Bariumhydroxid
| Bariumhydroxid | |
| | |
| Systematiskt namn | Bariumhydroxid |
|---|---|
| Övriga namn | Baryt |
| Kemisk formel | Ba(OH)2 |
| Molmassa | 171,342 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 17194-00-2 |
| SMILES | [Ba+2].[OH-].[OH-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,50 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 72 g/l |
| Smältpunkt | 407 °C |
| Kokpunkt | 780 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Bariumhydroxid är en kemisk förening med formeln Ba(OH)2. Föreningen kallas även barythydrat eller barytvatten.[1]
Egenskaper
Bariumhydroxid löst i vatten är starkt basiskt (pKb = -2.02). Lösligheten ökar kraftigt med temperaturen (947 g/l vid 80 °C). I kristallform förekommer det oftast som monohydrat eller octahydrat.
Bariumhydroxid reagerar med koldioxid (CO2) och bildar bariumkarbonat (BaCO3)
Framställning
Bariumhydroxid bildas då bariumoxid (BaO) löses i vatten.
Användning
Bariumhydroxid används analytisk kemi för att rena vatten från karbonatjoner (kolsyra). Bariumhydroxiden neutraliserar kolsyran och bildar bariumkarbonat som fälls ut i fast form.
Se även
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 201
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker