ser konstigt ut när den inte är precis innan Sverige i Född. I Ebba Busch Thor har flaggan ersatt texten. Maundwiki (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.53 (CET)
Nu låter det som att jag står ensam mot nio andra, Yger. Så är det inte (även fast betydligt fler inte håller med mig). Men det var det kanske inte värt att nämna. Endast antalet som står emot mig är viktigt att nämna. Att jag i mitt senaste inlägg bara upprepade saker jag tidigare sagt stämmer ju inte alls. Om du går tillbaka och läser så ser du att den första, andra, tredje, fjärde, femte och sjätte (= samtliga meningar) meningen var ett direkt svar med helt ny information till Andejons senaste inlägg. Annars vänligen länka till ditt påstådda inlägg där jag redan har skrivit det. Och även fast frågan är avgjord så är det faktiskt helt okay att framföra ny relevant information och besvara andras inlägg. Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.04 (CET)

Gringopedia

Den nye användaren Kristian M Nilsen har från 6:e februari börjat lägga in artiklar från en sajt kallad Gringopedia som källa i ett antal artiklar - till dags dato åtta stycken (denna källa förekommer i användarens samtliga 14 bidrag). Denna sajt skrivs av en enskild svensk lärare som inte anger sina egna källor. Det är alltså en källa av samma sort som Bengans historiesidor, tacitus.nu och worldstatesmen.org m.fl. Åtminstone den senare är full av grova fel. Dessa sajter har lägre trovärdighet än vad Gpedia själv har och sänker alltså vår verifierbarhet. Vi borde med gemensamma ansträngningar försöka fasa ut den typen av källor, inte acceptera nya. /Ascilto (diskussion) 8 februari 2020 kl. 04.48 (CET)

Jag har påtalat detta för användaren här, men inte kunde jag vara särskilt sträng i rösten när åtminstone två av de artiklar hen redigerat på ett EMM vettigt sätt (Röda faran och Amerikanska drömmen) var helt källösa. / Anhn (diskussion) 8 februari 2020 kl. 08.16 (CET)
@Kristian M Nilsen: Ja, helt den här typen av källhänvisning är förkastlig. Det är faktiskt sämre med en dålig källa än ingen alls. När ingen källa finnes och en källmall skyltar för detta är det tydligt att artikeln vilar på lösan grund. Om det däremot finns en eller flera källhänvisningar till mycket svaga sajter riskerar läsare att tro att artikeln faktiskt är källbelagd och pålitlig. Deryni (diskussion) 8 februari 2020 kl. 13.40 (CET)
Att det förekommer enstaka bristfälliga eller tveksamma källor till helt okontroversiella uppgifter tycker jag generellt sett inte är något stort problem. Källorna kan också vara till hjälp för att sätta sig in i ämnet och hitta bättre källor, precis som ursprungsartiklar i andra språkversioner. Däremot om någon har satt i system att använda bristfälliga källor eller om det används i syfte att sprida exempelvis reklam, irrelevanta uppgifter och osanningar är det mycket allvarligt. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 februari 2020 kl. 23.25 (CET)
Jag håller med @Kyllo, när det gäller en allmän princip. (Jag har inte skaffat mig en uppfattning om just Gringopedia.) Det är i de flesta fall att föredra att bidragsgivare faktiskt anger de källor de använt, särskilt om de bara är "halvdåliga", och det inte rör sig om uppenbar "POV-pushning". Sedan finns ju t.ex. mallen {{Bättre källa}} som kan man lägga till på specifika källhänvisningar när man konstaterar källor med brister, och {{Fler källor}} på hela artikeln. Tomas e (diskussion) 10 februari 2020 kl. 16.30 (CET)
Jag anser som Ascilto att Gringopedia inte bör användas som källa. Källhänvisningar är till för att höja trovärdigheten i våra artiklar. Om vi skall använda texter skrivna av privatpersoner utan erkänd kompetens bör de åtminstone i sin tur ange sina källor. Jag ser inte vad skulle göra för skillnad av om någon hämtat en uppgift ur eget minne eller ur Gringopedia. Tycker man uppgiften är okontroversiell kan den få ligga som den är, så kanske någon som faktiskt har en bra källa lägger in den, istället för att låta det vara om den ser att det finns en hänvisning som eventuellt kan vara OK.
andejons (diskussion) 11 februari 2020 kl. 10.39 (CET)

Dålig källa är sämre, än ingen källa. Och när dessa "dåliga" källor inte anger sin källa, så kan uppgiften till och med komma från Gpedia och då blir det snart rundgång. Voyager85 (diskussion) 11 februari 2020 kl. 11.03 (CET)

Jag har inget att tillföra i diskussionen om Gringopedia, men hoppas det inte innebär en tolkning att sidor skapade av privatpersoner inte för användas. denna sida (som har källor för del av info) har jag använt som externa länk (dock inte som källa). Och järnvägsentusiasters sidor har jag ofta använt även om källa som denna men där anges även källor.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 11.29 (CET)
Gör användarens redigeringar ogjorda eftersom källan inte publicerar sina källor när den ska tydligen vara en encyklopedi. Varför vill den inte göra det för? Användaren lägger också in dessa bara för att "göra reklam" för Gringopedia i förhoppning få fler läsare till sig. Det är väl också ingen högoddsare att det är just Kristian M Nilsen som är "läraren" som driver webbplatsen. DIEXEL (diskussion) 11 februari 2020 kl. 12.27 (CET)
Alla referenser är nu borttagna.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 12.34 (CET)

Versalisering eller gemenisering av Big Bang/Big bang/big bang?

Fler röster behövs för att nå konsensus i diskussionen som förs på Diskussion:Versalisering#Versalisering av Big B/bang och liknande. /Ascilto (diskussion) 8 februari 2020 kl. 17.59 (CET)

Röster och konsensus? Jag ser inte varför man ska lägga krut på att diskutera såna saker när det inte behövs. Gpedia ska följa svenska språket, inte engelska, originalspråk eller enskilda användares. Vem som helst kan läsa i SAOL eller NE att det stavas med gemener i svenskan. Det fungerar likadant med andra ord som är etablerade i svenska språket. Varför man skulle göra ett undantag för "big bang" är obegripligt. Dessutom är ju alternativen i den där omröstningen befängda. Om man ska ha en neutral omröstning för artikelnamn ska det finnas minst två tydliga namnförslag, inte bara för eller emot ett av förslagen. Allt är ett pinsamt misslyckande, och trots att jag inte varit delaktig skäms jag över att det förekommer. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 8 februari 2020 kl. 23.09 (CET)
Jag syftade på röster som opinionsyttringar inte som i omröstning. /Ascilto (diskussion) 8 februari 2020 kl. 23.53 (CET)
Var och en väljer själv hur mycket eller lite krut man vill lägga på en diskussion, även denna. Det är sant att vi överlag beslutar efter konsensus. Men vad som en individ anser är konsensus är en åsikt, inte fakta. Det finns inget rätt eller fel. Ofta, men inte alltid, är det enda realistiska sätt för att avgöra konsensus, att räkna antalet för och emot. Därmed inte sagt att man nödvändigtvis behöver ha en regelrätt omröstning med megatydliga alternativ; men visst, jag delar din åsikt om att det generellt gärna kan vara ännu tydligare alternativ i olika sorts diskussioner. Vill någon sammanställa sådana tydligare alternativ i en diskussion om x så är jag den första att välkomna det. Utopiantos (diskussion) 9 februari 2020 kl. 14.00 (CET)
Det borde diskuteras sådant som är tveksamt istället för sådant som det finns policyer, riktlinjer och källor för och som har fungerat i många år. Det är alldeles för många "onödiga" diskussioner som ofta börjar med att någon har fått för sig att det är på ett annat vis, så blir det en mastodontdiskussion med många inblandade som inte tillför något alls mer än möjligtvis fler konflikter. Det är deprimerande bara att se den där diskussionen i bevakningslistan hela tiden, så den ska jag nog plocka bort därifrån. Stugostdiskussionen var också en sån där som man borde kunnat undvika, då det var väldigt tydligt redan från början. Jag vet att det är frivilligt, men det finns så mycket annat som är viktigare att lägga krut på. Hade det varit en officiell opinionsundersökning hade alternativen aldrig godtagits. Det gynnar det ena alternativet och missgynnar det andra, oavsett utfall. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 februari 2020 kl. 15.58 (CET)
Det som är självklart för dig är inte självklart för alla andra. Vi diskuterar det vi är oense om. Så enkelt är det. /Ascilto (diskussion) 10 februari 2020 kl. 16.04 (CET)
Själv är jag helt ointresserad av diskussionen om symboler före namn ovan, men jag har inget behov av att anklaga de inblandade för att ägna sig åt onödigheter. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.52 (CET)

Samtalet har nu flyttats till Wikipediadiskussion:Skrivregler. Just nu råder konsensus om att det bör heta big bang i löpande text, då uttrycket är etablerat i svenskan. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 10.52 (CET)

Välkomna till Gpedia:Veckans tävling/Förlovning och bröllop II!

Bride sitting on a bench with Cubans.jpg

Snart är det Alla hjärtans dag, och kanske blir artiklar om förlovning, bröllop och relaterade saker då mycket lästa. Jag arrangerar därför 10-16 februari en Veckans tävling som handlar just om detta. Välkomna att skapa och förbättra artiklar inom temat. Det går också att lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna".

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 9 februari 2020 kl. 13.56 (CET)

Nominera någon till Wikimediapriset 2020

På Gpedia-dagen den 25 april delas det fjärde Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Gpedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". År 2018 vann användaren Tegel med motiveringen "För sitt outtröttliga arbete med klottersanering utan drama och idoga arbete som byråkrat, vilket bidrar till att bygga Wikipedias trovärdighet, demokratifunktion och trovärdighet". År 2019 utsågs Magnus Olsson till mottagare med motiveringen '"För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade".

Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrensnabel-awikimedia.se. Vi önskar få in nomineringarna senast den 10 mars. Wikipediadagen hålls på Kungliga biblioteket i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 10 februari 2020 kl. 20.15 (CET)

SMoK

Femte och sjätte (av åtta) banden av Svenska män och kvinnor är nu inscannade. Det betyder att A—Sheldon nu är på nätet och bara slutet av alfabetet kräver uppslagning på papper. --LA2 (diskussion) 10 februari 2020 kl. 23.06 (CET)

Statistik...

Eftersom det inte är så långt kvar till 8 mars, undrar jag om det går att hitta/få fram aktuell statistik på hur många artiklar sv-wp har som är kategoriserade som "kvinnor" resp "män"? Och går det även att få fram inom vilka sysselsättningar som är vanligast resp ovanligast för kategorin kvinnor? (Jag har nånstans i bakhuvudet att jag sett en sådan lista här på wp för länge sen, men inte exakt var).

Det kan ju vara bra med färska uppgifter för de som i samband med 8 mars/GAP-aktiviteter vill ägna sig åt delområden där det är extra tunnsått med artiklar. :-) // Zquid (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.12 (CET)

Zquid: "undrar jag om det går att hitta/få fram aktuell statistik på hur många artiklar sv-wp har som är kategoriserade som "kvinnor" resp "män"?" Det står väl i respektive kategori hur många artiklar som är kategoriserade som just kvinnor respektive män? DIEXEL (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.28 (CET)
@DIEXEL: Men såklart...! Jag har visst inte hjärnan påkopplad idag... Hmm.
Tur att det finns medwikipediander som kan svara på frågor (även sånt man borde kunna svara på själv). // Zquid (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.35 (CET)

Han, hon och hen...

Jag har tappat bort lite hur det är på Gpedia nu angående användandet av "hen". Men jag såg en artikel nyligen om en person som själv sagt sig vara icke-binär, och i artikeln benämns som "hon". Jag går in och ändrar det nu, men slänger in denna fråga här iallafall. // Zquid (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.17 (CET)

Hittills har kutymen varit att inte använda hen i artiklar (annat än citat och sånt såklart). Istället har en del användare gjort omskrivningar så att personligt pronomen undviks i förekommande fall. Jag kan tycka att det är läge att införa, men det kan säkert fortfarande vara kontroversiellt, så en diskussion kan nog behövas om den senaste inte var väldigt nylig. Sen vet jag inte om någon som är icke-binär per definition vill bli omskriven "hen", men det kanske är utrett för den här artikeln eller till och med i allmänhet.--LittleGun (diskussion) 11 februari 2020 kl. 17.01 (CET)
Och även för icke-binära går det hitta omskrivningar så hon/hen/han undviks.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 17.04 (CET)
Senaste diskussionerna finns länkade i Gpedia:Skrivregler, avsnittet Han, hon och hen (fotnoten till sista stycket). /NH 11 februari 2020 kl. 19.31 (CET)
Jag kan tänka mig att acceptera "hen" för personer som är uttalat icke-binära, men absolut inte när man talar om människor i allmänhet. Då finns det goda möjligheter till omskrivning. Eller varför inte skriva "vederbörande"? Det fungerar i de flesta fall. Människan kan för övrigt alltid kallas "hon" på svenska. Tostarpadius (diskussion)`
Jag instämmer i allt Tostarpadius skrev. Visst, människan kan alltid kallas hon, och jag gör det själv ibland, men inte på det sättet i WP-personartiklar (vet inte om det var så du menade), enligt mig. Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 22.12 (CET)
Som jag har uppfattat diskussionen, har det aldrig varit fråga om att använda "hen" för enskilda personer som en vet könet på, utan antingen för personer där könstillhörigheten är okänd, eller som ett kollektivt pronomen. "Hen" är klart smidigare än "han eller hon", och ett pronomen som allt fler media övergått till. Jag förstår inte riktigt varför svenska Gpedia alltid ska vara så långsamt att ta till sig ändrade språkmönster. / TernariusD 11 februari 2020 kl. 22.52 (CET)
Vi vill att människor inte skall ta anstöt av det vi skriver. Frågan som ställdes här gällde uttryckligen en enskild person. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 02.50 (CET)
Långsamheten beror på att wp:s användare till stor del är gamla konservativa stötar som modererar de unga generationernas påhitt och entusiasm (jag är en av dem), på gott eller ont.-Wvs (diskussion) 12 februari 2020 kl. 10.10 (CET)
@Tostarpadius: Den inledande frågan (om vi nu skall inskränka oss till den; sedan vidgades diskussionen betydligt) gällde en person som beskrev sig som icke-binär: Hen lär sannerligen ta anstöt av att hens beskrivning av sig själv som icke-binär inte respekteras. Menar du att det är bättre att en person osynliggörs än att ett kollektiv inte tar anstöt? För några decennier sedan hade exakt samma förhållande gällt för homosexuella.
@Wvs: Förmodlgen ligger det en hel del i din förklaring, men helt heltäckande tror jag inte den är. Även om jag misstänker jag är yngre än du, är jag ändå 40-talist och pensionär; det hindrar inte att jag tror mig ha kvar en del av ungdomens entusiasm (om än med en viss desillusionering). Konservativ är jag då rakt inte... / TernariusD 12 februari 2020 kl. 10.35 (CET)
"Det finns två sorters människor, de som går att sortera in i ett fack och de som inte går att sortera in i ett fack."
Min minnesbild av senaste diskussion(er) är att för icke-binära, så anses det (ofta) ok att skriva hen. 62 osv (diskussion) 12 februari 2020 kl. 10.49 (CET)
@Ternarius: Jag har redan skrivit att jag accepterar "hen" om icke-binära personer. Däremot känner jag mig själv exkluderad när det används om människor i allmänhet. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 12.39 (CET)
@Tostarpadius: Jag såg att du skrev att du "kunde tänka dig" att använda "hen" om icke-binära. Litet senare hävdar du emellertid "Vi vill att människor inte skall ta anstöt av det vi skriver. Frågan som ställdes här gällde uttryckligen en enskild person" om en person som just var icke-binär. Ger litet dubbla budskap, tycker jag. Nu gäller väl för övrigt diskussionen användningen i artikelnamnrymden, där du väl knappast förekommer? / TernariusD 12 februari 2020 kl. 13.12 (CET)
@Ternarius: Att respektera människors egen självbild är att inte väcka anstöt. Jag ser alltså inget behov av omskrivningar i de fallen. När man skriver om människor i allmänhet i artikelnamnrymden borde väl ändå också jag uppfatta mig som inkluderad? Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.01 (CET)
På vilket sätt skulle du inte vara inkluderad i ett ord som i sammanhanget är synonymt med "hon eller han"? Är du säker på att du inte bara satt på dig en offerkofta rent demonstrativt då? För du känner dig väl inkluderad om man skriver "hon eller han"? Jag kan inte tänka mig något annat, men förtydliga gärna. Menar du att du inte känner dig inkluderad eftersom du är ovan vid ordet?--LittleGun (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.19 (CET)
Varför skall inte min uppfattning respekteras utan ifrågasättas? Jag anser att ordet är dålig svenska i den betydelsen. Kalla det att jag är ovan om det anses nödvändigt att bortförklara min syn. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.22 (CET)
Diskussionen handlar om ordval i artikelnamnrymden! Om diskussionen får svämma över till att handla om vad användare vill eller kan komma att kallas så urartar diskussionen till tjafs och det är varken önskvärt eller konstruktivt. Jag föreslår streck i denna sidotråd. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.26 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Tostarpadius: "Hen" i dess grundbetydelse är avsett att vara inkluderande – det är ett smidigare sätt att skriva "hon eller han". (Ordet föreslogs redan i mitten på 1960-talet. Sedan har betydelsen av "hen" utökats till att även omfatta icke-binära, men det är fortfarande grundbetydelsen som är den mest använda.) Att du har problem med att känna dig inkluderad av ett ord som i princip står för "hon eller han" är nog ditt problem, är jag rädd – du kräver ju inte bara att inte själv bli titulerad "hen", vilket givetvis är din fulla rätt, utan även att alla andra skall undvika att använda ordet helt, inte bara mot dig, utan när som helst i artikelnamnrymden. I det sammanhanget är det onekligen egendomligt att du tydligen har valt alternativet "När jag omnämns ska mjukvaran använda könsneutrala ord närhelst det är möjligt" i dina inställningar – {{genus|Tostarpadius}} returnerar hen – men ändå vägrar att bli kallad "hen". / TernariusD 12 februari 2020 kl. 16.30 (CET)
Ternarius: Jag tror "könsneutralt" är default, han eller hon måste väljas.
Tostarpadius: Din retoriska fråga "Varför skall inte min uppfattning respekteras utan ifrågasättas?" är svar nog. Är det några som blivit ifrågasatta är det de som inte vill bli kallade hon eller han.--LittleGun (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.36 (CET)
@Ternarius: Det finns andra sätt att uttrycka sig könsneutralt. "Vederbörande" är exempelvis god svenska. Jag vill vara anonym här. Vore jag ensam om min uppfattning skulle jag inte driva den då hårt. I de kretsar där jag rör mig är det dock många som har samma syn som jag.
@LittleGun: Jag respekterar den som inte vill bli kallad "hon" eller "han". Är det då inte rimligt att jag slipper bli omtalad som "hen"? Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 17.07 (CET)
Tostarpadius: Jag tycker det är barnsligt. "Får dom bli kränkta, ska jag få bli kränkt. Så det så."--LittleGun (diskussion) 12 februari 2020 kl. 17.44 (CET)
@Tostarpadius: Kruxet är, att vad som står i dina inställningar inte är tydligt för var och en. Nu tror jag att var och en har fullt klart för sig vad du vill bli kallad efter alla debatter, konstigt vore det annars. Men det gäller inte alla användare. För tilltal till alla användare vars genustillhörighet eller genusrelaterade tilltalspreferenser är okända finns det numera en praktisk liten mall, Mall:Genus, som returnerar "hon", "hen" eller "han", allt efter gjorda inställningar. Hur ska den kunna veta vad "När jag omnämns ska mjukvaran använda könsneutrala ord närhelst det är möjligt" innebär? Skall vi månne utöka alternativen – blir inte det väl tillkrånglat? För du menar väl ändå inte att alla de som väljer "könsneutrala ord närhelst det är möjligt" skall behöva respektera din vägran att bli tilltalad med "hen"? Blir din anonymitet så väldigt hotad om du väljer "han" eller "hon", när nu "hen" är dig så förhatligt att du vill, i praktiken, förbjuda det helt, åtminstone för alla de som inte vet den tilltalades preferenser? / TernariusD 12 februari 2020 kl. 17.25 (CET)
Även om jag inte heller förstår hur man kan ta illa upp av ett generiskt "hen" så verkar det vara en återvändsgränd i diskussionen att hålla på och diskutera programvaran och hur en mall som egentligen ganska få använder eller känner till är uppbyggd.
Personligen tycker jag egentligen det borde kräva konsensus för att ha språkrekommendationer som skiljer sig från vad man hittar i normala guider som SAOL och Svenska skrivregler. Ingen av dem har någon markering om att "hen" skulle vara olämpligt.
andejons (diskussion) 12 februari 2020 kl. 17.40 (CET)
Att skriva han eller hon för en person som själv betecknar sig som "hen" är respektlöst mot den personen, menar jag. Att använda "hen" för en person där man inte vet könstillhörigheten är smidigt, liksom att använda det allmängiltigt. Det används allt mer i olika sorters media och jag förstår inte varför wikipedia ska motsätta sig detta. https://spraktidningen.se/blogg/hen-fortsatte-att-oka-under-2019 --Chandra Varena (diskussion) 12 februari 2020 kl. 10.59 (CET)
Ternarius: Min kommentar var en generalisering och inte riktad till dig, om du uppfattar det på annat sätt ber jag om ursäkt.-Wvs (diskussion) 12 februari 2020 kl. 11.05 (CET)
@Wvs: Nejdå, jag tog inte illa upp, jag förstod att det var en generalisering, och upplevde den inte heller som någon personlig kritik (eller för den delen som någon kritik över huvud taget). Jag ville bara påpeka (om inte annat så för debattens skull) att jag föll utanför den generaliseringen. / TernariusD 12 februari 2020 kl. 11.12 (CET)
Det är hursomhelst ett framsteg att hen blivit allmänt accepterat som pronomen för icke-binära personer. Men ju mer ordet förknippas med just icke-binära personer, desto svårare kommer det att bli att få acceptans för att använda hen när könstillhörigheten är okänd, befarar jag. /Ascilto (diskussion) 12 februari 2020 kl. 11.25 (CET)
Som jag har uppfattat det tidigare diskussionerna så är det hyfsat accepterat att använda "hen" om just icke-binära personer, men inte som en ersättning för "han eller hon". Dessutom anser jag att pronomet inte ska användas anakronistiskt. /ℇsquilo 12 februari 2020 kl. 14.31 (CET)
Det är iofs så jag också har uppfattat det, även om jag då och då tycker mig ha märkt uppoppande invändningar även mot ett icke-binärt "hen". Men det likmätigt: Nog måste det vara tillåtet att ifrågasätta en existerande regel, de är väl knappast huggna i sten? Det är väl så reglerna utvecklas – vore reglerna färdigbestämda för all framtid fanns det ju inte mycket att diskutera om. / TernariusD 12 februari 2020 kl. 15.20 (CET)
Självklart är det ibland läge att omvärdera regler. För egen del är det dock väldigt mycket långt in i skåpet att folk omkring mig skulle börja använda "hen" för "folk i allmänhet". Den ändring jag trots allt sett är att det mer sällan idag används som pejorativ. 62 osv (diskussion) 12 februari 2020 kl. 16.40 (CET)
Den personliga åsikten är på intet sätt ointressant. Ändå tror jag nog att bara redovisa den inte för diskussionen särskilt långt framåt, det blir mest en omröstning. Jag drivs givetvis i botten av mina personliga värderingar, det vore hyckleri att påstå något annat. Min argumentation däremot, grundar jag framför allt på att media, och då menar jag "allmänmedia", inte kulturtidskrifter som Feministiskt Perspektiv och Bang, i allt högre grad gått över till att använda "hen". / TernariusD 12 februari 2020 kl. 17.06 (CET)
Vi talar dock inte här om hur vi ska namnge ett uppslag och hur relevant det är. (Den tröskeln har hen passerat för länge sedan.) Vi pratar nu om svensk grammatik och vokabulär. Här talar vi om ett nyord som tillhör den innersta kärnan av svenska språket. (ett pronomen i 3:e person singular) 62 osv (diskussion) 12 februari 2020 kl. 17.39 (CET)

