Blyacetat
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Blyacetat | |
| | |
| Systematiskt namn | Bly(II)acetat |
|---|---|
| Kemisk formel | Pb(CH3CO2)2 |
| Molmassa | 325,29 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 301-04-2 |
| SMILES | [Pb+2].CC(=O)[O-].CC(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,25 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 443,9 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 280 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 300 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2
Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.
Framställning
Blyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.
Användning
Det finns många användningsområden för blyacetat:
- Trots sin giftighet används ämnet fortfarande som fixeringsvätska i många hårfärgningsprodukter.
- Behandling av hudskada orsakad av kontakt med klättersumak.
- Påvisa förekomsten av svavelväte. Ämnena reagerar med varandra i en fällningsreaktion där det bildas gråsvart blysulfid (PbS) enligt formeln:
- I äldre tider som en mellanprodukt för framställning av det vita pigmentet blyvitt. Framställningen skedde i flera på varandra följande steg. Detta leder ibland till missuppfattning om vad som menas med blyvitt. Pigmentet är basiskt bly(II)karbonat.