Om det Andejons skriver ovan om skrivregler är sant är det skrämmande. Någon lanserar ett ord, några hakar på medan många uttrycker sitt motstånd, men helt plötsligt påstås det kontroversiella ordet vara acceptabelt i alla sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 18.31 (CET)

@Tostarpadius: Så skulle en naturligtvis också kunna beskriva utvecklingen. En alternativ beskrivning är denna: "Någon konstaterar att finskan har ett ord, hän, som kan stå för både han och hon, och som därför eliminerar det krångliga uttrycket "han eller hon". Någon lanserar detta "praktiska lilla ord som bara vill hjälpa till [Underrubrik i Forskning och Framsteg]", men plötsligt påstås ordet vara kontroversiellt i alla sammanhang. Varför så sker kan jag däremot inte förstå. Sexismskräck för att kvinnorörelsen tagit det till sig? Allmän konservativ motvilja mot allt nytt? Rädsla för att det utmanar den självpåtagna, mansnormativa rätten att förutsätta att alla människor är män? Nyord har lanserats i alla tider, men varför ses just "hen" som ett så förfärligt ord? Jag vet inte, men ett vet jag: Den utvecklingen tycker jag är skrämmande. Men tydligen skräms vi av olika saker. / TernariusD 12 februari 2020 kl. 21.04 (CET)
Människa är femininum på svenska. Alla män är därför vana att kallas "hen". Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 21.17 (CET)
??? / TernariusD 12 februari 2020 kl. 21.29 (CET)
Mobiltelefonen har en opålitlig rättstavningsfunktion. Det skall givetvis stå "hon". Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 21.33 (CET)
Jo, det anade jag nog, men jag förstår fortfarande inte sammanghanget. Att "människa" traditionellt betraktats som femininum har bara påvekat meningar där ordet ingår, typ "När människan först lämnade Afrika gjorde hon...". Det har aldrig lett till att "hon" blivit något slags allmänt inkluderande pronomen för grupper som kan bestå av både män och kvinnor. Nog måste du veta att "han" länge var det pronomen som användes i sådana fall? / TernariusD 12 februari 2020 kl. 22.06 (CET)
"Han eller hon" har varit det förhärskande under min livstid. Jag föredrar det framför "hen", men ser ännu hellre omskrivningar eller vid behov "vederbörande". Man brukar inte nyskapa pronomina eller, om man föredrar den historieskrivningen, låna in dem från obesläktade språk. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 22.54 (CET)
Nu börjar det bli väldigt svårt att diskutera med dig. Att "han" eller "hon" har varit förhärskande under din livstid är väl inget argument? Du är (enligt din användarsida) född 1967, "hen" lanserades första gången 1966. Dessutom tillåter jag mig starkt att tvivla på att du har några klara minnen av hur användningen av "han" kontra "han" eller "hon" var under en stor del av din barndom. Dels för att jag har sett varningar i bland annat Svenska skrivregler angående användningen av "han" som ett generellt, genusoberoende personligt pronomen som varit betydligt yngre än så, dels för att små barn sällan har en klar bild av historiska skeenden under en stor del av sin barndom. Du minns säkert vad som var förhärskande i din familj, men kommer du ihåg hur samhällsdebatten gick under dina förskoleår eller ens på lågstadiet? Och vad grundar du "Man brukar inte nyskapa pronomina" på? Nej, förresten, du behöver inte svara, inte för min skull, i alla fall. Jag drar mig ur den här diskussionen, den börjar kännas alltmer meningslös. / TernariusD 12 februari 2020 kl. 23.21 (CET)
Jag började studera språkhistoria när jag gick på lågstadiet (läste kurslitteratur som min mor hade haft i nordiska språk på universitetet) och det jag vet är att vi har fått ett nytt personligt pronomen i svenskan under 1900-talet, även i mer formella sammanhang, nämligen andra person plural "ni", men det är organiskt framvuxet ur det äldre "I" (alltid skrivet med versal liksom engelskans första person singular, men givetvis med annat uttal). "Hen" föreslogs visserligen på 1960-talet, men det dröjde över 40 år innan det fick något som helst genomslag. I en bok om predikan från 1970-talet, vars titel jag nu inte minns på rak arm, men vilken jag läste när den kom ut, kallas prästen genomgående "hon", vilket var kontroversiellt vid denna tid. Jag har givetvis inte följt debatten sedan 1967, men anser mig utan överdrifter ha gjort det sedan åtminstone 1975. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 23.45 (CET)
Det jag i mitt senaste inlägg skriver fritt ur minnet bekräftas av vår artikel hen, där det bland annat står att pronomen betraktats som en "stängd ordklass". Andra person plural uttalades för övrigt "I" i många svenska dialekter långt in på 1900-talet. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 23.57 (CET)
Jag ser det som ett stort framsteg att det i den här omgången är avsevärt många färre som uttryckt aversioner gentemot "hen". Vinden har vänt, tycks det som. (Med adress ovan - jag hör också till de äldre, om än inte pensionär än på ett tag.) /Ascilto (diskussion) 13 februari 2020 kl. 17.04 (CET)
Oj, vilken lång diskussion det blev... Men det kanske var bra att jag tog upp frågan. Och i artikeln jag nämnde är nu "hon" ändrat till "hen". // Zquid (diskussion) 14 februari 2020 kl. 16.36 (CET)
Jag kan inte förnimma något vindomslag. Fortfarande verkar konsensus vara att "hen" bara är användbart i ett väldigt snävt kontext, dvs som pronomen om personer där varken "han" eller "hon" är tillämpbart. Det är fortfarande inte accepterat som något allmänt könsneutralt pronomen. /ℇsquilo 14 februari 2020 kl. 17.03 (CET)

Valet 2018, omdirigera till svenska valet 2018?

Jag skapade en sida, en omdirigering från valet 2018 till riksdagsvalet i Sverige 2018. Den raderades med anledning av att det i så fall borde vara en förgreningssida. Förutsatt att det finns tidigare konsensus så tycker jag att det var det en god radering. Det är inte alls själva raderingen jag vill diskutera. Visserligen skriver vi utifrån ett internationellt perspektiv, men det är trots allt så att de allra flesta som på svenska Gpedia söker på "valet 2018", letar efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Ett annat exempel är "mp". Om det finns en klart dominerande efterfrågad artikel när man anger ett visst sökord, så borde man inte komma till en förgreningssida (minsta möjliga förvåning). Vad tycker ni andra? Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 16.57 (CET)

Omdirigering tycker jag låter lite väl Sverige-centriskt. En grensida med olika val som hölls 2018 låter rimligare. - Tournesol (diskussion) 11 februari 2020 kl. 17.00 (CET)
I vilket fall blir det tredje om sökmotrorn får göra sitt. Landstingsvalen i Sverige 2018 femte. Så med dessa två har vi två om vi stannar i Sverige men en förgrening av val varsomhelt 2018 är ett globalare perpektiv. Maundwiki (diskussion) 11 februari 2020 kl. 17.05 (CET)
Och svwp är svenskspråkig vilket inte innebär Sverigecentrerad. Se Riksdagen, Lappland som inte omdirigeras till de i Sverige.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 17.08 (CET)
Behövs verkligen grensidan, eller om det är en listsida, för Val 2018?
  • Är syftet att skapa en lista med blålänkar och rödlänkar, de sistnämnda finns ju inte på kategorisidan, så blir det väldigt många rödlänkar, åtminstone alla val som står på en:List_of_elections_in_2018 bör väl vara med. Sen kan man kanske med hjälp av Wikidata hitta ytterligare "val 2018" som ännu inte finns i enwp.
  • Ska vi göra grensidor/listsidor för "Val åååå" för varje år? Enwp har 318 sådana sidor, se en:Category:Lists of elections by year.
Nej, jag föreslår att sidan Val 2018 raderas. Kategori:Val 2018 och motsvarande för andra år duger gott om vi inte ska göra ett jättelistprojekt av detta.
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 18.02 (CET)
Jag ser nu att vi redan har ett sextiotal liknande artiklar för 1000-talet och 2000-talet, så frågan blir då om de ska begränsas till att bara lista artiklar som finns i svwp, då tillför det inte mycket mer än vad motsvarande kategorisida gör, eller om de ska kompletteras med rödlänkar för val som ännu inte har någon artikel i svwp?
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 18.14 (CET)
Jag anser att sidorna bör finnas kvar. Rödlänkar är som alltid välkomna. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 18.18 (CET)
Jag ser dessa sidor som ofullständiga listartiklar som seglar under falsk flagg, som förgreningssidor. Hade det inte varit för att sidorna hade funnits i 10 år och det därmed finns en risk att det finns externa länkar till dem, hade jag föreslagit radering av samtliga. Och hade de varit listartiklar hade troligen någon förr eller senare föreslagit att de skulle raderas och ersättas med kategorierna. Några av sidorna innehåll lite info om valdag, men i de flesta fall ser det ut att bara vara blålänkar som inte tillför något mer än kategorisidan.
Här är en lista på val 2018 som skulle ge cirka 100 rödlänkar om de läggs in på sidan Val 2018. Är de verkligen välkomna?
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 18.31 (CET)
"Valet' i bestämd form hade fungerat bättre. Då är de riktiga förgreningssidor, eftersom alla dessa val kan kallas så. De behöver inte läggas in systematiskt, men alla är välkomna. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 18.48 (CET)
Det finns även sidor med namnet, "Valet åååå". I slutet av 2013 omdirigerades de till motsvarande kategori (Kategori:Val ååå) av Lixer, vilket jag finner sympatiskt, men det kanske bryter mot någon regel eftersom Definiendum ett knappt år senare ändrade dessa omdirigeringar till "Politikeråret åååå" med kommentaren "för att undvika namnrymdsöverskridande omdirigering". Se historiken för till exempel Valet 2010.
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 20.08 (CET)
Jag instämmer med Tostarpadius om att sidorna bör finnas kvar, och att vi inte ska vara rädda för färgen röd. Dessutom kan kategorisidor inte ersätta listsidor. Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 20.31 (CET)
@Utopiantos: Jag håller helt med dig om att "kategorisidor inte kan ersätta listsidor", men det gäller då listsidor som har någon substans och är källbelagd, som till exempel de:Wahlen_2018, inte bara en lista med artikellänkar. Listsidor bör dessutom ha en tydlig avgränsning och, inom denna avgränsning, vara kompletta. Annars är de bara en "exempelsamling".
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.34 (CET)
Enligt min åsikt gäller det även rena listsidor utan källor. Kategorisidor är oftast inte källbelagda, och därför borde det fungera lika bra i listsidor. I listsidor får man en helt annan, och ofta mycket lättöverskådligare översikt, förutsatt naturligtvis om det inte handlar om väldigt korta listsidor. Men en avgränsad listsida är, precis som samtliga artiklar (som ju också är avgränsningar för vilken fakta som anses relevant) på Gpedia, aldrig komplett. Alla våra artiklar är blott exempelsamlingar av fakta och annan information. I princip kan alla artiklar alltid förbättras, vare sig det gäller listartiklar eller andra. Utopiantos (diskussion) 11 februari 2020 kl. 22.03 (CET)
Menar ni att det är OK om sidan såg ut så här trots att det finns många fler val 2018?
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 20.59 (CET)
Ja, precis. De flesta av våra grensidor presenterar endast ett urval. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.10 (CET)
jag delar Larskes skepsis till att ha detta som en förgreningssida. Dessa olika val brukar inte kallas "val 2018". I sverige kan det kallas det riksdagvalet 2018, eller riksdagvalet i Sverige eller något sådant. Däremot passar Val 2018 bra som namn på lista eller kategori. jag kan också med viss tvekan tänka mig det som en vanlig artikel. Val 2018 hölls i Sverige (riskdagvalet 2028), Finland och Österrike, men inte som förgreningssida.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.28 (CET)
Jag föredrar som sagt bestämd form: "Valet 2018 kan syfta på". Det stämmer i varje enskilt fall. Vad det konkret syftar på beror på sammanhanget, precis som när det gäller andra förgreningar. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.38 (CET)
ja då blir det i alla fall mer språkligt korrekt.Yger (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.42 (CET)
Bestämd eller obestämd form känns lite som en sekundär fråga i sammanhanget. Svårt att få det språkligt korrekt när vi har artiklar med så olika namn som Skolval 2010, Skolvalen 2014 och Skolvalet 2018.
--Larske (diskussion) 11 februari 2020 kl. 21.50 (CET)
Om man talar om skolval brukar man nog alltid tala om dem just som det. Vad de kallas är en synnerligen perifer fråga i sammanhanget. Vi har ett globalt perspektiv. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2020 kl. 02.55 (CET)

Gamla JavaScript

Hej, allihopa.

Gamla, globala JavaScript-variabler har nu tagits bort, vilket betyder att skript som använder sådana variabler har slutat fungera. Alla skript i MediaWiki-namnrymden har uppdaterats, men det kan fortfarande finnas gamla skript i användarnamnrymden. Dessa värden måste nu hämtas från mw.config i stället. Det handlar främst om variabler som börjar på "wg":
wgPageNamemw.config.get( 'wgPageName' )
men det finns även variabler som inte börjar på "wg" och har tagits bort:
skinmw.config.get( 'skin' )

Om något skript har slutat fungera och du inte kan eller inte vill fixa det så är det bara att pinga mig, så kan jag titta på det. Nirmos (diskussion) 12 februari 2020 kl. 22.51 (CET)

Nirmos: Det gäller även den fantastiska Hovercards-funktionen? Jag hade den fram tills jag återställde mina inställningar för nån vecka sen. Jag kan varken hitta den längre i finesser eller i betan. Den där "tooltip" är bara irriterande när den även visar förhandsgranskningar i redigeringsrutan när man redigerar! Man kan undra hur de egentligen tänkte när de valde att implementera det även i redigeringsläge... DIEXEL (diskussion) 13 februari 2020 kl. 12.27 (CET)
DIEXEL: Extension:Popups (vilket även kallas Hovercards eller Page Previews) finns under Inställningar → Utseende → Läsningsinställningar → Sidförhandsvisningar (få kortfattade förhandsvisningar av ett ämne medan du läser en sida):. När jag testar fungerar den dock även vid förhandsgranskning, så jag förstår faktiskt inte vad du menar. Nirmos (diskussion) 13 februari 2020 kl. 12.58 (CET)
Nirmos: Jaha, hovercarden låg där, det hade jag ingen aning om. Ja, det finns en till som har samma funktion som hovercarden, som förhandsvisar en artikel i mer detalj. Vad den heter, vet jag ej trots jag har väl aktiverat den efter jag återställde mina inställningar. Den gör så att den förhandsvisar artiklar både i läs- och redigeringsläge. Så när jag är i redigeringsläge och markerar ett uppslagsord med hakparanteser i syfte att kopiera det så förhandsvisar den uppslagsordet(!). Va i.. Det finner jag ytterst irriterande och varför ska den göra det för? Jag har märkt också hur den förhandsvisar referenser samtidigt som man har antingen "Reference Tooltip" eller "Referensförhandsvisningar" aktiverade, så det blir dubbelt upp. Borde inte den ena överskrida den andra så det bara visas en? DIEXEL (diskussion) 13 februari 2020 kl. 19.15 (CET)
Nirmos: Jag tror det är "När du hovrar över en länk, visa en sammanfattning av innehållet i ett tooltip." under övrigt i "finesser". För övrigt varför ligger den där? Borde den inte ligga där hovercarden ligger så man samlar allt på en och samma plats? DIEXEL (diskussion) 13 februari 2020 kl. 19.18 (CET)
Nirmos: "Hovercarden" hette ju "hovercard" när den var placerad i beta-avsnittet, borde man inte lägga någon hint om att "Sidförhandsvisningar (få kortfattade förhandsvisningar av ett ämne medan du läser en sida)" är gamla hovercard, typ en textsnutt under den. Jag hade absolut ingen aning att den hade bytt namn och blivit placerad där, det kanske är fler som har haft den men inte hittar den igen? DIEXEL (diskussion) 13 februari 2020 kl. 19.24 (CET)
Jag kan inte se den påstådda skillnaden mellan MediaWiki-tillägget Popups och finessen NavigationPopups:
Visningsläget (action=view) Förhandsgranskning (action=submit)
MediaWiki-tillägget Popups Visas Visas
Finessen NavigationPopups Visas Visas
Nirmos (diskussion) 14 februari 2020 kl. 02.30 (CET)
Nirmos: Varför inte kolla själv med att bocka i den där i dina inställningar, öppna en random sida och tryck på redigeringsläge. Markera ett uppslagsord som har hakparenteser så ser du att förhandvisningen kommer även upp i redigeringsläge. Min webbläsare är Chrome, det kanske inte dyker upp i andra webbläsare? DIEXEL (diskussion) 14 februari 2020 kl. 11.21 (CET)

Alla hjärtans dag...

BigPinkHeart.jpg

Nu är det snart Alla hjärtans dag igen, många vill veta mer om denna dag (av döma av sidvisningarna) och kanske även om saker som är relaterade med förlovning och bröllop. Det finns många saker att skriva om, exempelvis ge mer historiskt och/eller internationellt perspektiv. Många artiklar behöver även källor.

Om du känner för att ägna lite kärlek och omvårdnad åt sådana artikar, är du mycket välkommen till Gpedia:Veckans tävling/Förlovning och bröllop II som pågår just nu!

// Zquid (diskussion) 13 februari 2020 kl. 16.46 (CET)

Faktamall folkgrupp

I Mall:Faktamall folkgrupp finns en rad "Besläktade folk" (Släkt). Vad jag kan se så fylls den inte i särskilt ofta, och jag menar att den ska tas bort helt. Vad som är släktskap mellan olika folk kan definieras på mycket olika sätt (språk, genetik, kultur mm) och bör inte anges på det förenklade sätt som en mall tillåter. Jag har tidigare tagit upp frågan på faktamallens diskussionssida men inte fått svar där, och därför för jag frågan hit. --Chandra Varena (diskussion) 15 februari 2020 kl. 08.55 (CET)

@Chandra Varena: Jag har nu svarat i artikeldiskussionen. Ett annat sätt att få fler åsikter i en diskussion är att lägga in en blänkare i {{Aktuella diskussioner}}.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2020 kl. 03.50 (CET)

Faktamall biografi WD igen

En användare anser uppenbarligen att det är OK att lägga in faktamallar som resulterar i georgiskspråkig text i artiklarna. När man vänligt försöker påpeka att detta är svenskspråkiga Gpedia och påtalar att de som lägger in dessa mallar bör ta ansvar för vilken information som presenteras i artiklarna och inte överlåta det komplicerade städarbetet åt andra får man ett synnerligen oförskämt svar. Hur skall denna typ av problem hanteras? /Annika (diskussion) 15 februari 2020 kl. 11.32 (CET)

pinga mig så fixar jag att det blir bra i Wikidata.Yger (diskussion) 15 februari 2020 kl. 11.36 (CET)
@Yger: Här är en lista på de 113 wikidataobjekt som saknar såväl svensk som engelsk etikett för minst ett uttalande och där detta "lyser igenom" i faktamallen i svwp-artikeln. Listan är sorterad i fallande artikelstorlek.
@Deryni: Vad tror du, kan det kan vara lämpliga "månadens uppdrag" att se till att dessa objekt får svenska etiketter för aktuella egenskaper.
Exempel: Det gäller att bestämma lämpliga svenska etiketter för
Tricket är väl att veta när de har en svensk översättning och när "originalnamnet" ska användas även som svensk etikett.
--Larske (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.09 (CET)
Tillägg: Den som lättare vill hitta de "främmande språken" i faktarutan kan lägga till följande rader i sin "commons.css" vilket får den utrikiska texten att lysa ilsket rosa:
.modulwikidata2_missingswedishlabel {
	background-color: pink;
}
--Larske (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.19 (CET)
Bra med lista, men jag brukar låta åtminstone franska och tyska namn ligga kvar, och ofta även italienska och spanska. Jag tror de viktiga är de skrivna på annat än med latinska alfabetet.Yger (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.22 (CET)
Listan ovan är lite missvisande då den exkluderar objekt med engelska etiketter även de som också har etiketter på mer främmande språk. Den som vill "beta av problemet" språkvis kan med fördel attackera åtgärdskategorin för Wikidataetiketter på X-ska, se Kategori:Wikidataetiketter på främmande språk.
--Larske (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.39 (CET)
Här är en ny lista som är begränsad till japanska, kinesiska, traditionell kinesiska, koreanska, ryska, ukrainska, vietnamesiska och vitryska. Den domineras av ryska.
--Larske (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.51 (CET)
@Larske: Ett eller flera Månadens uppdrag låter alldeles utmärkt. Det är fint om också Wikidata blir föremål för uppdrag inom projektet. Jag skulle själv lägga in det om jag hade haft några lediga önskemål. Kanske du kan lägga in några!? Deryni (diskussion) 15 februari 2020 kl. 13.00 (CET)
Jag har lagt in ett uppdrag på prov så får vi se om någon nappar. Formulera gärna om det om du tycker det behöver förtydligas på något sätt. Svårighetsgraden kan variera mycket mellan de olika artiklarna, det kan vara ett enda värde på en enda egenskap som behöver översättas för att artikeln ska försvinna ur åtgärdskategorin, men det kan också vara flera etiketter som saknas på svenska och då är det ett större arbete. --Larske (diskussion) 15 februari 2020 kl. 13.26 (CET)

I en del av fallen visas engelskspråkig etikett trots att etikett finns definierad på det inhemska språket, t.ex. betecknas Jan Stefan Wydżga som "Primate of Poland" trots att Q4378635 har etiketten "Prymas Polski" på polska, som väl är det relevanta språket (jag ser ingen koppling till engelska i vare sig artikeln eller Wikidata). Beror vad som visas på WD-objektet, personliga inställningar, svenskspråkiga Wikipedias inställningar, Wikidatas inställningar, serverns gissningar, WMF:s beslut eller månens fas? (I det här fallet har faktiskt "primas" en svensk etikett, vore det möjligt att härleda "primas i/av Polen" ur den?) --Alpark (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.17 (CET)

Gpedia hämtar (för närvarande) alltid svensk etikett först. Om sådan inte finns hämtas engelsk, sedan norska, danska, nynorsk, tyska etcetera. Ordningen bestäms globalt med funktionen "fallbackprio" här. Jag skulle eventuellt föredra att norska och danska låg framför engelskan.
Man kanske skulle kunna föredra att polska etiketter används för polacker, men det känns onödigt invecklat att anstränga koden något som inte alltid blir rätt. Det vore nog bättre att gå igenom de 58 polacker som har engelska etiketter och översätta dessa till svenska. Väsk 16 februari 2020 kl. 14.41 (CET)
@Väsk: Det finns även 3 polacker som inte ens har en engelsk etikett för någon egenskap som visas i infoboxen, även där behövs det svenska etiketter.
Den här listan inkluderar även dem och har direktlänkar till Wikidata för att snabbt hitta de objekt som behöver kompletteras med svensk etikett.
--Larske (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.59 (CET)
@Alpark:Att den engelska etiketten visas i det fall du tar upp beror helt enkelt på att det saknas en svensk etikett i objektet Q4378635. När så är fallet används en speciell "fallback-lista" för språk. När svenska saknas används i första hand engelska, i andra hand norska (bokmål), i tredje hand danska och så vidare för ett antal språk som det kan förmodas att läsare på svenskspråkiga Gpedia har lättare att acceptera än att det bara stod "Q4378625". Det är samma språklista som används för samtliga objekt och det är det språk som kommer till användning som avgör vilken åtgärdskategori som en artikel som visar den använda etiketten i infoboxen som artikeln placeras i. Som du kan se längst ner på sidan Jan Stefan Wydżga, om du kopplar på visning av dolda kategorier, finns den sidan i de fyra åtgärdskategorierna Kategori:Wikidataetiketter på spanska, Kategori:Wikidataetiketter på ryska, Kategori:Wikidataetiketter på vitryska och Kategori:Wikidataetiketter på engelska.
Att det är en åtgärdskategori betyder att det behövs en åtgärd i Wikidata, nämligen att komplettera med en svensk etikett. Denna åtgärd är ibland trivial, men ibland måste man fundera på om hur den "inhemska" etiketten ska översättas till svenska eller om den helt enkelt ska kopieras.
Om du vet hur Prymas Polski ska presenteras på svenska, kan du alltså gå till den här sidan och lägga in en svensk etikett där.
--Larske (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.45 (CET)
Det går kanske att fixa så modulen konstruerar "primas av Polen". Men då får vi samtidigt "borgmästare av Gävle" och "ordförande av SVT". Så det är nog bättre att NågonTM går in och fixar det direkt i Wikidata istället. 62 osv (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.54 (CET)

Jag har lagt in en begäran om robothjälp, så att alla mallar får de önskvärda parametrarna. Då kan man exempelvis begränsa lokalt vilka sysselsättningar en person anges ha. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2020 kl. 17.40 (CET)

Om det finns någon som har kunskaper i danska (och svenska) och är intresserad av att hjälpa till med att komplettera med svenska etiketter kanske följande tabell kan vara användbar. Tabellen visar cirka 50 Wikidataobjekt som saknar såväl svensk som engelsk etikett och där danska är det "närmaste språk" som har etikett. När dessa objekt har försetts med en svensk etikett kommer åtgärdskategorin Kategori:Wikidataetiketter på danska att vara tömd och inga danska etiketter kommer att synas i några artiklar med mallen {{Faktamall biografi WD}}. Den svenska etiketten kan naturligtvis vara på danska om det inte finns någon svensk översättning av till exempel namnet på en skola. Tabellen innehåller information om vilken egenskap som de idag svensketikettlösa objekten används för och i vilka artiklar den danska etiketten dyker upp samt för hur många språk det finns en etikett som man kan snegla på. Observera att danska i många fall inte är "originalspråket" och att den danska etiketten kan vara en felaktig översättning av till exempel ryska.

--Larske (diskussion) 17 februari 2020 kl. 02.22 (CET)

Nordisk familjeboks sportlexikon

Supplementbandet (1949) till Nordisk familjeboks sportlexikon är nu inscannat. Det innehåller bland annat information om Olympiska spelen 1948. --LA2 (diskussion) 17 februari 2020 kl. 03.39 (CET)

Om vi inte öppet kan visa IP-adresser, hur skall våra verktyg för att hantera vandalism se ut?

Det här är viktigt och handlar om hur framtidens verktyg för att bekämpa vandalism skall se ut.

De normer och krav som finns kring integritet på nätet har förändrats mycket sedan 2001, när Gpedia startades, och fortsätter att förändras. Wikimedia Foundation arbetar för närvarande med ett projekt för att kunna dölja IP-adresser som i dag syns bland annat i historiken och som senaste ändringar när någon redigerar utan att logga in på ett konto: m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation. Det främsta hindret är att vi använder den information som IP-adresser ger för att bekämpa vandaler.

Det finns tre idéer om potentiella verktyg som vi skulle kunna undersöka för att se om vi skulle kunna bygga dem och på så sätt underlätta arbetet mot klotter, spam och trakasserier för att bördan att hantera sådant inte skall bli tyngre än den är i dag. Läs gärna den sidan – den finns översatt till svenska.

Vi behöver hjälp med att fundera kring de här planerna. Vilka kostnader, fördelar och riskerar riskerar vi att missa? Hur kan vi förbättra dem? Vad låter som att det skulle hjälpa till och vad låter som att det inte skulle göra det? /Johan (WMF) (diskussion) 17 februari 2020 kl. 05.40 (CET)

IP-informationsverktyget

Jag tror det blir jättebra, särskilt med IPv6 som ger jättelånga IP-nummer. Bra om ersättningsnummer hänger ihop på något sätt om det är ranger eller så. Vitsen är egentligen att skydda personen bakom IP-numret, samtidigt verkar det som att det här verktyget kommer ge mer information än vad jag normalt lyckas med om jag använder "who is" som är default från Gpedia nu. Men eftersom IP-numret är skyddat går det inte att gå till operatörerna för att få uppgifter, antar jag.--LittleGun (diskussion) 17 februari 2020 kl. 10.13 (CET)

Hitta liknande användare

Låter mycket bra. Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 06.13 (CET)

Systemet bygger alltså på maskininlärning om vandalernas beteendemönster. Risken är stor att systemet snarare lär sig vad administratörerna bevakar. Sidor som idag redan hårdbevakas, kommer att bevakas även av tekniken. För att ta ett exempel: När administratörer återställer borttagande av "högerextrem" ur beskrivningar, kommer maskinen att lära sig att det är ett oönskat beteende. 62 osv (diskussion) 17 februari 2020 kl. 07.55 (CET)

Databas för att dokumentera återkommande problemanvändare

Vore teoretiskt bra, men kanske lätt blir för vagt och svårt hitta i.Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 06.14 (CET)

Jag är skeptisk. Vem skall ha tillgång till den? Bara admins? (Inte bra, för många icke admins är super när det gäller hitta våra hustroll). Alla? (Inte bra för då blir det ett bra verktyg för hustroll för att lära sig nya strategier...)... Adville (diskussion) 17 februari 2020 kl. 07.05 (CET)
Vem eller vilka som ska ha tillgång till den är uppe för diskussion. Se Johan (WMF):s länk: tre idéer om potentiella verktyg. Så det kan vara alla, alla bekräftade, admins, en anti-vandal-roll, eller nåt annat. Även om man inte tillhör gruppen som har rättigheterna finns det inget som hindrar att man ger feedback till verktyget.--LittleGun (diskussion) 17 februari 2020 kl. 10.13 (CET)
Vi är mycket intresserade av feedback kring hur öppenhet eller inte öppenhet borde fungera i så fall – vem som borde kunna läsa, vem som borde kunna skriva. /Johan (WMF) (diskussion) 17 februari 2020 kl. 13.05 (CET)

Stäng av oinloggad redigering

Frågan har varit uppe tidigare och då ratats - men kanske är det nu dags att stänga av möjligheten att redigera oinloggad. Då försvinner ju faktiskt problemet med att behöva dölja IP-adresser? Riggwelter (diskussion) 20 februari 2020 kl. 22.39 (CET)

Jag är kluven. Å ena sidan skulle vi slippa mycket klotter och vandalism, å andra sidan skulle vi kanske få färre nya användare. Jag tvivlar på att jag själv skulle ha skaffat ett konto om jag inte först börjat bidra oinloggad. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2020 kl. 23.08 (CET)
Jag är emot det. Även jag tror att vi förlorar många presumptiva, nya användare om vi tar ifån dem möjligheten att först "pröva på" Gpedia. Dessutom bör vi komma ihåg att många oinloggade står för många värdefulla bidrag. / TernariusD 20 februari 2020 kl. 23.34 (CET)
Vad gäller det sista kan vi givetvis inte veta hur många som skulle ha bidragit ändå, alltså även om de vore tvungna att skaffa ett konto. Men det är knappast värt att ta risken att gå miste om dessa redigeringar. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2020 kl. 23.43 (CET)
Även om vi stänger av oinloggade redigeringar här (vilket jag är emot) så verkar det ytterst osannolikt att samma beslut skulle tas på alla (800+) projekt, vilket skulle behövas för att problemet skulle försvinna. Ainali diskussionbidrag 20 februari 2020 kl. 23.51 (CET)
(Ironiskt nog insinuerade jag nyss att det inte var någon som argumenterade för detta. Poäng i efterhand till LittleGun. Ainali diskussionbidrag 20 februari 2020 kl. 23.55 (CET))
Om jag får ta mig friheten att ha en personlig åsikt om det här, som inte är verktygen ovan och en större fråga som inte bara har med nämnd utveckling att göra, så tror jag inte att vi har råd att höja trösklarna för redigering. En av Wikipedias stora styrkor har alltid varit att allt är så lätt: lätt att lägga till, lätt att korrigera, lätt att ta bort. Det kommer till ett pris, men det innebär att man kan testa på att redigera och utöver Ternarius påpekande om att många bra bidrag (särskilt i aktuella händelser, som att hålla sportartiklar uppdaterade) kommer från oinloggade håller jag med Tostarpadius om att det förmodligen skulle få menliga följder även för mängden registrerade konton. Svårt att veta förstås, men jag med största sannolikhet inte blivit så aktiv här om jag inte hade fått vänja mig vid att redigera oinloggat, tröskellöst, under flera år innan jag började ta för vana att logga in. Det är inte oviktigt att det är så lätt att testa på. /Julle (disk.) 20 februari 2020 kl. 23.56 (CET)
Vi använder ofta argumentet att vi skulle förlora många värdefulla bidragsgivare och att det inte är värt risken. Men vet vi är det är så? Har vi tagit ut statistik på att oinloggade faktiskt är så viktiga för svwp som vi vill göra gällande? Eller är det så att merparten oinloggade redigeringar faktiskt rullas tillbaka som klotter? Intill dess vi faktiskt har hårda fakta i form av statistik som tydligt visar hur det ligger till kan det vara svårt att hävda värdet av att kunna redigera oinloggad, eftersom det bara kan bli en personlig värdering, baserat på egen erfarenhet. Vad beträffar frågan om hur andra (800+) projekt hanterar det hela är, enligt min uppfattning, mindre relevant. Vi beslutar ju bara om svwp, inte om någon annan språkversion. Och visst är det väl redan så att andra projekt redan har stängt av oinloggade redigeringar? Riggwelter (diskussion) 21 februari 2020 kl. 14.35 (CET)
Vad gäller att ev. mista kommande bidragsgivare är andelen oinloggade redigeringar som rullas tillbaka som klotter irrelevant. Vad man vill veta är hur stor andel av regelbundna användare som redigerat oinloggat innan de skaffade användarkonto. --Hjordmån (diskussion) 21 februari 2020 kl. 15.13 (CET)
Jag vet inte vad man skulle kunna dra för slutsats av den uppgiften heller. Säg att 100 procent av alla regelbundna användare har redigerat oinloggade innan de skaffade användarkonto. Vad kan man dra för slutsats av det?
--Larske (diskussion) 21 februari 2020 kl. 15.43 (CET)
Om 0-10% gjort det torde risken för väsentligt avbräck i användarbasen vara oväsentlig. Om 90-100% gjort det förefaller risken betydligt större. --Hjordmån (diskussion) 21 februari 2020 kl. 15.58 (CET)
Min bild är att andelen seriösa bidrag från IP-nummer har ökat, och även att "nya" bidragsgivare oftare använder enbart IPnummer (även vid skapande av stora alster). En annan typ av identifiering av dessa användares identitet än det omöjliga Ip-v6 formatet vore mycket hjälpsamt (som det som nämna i pkt 1 ovan).Yger (diskussion) 21 februari 2020 kl. 16.17 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Högt upp på huvudsidan en banner med  Hittar du något du tycker är fel? Anmäl det här eller skapa ett konto på två minuter och gör ändringen själv.  Sen kan man lägga ned möjligheten för oreggade att redigera (i artiklar).--Caztorp (diskussion) 21 februari 2020 kl. 16.30 (CET)

Två minuter är en ganska betydande tröskel för någon som inte är engagerad i uppslagsverket. /Julle (disk.) 21 februari 2020 kl. 16.34 (CET)
Vill vi ha oengagerade redigeringar?--Caztorp (diskussion) 21 februari 2020 kl. 16.41 (CET)
Enstaka rättningar är det ju bra om de kan göras smidigt även av någon som aldrig mer kanske kommer att redigera någon sida och även av någon som har konto men inte vill logga in för att man befinner sig i nåt bibliotek eller liknande där man inte har koll på om lösenordet loggas. --Larske (diskussion) 21 februari 2020 kl. 17.36 (CET)
Jag gjorde mina första redigeringar som oinloggad. Varför? För att det gick. Hade jag snabbt och lätt blivit anvisad rätt väg att gå för att kunna genomföra redigeringen hade jag följt den vägen. Exempelvis med en popup när man som oinloggad klickar på "redigera". --Caztorp (diskussion) 21 februari 2020 kl. 17.15 (CET)
Givetvis har Riggwelter rätt när han skriver "Intill dess vi faktiskt har hårda fakta i form av statistik som tydligt visar hur det ligger till kan det vara svårt att hävda värdet av att kunna redigera oinloggad, eftersom det bara kan bli en personlig värdering, baserat på egen erfarenhet". Kruxet är att jag har precis lika rätt om jag hävdar (och det gör jag) "Intill dess vi faktiskt har hårda fakta i form av statistik som tydligt visar hur det ligger till kan det vara svårt att hävda nackdelarna av att låta någon redigera oinloggad, eftersom det bara kan bli en personlig värdering, baserat på egen erfarenhet". Jag fick ett mycket dåligt intryck av Gpedia den första gången jag besökte det, eftersom jag inte alls kände mig hemma med dess uppbyggnad – jag hade väntat mig något mycket mer likt en traditionell pappersencyklopedi. Efter en tids oinloggat editerande släppte det, emellertid. Hade jag inte haft den möjligheten hade jag definitivt inte registrerat mig. Nu är det, precis som Riggwelter påpekar, endast en personlig värdering, baserat på egen erfarenhet. Men hur genomför vi en vederhäftig statistisk undersökning, där vi måste skilja på å ena sidan tillfälligt klotter från dynamiska adresser som nästa gång lika väl kan komma med seriösa bidrag från helt andra användare, och å andra sidan målmedvetna vandaler? Och hur tar vi hänsyn till att även fasta ip-adresser kan skifta ägarskap och övergå från klotteradresser till sådana med seriös verksamhet och vice versa? Och hur väger vi in de många registrerade konton som enbart klottrar? Och när blir någon, reggat konto eller adress egentligen en klottrare – var går gränsen mellan en seriös användare som, i frustration, ilska eller tillfällig fylla (det sista har ju förvisso hänt) skriver något obetänksamt? Enkelt att avgöra i de enskilda fallen, men här talar vi om en statistisk undersökning av (rimligtvis) flera tusen användare. Gpedia fungerar ju trots allt idag, även om klottret (oinloggat såväl som inloggat) är ett problem. If it aint broke, don't fix it, brukar det heta. Har vi råd att ta den risken? / TernariusD 21 februari 2020 kl. 18.14 (CET)
@Riggwelter: Min poäng var ju just att även om vi slår av det här så är "problemet" för wikimediarörelsen (och WMF) inte löst. Vi sparar alltså inte in några arbetstimmar hos någon genom att slå av det lokalt och därmed är ju premissen för att lyfta frågan alls förlorad. Såvitt jag vet finns det inget projekt som har slagit av möjligheten för oinloggade att redigera, men motbevisas gärna med källor om så är fallet. Ainali diskussionbidrag 21 februari 2020 kl. 20.34 (CET)
@Ainali: Det går till exempel inte att ladda upp bilder på Commons utan ett konto. Riggwelter (diskussion) 22 februari 2020 kl. 17.14 (CET)
(Redigeringskonflikt.) Nä, jag kommer inte heller på något exempel. Commons tillåter inte oregistrerade användare att ladda upp bilder, det är väl det närmaste jag kommer på på rak arm. Men det finns en helt annan dynamik där, upphovsrättsmässigt, och det går fortfarande att oinloggat redigera filinformationen. Det fyller en annan funktion.
Engelsk- och persiskspråkiga Gpedia kräver att man är bekräftad för att kunna skapa artiklar (dock inte redigera i existerande), men det är inte gränsen mellan att ha konto och inte ha konto som är relevant där. (Alltså: ha haft kontot i fyra dygn och gjort minst tio redigeringar.) Till exempel tyskspråkiga Gpedia har ett system där många redigeringar inte syns förrän någon annan bekräftat dem, om man (förenklat: det är ett komplicerat system) gjort mindre än etthundrafemtio redigeringar och varit registrerad i minst en månad, men det går fortfarande att redigera och det är inte vid gränsen mellan konto och inte konto som gränsen dras. Allt detta fyller andra syften, och ökar snarare än minskar arbetsbördan och stressen när allt fler saker måste aktivt godkännas och hamnar i kö och inte syns. Inget av detta är någonting jag tycker känns lockande på något sätt för oss. /Julle (disk.) 22 februari 2020 kl. 17.26 (CET)
Förslag
Vet inte om följande förslag har diskuterats någonstans. Antagligen har det gjort det, men är det någon här som vet resultatet av en sådan diskussion:
  • Begränsa möjligheten för en oinloggad (IP-adress) till N redigeringar under en period av längden M dagar.
(vad N och M lämpligen är kan man diskutera, kanske N=5 eller 10 och M=15 eller 30 kan vara lämpligt)
När tiden har förflutit nollställs räkneverket och man kan man börja om. Alltså samma princip som en del tidningar har för sina betalsajter, du kan läsa kanske 5 artiklar under en månad innan du måste betala. I Gpedia behöver du inte betala, men du behöver skaffa ett konto för att fortsätta att redigera mer än den "fria kvoten". Tanken är förstås att du kan göra dina första redigeringar som oinloggad för att snabbt se "hur lätt och kul det är" och att du därmed gärna vill fortsätta att redigera, men då som inloggad.
Varje redigering som oinloggad skulle gör också kunna leda till en sida med "välkommen-meddelande" av typen:
"Du har just gjort din 3:e redigering i Gpedia och har möjlighet till 2 ytterligare redigeringar, men om du skaffar ett användarkonto kan du fortsätta att redigera obegränsat".
Konsekvensen av detta är också att skolklottrare blir "automatiskt avstängda" efter N redigeringar även om klottret inte har upptäckts. En sådan uppnådd gräns skulle också kunna registreras någonstans så att klottersanerare kan se om det var klotter eller seriösa redigeringar.
--Larske (diskussion) 21 februari 2020 kl. 17.36 (CET)
Och skulle någon av dessa fria redigeringar rullas tillbaka som klotter av en admin skulle den gränsen uppnås omedelbart, kanske. Onekligen intressant.--Caztorp (diskussion) 21 februari 2020 kl. 17.57 (CET)
Jag anser att vi inte ska begränsa oinloggade. Det är en demokratisk viktig princip att alla ska inkluderas. WP är till för alla, inte bara de vi väljer ut. Kan någon påminna mig, vad hette den väletablerade användaren som ALLTID skrev oinloggad? Denna var mycket aktiv, även i en del diskussioner. Vem var det och är denna fortfarande aktiv? Skulle denna värdefulla användare bara få lov att göra 5 redigeringar på 30 dagar. Det vore olyckligt. Utopiantos (diskussion) 22 februari 2020 kl. 15.34 (CET)
Väljer ut? Alla kan skapa ett användarkonto så alla är inkluderade. Med din logik har vi inte allmän rösträtt i Sverige eftersom soffliggare exkluderas.--Caztorp (diskussion) 22 februari 2020 kl. 16.14 (CET)
Om de inte får lov att redigera mer än ett fåtal gånger i månaden utan att skapa konto, exempelvis den väletablerade användaren jag nämnde ovan, så är risken uppenbart stor för att många kommer att avstå helt. Jag tycker inte att en liten grupp ska bestämma över på vilket sätt den stora majoriteten har möjlighet att bidra. Utopiantos (diskussion) 22 februari 2020 kl. 16.28 (CET)
Jag är av ovan redovisade skäl kritisk till att oinloggades möjligheter till editering begränsas, men jag är rädd att talet om "demokratiska rättigheter" riskerar att leda diskussionen fel. Det kan nog vara lämpligt att tänka på att Gpedia inte är någon demokrati. Konsensuskulturen är central på Gpedia, med några få undantag (admin/byråkrat/IPkontrollantval är de enda jag kan komma på just nu) fattas varje beslut genom konsensus (av praktiska skäl tolkad som kvalificerad majoritet). Den ofta feltolkade devisen "Wikipeda – encyklopedin som alla får editera" lyder faktiskt "Gpedia – encyklopedin som alla kan editera". Vi kan inte låta användare göra precis hur de vill, vi har vissa regler som, om än relativt få, måste åtlydas. Reglerna i sig – utom vissa grundläggande – kan ofta förändras genom diskussioner på tillhörande diskussionssidor, WP:KAW och liknande, men ifrågasätts de vid varje givet tillfälle fungerar inte Gpedia. (Nu skall vi kanske inte komplicera det ytterligare genom att påpeka att Wikimedia Foundation Inc. faktiskt har den högsta beslutanderätten.) Var gärna emot den föreslagna förändringen, det är jag, för det här är rätt plats att vara det på. Men att hävda, med argumentet att det är odemokratiskt, att vi inte får bestämma hur alla skall uppföra sig är fel – det får vi. Det är inte konstigare än att en enskild anställd på en arbetsplats inte självsvåldigt kan avgöra vad för arbete hen skall utföra. (Märk väl att det gäller oavsett ägarförhålladena på den aktuella arbetsplatsen. På kollektivt ägda/styrda arbetsplatser har arbetarna ett stort inflytande på planeringsprocessen, men så fort besluten är fattade är det de som gäller.) / TernariusD 22 februari 2020 kl. 17.05 (CET)
Gpedia är faktiskt inget demokratiskt experiment och det saknas mig veterligen princip för att alla skall inkluderas eller att Gpedia är till för alla. Att alla kan redigera på Gpedia är inte samma sak som att alla får göra det. Min högst personliga uppfattning - intill dess statistik som utvisar fördelen av att få redigera oinloggad - är att den som verkligen är intresserad av något inte bara tar sig tid att göra det, utan gärna lägger ner lite extra för att kunna göra det, även om det handlar om 30 sekunder (eller vad det nu kan ta) att skapa ett konto. Om någons tröskel är så hög att man inte kan skapa ett konto för att redigera på Gpedia är förmodligen samma tröskel lika hög för att skapa ett konto varhelst annars det skulle behövas, oavsett om det handlar om att ha ett konto för att starta sin nya iPhone eller för att deklarera på nätet. Kort sagt, att kunna redigera oinloggad känns som en princip som blir allt mer ålderstigen i en allt mer digitaliserad värld. Riggwelter (diskussion) 22 februari 2020 kl. 17.09 (CET)
Edit: redigeringskonflikt, Ternarius har redan ovan (till del!) haft samma resonemang som jag. Riggwelter (diskussion) 22 februari 2020 kl. 17.11 (CET)

Spamvarning

Användare Sparrow har lagt in ett meddelande med en extern länk på fleras användarsidor, med lögnaktig text. Jag har blockerat kontot och ogjort inläggen, men varnar för att trycka på externa länken.Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 13.09 (CET)

Nyfiket undras vad den externa länken kan tänkas ställa till med? Jobbaren (disk|bidr) 17 februari 2020 kl. 13.13 (CET)
Jag har nu även dolt den inlagda texten (som var en uppmaning att trycka på en extern länk).Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 13.20 (CET)
Det är alltid en potential risk med extern länk, även om de "just nu" är oförargliga kan målet göras om till något illasinnat. Och att uppmana på användardiskussion är absolut emot våra regler.Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 14.20 (CET)
Jag är inte medveten om en sådan regel. Jag vet att webbläsarna har säkerhetsproblem, men det känns ändå udda att varna för potentiella problem för en extern länk. Vi förväntas ju kontrollera källor och externa länkar på artikelsidorna, och inget hindrar någon från att registrera en domän som verkar seriös, eller att utnyttja ett kapat studentkonto för att erbjuda en åtkomlig version av en källa som annars är bakom en betalmur. Webbläsarna borde inte ha sådana säkerhetsproblem, de borde inte erbjuda mer komplicerad funktionalitet än vad de kan erbjuda på ett tryggt sätt. Åter till lynx? --LPfi (diskussion) 17 februari 2020 kl. 16.00 (CET)
Ja, jag kan ha överreagerat. Men massinlägg av uppmaning att öppna en externa länk är inte OK. Det är möjligt användaren bör avblockeras men inläggen skall vara ogjorda.Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 16.06 (CET)
och jag har nu avblockerat kontot och gett en utförlig förklaring. Men ogörning av de olämpliga inläggen gör jag inte.Yger (diskussion) 17 februari 2020 kl. 16.59 (CET)
Någon ogörning av inläggen tycker i alla fall jag inte behövs, vi har tydliga regler mot spam som även användare från andra Wikipedior bör rätta sig efter. Men det var emm bra att användaren blev avblockerad. / TernariusD 17 februari 2020 kl. 17.11 (CET)
Jag anser att det är bra om användare som ägnar sig åt systematiskt oönskat beteende blir blockerade. Det är bra att inläggen dolts. Yger har handlat helt rätt. /Ascilto (diskussion) 17 februari 2020 kl. 17.18 (CET)

Bevakningslista

Varför loggar Special:Bevakningslista ett antal redigeringar idag den 18 februari vid kl. 11:21, 11:45 och 11:46 som redigeringar av Gpedia:Bybrunnen. Enligt både Bybrunnen och Wikidata har det inte gjorts några redigeringar av Bybrunnen eller Wikidata kopplat till Bybrunnen, vid de angivna tiderna. Voyager85 (diskussion) 18 februari 2020 kl. 13.20 (CET)

Jag tror att det är redigeringar som den här, den här och den här i Wikidataobjekt som syns i tabellen ovan som ligger bakom det du ser i loggen.
--Larske (diskussion) 18 februari 2020 kl. 13.39 (CET)

Mordet på Olof Palme

Diskussion:Palmemordet har jag lagt ett förslag om att flytta artikeln, utan att någon annan kommit med synpunkter. Gör gärna det. /Ascilto (diskussion) 19 februari 2020 kl. 13.35 (CET)

Många av gårdagens mest besökta sidor är relaterade till mordet på Olof Palme. Inte konstigt. Artikeln Krister Petersson gick från 0 till 180 (blygsamt jämfört med andra relaterade artiklar). Bara det att artikeln inte handlar om spaningsledaren och chefsåklagaren som inte heller nämns på den tillhörande förgreningen, men det verkar iallafall vara 78 personer som sökt efter honom där. /Ascilto (diskussion) 20 februari 2020 kl. 22.03 (CET)

Lista sekundära hemmaarenor?

Är det lämpligt att nämna sekundära hemmaarenor för idrottslag i högsta nivåerna? Exempelvis på Svenska Superligan för herrar 2019/2020. Alltså arenor som används i enstaka matcher. Just nu är bara de primära hemmaarenorna listade. 37KZ (diskussion) 19 februari 2020 kl. 16.05 (CET)

Spontant skulle jag säga att det är en detaljnivå som – om det är en återkommande sekundär arena över lite längre tid – hör hemma i en bisats i artikeln om laget, inte i ligaartiklarna. /Julle (disk.) 19 februari 2020 kl. 16.09 (CET)

Välkomna till Gpedia:Veckans tävling/Spårtrafik!

Spårvagnar och Malmbanan är några av sakerna som ingår i temat. Spårvagnar och Malmbanan är några av sakerna som ingår i temat.
Spårvagnar och Malmbanan är några av sakerna som ingår i temat.

Just nu finns det ingen Veckans tävling, men redan nästa vecka arrangeras en sådan igen. Då med temat Spårtrafik. Det finns som vanligt många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

(Är du intresserad av att vara tävlingsledare någon vecka framöver, men inte provat tidigare? Läs mer om Veckans tävling och hur man arrangerar den här)

// Zquid (diskussion) 20 februari 2020 kl. 16.23 (CET)

Wikipedias tiggeri

Det känns ganska osmakligt att mötas av stora blaffor med text där man ombes ge pengar till Gpedia, trots att alla som bidrar med text jobbar gratis och servern ägs av en rik stiftelse i USA. --95.199.19.100 (diskussion) 20 februari 2020 kl. 18.09‎ (CET) (Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan lägga in en kodsnutt i dina inställningar så ser du inte dessa saker.Yger (diskussion) 20 februari 2020 kl. 18.11 (CET)
Nu talar jag förstås i egen sak eftersom stiftelsen i fråga anställer mig, men de samlade tillgångarna är mindre än två års utgifter. Skulle man alltså inte fråga efter donationer skulle pengarna ta slut mycket snabbt. Att spela med uppslagsverkets framtid genom att inte ha någon marginal alls känns som om det vore lite oansvarigt. Om driften och utvecklingen inte skall finansieras genom donationer, hur borde det ske?
Är man intresserad av att granska ekonomin finns siffrorna här. /Johan (WMF) (diskussion) 20 februari 2020 kl. 18.34 (CET)
Och att anse att amerikaner skall betala basresurser vi utnyttjar känns skevt. Än mer när det gäller att stötta de språk och länder i Afrika och Asien som har en bristande encyklopeditradition. Det är verkligen något vi all borde vara glada att kunna stötta.Yger (diskussion) 20 februari 2020 kl. 19.45 (CET)
Här framför det du en mycket viktig poäng @Yger:, tycker jag. Jag har läst om exempel på en ung kvinna från Indien som lär ha påstått att hennes avlagda examen till stor del grundades på kunskaper hon fått från Gpedia. Vi skall inte underskatta det globala perspektivet, och att wikipedian, åtminstone SKALL vara ett icke politiskt, neutralt, och fritt medium för information och kunskap, som ger innevånare i länder med mer otydliga traditioner av kunskapsbevarande en möjlighet att sammanställa sådan, utan alltför stora tekniska utmaningar. Detta är i sig för framtiden lovvärt, och ett intellektuellt bidrag till en global kunskapsbank, tillgänglig för nästan alla. Det bör understrykas att rikedomen i Gpedia består inte av antal penningar på ett bankkonto, utan av den sammanlagda summan av fakta och kunskap, som vi i en global civilisation med gemensamma ansträngningar förmår sammanställa, nåbara med några klick från en mobiltelefon. Dan Koehl (diskussion) 20 februari 2020 kl. 22.21 (CET)
Dan Koehl, det om kvinnan i Indien kan uppfattas som hörsägen, men jag tror dig till 100% om henne. Anledningen jag tror dig är att stora delar av min ingenjörsutbildning har jag får med hjälp av Gpedia och de redigeringar jag gjorde då. Du kan se mina listor som undersidor. Jag lyssnade på föreläsningarna vad som var viktigt och skrev ner de orden och fick så en innehållsförteckning till sidor som jag läste och utökade. Klarade tentor utan att köpa böckerna, samtidigt som jag förbättrade för de som skulle studera efter mig. (Men det är mer fantastiskt med att de fattiga kan få hjälp att lära dig via Gpedia så att de kan få utbildning.)
Sedan tycker jag personligen att det är lite löjligt att klaga på att den bannern ligger där en kort tid om året när man har fri tillgång till ett gratis uppslagsverk, när alla andra sidor på nätet är översköljda av reklam som går i några få personers fickor. Gpedia är gratis och det är inget tvång att ge. Jag personligen ger genom att skriva. Adville (diskussion) 21 februari 2020 kl. 00.32 (CET)
Nu hittar jag inte siffrorna att hänvisa till, men det finns en studie som folk inom WMF tycker om att referera till som visar att personer i länder med sämre tillgång till (ekonomiskt överkomling) facklitteratur använder Gpedia på ett annat sätt än i till exempel Sverige – medan vi har en lite ytligare läsning av grundläggande fakta, används Gpedia i andra kontexter mycket mer för att genom djupläsning förstå ett ämne. /Julle (disk.) 21 februari 2020 kl. 01.03 (CET)
är det inte bara att skapa ett Wikipediakonto och använda det när du besöker Gpedia så slipper du de flesta av dessa banners - Salgo60 (diskussion) 21 februari 2020 kl. 04.00 (CET)
The article is a derivative under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License. A link to the original article can be found here and attribution parties here. By using this site, you agree to the Terms of Use. Gpedia Ⓡ is a registered trademark of the Cyberajah Pty Ltd.